3 Försäkringstillhörighet
Detta kapitel behandlar
- försäkrad och gällande skydd
- uppehållstillstånd förordning 883/2004 och andra internationella regelverk.
3.1 Försäkrad och gällande skydd
Försäkrad och gällande skydd 4 kap. 3 § SFB
Försäkrad är den som uppfyller de krav i fråga om bosättning, arbete eller andra omständigheter som avses i 2 § samt gällande krav på försäkringstider.
För att omfattas av socialförsäkringsskyddet ska den försäkrade dessutom uppfylla de andra villkor som gäller för respektive förmån enligt 5–7 kap.
Bosättning i Sverige 5 kap. 2–3 §§ SFB
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk ska, om inget annat särskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.
Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.
En utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte ska folkbokföras ska inte heller anses vara bosatt här.
En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.
I vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal – Försäkringskassans uppdrag vad gäller vissa gemensamma gränsöverskridande frågor, kan du läsa mer om bland annat
- bosättningsbaserade förmåner
- bosättning i Sverige
- barns bosättning
- uppehållstillstånd
- socialförsäkringsskydd i samband med inflyttning till Sverige
- förmåner vid utlandsvistelse
- speciella försäkringssituationer
För att ha rätt till vårdbidrag krävs att föräldern och barnet eller barnen
- är försäkrade i Sverige
- omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet
- uppfyller de särskilda förmånsvillkoren.
Vårdbidrag är en bosättningsbaserad förmån och det krävs därför som huvudregel att förälder och barn är bosatta i Sverige för att anses vara försäkrade (jfr 5 kap. 2 och 3 §§ SFB).
Även om Försäkringskassan konstaterar att förälder och barn är försäkrade i Sverige krävs det dessutom att de uppfyller de andra villkor som gäller för förmånen enligt 5–7 kap. SFB (jfr 4 kap. 3 § andra stycket SFB). Detta gäller exempelvis SFB:s bestämmelser om krav på uppehållstillstånd för personer som behöver ett sådant och bestämmelserna om förmåner vid utlandsvistelse. Ibland måste Försäkringskassan också ta hänsyn till olika internationella regelverk, exempelvis EU:s förordningar, avtal om social trygghet och andra avtal som Sverige har ingått med andra länder. Det kan bli aktuellt när det rör sig om en gränsöverskridande situation, det vill säga när minst två länder är inblandade. Det kan innebära att bestämmelserna i SFB ibland inte kan upprätthållas i en viss situation. Du kan läsa mer om detta i vägledning (2017:1).
Vårdbidrag omfattas av förordning 883/2004 och klassificeras som en kontantförmån vid sjukdom (sickness benefit in cash). Det innebär förenklat att vårdbidrag ingår i samordningen av de sociala trygghetssystemen i EU:s medlemsländer. Klassificeringen talar om vilka särskilda förmånsbestämmelser som ska tillämpas för vårdbidrag. Att det är en kontantförmån innebär förenklat att förmånen ges i form av pengar. Jämför med bilstöd som är en vårdförmån vid sjukdom (benefit in kind). Det innebär att förmånen ges i form av en tjänst och därför samordnas på ett annat sätt.
I vissa situationer gäller inte krav på bosättning när förordningen ska tillämpas. Det innebär att Försäkringskassan enligt förordningen inte alltid får kräva att personer är bosatta i Sverige för att kunna bevilja svenska bosättningsbaserade förmåner. En person som arbetar i Sverige men bor i ett annat medlemsland kan till exempel ändå ha rätt till vårdbidrag. Det gäller under förutsättning att övriga kriterier för förmånen är uppfyllda.
Att vårdbidrag är en kontantförmån vid sjukdom innebär även att Försäkringskassan tillämpar artikel 21 i förordningen 883/2004 för barn som anses som familjemedlem enligt artikel 1 i förordningen. Det betyder att om barnet är att betrakta som familjemedlem till den person som är försäkrad i Sverige kan alltså rätt till vårdbidrag finnas för den förälder som ansöker om vårdbidrag genom den möjlighet till härledningsrätt som finns i artikel 21 även om barnet inte är bosatt i Sverige. Fortfarande gäller dock att den förälder som ansökt om vårdbidrag ska uppfylla förmånsbestämmelser enligt SFB.
För en familjemedlem till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad förmån i Sverige och som ansöker om vårdbidrag men där familjemedlemmen är bosatt i ett annat medlemsland gäller även artikel 10 i förordning 883/2004. Det vill säga att förordning 883/2004 inte kan användas för att få tillgång till flera förmåner av samma slag under samma period.
Vägledning (2017:1) beskriver mer om bedömning av om förmåner sammanträffar, det vill säga vad Försäkringskassan behöver utreda när det finns indikationer eller uppgifter om att en person har en förmån från annat medlemsland.
Vårdbidrag ingår i följande avtal om social trygghet som Sverige har med andra länder:
- Förordningen (2002:380) om tillämpning av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet i förhållandet mellan Sverige och Bosnien-Hercegovina, SÖ 2002:18.
- Förordningen (1983:325) om tillämpning av konvention den 30 juni 1982 mellan Sverige och Israel om social trygghet, SÖ 1983:39.
- Förordningen (1991:1333) om tillämpning av en konvention den 9 februari 1988 mellan Sverige och Kap Verde om social trygghet, SÖ 1991:48.
- Förordningen (1982:249) om tillämpning av en konvention den 4 januari 1980 mellan Sverige och Marocko om social trygghet, SÖ 1982:13.
- Förordningen (1988:106) om tillämpning av en konvention den 29 juni 1987 mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet. Artikel 3 A bilaga 2 i förordningen [1992:1090] om ändring i förordningen (1988:106) om tillämpning av konventionen mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland, SÖ 1988:1, SÖ 1988:2.
Vad avtalen innebär, vilka begränsningar som finns för att förmånerna inte går att exportera med mera, kan du läsa mer om i kapitel 2 och 13–15 i Vägledning (2017:1).
3.1.1 Anmälan till Försäkringskassan
Den som bosätter sig i Sverige utan att vara folkbokförd här ska anmäla till Försäkringskassan att han eller hon har bosatt sig i Sverige. Likaså ska föräldrar som har vårdbidrag och som avser att bosätta sig i ett annat land anmäla detta till Försäkringskassan, eftersom det kan påverka rätten till vårdbidrag. (110 kap. 43 och 46 §§ SFB). Försäkringskassan får impuls från folkbokföringen på Skatteverket när en person har utvandrat.
Vägledning (2017:1) beskriver vad som gäller för bosättningsbaserade förmåner vid utlandsvistelse i allmänhet, men också när förordning 883/2004 är tillämplig.