18 Anmälningsskyldighet

I detta kapitel beskrivs reglerna om anmälningsskyldighet för försäkrade som har aktivitetsersättning. Reglerna finns i 110 kap. 46, 47, 50 och 51 § SFB.

De grundläggande reglerna om anmälningsskyldigheten finns här:

110 kap. 46 § första, andra och fjärde stycket SFB Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen. Det som anges i första stycket kan avse

1. bosättning i Sverige eller utlandsvistelse,
2. bostadsförhållanden,
3. civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn,
4. hälsotillstånd,
5. förvärvsarbete i Sverige eller utomlands,
6. arbetsförmåga,
7. Inkomstförhållanden, förmögenhetsförhållanden, och
8. utländsk socialförsäkringsförmån. Anmälan behöver inte göras om den handläggande myndigheten har kännedom om ändringen och därför saknar behov av en anmälan. Anmälan behöver inte heller göras i ett ärende om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd om ändringen innebär att inkomsterna eller förmögenheten endast har ökat i mindre omfattning.

Anmälningsskyldigheten är till för att Försäkringskassan ska få uppgifter om ändrade förhållanden som kan påverka den försäkrades rätt till aktivitetsersättning. Den försäkrade är skyldig att göra en anmälan både när hen förvärvsarbetar och när arbetsförmågan förbättras utan att hen förvärvsarbetar.

Den som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska anmäla ändrade förhållanden som kan medföra att den förlängda skolgången inte längre anses pågå eller om studierna avslutats eller ändrats beträffande studiegång (Ds 2000:40 Aktivitetsersättning – Nytt försäkringsstöd för unga med långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan, s. 135).

Vid bedömningen av arbetsförmågan ska värdet av arbete med skötsel av hemmet i skälig omfattning likställas med inkomst av arbete (33 kap. 11 § andra stycket SFB). Olika arbetsinsatser i och utanför hemmet, exempelvis arbete med skötsel av hemmet, vård av barn och anhöriga omfattas av anmälningsskyldigheten. Om en försäkrad gör olika arbetsinsatser kan det vara en indikation på att hen har fått en bättre arbetsförmåga som kan tas tillvara. Se vidare avsnitt 4.6.2 Arbete med skötsel av hemmet, vård av barn och anhöriga.

En situation då det kan vara aktuellt att anmäla väsentligt förbättrad arbetsförmåga utan att något förvärvsarbete har utförts, är om den försäkrade har hel aktivitetsersättning och har utfört arbetsinsatser i hemmet inom åttondelen under en längre tid. Den försäkrades arbetsförmåga kan ha förbättrats ytterligare så att hen därför vill göra en ny anmälan om att arbetsinsatserna kommer att utökas utöver åttondelen. Till exempel om den försäkrades barn har en funktionsnedsättning som innebär ett ökat vård- och tillsynsbehov och den försäkrade ökar arbetsinsatsen ytterligare till minst en timme per dag eftersom vård- och tillsynsbehovet har ökat.

18.1 Vem är anmälningsskyldig?

Den som har aktivitetsersättning är skyldig att till Försäkringskassan anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken på förmånen. Den som ska förvärvsarbeta eller studera och den som har fått en väsentligt förbättrad arbetsförmåga utan att ha för avsikt att förvärvsarbeta eller studera ska anmäla.

18.2 Hur och när ska anmälan göras?

110 kap. 47 § första stycket SFB Anmälan enligt 46 § ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen.

Det finns inga formkrav på hur en anmälan ska göras. Anmälan kan därför göras muntligt eller skriftligt.

Om den försäkrade lämnar in en ansökan om vilande ersättning kan den också godtas som en anmälan. En ansökan kan exempelvis godtas som en anmälan när den försäkrade har ansökt om vilande ersättning utan att uppfylla villkoren för att ansökan ska kunna beviljas enligt de reglerna.

Om det är planerat att den försäkrade ska delta i insatser, som finns dokumenterade i Min plan, behövs inte någon anmälan, eftersom Försäkringskassan redan känner till det. Ett exempel är när Försäkringskassan tillsammans med den försäkrade har planerat arbetsträning och att den försäkrade ska börja arbeta efter träningsperioden. I så fall behöver den försäkrade inte anmäla innan hen ska börja arbeta.

18.2.1 Metodstöd – hur ska anmälan göras?

Anmälan om arbete och väsentligt förbättrad arbetsförmåga eller om förhållanden som gör att den förlängda skolgången inte längre kan anses pågå kan göras antingen muntligt eller skriftligt. Om den försäkrade anmäler muntligt, per telefon eller vid ett besök, ska Försäkringskassan dokumentera uppgifterna som den försäkrade lämnar. Handläggaren ska tala om för den försäkrade vilka uppgifter som dokumenterats och dokumentera vilken information som lämnats till den försäkrade.

Anmälan kan också göras på anmälningsblankett 7284 eller genom annat skriftligt meddelande till Försäkringskassan. Anmälningsblanketten kan också användas vid anmälan om till exempel studier, ideellt arbete, bisysslor och uppdrag.

Det är lämpligt att handläggaren informerar om att anmälan kan göras antingen muntligt eller skriftligt, om den försäkrade frågar Försäkringskassan hur anmälan ska göras. Den försäkrade avgör själv på vilket sätt anmälan ska göras.

18.3 Anmälan om att den förlängda skolgången inte längre kan anses pågå

Den som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om hen till exempel:

• inte börjar den planerade utbildningen
• byter utbildningsprogram eller skolform
• uteblir från utbildningen och om frånvaron då inte beror på funktionsnedsättning, sjukdom eller beviljad ledighet
• avslutar studierna tidigare än planerat
• börjar arbeta
• är föräldraledig.

Anmälan ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den försäkrade fick kännedom om förändringen.

18.4 Anmälan om förvärvsarbete

110 kap. 51 § första stycket SFB Anmälan enligt 46 § av den som får aktivitetsersättning ska göras

1. om han eller hon avser att börja förvärvsarbeta, innan arbetet påbörjas,
2. om han eller hon avser att förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare, innan arbetet utökas, och
3. om han eller hon avser att fortsätta förvärvsarbeta efter den tid som avses i 36 kap. 13 §, innan arbetet fortsätter.

36 kap. 13 § SFB Försäkringskassan får besluta att aktivitetsersättningen ska förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.

Den försäkrade ska anmäla innan förvärvsarbetet börjar, utökas eller fortsätter efter tid då ersättningen varit vilande.

För att Försäkringskassan ska kunna ta ställning till om arbetsförhållandena har ändrats i förhållande till hur situationen såg ut vid tidpunkten för beslutet om ersättning, så är det viktigt att Försäkringskassan så tidigt som möjligt får veta att den försäkrade planerar att börja förvärvsarbeta, utöka omfattningen av arbetet eller ska fortsätta att förvärvsarbeta efter tid då ersättningen varit vilande (prop. 2007/08:124, s. 98).

110 kap. 52 § SFB Ersättning enligt denna balk får dras in eller sättas ned om den försäkrade eller den som annars får ersättningen

1. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift,
2. inte har lämnat uppgift enligt 13 §, eller
3. inte har anmält ändrade förhållanden enligt 46, 47, 50 och 51 §. Indragningen eller nedsättningen får avse viss tid eller gälla tills vidare. Det som anges i första stycket gäller endast om det är fråga om ett förhållande som är av betydelse för rätten till eller storleken av ersättningen.

Lagrummet hänvisar till 13 § i 110 kap. Den regeln säger att den försäkrade är skyldig att lämna de uppgifter som är väsentliga för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till ersättningen. Det framgår också att uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.

Om den försäkrade inte anmäler och inte har något giltigt skäl till det, så får aktivitets-ersättningen dras in ”för viss tid eller tills vidare”. Denna sanktionsmöjlighet ska emellertid användas med försiktighet och den försäkrade ska kommuniceras innan åtgärden vidtas om det inte är uppenbart obehövligt.

Om indragning/nedsättning sker för viss tid med stöd av 110 kap. 52 § SFB kan det bli aktuellt att ompröva rätten till ersättning för framtiden med stöd av 36 kap. 22 § SFB. Vid omprövningen bedöms om den fortsatta rätten till ersättningen har upphört helt eller delvis. Om indragning/nedsättning sker tillsvidare blir det inte aktuellt med omprövning av rätten till ersättningen. Se vidare i kapitel 19 och avsnitt Metodstöd – omprövning av aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden.

En ansökan om vilande ersättning kan godtas som en anmälan om påbörjat eller utökat arbete enligt 110 kap. 46 och 51 §§ SFB.

Exempel

Matte har en fjärdedels aktivitetsersättning från och med mars 2021. I december 2021 ansöker han om vilande aktivitetsersättning från och med januari 2022. Hans avsikt är att från och med januari 2022 utöka sin arbetstid från 30 timmar till 40 timmar i veckan. Försäkringsutredaren ringer till Matte och informerar honom om att han inte uppfyller förutsättningarna för att beviljas vilande aktivitetsersättning eftersom han inte har haft ersättningen i minst tolv månader. Matte informeras om att ytterligare utredning kommer att göras innan Försäkringskassan tar ställning till om hans rätt till ersättning ska omprövas med stöd av 36 kap. 22 § SFB. Om Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan är väsentligt förbättrad kan Matte bli av med sin ersättning helt eller delvis. Eftersom Matte har lämnat in en ansökan om vilande aktivitetsersättning till Försäkringskassan innan han utökar arbetstiden så anses han ha fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 110 kap. 46 och 51 §§ SFB. Det innebär att 110 kap. 52 § SFB inte är tillämplig.

18.4.1 Arbete inom åttondelen omfattas av anmälnings-skyldigheten

En försäkrad som har hel aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga ska ha möjlighet att använda en liten kvarstående restarbetsförmåga exempelvis i politiskt eller ideellt arbete. Men ett sådant arbete får inte gå utanför åttondelen, om den försäkrade ska få behålla hela ersättningen (33 kap. 9 § SFB, prop. 2007/08:124, s. 98). Det bör också observeras att arbete inom åttondelen kan vara en indikation på att den försäkrade faktiskt har fått en förbättrad arbetsförmåga som kan tas tillvara. Du kan läsa mer om åttondelen i avsnitt 4.10.1 Hel aktivitetsersättning.

Den som använder en begränsad restarbetsförmåga till ett förvärvsarbete, inom ramen för åttondelen enligt 33 kap. 9 § SFB, är också anmälningsskyldig. Anmälan ska göras innan arbetet börjar eller utökas.

Exempel

Madelene, som har hel aktivitetsersättning, ringer till Försäkringskassan i augusti 2022. Hon frågar om hon får behålla hela sin ersättning om hon tar uppdrag som kontaktperson hos kommunen. Försäkringskassan informerar henne om att ersättningsgraden anpassas efter hur mycket hon arbetar. Det gäller också om hon tar uppdrag som kontaktperson med avsikt att arbeta mindre än en timme per dag. Handläggaren upplyser om att Försäkrings-kassan kommer att ta ställning till om arbetsinsatsen ryms inom åttondelen. Handläggaren informerar också om möjligheten att ansöka om vilande aktivitetsersättning om Madelene senare skulle arbeta mer än en timme per dag. Vid samtalet kommer det fram att Madelene tänker anta erbjudandet som kontaktperson. Hon kommer att vara kontaktperson för en person och hon beräknar att uppdraget kommer att ta cirka tre timmar per vecka. Hon kommer att få lön för arbetsinsatsen. Handläggaren informerar om att de uppgifter som Madelene lämnat tas emot som en muntlig anmälan enligt 110 kap. 46 och 51 §§ SFB. Handläggaren dokumenterar uppgifterna som Madelene lämnat efter att ha bekräftat med henne att de är riktiga.

För den som har hel aktivitetsersättning och arbetar inom ramen för åttondelen får däremot en sen eller utebliven anmälan inte några konsekvenser för den fortsatta rätten till hel ersättning. Den försäkrade ska dock anmäla sådant förvärvsarbete eftersom det är Försäkringskassan som ska ta ställning till om arbetsinsatsen ryms inom åttondelen.

18.4.2 När är den försäkrade inte anmälningsskyldig?

Den som har partiell aktivitetsersättning är skyldig att göra anmälan enligt 110 kap. 46 och 51 §§ SFB om arbetet utökas på den del som hen har ersättning för. Det innebär att den försäkrade inte är skyldig att göra någon anmälan för den del som hen inte har aktivitetsersättning. Vid bedömningen utgår Försäkringskassan ifrån ett heltidsarbete.

18.5 Metodstöd – handläggning av anmälan

I anmälan ska den försäkrade meddela när hen planerar att börja förvärvsarbeta, börja arbeta i större omfattning, eller fortsätta arbeta efter tid då ersättningen varit vilande. Den försäkrade ska också anmäla när studierna inom förlängd skolgång inte längre pågår. Försäkringskassans utredning ska ge svar på i vilken omfattning den försäkrade arbetar, förläggning av arbetstiden, inkomstförhållanden med mera eller ge svar på varför den förlängda skolgången inte längre pågår.

I en anmälan om väsentligt förbättrad arbetsförmåga utan arbete lämnar den försäkrade uppgifter om att arbetsförmågan har blivit bättre. Den försäkrade behöver inte bifoga ett medicinskt underlag till anmälan om förbättrad arbetsförmåga.

Den försäkrade ska sedan få en bekräftelse på sin anmälan och information om den fortsatta handläggningen. Bekräftelsen görs genom att försäkringsutredaren tar muntlig kontakt med den försäkrade för ytterligare utredning och information. I undantagsfall kan försäkringsutredaren skicka en skriftlig bekräftelse med information.

När utredningen är klar sammanfattar försäkringsutredaren resultatet och skriver sin bedömning i journalen.

Om anmälan inte leder till något beslut om rehabiliteringsinsatser, eller att ersättningen minskas eller upphör så ska den försäkrade få information om att Försäkringskassan har tagit ställning till att hens anmälan inte påverkar tidigare beslut om aktivitetsersättning.

18.6 Metodstöd – information om anmälningsskyldigheten

Det är viktigt att den försäkrade får information om att hen är skyldig att göra en anmälan till Försäkringskassan till exempel innan ett förvärvsarbete börjar eller när arbetsförmågan förbättras.

De som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång behöver få information om vilka förändringar som hen är skyldig att anmäla. Det kan till exempel vara förändringar som att den förlängda skolgången inte har börjat som det var tänkt eller att den har avslutats tidigare än planerat.

I samband med att försäkringsutredaren har personlig kontakt med den försäkrade inför en prövning av rätten till aktivitetsersättning, ska försäkringsutredaren informera om anmälningsskyldigheten.

Vidare ska ett beslut om beviljande av aktivitetsersättning eller vilande ersättning innehålla information om anmälningsskyldigheten och om vilka konsekvenser det kan medföra att inte fullgöra anmälningsskyldigheten.

Om Försäkringskassan får en impuls, till exempel genom frågor per telefon, om att en försäkrad funderar på eller planerar att börja arbeta ska handläggaren informera den försäkrade om anmälningsskyldigheten i den situationen. Om den försäkrade uppfyller förutsättningarna för vilande ersättning ska handläggaren också informera om den möjligheten. Impulsen kan också ge anledning att undersöka om den försäkrade behöver någon arbetslivsinriktad rehabilitering.

Handläggaren erbjuder sig att skicka anmälnings- och ansökningsblanketter till den försäkrade och upplyser om att blanketterna finns att hämta på www.forsakringskassan.se.