2 Ansökan och utbyte

Detta kapitel handlar om olika alternativ för att pröva rätten till sjukersättning. Kapitlet innehåller också en beskrivning av från och med vilken tidpunkt den försäkrade kan få ersättning. Här beskrivs också när Försäkringskassan är kontaktinstitution och är skyldig att avisera annat EU/EES-land. Därefter följer en beskrivning av förutsättningarna för Försäkringskassan att initiera prövning av rätt till ersättning.

2.1 Allmänt om ansökan

Reglerna om vad som gäller vid en ansökan finns i 19 § förvaltningslagen och i 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken. Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken innehåller en utförlig beskrivning av vad som gäller vid ansökan om en förmån. Där kan man till exempel läsa om

• heder och samvete
• uppgiftsskyldigheten
• rätten att ändra sin ansökan
• komplettering av ansökan
• avvisning av en ofullständig ansökan
• ny ansökan efter avvisning
• ny ansökan om samma sak (se även Försäkringskassans vägledning [2001:7] Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut)
• när och hur en handling är inkommen
• undertecknande av ansökan
• återkallande av ansökan.

Det går även att läsa om

• ombud
• möjlighet att avvisa ett ombud
• fullmakt
• medverkan av personen själv
• anhörigbehörighet
• ställföreträdare
• god man
• förvaltare
• metodstöd – registrera fullmakt och ställföreträdare
• dröjsmålstalan.

Utöver vad som står i vägledningen (2004:7) gäller följande för sjukersättning:

1 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 2002:36) om sjukersättning och aktivitetsersättning Ansökan om sjukersättning och aktivitetsersättning ska göras på blankett som fastställts av Försäkringskassan. Ansökan ska göras på skilda blanketter beroende på om ansökan avser nedsatt arbetsförmåga, förlängd skolgång eller särskild ersättning i samband med kostnader för aktiviteter.

Den som vill ha en förmån eller utöka en tidigare beviljad förmån ska lämna in en skriftlig ansökan om det. Det är ett grundläggande krav som i huvudsak gäller för alla förmåner enligt socialförsäkringsbalken (110 kap. 4 § första stycket SFB). Ansökan kan göras digitalt via Mina sidor, eller med en pappersblankett. En ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet, och vara underskriven av den sökande själv. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete. (110 kap. 4 § andra stycket SFB).

Ansökan om sjukersättning ska göras på den blankett som Försäkringskassan har fastställt. Blanketten är utformad så att Försäkringskassan ska få in de uppgifter som behövs i ärendet. Förutom ansökningsblanketten ska den sökande även lämna in ett läkarutlåtande om hälsotillstånd. Läs vidare i avsnitt 2.2.

Det går inte att ansöka om sjukersättning muntligen. Om den enskilde muntligen meddelar Försäkringskassan att han eller hon vill ha sjukersättning ska Försäkringskassan informera om att ansökan behöver ske skriftligen.

Om en skriftlig ansökan är ofullständig är Försäkringskassan skyldig att hjälpa den enskilde att komplettera den. Om den enskilde inte kompletterar sin ansökan trots att vi gjort vad vi kunnat för att hjälpa till med det, så kan vi i vissa fall fatta beslut om att avvisa ansökan. Det gör vi när bristen på uppgifter gör att det inte är meningsfullt att pröva ansökan, eller om ansökan har så stora formella brister att vi inte kan pröva den. Detta här framgår av 110 kap. 10 § SFB. Vilka brister som kan leda till avvisning måste avgöras från fall till fall. För att en ansökan ska kunna prövas i sak måste det åtminstone framgå vilken typ och vilken nivå av ersättning som den enskilde begär samt från och med vilken månad ansökan gäller. Dessutom behövs ett medicinskt underlag, se avsnitt 2.2.

Att ansökan har gjorts på fel blankett utgör inte utan vidare åtgärder ett skäl till att avvisa den. En skriftlig ansökan som inte har gjorts på fastställd blankett ska prövas om vi bedömer att ansökan innehåller tillräckligt med uppgifter för att kunna pröva ansökan i sak. Den formella bristen anses då vara av ringa betydelse. Det är viktigt att komma ihåg att en ansökan aldrig får avvisas utan att den enskilde har informerats om att ansökan kan komma att avvisas om den inte kompletteras. Se metodstöd 2.1.5.

När någon skriftligen ansöker om en förmån uppkommer ett ärende. Det gäller även om ansökan inte uppfyller de formella kraven som en ansökan om sjukersättning ska innehålla eller i övrigt är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövningen i sak (prop. 2008/09:200 s. 550).

Läs mer

I Försäkringskassans vägledning 2004:7, Förvaltningsrätt i praktiken, kan du läsa mer om formen för ansökan, vad som gäller om ansökan är ofullständig och i vilka fall en ansökan som är ofullständig eller inte uppfyller formkraven ska avvisas.

Om ansökan inte har gjorts på den fastställda blanketten ska den dag som meddelandet kom in till Försäkringskassan om att den försäkrade vill ha sjukersättning betraktas som ansökningsdag (jämför Försäkringsöverdomstolens dom i mål nr 644-1969).

Vi ska inte avslå en ansökan enbart på den grunden att den har kommit in ”för tidigt”. Vi kan ändå börja utreda rätten till ersättning. Däremot kan det vara svårt att fastställa varaktigheten om det är lång tid kvar tills ålderskravet är uppfyllt.

Om det kommer in ett läkarutlåtande med information om att den försäkrade vill ha sjukersättning, utan att det finns någon ansökan från den försäkrade, ska den handlingen inte betraktas som en ansökan. Det beror på att ett läkarutlåtande är undertecknat av läkaren och inte av den enskilde. Däremot utgör ett sådant läkarutlåtande en impuls som sätter igång Försäkringskassans service- och utredningsansvar enligt 6 § FL och 110 kap. 13 § SFB. Det innebär att den försäkrade måste kontaktas för att vi ska få klarhet i vilka avsikter som finns. Läs vidare i metodstöd 2.3.3. Om den försäkrade då uppger att hen avsåg att ansöka om sjukersättning ska den dag läkarutlåtandet kom in till Försäkringskassan betraktas som ansökningsdag.

2.1.1 Metodstöd – olika ansökningsblanketter

Följande ansökningsblanketter finns när det gäller sjukersättning:

• ansökan om sjukersättning
• ansökan på fastställd E-blankett eller SED-blankett från kontaktinstitution/ utredande institution inom EU/EES och Schweiz
• ansökan från avtalsland.

Ansökan från EU/EES, Schweiz eller från avtalsland utfärdas av institutioner i det land där den försäkrade bor. Om den försäkrade bor i Sverige är det Försäkringskassan som ska utfärda ansökan.

2.1.2 Metodstöd – rätt ansökningsblankett

Ibland framgår det att en sökande har använt fel ansökningsblankett, till exempel att han eller hon har använt blanketten för aktivitetsersättning trots att avsikten varit att ansöka om sjukersättning. I en sådan situation är Försäkringskassan skyldig att hjälpa den sökande att ansöka om rätt förmån.

Om någon har använt fel ansökningsblankett ska du kontakta personen och informera om skillnaden mellan de olika förmånerna och om förutsättningarna i det enskilda ärendet. Personen kan då ändra sin ansökan. Du gör i så fall en tjänsteanteckning i journal om vilken förmån personen ansöker om, och vilken information du lämnat under samtalet. Personen behöver då inte göra någon ny ansökan utan ansökan kan prövas utifrån det nya yrkandet. Personen har också möjlighet att återkalla den felaktiga ansökan. Försäkringskassan ska då besluta om att avskriva ärendet från vidare handläggning.

Läs mer

Du kan läsa om avskrivning i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

Om någon som är under 30 år ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning och det finns tveksamheter om vilken av dessa förmåner ansökan gäller ska du kontakta henne eller honom och informera om vad de olika förmånerna innebär.

Säger den försäkrade att ansökan i stället ska gälla den andra förmånen noterar du det i journalen och handlägger ärendet som om ansökan från början avsåg denna förmån. Vill den försäkrade däremot ha sin ansökan om till exempel aktivitetsersättning prövad ska den handläggas som en ansökan om aktivitetsersättning även om den försäkrade har rätt till sjukersättning. Detta innebär att den som är mellan 19 och 29 år kan bli beviljad aktivitetsersättning trots att han eller hon skulle kunna ha rätt till sjukersättning.

Rätt förmån ska ges till rätt person men Försäkringskassan kan inte tvinga en försäkrad att ansöka om en viss ersättning.

2.1.3 Metodstöd – flera ansökningar samtidigt

Om någon som är under 30 år ansöker om både aktivitetsersättning och hel sjuk-ersättning ska du kontakta personen och informera om skillnaden mellan de olika förmånerna. Det kan bli aktuellt att bifalla den ena ansökan och avslå den andra ifall personen inte vill återkalla en av ansökningarna.

Om det är kort tid kvar innan den försäkrade fyller 30 år kan ansökan om aktivitets-ersättning och sjukersättning prövas samtidigt i de fall den försäkrade har ansökt om ersättningarna på separata blanketter. Bedömningen kan då bli att personen kan beviljas båda förmånerna vid samma tillfälle men inte för samma period.

När två förmåner beviljas vid samma tillfälle kan bara en i taget registreras i ÄHS. Du registrerar därför aktivitetsersättningen och lägger en bevakning för registrering av sjukersättning i månaden innan den försäkrade fyller 30 år.

2.1.4 Metodstöd – ansökan om en annan förmån än den som redan är beviljad

Det förekommer att den som är beviljad hel sjukersättning och är under 30 år ansöker om aktivitetsersättning, till exempel för att kunna få särskild ersättning för aktiviteter. För att du ska kunna bevilja aktivitetsersättning med möjlighet till aktiviteter måste den sökande först avsäga sig rätten till sjukersättning. Se avsnitt 15.19.

Det förekommer också att den som är beviljad aktivitetsersättning uppfyller villkoren för hel sjukersättning. Eftersom regeln i 36 kap. 25 § SFB om ”utbyte” inte kan tillämpas får du i stället kontakta den försäkrade för att informera om att han eller hon kan ansöka om hel sjukersättning. Om en ansökan om sjukersättning kommer in och beviljas kan den betalas ut månaden efter det att aktivitetsersättningen slutat betalas ut.

2.1.5 Metodstöd – ansökan utan fastställd blankett

Ansökan om sjukersättning ska göras på den fastställda blanketten. Om den enskilde ansöker på något annat sätt, till exempel i ett vanligt brev, ska du ta ställning till om handlingen innehåller tillräckliga uppgifter för att du ska kunna pröva ansökan ändå. I sådana fall ska du göra det trots att den sökande inte har använt fastställd blankett.

Om ansökan inte innehåller tillräckliga uppgifter ska du ringa den försäkrade. Om du inte får tag på den försäkrade på telefon kan du skicka ett brev. I samtalet eller brevet ska du informera om att han eller hon ska ansöka via Mina Sidor, eller på fastställd blankett, inom två veckor. Om uppgifterna inte kommer in påminner du den försäkrade och ger hen ytterligare två veckor att komma in med uppgifterna. Du informerar även om att den försäkrades ansökan kan avvisas om Försäkringskassan inte får in fullständiga uppgifter inom den tiden.

Läs mer

I vägledningen (2004:7) kan du läsa mer om när en ansökan kan avvisas.

Om ansökan innehåller tillräckliga uppgifter ska ankomstdatumet på den första handlingen betraktas som ansökningsdatum.

Det finns även krav på att bifoga ett läkarutlåtande om hälsotillstånd till ansökan, se avsnitt 2.2 och metodstöd 2.3.

När du prövar en ansökan i sak har du samma utredningsansvar oavsett om ansökan har gjorts på den fastställda blanketten eller inte. Om det saknas en uppgift som du behöver för att kunna pröva ärendet är du skyldig att informera den enskilde om vilken uppgift som saknas och medverka till att den kommer in. Om du väljer att pröva ansökan i sak är det viktigt att du ser till att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag innan ett beslut fattas.

Om det finns tveksamheter om varför den enskilde lämnat in en handling, ska du först utreda vad han eller hon haft för syfte med den inskickade handlingen. Det ingår i Försäkringskassans service- och utredningsansvar. Se vägledningen (2004:7).

Hur du ska göra om det kommer in ett läkarutlåtande utan ansökan kan du läsa om i avsnitt 2.3.3.

Om den försäkrade kommer in med fullständiga uppgifter först efter att du har skickat beslutet om avvisning, kan ankomstdatumet på handlingen i det avslutade ärendet inte betraktas som ett ansökningsdatum. Du behandlar i stället ansökan som ny med ett nytt ansökningsdatum.

2.2 Läkarutlåtande om hälsotillstånd ska bifogas till ansökan om sjukersättning

3 § förordningen (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning Till ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning eller om ökning av sådan förmån ska läkarutlåtande om den försäkrades hälsotillstånd ges in. Detta gäller dock inte om särskilda skäl talar emot det eller i fall som avses i 33 kap. 8 § socialförsäkringsbalken.

Den som vill ansöka om sjukersättning ska, förutom att göra ansökan på fastställd blankett, även lämna in ett läkarutlåtande om hälsotillstånd. Det behövs dock inget läkarutlåtande om hälsotillstånd om särskilda skäl talar emot det. Ett sådant skäl kan vara att Försäkringskassan har tillgång till ett medicinskt underlag med uppgifter som kan ha betydelse för bedömningen av rätt till ersättning. En bedömning av om det finns särskilda skäl eller inte får göras utifrån det enskilda fallet.

Om den försäkrade inte har bifogat ett läkarutlåtande om hälsotillstånd till sin ansökan och Försäkringskassan inte heller har något annat medicinskt underlag behöver ansökan kompletteras. Även om det finns ett läkarutlåtande om hälsotillstånd eller annat medicinskt underlag kan ansökan behöva kompletteras med ytterligare uppgifter, om Försäkringskassan anser att underlagen inte ger tillräcklig information för att kunna bedöma den sökandes rätt till sjukersättning. När Försäkringskassan väljer att pröva en ansökan i sak, det vill säga ta ställning till frågan om den försäkrade har rätt till sökt ersättning, är det viktigt att utredningsansvaret är fullgjort och att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag. Läs mer om komplettering av medicinska underlag och Försäkringskassans utredningsansvar i vägledning 2004:7 och i avsnitt 4.1.

Försäkringskassan har tagit fram en blankett för läkarutlåtande som vi vill att läkarna använder. Men om en läkare på annat sätt lämnar motsvarande uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd kan vi inte ställa krav på att läkaren fyller i den särskilda blanketten.

Om den försäkrade inte bifogar ett läkarutlåtande om hälsotillstånd till sin ansökan, och Försäkringskassan inte har något annat medicinskt underlag som kan ha betydelse för bedömningen, och den försäkrade inte kommer in med ett sådant läkarutlåtande efter att hen uppmanats att göra det, kan det bli aktuellt att avvisa ansökan. Läs mer om avvisning i vägledning 2004:7.

2.3 Metodstöd – läkarutlåtande till ansökan

2.3.1 Uppmaning att komma in med läkarutlåtande

Om den sökande inte har bifogat ett läkarutlåtande om hälsotillstånd till sin ansökan måste du ta ställning till om det finns särskilda skäl för att det inte behövs. Att Försäkringskassan redan har tillgång till ett medicinskt underlag för att kunna ta ställning till rätten till ersättning kan utgöra ett sådant särskilt skäl.

Om du bedömer att en ansökan ska prövas i sak trots att det inte har bifogats ett läkarutlåtande om hälsotillstånd har du gjort bedömningen att det finns särskilda skäl för att inte behöva bifoga ett LUH. Ditt ställningstagande i den frågan ska skrivas ned i journalen.

Även om du bedömer att det medicinska underlaget är tillräckligt för att inte avvisa ansökan kan det ändå behöva kompletteras för att utredningsansvaret ska anses vara uppfylld. Om den försäkrade i en sådan situation inte kommer in med någon komplettering betyder det inte att ansökan ska avvisas. Då har du ju en gång bedömt att det underlag som finns är tillräckligt för att kunna pröva ansökan i sak. När du bestämt dig för det, och begär komplettering i enlighet med Försäkringskassans utredningsansvar, innebär ett uteblivet svar inte att ansökan ska avvisas utan att ansökan förmodligen ska avslås eftersom det inte är sannolikt att hen har rätt till den begärda ersättningen. Om det inte är sannolikt att den försäkrade har rätt till ersättning på den nivå hen ansökt kan Försäkringskassan istället bevilja ersättningen på en lägre nivå om det av utredningen i ärendet är sannolikt att hen har rätt till sådan ersättning.

Om sökanden inte har bifogat ett läkarutlåtande om hälsotillstånd och det inte heller finns något annat medicinskt underlag som bedömts som tillräckligt, ska du kontakta den sökande och uppmana hen att skicka in ett läkarutlåtande om hälsotillstånd. Om du inte får kontakt med den försäkrade genom att ringa ska du skicka ett brev. I brevet ska det framgå att ansökan har kommit till Försäkringskassan, men att det saknas ett läkarutlåtande om hälsotillstånd som vi behöver för att kunna bedöma rätten till sjukersättning. Du behöver inte lämna ut eller skicka med blanketten för läkarutlåtande om hälsotillstånd till den försäkrade. Du meddelar att den försäkrade senast ska lämna in läkarutlåtandet om två veckor och vilket datum det är.

2.3.2 Om inget läkarutlåtande lämnas in

Om du har uppmanat den försäkrade att komma in med ett läkarutlåtande och den försäkrade varken lämnat in något läkarutlåtande eller hör av sig inom den utsatta tiden ringer du till den försäkrade. När du ringt upp ska du fråga den försäkrade om han eller hon har kontaktat en läkare, om ett läkarbesök är planerat och när läkarutlåtandet kan förväntas komma in till Försäkringskassan. Har den försäkrade inte tagit någon kontakt med läkare ber du henne eller honom att genast göra detta och därefter meddela Försäkringskassan datum för läkarbesök och uppgift om vilken läkare han eller hon ska besöka. I samband med påminnelsen ska du även informera den försäkrade om att Försäkringskassan kan komma att avvisa ansökan om något läkarutlåtande inte lämnas in. Du bestämmer ett nytt datum, cirka två veckor senare, för när den försäkrade senast ska lämna in läkarutlåtandet.

Har den försäkrade hört av sig och meddelat när läkarutlåtandet förväntas komma till Försäkringskassan ska du bedöma hur länge det är rimligt att vänta på läkarutlåtandet, eller om ansökan ska avvisas. Du bedömer hur länge det är rimligt att vänta på läkarutlåtandet utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. I vägledning (2004:7) kan du läsa mer om vad som kan utgöra godtagbara skäl för att beviljas anstånd.

Om det inte kommer in något läkarutlåtande inom den tid du har bestämt med den försäkrade beslutar du om att avvisa ansökan. Ansökan får bara avvisas om sökanden fått möjlighet att lämna in läkarutlåtandet, och fått information om att ansökan kan komma att avvisas om det inte kommer in

Läs mer

Du kan läsa mer om avvisning i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

Det kan framgå att den försäkrade har speciella svårigheter att ta tillvara sin rätt till ersättning. I dessa fall ska du hjälpa till med detta om den försäkrade inte har t.ex. en god man (6 § FL).

2.3.3 Läkarutlåtande kommer in utan ansökan

Om det kommer in ett läkarutlåtande om hälsotillstånd utan ansökan behöver Försäkringskassan ta reda på vad avsikten med läkarutlåtandet är. Ring till den försäkrade och fråga detta. Om han eller hon vill ansöka om sjukersättning ska du informera om att han eller hon behöver skriva under en ansökningsblankett och lämna in den. Berätta också att det måste göras för att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till sjukersättning. Det gäller även om läkarutlåtandet innehåller information om att den försäkrade vill ha sjukersättning. Anledningen till att enbart läkarutlåtandet inte kan anses vara en ansökan om ersättning är att det är läkaren som skrivit under det och inte den försäkrade själv.

Om den försäkrade vid kontakten uppger att hen avsåg att ansöka om sjukersättning, ska den dag läkarutlåtandet kom in till Försäkringskassan betraktas som ansökningsdag.

I de fall den försäkrade tidigare har fått avslag på en ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning kan ett läkarutlåtande vara en impuls om att den försäkrade vill begära omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB eller att han eller hon vill ansöka på nytt.

Om den försäkrade vill begära omprövning behöver du upplysa honom eller henne om att begära det skriftligt, och att begäran behöver komma in till Försäkringskassan inom två månader från och med den dag som han eller hon tog del av beslutet. Blankett 7024 som finns på försäkringskassan.se kan användas för att begära omprövning, men är inget krav.

Läs mer

Försäkringskassans vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut beskriver hur man begär omprövning.

Om du inte får kontakt med den försäkrade skickar du ett brev till henne eller honom där du informerar om att ett läkarutlåtande har kommit in. Du informerar om möjligheten att ansöka om sjukersättning och om möjligheten att begära omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB (om den försäkrade fått ett negativt beslut) samt uppmanar den försäkrade att kontakta dig för mer information.

Om den försäkrade inte lämnar in ansökan eller hör av sig inom cirka två veckor beslutar du om att avskriva ärendet från vidare handläggning och avslutar ärendet i ÄHS. Det är i regel lämpligt att skicka ett meddelande till den försäkrade om att ärendet har avskrivits. I de fall det inte går att utesluta att det medicinska underlaget ska ses som en impuls om att den enskilde vill begära om omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB kan du däremot inte avsluta ärendet. I de fallen måste du på nytt försöka få kontakt med den försäkrade.

Läs mer

I Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om avskrivning.

2.4 Skyldighet att avisera annat EU/EES-land vid prövning av sjukersättning för personer bosatta i Sverige

Den som är bosatt i Sverige och har varit bosatt eller förvärvsarbetat både här och i något annat EU/EES-land eller Schweiz kan ansöka om sjukersättning hos Försäkrings-kassan. Försäkringskassan blir då kontaktinstitution och ska underrätta det andra landet eller länderna enligt bestämmelserna i förordningarna 883/2004 och 987/2009. Det innebär att Försäkringskassan är skyldig att avisera ett annat medlemsland när det kommer in en ansökan om sjukersättning till Försäkringskassan eller när Försäkrings-kassan ska pröva rätten till ersättning med stöd av 36 kap. 25 § SFB.

Läs mer

I Försäkringskassans vägledning (2010:2) Sjukersättning och aktivitetsersättning – förmåner vid invaliditet och EU-rätten och avtal om social trygghet och i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal kan du läsa mer om vad som gäller vid gränsöverskridande situationer.

2.4.1 Metodstöd – avisera ett annat EU/EES-land vid prövning av sjukersättning för bosatta i Sverige

Vid tillämpningen av EU-förordningarna ska du avisera de länder där den försäkrade har varit bosatt eller arbetat genom att skicka e-blanketter eller structured electronic documents (SED). Du ska skicka SED om alla mottagande institutioner har anslutit sig till det gemensamma digitala systemet för utbyte av socialförsäkringsuppgifter inom EU/EES och Schweiz.

Om någon av de mottagande institutionerna inte är ansluten, ska du skicka följande blanketter:

• E 204 Utredning av ansökan om invalidpension
• E 205 Intyg över försäkringshistoriken i Sverige (som blir provisorisk i avvaktan på beslut om försäkringsfall)
• E 207 Uppgifter om den försäkrades försäkringshistorik
• Detaljerat läkarutlåtande (till länder utanför Norden).

Om samtliga mottagande institutioner är anslutna, ska du skicka följande SED:

• P 2200 Ansökan om invalidpension (motsvarar E 204)
• P 3000 Landspecifika uppgifter
• P 4000 Rapport om försäkringshistorik (motsvarar E 207)
• P 5000 Försäkringsperioder (motsvarar E 205)
• H 121 Meddelande om medicinsk information och bifogar detaljerat läkarutlåtande (till länder utanför Norden).

Det finns tillfällen där Försäkringskassan inte ska avisera det andra landet.

Läs mer

Läs mer om det i Försäkringskassans vägledning (2010:2) Sjukersättning och aktivitetsersättning – förmåner vid invaliditet och EU-rätten och avtal om social trygghet. Där kan du också läsa om vad som gäller när någon vill återta en ansökan som har skickats eller ska skickas till ett annat medlemsland.

2.4.2 Metodstöd – detaljerat läkarutlåtande till ett annat EU/EES-land

Försäkringskassan ska skicka det detaljerade läkarutlåtandet till ett EU/EES-land utanför Norden. Du skickar en begäran om detaljerat läkarutlåtande till läkaren – se wimimall 15661. Försäkringskassan ersätter endast läkarutlåtande som kommer från en privatpraktiserande läkare.

Enligt överenskommelse inom de nordiska länderna ska Försäkringskassan skicka en kopia av det svenska läkarutlåtandet i stället för detaljerat läkarutlåtande.

Läs mer

I Försäkringskassans vägledning (2010:2) Sjukersättning och aktivitetsersättning – förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och avtal om social trygghet kan du läsa mer om hur man ska gå tillväga om detaljerat läkarutlåtande inte kommer in.

2.5 Den försäkrades yrkande och önskemål

Utifrån den försäkrades yrkande prövar vi på vilken nivå och från och med vilken tidpunkt sjukersättning kan beviljas. Om yrkandet inte klart framgår av ansökan, ska du ta reda på yrkandet genom att kontakta den försäkrade så att hen skriftligen kan åtgärda bristen. Om du inte lyckas få kontakt med den försäkrade för att ta reda på vad han eller hon yrkar ska ansökan avvisas, se avsnitt 2.1.

2.6 Väsentlig försening och begäran om att ärendet ska avgöras efter sex månader

I Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken finns en generell beskrivning av vad som gäller om handläggningen bedöms bli försenad. Reglerna i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (2017:900, FL) handlar visserligen om skilda saker, men de har en gemensam utgångspunkt: ärendena ska inte bli liggande utan åtgärd. Reglerna gäller enbart ärenden som den enskilde själv har initierat, såsom ansökningsärenden eller skriftlig begäran.

Informera när handläggningen riskerar att väsentligt försenas Bestämmelsen i 11 § FL handlar om myndighetens skyldighet att informera den enskilde när handläggningen riskerar att försenas väsentligt. Du ska informera om förseningen och om orsaken till den. Informera även om planeringen framåt och om din uppskattning av återstående handläggningstid. Syftet är ge den enskilde mer insyn i ärendet så att hen förstår varför beslutet dröjer.

Begäran om att ärendet ska avgöras efter sex månader 12 § FL handlar om att den enskilde har rätt att kräva att ärendet avgörs om det har pågått i mer än sex månader. Om den enskilde lämnar in en begäran om avgörande ska myndigheten inom fyra veckor antingen avgöra ärendet, eller besluta om att avslå begäran. Syftet med regeln är att stärka individens möjlighet att få ett snabbare beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats. En begäran om ett avgörande enligt 12 § FL kan bara göras vid ett tillfälle under ärendets handläggning. Med ärendets handläggning avses fram till dess att myndigheten fattat slutligt beslut i ärendet. Därför är det viktigt att informera den enskilde om det så att hen kan avgöra när hen vill använda den möjligheten.

Läs mer

Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver vad som gäller om handläggningen bedöms bli försenad.

Hanteringen av väsentlig försening inom förmånerna hos Avdelningen för funktionsnedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga beskrivs i Rutin för hantering av ärenden som riskerar att väsentligt försenas och för hantering av dröjsmålstalan enligt 11–12 §§ förvaltningslagen (2017:900). Metodstödet nedan är ett komplement till rutinen och utgår från det som är specifikt för sjukersättningsärenden.

2.6.1 Metodstöd – väsentlig försening

I den inledande kontakten med den försäkrade har du eller en kollega informerat den försäkrade om inom vilken ungefärlig tid hen kan förvänta sig ett beslut. Utgå ifrån den aktuella handläggningstiden på Försäkringskassans webbsida när du informerar den försäkrade. Dokumentera i ärendets journal vilken information som du har lämnat till den försäkrade om handläggningstiden.

Ett ärende räknas som väsentligt försenat om handläggningstiden avviker väsentligt från vad som kan anses normalt och godtagbart utifrån det enskilda ärendets förutsättningar. Vid bedömningen av vad som är en godtagbar handläggningstid för ärendet är utgångspunkten vad som är normal handläggningstid för ett sjukersättningsärende (se information om handläggninstider på Försäkringskassans hemsida). Utöver det kan omständigheter i det enskilda ärendet beaktas, till exempel vilka handlingar som kommit in från den försäkrade och om det saknas uppgifter. Vid bedömningen av om avvikelsen är väsentlig behöver du ta hänsyn till vad den försäkrade kan förvänta sig utifrån den information som finns på Försäkringskassans hemsida och som hen fått angående ärendets handläggningstid. Den förväntade handläggningstiden utgör alltså en hållpunkt för att bedöma när handläggningen riskerar att bli väsentligt försenad.

Sök i ärendets journal för att ta reda på vilken information som den försäkrade tidigare har fått om handläggningstiden.

När handläggningen blir väsentligt försenad – informera den försäkrade När du kan konstatera att handläggningen riskerar att bli väsentligt försenad ska du kontakta den försäkrade. Det kan bli aktuellt både tidigt i ärendet och när det händer något längre fram som gör att utredningen tar längre tid. Informera om förseningen och orsaken till den, samt om den fortsatta handläggningen och när den försäkrade kan förvänta sig ett beslut. Informera på det sätt som är mest lämpligt, muntligen eller skriftligen. Om du informerar skriftligt kan du göra det i samband med annan kommunikation och då använda t-text 17166 eller wimimall 10022. Dokumentera vilken information du lämnat.

2.6.2 Metodstöd – hantering av en begäran om att ärendet ska avgöras

Den försäkrade har rätt att kräva att ärendet avgörs om det har pågått i mer än sex månader. En begäran om ett avgörande enligt 12 § FL kan bara göras vid ett tillfälle under ärendets handläggning. Med ärendets handläggning avses fram till dess att myndigheten fattat slutligt beslut i ärendet. Därför är det viktigt att informera den enskilde om det så att hen kan avgöra när hen vill använda den möjligheten. Om en begäran om att ärendet ska avgöras kommer in ska en specialist omgående ta ställning till om det är möjligt att fatta beslut om rätten till ersättning inom fyra veckor. Om ett beslut om rätten till ersättning kan fattas inom fyra veckor ska ärendet prioriteras. Är det inte möjligt att fatta beslut inom fyra veckor ska specialisten besluta om avslag på begäran om att ärendet ska avgöras.

Så här går det till:

1. En skriftlig begäran kommer in från den försäkrade, dennes ställföreträdare eller ett ombud.

2. Du som är försäkringsutredare antecknar i journalen att begäran har kommit in och kontrollerar att den rör en fråga som den försäkrade har initierat och att det har gått minst sex månader från att ärendet initierades. Om det inte har gått sex månader ska du fatta beslut om att avvisa begäran. En sådan avvisning ska följas av tydlig information om när en ny framställan kan göras (se JO:s beslut, dnr 4900-2022 samt vägledning 2004:9). Den försäkrade kan lämna en ny begäran om ärendet inte har avgjorts när sex månader har passerat.

3. Om det har gått sex månader från att ärendet initierades lämnar försäkringsutredare skyndsamt impuls till specialist.

4. Specialisten kontrollerar underlagen i ärendet, diskuterar det vid behov med försäkringsutredaren och bedömer om beslut om rätten till ersättning kan fattas inom fyra veckor från att begäran kom in.

5. Specialisten dokumenterar sitt ställningstagande i ärendets journal och lämnar impuls till försäkringsutredaren genom att fylla i kryssrutan Ny journalanteckning.

6. Om beslut a. kan fattas inom fyra veckor förbereder försäkringsutredaren ärendet för beslut. Det är inte nödvändigt att i beslutet om rätten till ersättning bemöta begäran om att ärendet ska avgöras, eftersom det den försäkrade vill ha är ett beslut om den ersättning hen har sökt. b. inte kan fattas inom fyra veckor gör försäkringsutredaren en plan för fortsatt handläggning och förbereder utkast till avslagsbeslut på begäran om avgörandet. Du kan använda wimimall 10023. Det gäller även om beslut inte kan fattas inom den utsatta tiden till följd av exempelvis pågående kommunicering. Försäkringsutredaren lämnar utkastet till specialisten, som beslutar om att avslå begäran om avgörandet och skickar beslutsbrevet. Försäkringsutredaren fortsätter att handlägga ärendet.

2.6.3 Metodstöd – överklagan om att ärendet ska avgöras

Om den försäkrade inte är nöjd med Försäkringskassans beslut om att avslå begäran om att ärendet ska avgöras kan han eller hon överklaga det till förvaltningsrätten. Då är det handläggande kontor som först gör en rättidsprövning, prövar om beslutet kan ändras och, om det blir aktuellt, ser till att rätt förvaltningsrätt får överklagandet och nödvändiga handlingar i akten där rätten till ersättning handläggs. Hanteringen ska ske skyndsamt. Handläggningen av rätten till ersättning fortsätter under tiden som vanligt. Det är specialisten som tar hand om dessa överklaganden.

Läs mer

I Försäkringskassans vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut kan du läsa mer om överklaganden, bland annat hur du ska gå tillväga när du ska meddela domstolen om att beslut i ärendet har fattats innan dom meddelats.

2.7 Bevilja ersättning utöver yrkandet och ändring av yrkandet

Den som ansöker om partiell ersättning kan inte beviljas ersättning med högre nivå än vad han eller hon har ansökt om. Om den försäkrade ansökt om sjukersättning från och med en viss månad, kan Försäkringskassan inte heller bevilja ersättning för tid före denna månad.

Om det framgår av underlaget att den försäkrade kan ha rätt till retroaktiv ersättning eller högre nivå av ersättning än vad som står i ansökan ska du informera om det och ge den försäkrade möjlighet att ändra sitt yrkande. Detta följer av reglerna om myndigheternas serviceskyldighet i 6 § FL.

Om den försäkrade vill ändra sitt yrkande och ha en högre nivå av ersättningen eller ersättning för en längre tid än vad som står i ansökan måste ändringen göras skriftligt på fastställd blankett eller digitalt via Mina sidor. Om den försäkrade meddelat en sådan ändring muntligt ska hen också intyga det ändrade yrkandet skriftligen. Om den försäkrade använder något annat dokument än den fastställda blanketten, se avsnitt 2.1.5

Om den försäkrade önskar en lägre nivå av ersättningen eller en kortare tid än vad som står i ansökan är det tillräckligt att den försäkrade meddelar detta muntligt.

Om den försäkrade har ansökt om en viss nivå av ersättning och Försäkringskassan bedömer att beslutsunderlaget endast ger stöd för en lägre nivå, ska den försäkrade få information om det kommande beslutet, få ta del av det material som har betydelse för beslutet och tillfälle att yttra sig över underlaget (25 § FL).

I de fall Försäkringskassan byter ut sjukpenning mot sjukersättning kan Försäkringskassan dock bevilja en högre nivå utan ansökan (36 kap. 25 § SFB). Läs mer om utbyte i avsnitt 3.13.

2.8 Tidpunkt för nybeviljande av sjukersättning

Sjukersättning kan tidigast ges från och med den månad då rätt till förmånen inträtt. Dock får inte sjukersättning betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden (33 kap. 14 § SFB).

I ett avgörande ansåg FÖD att en försäkrad kunde ange i ansökan att han önskade ersättning för kortare tid än tre månader tillbaka (FÖD 1982:11). Det innebär att prövningen gäller rätten till sjukersättning från och med den månad som den försäkrade har angett i ansökan.

2.9 Tidpunkt för beviljande vid ansökan om högre grad av sjukersättning

Som huvudregel gäller att ändring av ersättning ska gälla från och med månaden efter den då anledningen till ändringen uppkom (36 kap. 28 § SFB). Men när det krävs en ansökan om en högre nivå av tidigare beviljad sjukersättning kan den högre nivån beviljas från och med den månad då rätten till den uppkom. Ersättningen kan dock inte beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden (36 kap. 28 och 33 kap. 14 § SFB).

Exempel

William har halv sjukersättning och arbetar 20 timmar per vecka. Den 1 juni blir han helt sjukskriven och ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning kan beviljas tidigast från och med juni med stöd av 36 kap. 28 § och 33 kap. 14 § SFB om hans arbetsförmåga bedöms vara stadigvarande helt nedsatt redan den 1 juni. En retroaktiv högre ersättning kan inte beviljas i och med att William arbetat halvtid före juni. Sjukersättning är en månadsersättning. Om William i stället blev sjukskriven till exempel den 16 juni kan en högre nivå av ersättningen inte beviljas för juni. Kravet på en stadigvarande nedsättning till mer än hälften är inte uppfyllt i juni i och med att han arbetade halvtid fram till 16 juni.

2.10 Försäkringskassan initierar prövning av sjukersättning – utbyte till sjukersättning

Försäkringskassan kan i vissa fall ge en försäkrad sjukersättning utan att han eller hon har ansökt om det. Man kan säga att en annan ersättning byts ut mot sjukersättning. Läs mer om utbyte till sjukersättning i avsnitt 3.13.

2.10.1 Tidpunkt för beviljande av sjukersättning vid utbyte

När Försäkringskassan på eget initiativ beviljar en försäkrad sjukersättning utan ansökan betalas ersättningen ut från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelats (33 kap. 14 § SFB).

Beslutstillfället bör planeras in så att beslutet fattas med hänsyn till brytdatum i de fall där det är möjligt. Detta eftersom det krävs förberedelser för att kunna betala ut ersättningen. Brytdatum finns på Fia under: Försäkring/sjuk- och aktivitetsersätt-ning/viktiga datum.

Läs mer

Du kan läsa mer om utbetalning av sjukersättning i Försäkringskassans vägledning (2013:3) Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m. samt i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.

Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har rätt till sjukersättning är det viktigt att Försäkringskassan inte väntar med att byta ut sjukpenningen mot sjuk-ersättning.

Försäkringskassan får byta ut sjukpenning mot sjukersättning under den period som den försäkrade får sjukpenning.