6 Samordning m.m.
Det här kapitlet beskriver dels att det finns regler om samordning med andra förmåner som är specifika för smittbärarpenning och dels att det finns en regel om sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning i 107 kap. 2 § SFB, som också är tillämplig vid utbetalning av smittbärarpenning. Kapitlet beskriver även regler för samordning med lön som vissa offentliganställda kan ha som smittbärare.
6.1 Samordning med andra förmåner
När smittbärarpenning betalas ut för samma tid som någon av följande förmåner ska smittbärarpenningen minskas med det belopp som den andra förmånen betalas ut med. Det regleras i 46 kap. 18 § SFB.
46 kap. 18 § SFB Smittbärarpenningen ska minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna lämnas för samma tid:
- graviditetspenning,
- föräldrapenningsförmåner,
- sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
- sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande äldre lag,
- rehabiliteringspenning,
- livränta enligt denna balk eller motsvarande äldre författning på grund av smitta, och
- närståendepenning. Det som föreskrivs i första stycket gäller även motsvarande förmån som lämnas till smittbäraren på grundval av utländsk lagstiftning.
6.1.1 Samordning av smittbärarpenning med samtidig lön
Om en smittbärare får behålla mer än 10 procent av sin lön för den tid då han eller hon också får smittbärarpenning minskas smittbärarpenningen. Minskningen ska göras med det belopp som lönen överstiger 10 procent av smittbärarens vanliga lön. (46 kap. 14 § och 28 kap. 19 § SFB)
Om smittbärarens årslön är högre än det så kallade SGI-taket, 8,0 prisbasbelopp, gäller dock andra regler. För den del av lönen som överstiger SGI-taket ska smitt-bärarpenningen minskas med lön som överstiger 90 procent av smittbärarens lön. (46 kap. 14 § och 28 kap. 19 § SFB)
Minskningsreglerna för smittbärarersättning är desamma som för sjukpenning på normalnivå. I vägledningen (2015:1) beskrivs dessa regler utförligare. Där finns också exempel som visar hur minskningen ska beräknas.
För offentligt anställda finns särskilda regler. Läs mer i avsnitt 6.3 Arbetstagare som omfattas av lagen om offentlig anställning.
6.2 Retroaktiv utbetalning för samma tid som en annan förmån har betalats ut
Vid retroaktiva utbetalningar ska Försäkringskassan i vissa fall göra avdrag för tidigare utbetalda ersättningar. Det framgår av 107 kap. 2 § SFB.
107 kap. 2 § SFB Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en ersättning enligt denna balk till en försäkrad och någon av myndigheterna senare beviljar den försäkrade en annan ersättning enligt balken retroaktivt för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser gäller följande. Avdrag på den retroaktiva ersättningen ska göras med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt. Det som föreskrivs i första stycket gäller också när den först utbetalda ersättningen är en sådan ersättning enligt någon annan författning som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa fattar beslut om.
Utbetalningen ska alltså bara minskas om de båda förmånerna inte kan beviljas samtidigt eller om de ska samordnas beloppsmässigt om de beviljas samtidigt. Genom att man vid den retroaktiva utbetalningen drar av det belopp som överstiger det totala belopp som den försäkrade skulle ha fått om båda förmånerna hade beslutats samtidigt sker samordningen i efterhand.
Samordningen ska göras med andra ersättningar enligt SFB och även med andra ersättningar som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshets-kassa beslutar om. Det betyder till exempel att man vid retroaktiv utbetalning av sjukpenning måste ta reda på om den försäkrade har fått arbetslöshetsersättning och i så fall med vilket belopp.
Läs mer om sammanträffande av förmåner i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
6.2.1 Om smittbärarpenning betalas ut för del av dag
Eftersom smittbärarpenning kan betalas ut för del av dag kan den dock i vissa fall betalas ut för samma dag som någon av de ovanstående förmånerna om den inte avser samma tid (46 kap. 3 och 11 §§ SFB).
Johans arbetsförmåga är nedsatt till hälften på grund av sjukdom och han får halv sjukpenning. På grund av ett beslut enligt SmL måste han helt avstå från förvärvsarbete. Försäkringskassan beslutar att bevilja Johan halv smittbärarpenning och halv sjukpenning.
6.3 Arbetstagare som omfattas av lagen om offentlig anställning
Arbetstagare som omfattas av lagen om offentlig anställning (LOA) har genom avtal i vissa fall rätt att behålla sin lön om arbetsgivaren på grund av smittorisk förbjuder den anställde att arbeta. Arbetsgivaren ska innan beslutet ha konsulterat en läkare. Dessa personer kan bara få smittbärarpenning till den del som smittbärarpenningen eventuellt är högre än arbetsinkomsten. Det regleras i 46 kap. 19 § SFB.
46 kap. 19 § SFB Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för tid som avses i 7 §, lämnas smittbärarpenning endast till den del den överstiger inkomsten.
Det gäller anställda hos
- riksdagen och dess myndigheter
- myndigheterna under regeringen
- kommuner
- landsting
- kommunalförbund. (1 och 2 §§ LOA)
Ulrik är anställd som undersköterska av landstinget. Han har i sitt arbete smittats av MRSA och är helt avstängd från sitt arbete efter ett beslut om avstängning enligt SmL. Enligt ansökan för smittbärarpenning har Ulrik under frånvaroperioden fått lön från sin arbetsgivare. Lönen från arbets-givaren är 75 kronor lägre per dag än smittbärarpenningen. Smittbärar-penning betalas med 75 kronor per dag.
Sara arbetar som köksbiträde på ett äldreboende och har kommunen som arbetsgivare. Hon smittas av salmonella under en utlandsresa och är efter ett beslut enligt SmL avstängd från sitt arbete. Hennes arbetsgivare anser sig inte vara skyldig att betala lön under Saras frånvaro eftersom hon inte omfattas av något avtal om detta. Sara får smittbärarpenning som inte minskas.