Hoppa till huvudinnehåll

Sammanfattning

Sedan januari 2012 kan den som har fått tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid få boendetillägg. Från och med januari 2013 gäller det även den vars aktivitetsersättning upphör på grund av att hen fyller 30 år. Boendetillägget har tillkommit för att man ska kunna få ett i stort sett oförändrat inkomstskydd när man inte längre kan få sjukersättning eller aktivitetsersättning och bostadstillägg.

Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg.

Boendetillägg är en bosättningsbaserad skattefri månadsersättning som inte är pensionsgrundande. Det beräknas till ett årsbelopp.

Boendetillägget påverkas av om ersättningen som grundar rätten till boendetillägget är hel eller partiell. Det påverkas också av ersättningens storlek på så sätt att det minskar om ersättningen är över 83 950 kronor per år.

Boendetilläggets storlek beror på den försäkrades civilstånd och antal barn. Den som är ogift kan få högst 104 400 kronor per år och den som är gift högst 52 200 kronor per år. För den som har barn höjs boendetillägget med 18 000 kronor per år för ett barn, 30 000 kronor per år för två barn och med 42 000 kronor per år för tre eller flera barn. Om båda makarna har boendetillägg delas tilläggen för barn lika mellan dem.

För den som får arbetsskadelivränta eller livränta från det statliga personskadeskyddet minskar boendetillägget om livräntan är över 83 950 kronor per år.

Boendetillägget minskar om den försäkrade får bostadsbidrag.

Boendetillägget betalas ut månadsvis i efterskott och räknas om vid förändringar.