Hoppa till huvudinnehåll

Boende som bostadsersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser kan lämnas för

Försäkringskassans ställningstagande​

Bostadsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser ska endast lämnas för ett boende som uppfyller nedanstående villkor. Boendet ska

  • bestå av ett eller flera bostadsrum,
  • vara utrustat med kök, kokvrå eller kokskåp,
  • vara utrustat med toalett, och
  • ha egen ingång direkt från det fria eller via trapphus.

Bostadsersättning kan även lämnas för ett boende som till sin karaktär liknar ett så kallat studentkorridorsboende. Ett sådant boende ska

  • bestå av ett eller flera bostadsrum,
  • vara utrustat med kök, kokvrå eller kokskåp eller ha tillgång till ett gemensamt kök,
  • vara utrustat med toalett eller ha tillgång till en gemensam toalett, och
  • ha egen ingång direkt från det fria, via trapphus eller via korridor.

Bakgrund​

Bostadsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, förkortad FEA, får lämnas till den som är anvisad till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2017:820) om etablerings­insatser för vissa nyanlända invandrare och som är ensamstående utan hemmavarande barn (3 kap. 13 § första stycket FEA).

För att bostadsersättning ska kunna lämnas för ett visst boende krävs att det kan anses utgöra en bostad och att det inte är fråga om ett eller flera rum i en bostad. Detta följer direkt av bestämmelserna i FEA (3 kap. 14 och 15 §§ FEA). I förordningen finns dock ingen definition av vad som är att anse som en bostad eller vad som är att anse som ett eller flera rum i en bostad. Dessa begrepp definieras inte heller närmare i annan författning. Det saknas också uttalanden i förarbeten och i praxis som ger tydlig ledning i fråga om vilka boenden som kan ge rätt till bostadsersättning.

Detta rättsliga ställningstagande har tagits fram för att gynna en enhetlig tolkning ifråga om vilka boenden som kan ge rätt till bostadsersättning.

Förordningstext​

3 kap. 14 § FEA Bostadsersättning lämnas endast för kostnader för den bostad där den nyanlände är bosatt och folkbokförd och som han eller hon

  • äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt, eller
  • hyr i andra hand om hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsupplåtelsen.

3 kap. 15 § FEA Bostadsersättning lämnas inte till den som hyr ett eller flera rum i en bostad, eller stadigvarande bor tillsammans med en annan person.

Överväganden​

För att ett boende ska kunna anses utgöra en bostad bör det krävas att boendet också är avsett att användas som bostad.

Läs mer

Jfr definitionen av bostadslägenhet i 12 kap. 1 § tredje stycket jordabalken, 1 kap. 6 § bostadsrättslagen (1991:614) och 3 § andra stycket lagen (2006:378) om lägenhetsregister.

Boendet bör därför i skälig utsträckning ha nödvändiga funktioner för att användas som en bostad, såsom utrymmen samt inredning och utrustning för sömn, matlagning och hygien.

Läs mer

Jfr 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900) och 3 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338).

För att bostadsersättning ska kunna lämnas krävs därmed att boendet består av ett eller flera bostadsrum och är utrustat med kök, kokvrå eller kokskåp samt toalett.

För att bostadsersättning ska kunna lämnas krävs även att det inte är fråga om ett eller flera rum i en bostad och att den nyanlände inte stadigvarande bor tillsammans med en annan person. Boendet måste därför utgöra en avskild och självständig enhet. Ett boende som består av ett eller flera rum som den nyanlände disponerar själv men där kök eller toalett delas med andra personer kan därmed inte anses utgöra ett sådant boende som bostadsersättning kan lämnas för. Detsamma gäller för ett boende som saknar egen ingång direkt från det fria eller via trapphus.

För ett boende som till sin karaktär liknar ett så kallat studentkorridorsboende finns anledning att göra bedömningen av vad som är att anse som en bostad, och inte endast ett eller flera rum i en bostad, något annorlunda.

Läs mer

I andra rättsliga sammanhang har enskilda studentrum ansetts utgöra egna bostadslägenheter. Vad gäller kommunal fastighetsavgift, se RÅ 2010 not. 59 och prop. 2007/08:27 s. 76. Vad gäller lägenhetsregister, se prop. 2004/05:171 s. 39.

Ett sådant boende ska betraktas som en bostad och inte ett eller flera rum i en bostad under förutsättning att boendet är utrustat med kök, kokvrå eller kokskåp eller har tillgång till gemensamt kök samt är utrustat med toalett eller har tillgång till en gemensam toalett. Det krävs vidare att varje enskilt boende har egen ingång från det fria, via trapphus eller via korridor.

Aktuella bestämmelser, rättspraxis m.m.​

  • 12 kap. 1 § tredje stycket jordabalken
  • 1 kap. 6 § bostadsrättslagen (1991:614)
  • 3 § andra stycket lagen (2006:378) om lägenhetsregister
  • 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900)
  • 3 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338)
  • 3 kap. 13–15 §§ förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
  • Prop. 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.
  • Prop. 2004/05:171 En ny lag om lägenhetsregister
  • RÅ 2010 not. 59