8 Underlag i handläggningen och metoder att utreda och samordna efter beviljande

I detta kapitel kan du läsa om de medicinska underlag som Försäkringskassan kan använda inför beslut om ersättning. Vidare kan du läsa om metoder för utredning och samordning efter det att ersättning beviljats.

Detta kapitel beskriver

• olika former av medicinska underlag
• i vilka situationer läkaren kan få ersättning för läkarutlåtanden
• metoder att utreda och samordna med och övriga aktörer.

8.1 Allmänt om underlag för utredning samt metoder och underlag för samordning

Många av de metoder som Försäkringskassan har tagit fram för ohälsoarbetet gäller för hela sjukförsäkringen. Andra är utformade för att användas i mer avgränsade situationer. Underlagen används såväl inför beslut om aktivitetsersättning som under tid med ersättning. Metoderna används till exempel vid uppföljning av planen under tid med aktivitetsersättning och vid samordning. Vilken metod som är lämplig bestäms av Försäkringskassan utifrån ärendets karaktär och vad som behöver utredas.

8.2 Olika medicinska underlag

Inför beslut om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga krävs alltid att det finns ett medicinskt underlag – som regel ett läkarutlåtande, se nedan avsnitt 8.2.1.

Om uppgifterna i läkarutlåtandet inte bedöms vara tillräckliga ska Försäkringskassan i första hand begära komplettering från den behandlande läkaren. Om Försäkrings­kassan, trots försök, inte kunnat få relevanta uppgifter från hälso- och sjukvården kan det bli aktuellt att beställa en försäkringsmedicinsk utredning. Stöd för det finns i 110 kap. 14 § SFB, i lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar samt i förordningen (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar. I en försäkrings­medicinsk utredning ska den försäkrades funktions- och aktivitetsförmåga bedömas (1 § lagen om försäkringsmedicinska utredningar).

I de följande avsnitten kan du läsa mer om läkarutlåtanden, övriga medicinska underlag och aktivitetsförmågeutredning (AFU). På Försäkringskassans intranät Fia har du alltid tillgång till aktuell information om försäkringsmedicinska utredningar.

8.2.1 Läkarutlåtande

Den försäkrade ska bifoga ett läkarutlåtande till ansökan om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, om inte särskilda skäl talar emot det, se förordning (2002:986) om sjukersättning och aktivitetsersättning. Läkarutlåtandet ska ge en helhetsbild av den försäkrades hälsotillstånd och hur detta påverkar hens funktion och förmåga till aktivitet. Förutom att läkarutlåtandet ska erbjuda tillräckligt med uppgifter för att du ska kunna bedöma arbetsförmågan, den medicinska prognosen och rehabiliteringsbehov ska även vissa formaliakrav vara uppfyllda. Uppgifter om läkarens namn, underskrift och datum för underskrift ska alltid finnas. Saknas de ska utlåtandet kompletteras skriftligt genom att läkaren får en kopia av utlåtandet.

Det medicinska underlaget är utgångspunkten för bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller inte och om arbetsförmågan är nedsatt under minst ett år eller inte.

Ett läkarutlåtande är användbart för att klarlägga den försäkrades behov av rehabiliteringsinsatser och ibland också för att bedöma arbetsförmågan under en pågående ersättningsperiod eftersom det medicinska tillståndet kan ha förändrats sedan ersättningen beviljades.

8.2.2 Övriga medicinska underlag

Inom aktivitetsersättning kan det finnas andra medicinska underlag, utöver läkar­utlåtandet, som kan ge relevant medicinsk information om den försäkrades begräns­ningar på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Exempel på sådana är

• psykologutlåtande
• neuropsykiatrisk utredning
• utredning genomförd av arbetsterapeut
• läkarintyg
• journalanteckningar från hälso- och sjukvården.

8.2.3 Aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Försäkringskassan har möjlighet att begära att den försäkrade genomgår en undersökning enligt lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar (110 kap. 14 § SFB). Om Försäkringskassan bedömer att det behövs en sådan undersökning kan en aktivitetsförmågeutredning (AFU) beställas.

AFU är en form av försäkringsmedicinsk utredning som har använts i sjukpenning­ärenden sedan 2011 och har fokus på att ge en helhetsbild, inte bara av den försäkrades funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar, utan också av kvarvarande förmåga till aktivitet. Målet med AFU är en mer rättssäker och likformig utredning av aktivitetsförmåga och att öka den försäkrades delaktighet och förståelse för fattade beslut. Alla regioner ska från och med januari 2019 kunna leverera AFU (se lagen om försäkringsmedicinska utredningar).

Utredarna ska vara oberoende, det vill säga inte vara behandlande läkare eller andra professioner som behandlar den försäkrade. Läkaren ska göra en bedömning baserat på den försäkrades självskattning och testresultat och redovisad i utredningen. Utredningen innebär en standardiserad undersökning av individen, med ett antal standardiserade test, vissa obligatoriska, vissa valbara utifrån den enskildes situation. En utvidgad utredning görs om den utredande AFU-läkaren anser att det behövs. Det kan bero på att det finns obesvarade frågor om den försäkrades aktivitetsbegränsningar. Den försäkrades funktionsnivå kan fortfarande vara oklar eller resultaten motstridiga. Då får individen utöver läkaren även träffa en eller flera andra yrkesroller såsom t.ex. arbetsterapeut, fysioterapeut eller psykolog.

På Försäkringskassans intranät Fia har du alltid tillgång till aktuell information om AFU. Du kan läsa mer om AFU i vägledningen (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.

Hur du går tillväga när du ska beställa en AFU beskrivs i Försäkringskassans produktionsprocess (2013:03) för sjukersättning.

Metodstöd – rutin före och efter beställning av AFU

Innan du beställer en AFU för aktivitetsersättning ska du diskutera behovet av en komplettering av de medicinska underlagen i en konsultation med FMR för att klargöra hur du bäst får svar på dina frågor. Syftet med konsultationen är att öka kvaliteten och enhetligheten i valet av vilka ärenden som är lämpliga för AFU. Efter konsultationen motiverar och dokumenterar du ditt ställningstagande i journalen i ÄHS.

När den försäkrade genomgått utredningen och du har fått utlåtandet ska du stämma av det med FMR. Det görs för att säkerställa att den medicinska kvaliteten i utlåtandet är tillräcklig och till stöd för att formulera eventuella kompletterande frågor till utredande läkare.

8.3 Sjukpenning i samband med utredning för försäkrade som har partiell aktivitetsersättning

När någon som har partiell aktivitetsersättning behöver avstå från förvärvsarbete eller från att vara arbetssökande till följd av en sådan utredning som avses i 110 kap. 14 § SFB, kan Försäkringskassan betala ersättning enligt 27 kap. 6, 7 och 28 §§ SFB under utredningstiden.

Villkoret att behandlingen eller rehabiliteringen ska ha ordinerats av läkare kan även uppfyllas genom att den försäkringsmedicinska rådgivaren bedömer att sådan utredning behöver göras.

Villkoret att behandlingen eller rehabiliteringen ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan uppfylls genom att Försäkringskassan dokumenterar planeringen av deltagandet i utredningen och på vilket sätt utredningens resultat ska följas upp (FKRS 2008:04). Se vidare vägledningen (2015:1).

8.4 Ersättning för läkarutlåtanden

Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden om hälsotillstånd. Det gäller även när den försäkrade begärt läkarutlåtande för att bifoga sin ansökan om aktivitetsersättning. Det är alltså läkaren, inte den försäkrade som kan få ersättning för utlåtandet. Bestämmelser om detta finns i 110 kap. 30 § SFB, i förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. samt i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m.

Av 4 § förordningen (1975:1157) framgår att det endast är läkarutlåtanden som har utfärdats av annan än sjukvårdshuvudman som kan ersättas. Till denna grupp räknas läkare som arbetar på privata vårdenheter som har samverkansavtal med regionen enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (den så kallade nationella taxan) eller läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Av förordningen framgår också att Försäkringskassan inte kan betala ersättning för läkarutlåtanden till sjukvårdshuvudman. Med sjukvårdshuvudman menas läkare som är anställd av regionen eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med regionen.

Ersättning betalas bara för ett fullständigt läkarutlåtande (1 § föreskrifterna [RFFS 1977:27]). I de fall Försäkringskassan behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas alltså ersättningen först när kompletteringen har kommit in. Ett annat villkor är att avgift för utlåtandet inte tagits ut av den försäkrade (2 § föreskrifterna).

Av 1 § RFFS 1977:27 framgår vilket arvode läkaren har rätt till. Det angivna beloppet anges exklusive mervärdesskatt vilket innebär att Försäkringskassan utöver det beloppet kan ersätta läkaren för mervärdesskatt.

Metodstöd – begäran om ersättning för läkarutlåtande

Om en läkare vill ha ersättning för sitt läkarutlåtande ska hen skicka in blankett Begäran om ersättning för läkarutlåtande (7807) och inte en faktura. Om det kommer in en faktura ska du bestrida den och skicka blanketten till läkaren. En läkare som har utfärdat Detaljerat läkarutlåtande (E213) kan använda samma blankett för att begära arvode. När en läkare begär ersättning för ett utfärdat läkarutlåtande ska du som handläggare kontrollera

• om läkaren har angett om hen har samverkansavtal med regionen enligt nationella taxan, eller om läkaren jobbar som privatläkare och inte har vårdavtal med region eller kommun.
• om läkarutlåtandet är komplett. Ersättning kan bara betalas ut för kompletta utlåtanden. Om du behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas ersättningen först när kompletteringen har kommit in.
• att det finns uppgifter om A-skatt eller F-skatt och ett personnummer eller organisationsnummer till betalningsmottagaren. Uppgifterna behövs för att betalningen ska bli rätt.
• att läkaren angett ett referensnummer i svarsrutan på 7807. Referensnumret kan till exempel vara ett löp- eller fakturanummer, men inte ett personnummer. Om referensnummer saknas behöver du komplettera det genom att kontakta mottagningen som utfärdat läkarutlåtandet.

Metodstöd – upprätta betalningsunderlag

Om du bedömer att läkaren har rätt till den begärda ersättningen upprättar du ett manuellt utbetalningsunderlag. Om läkaren har kryssat i

• F-skatt använder du blankett 8331. Konto för debet ska vara 73131 för läkarutlåtanden och detaljerade läkarutlåtanden.
• Om läkaren har specificerat moms på sin begäran ska momsen även specificeras på utbetalningsunderlaget. Kontot för moms är alltid 1542.
• A-skatt använder du blankett 8334 som underlag för utbetalningen. Kontrollera även att läkaren fyllt i procentsatsen för skatteavdrag. Skatteavdraget ska sen framgå på betalningsunderlaget (Preliminär skattesats i %).
• FA-skatt ska hen välja vilken skattetyp som ska tillämpas för den här betalningen. Har läkaren inte skrivit något tillämpar du F-skatt (blankett 8331). Har hen angett en procentsats tillämpar du A-skatt (blankett 8334).

I rutan Betalningsmottagarens referens (blankett 8331) eller i rutan för meddelandet till betalningsmottagaren (blankett 8334) skriver du referensnumret för blankett 7807. Om uppgift om referensnummer saknas kan du istället ange LUH följt av datum för utfärdande som referens. Det ska anges i följande format: LUH ååmmdd.

Utbetalningsunderlaget skickas omgående till Verksamhetsstöd ekonomi. Läkarens begäran och läkarutlåtandet ska inte bifogas till utbetalningsunderlaget.

Beslut om lägre ersättning eller avslag

När Försäkringskassan beslutar att betala ut en lägre ersättning än vad läkaren har begärt eller att inte betala ut någon ersättning alls, ska du skicka ett skriftligt beslut till läkaren. Beslutet ska innehålla en omprövningshänvisning.

När en begäran om omprövning kommer in

Försäkringskassan kan med stöd av 110 kap. 30 § SFB betala ersättning för vissa läkarutlåtanden. Om en läkare anmäler missnöje ska ärendet hanteras som ett vanligt omprövningsärende.

Metodstöd – beslutsmallar

Du använder beslutsmall 15632 ”Ersättning för läkarutlåtande” om läkaren inte har rätt till ersättning därför att hen arbetar inom regionen eller på en vårdenhet som har vårdavtal med regionen eller ingår i regionens vårdvalssystem. Använd mallen även när du beslutar om lägre ersättning än det läkaren begärt.

Du använder Wimimall 15645 ”Ersättning för särskilt läkarutlåtande” om det gäller ett sådant utlåtande. Beslutet ska innehålla en omprövningshänvisning.

8.4.1 Ingen ersättning kan betalas ut till den försäkrade

Försäkringskassan kan inte ersätta den försäkrade för kostnader för en sådan utredning som den försäkrade själv tagit initiativ till. Försäkringskassan kan inte heller lämna ersättning till den försäkrade för kostnader för läkarutlåtande som den försäkrade bifogar sin ansökan.

HFD har i domen RÅ 2010 ref. 72 tagit ställning till om en försäkrad kan få ersättning för utredning som bifogats en ansökan om sjukersättning.

I HFD:s dom står: ”Enligt 16 kap. 1 § fjärde stycket AFL ska ersättning lämnas för kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om sjukersättning i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Några sådana föreskrifter finns inte.”

Däremot finns det bestämmelser i föreskrifterna (RFFS 1977:27). Av detta får anses följa att föreskrifterna enbart handlar om läkarnas rätt till ersättning. En enskild kan inte med hänvisning till föreskrifterna begära ersättning från Försäkringskassan. Om den försäkrade har betalat läkaren för utlåtandet kan därför Försäkringskassan inte ersätta den försäkrade för kostnaden.

Den försäkrade kan inte heller få ersättning för patientavgiften när hen ansöker om aktivitetsersättning. Det är enbart när Försäkringskassan tar initiativet till att begära ett läkarutlåtande eller en utredning som den enskildes patientavgift och vissa övriga kostnader kan ersättas enligt 2 § förordningen (1975:1157).

8.5 Metoder att utreda och samordna med den försäkrade och övriga aktörer

I första hand ska du använda dig av blanketten 5231 för utredning med den försäkrade när du utreder rätten till aktivitetsersättning. Blanketten är särskilt framtagen för att täcka in de sakområden som behöver utredas för att kunna ta ställning till rätten till ersättning. Du kan läsa mer om detta i kapitel 5.

Att tänka på när den försäkrade bor eller vistas i annat land än Sverige men trots det omfattas av svensk lag

Försäkringskassan kan skicka ett kontaktbrev eller e-post om den försäkrade vistas eller bor utomlands och Försäkringskassan inte får kontakt med henne eller honom per telefon. I brevet uppmanas den försäkrade att ta kontakt med Försäkringskassan per telefon. Försäkringskassan får i dessa fall utreda eller per telefon.

Om e-post används måste Försäkringskassan uppmärksamma reglerna om sekretess så att inte integritetskänsliga uppgifter kan läsas av någon utomstående. Se Försäkringskassans vägledning (2001:3) Offentlighet, sekretess och behandling av personuppgifter.

Om den försäkrade inte hör av sig med anledning av Försäkringskassans kontaktbrev skickas ett brev med relevanta frågor och eventuellt en begäran om ett aktuellt läkarutlåtande.

Om den försäkrade vistas utomlands, utan att vara bosatt där, kan Försäkringskassan begära uppgifter från statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare och försäkringsinrättningar i Sverige om uppgifterna behövs för att ta ställning till den försäkrades rätt till aktivitetsersättning (110 kap. 31 § SFB).

Om Försäkringskassan inte får kontakt med den försäkrade trots försök får det avgöras från fall till fall om Försäkringskassan ska begära att den försäkrade ska genomgå en utredning, om förfrågan ska göras till en myndighet i annat land eller om kontakt ska tas med någon annan till exempel svenska ambassaden i det aktuella landet (110 kap. 14 § SFB).

Om ett brev kommer i retur till Försäkringskassan finns det anledning att undersöka orsaken till detta. Se vidare i Försäkringskassans vägledning (2004:1) Kontrollutredning.

För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten till förmånen består (110 kap. 15 § SFB). Försäkrade som bor utanför Sverige och har aktivitets­ersättning ska därför skicka ett levnadsintyg (FK 5137) till Försäkringskassan varje år. I levnadsintyget finns bland annat uppgifter om telefonnummer och e-postadress. Försäkringskassan, svensk ambassad, svenskt konsulat, utländsk behörig social­försäkringsinstitution, notarius publicus eller svensk eller utländsk polismyndighet ska intyga i ett levnadsintyg att personen lever (Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2012:2] om levnadsintyg).

När en försäkrad som har aktivitetsersättning vistas eller bor i ett annat EU/EES-land kan Försäkringskassan begära att motsvarande institution på vistelse- eller bosättnings­orten utför eller bistår med administrativa kontroller eller läkarundersökningar (artikel 87 i förordning 987/2009). Försäkringskassan kan till exempel begära ett detaljerat läkarutlåtande eller en arbets- och inkomstutredning.

När Försäkringskassan begär ett läkarutlåtande från ett annat EU/EES-land gäller det landets regler där den försäkrade vistas eller bor. Sverige, som står för aktivitets­ersättningen, har dock möjlighet att påverka valet av läkare, till exempel viss specialistkompetens.

I de fall den försäkrade förvärvsarbetar i ett annat EU/EES-land kan Försäkringskassan begära en utredning om vilket slag av anställning eller verksamhet som den försäkrade bedriver samt uppgift om den försäkrades inkomst och motsvarande normalinkomst för sådant arbete i det aktuella landet.

8.5.1 Metodstöd – Min plan

Under utredningen ska du bedöma vilka insatser den försäkrade behöver, så att rätt insatser kan komma igång så tidigt som möjligt när ersättningstiden börjar. Bedömningen ska grundas på det medicinska underlaget och utredningen med den försäkrade och andra aktörer. Skriv i beslutsbrevet den plan som du och den försäkrade kommer fram till, det vill säga vad som ska hända under ersättningsperioden. I samtliga ärenden ska du vid ett beviljande dokumentera bedömningen i journalen i UTM-ärendet.

Min plan behövs i ärenden där det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsförberedande insatser eller aktiviteter.

I ärenden där det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering eller aktiviteter finns ett lagkrav på att upprätta en plan. Tänk på att om du har identifierat att den försäkrade är i behov av förberedande insatser kan även de insatserna vara att betrakta som aktivitet. Utifrån lagkravet behöver du därför som regel upprätta Min plan i samband med arbetsförberedande insatser.

Min plan behövs också för att säkerställa att det finns ett försäkringsskydd. Försäkringsskyddet gäller när en försäkrad deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsförberedande insatser eller pryoaktiviteter, förutsatt att det finns ett skriftligt underlag i form av dokumentation i Min plan om deltagandet.

Vid arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering består av insatser som kan hjälpa en person att få eller återfå arbetsförmågan. Målet för rehabiliteringen kan vara att arbeta med lön, söka arbete eller studera på heltid eller deltid. Insatserna kan till exempel vara arbetsträning eller utbildning. Utbildning ska vara sådan som ger rätt till rehabiliteringsersättning enligt 2 § förordning (1991:1321) om rehabiliteringsersättning. Arbetslivsinriktad rehabilitering i det förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen består av arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktade insatser eller konsultativt stöd till arbetsgivare.

Vid arbetslivsinriktad rehabilitering som ger rätt till rehabiliteringsersättning ska det finnas en rehabiliteringsplan (30 kap. 12 § SFB). Det innebär att när det är aktuellt med arbetslivsinriktade åtgärder ska planeringen dokumenteras i en plan. Planen ska göras så tidigt som möjligt i samband med planeringen.

Det här innebär konkret att du först utreder om det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering. Om det är det börjar du planera för sådana åtgärder, till exempel bokar tid för en gemensam kartläggning. Dokumentera planeringen i journalen. Om du efter gemensam kartläggning bedömer att den försäkrade ska skrivas in i det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skapar du dokumentet Min plan. Om det framkommer uppgifter efter den gemensamma kartläggningen som förändrar innehållet i planen ska den revideras.

Försäkringsskydd

När den försäkrade deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering finns det både ett personskadeskydd och sakskadeskydd. Det innebär att både den försäkrade och arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren är skyddade om något skulle hända. Se avsnitt 12.3.1 Om den försäkrade skadar sig och 12.3.2 Skada hos arbetsgivare eller utbildningsanordnare. Försäkringen gäller under förutsättning att det finns ett skriftligt underlag i form av ett beslut eller dokumentation i Min plan om deltagandet.

Arbetsförberedande insatser som anvisats av Arbetsförmedlingen ska betraktas som arbetslivsinriktad rehabilitering (FKRS 2012:04), och den försäkrade omfattas då av detta försäkringsskydd.

Vid aktiviteter

På motsvarande sätt ska det finnas en plan i ärenden där det är aktuellt med aktiviteter enligt 33 kap. 21–25 §§ SFB. Planering av aktiviteter ska göras i samråd med den försäkrade och aktiviteterna ska dokumenteras i en plan (33 kap. 22 § SFB).

På samma sätt som vid arbetslivsinriktad rehabilitering utreder du först om det är aktuellt med aktiviteter. Om du bedömer att det är det dokumenterar du i journalen att det är aktuellt. Min plan ska sedan göras så fort insatserna konkretiseras. Lagkravet att upprätta en plan innebär att planen ska göras så tidigt som möjligt, i samband med planeringen av aktiviteterna. Om det kommer in en ansökan om särskild ersättning när det inte finns en plan för aktiviteten så ska du göra planen med den försäkrade efter att du har utrett och bedömt aktiviteten.

Försäkringsskydd

När den försäkrade deltar i arbetsnära aktiviteter och arbetsförberedande insatser finns det personskadeskydd genom Kammarkollegiet. Det innebär att den försäkrade är försäkrad om hen skulle skada sig i samband med deltagandet. Däremot finns det i den här situationen inget försäkringsskydd för arbetsgivaren eller insatsanordnaren. Se avsnitt 12.3.1 Om den försäkrade skadar sig. Försäkringen gäller förutsatt att det finns ett skriftligt underlag i form av ett beslut eller dokumentation i Min plan om deltagandet.

Dokumentera planen

Du upprättar Min plan tillsammans med den försäkrade i samband med planeringen. Det är viktigt att alla obligatoriska uppgifter för vad en plan ska innehålla finns när du gör planen. Om arbetslivsinriktade insatser eller aktiviteter ska starta omgående ska planen göras direkt efter beslutet. Ska insatserna utredas och planeras längre fram dokumenterar du tidpunkten för det i journalen. Gör planen så snart det är dags för en konkret planering och du har uppgifter om vad den ska innehålla. Man ska kunna utläsa av journalen vad nästa steg i handläggningen är. När det finns en plan vid arbetslivsinriktade åtgärder eller aktiviteter så ska den revideras fortlöpande så länge insatserna pågår. En plan vid arbetslivsinriktad rehabilitering och aktiviteter ska göras så snart planeringen för sådana insatser är klar.

I Min plan dokumenterar du

• aktiviteter enligt 33 kap. 21–23 § § SFB
• rehabiliteringsåtgärder enligt 29–30 kap. SFB.

Syftet med planen är att den försäkrade ska få en överblick av vad som ska hända under ersättningsperioden. Det ska framgå vilka åtgärder eller aktiviteter som hen ska delta i, när det ska ske och vem som ansvarar för åtgärden. Det ska även framgå hur och när planen ska följas upp.

En plan ska innehålla

• aktuella insatser
• den försäkrades val av aktiviteter, motiveringen till valen och syftet med aktiviteterna (gäller endast plan för aktiviteter)
• ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan, den försäkrade och övriga aktörer
• tidsplan för åtgärderna
• tidpunkter när insatserna ska följas upp
• övriga uppgifter som behövs för att genomföra insatserna.

Du ska alltid skicka eller lämna ett exemplar av Min plan till den försäkrade. Det gäller även när planen har reviderats med obligatoriska uppgifter enligt ovan.

Ovanstående innehåll avser både arbetslivsinriktad rehabilitering (30 kap. 12–13 §§ SFB) och aktiviteter (12 § RFFS 2002:36).

Om den försäkrade vill ha en plan trots att det inte är ett lagkrav bör det önskemålet tillgodoses.

När det inte är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering eller aktiviteter, det vill säga när det inte är lagkrav med en plan, ska du tydligt dokumentera aktuella insatser, tidsplan för åtgärderna och när du ska följa upp dem i journal eller i en bilaga. Du kan läsa mer om det i kapitel 10 avsnitt Metodstöd – utreda, planera och följa upp rehabiliteringsinsatser och aktiviteter.

8.5.2 Metodstöd – uppföljningssamtal

Uppföljningssamtal är ett strukturerat arbetssätt för att följa upp rehabiliteringsinsatser och aktiviteter under tid med och i samband med att ersättningen upphör. Syftet med uppföljningssamtal under tid med ersättning är att följa upp rehabiliteringsinsatser, aktiviteter och förutsättningar att ta nästa steg i den försäkrades rehabilitering.

Arbetssättet består av ett antal frågor att ställa till den försäkrade utifrån vilken typ av insatser som hen deltagit i. Frågorna finns i verktyget Stöd för uppföljningssamtal. Det innehåller också förslag på information som kan vara aktuell att lämna till den försäkrade och vilka övriga uppgifter som bör dokumenteras i samband med en uppföljning. Utöver den information som lämnas under samtalet ska den försäkrade också hänvisas till den mer fördjupade information som finns på Försäkringskassans hemsida. Uppföljningen kan göras genom ett telefonsamtal eller ett personligt möte. Om en uppföljning ska göras tillsammans med den försäkrade och flera andra aktörer kan det vara aktuellt att i stället använda metoden avstämningsmöte.

Den uppföljning som görs i alla ärenden sex månader innan ersättningen upphör syftar till att identifiera eventuella behov av rehabiliteringsinsatser och lämna information som den försäkrade kan behöva inför att ersättningen upphör. För den som vid beslut om rätten till ersättning inte bedömdes ha behov av rehabiliteringsinsatser eller aktiviteter kan denna uppföljning vara den enda kontakt som Försäkringskassan initierar under tid med ersättning. Det blir då särskilt viktigt att stämma av behov av rehabiliteringsinsatser och lämna lämplig information. Lämplig information kan vara att vid behov vägleda till kommunen för försörjningsstöd. Var särskilt uppmärksam om det finns barn med i bilden.

Nedan är de frågor som kan vara lämpliga att gå igenom tillsammans med den försäkrade i samband med uppföljningssamtalet. Du väljer frågeområde utifrån vilken insats som är den huvudsakliga anledningen till uppföljningen. Utifrån vad som diskuteras på mötet kan du behöva lägga till eller ta bort någon fråga. Det kan också vara aktuellt att informera om andra områden, exempelvis anmälningsskyldighet om den försäkrade överväger att börja arbeta. För varje typ av uppföljning finns också förslag på vilken information som kan vara lämplig att lämna till den försäkrade.

Om du bedömer att det är aktuellt ställ frågor om våldsutsatthet. Läs mer i avsnitt 5.9 Metodstöd – fråga om erfarenheter av våld.

Frågan om hur den försäkrade ser på sina möjligheter att arbeta eller studera finns som föreslagen fråga i alla uppföljningssituationer. Den syftar till att försöka få den försäkrade att ange sin motivation och bedömning av förutsättningar att på sikt arbeta eller studera. Om du som försäkringsutredare ser större möjligheter för den försäkrade att på sikt arbeta eller studera, bör du försöka motivera den försäkrade och förmedla och dokumentera din bedömning.

I din dokumentation av uppföljningssamtalet ska du använda dig av underrubrikerna som finns till respektive fråga. Det är för att det ska vara lätt att hitta informationen i anteckningen. Om anteckningen från uppföljningssamtalet är kort kan du göra den direkt i journalen, men om det behövs mer omfattande anteckningar gör du den i en bilaga.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

• Praktiskt om mötet
  • När och hur genomförs samtalet och vilka deltar?
• 1. Pågående insatser
  • Vad gör du på Arbetsförmedlingen och hur fungerar det?
• 2. Fortsatt planering
  • Vad är fortsatt planerat hos Arbetsförmedlingen?
• 3. Annan rehabilitering eller aktiviteter
  • Pågår annan rehabilitering eller aktivitet parallellt? Hur fungerar det?
• 4. Möjlighet att arbeta eller studera
  • Hur ser du på dina möjligheter att kunna arbeta eller studera?
• 5. Övrigt (Dokumentera om aktuellt)
• Min plan (Dokumentera om aktuellt)
• Nästa möte
  • Nästa överenskomna datum för uppföljning?
• Information
  • Aktiviteter
  • Särskilt bidrag
  • Vilande aktivitetsersättning och prövotid
  • Tid kvar med ersättning
  • Bostadstillägg

Förberedande insatser

• Praktiskt om mötet
  • När och hur genomförs samtalet och vilka deltar?
• 1. Pågående insatser
  • Vad gör du och hur fungerar det?
• 2. Fortsatt planering
  • Vad är fortsatt planerat inom den förberedande insatsen?
• 3. Annan rehabilitering eller aktiviteter
  • Pågår annan rehabilitering eller aktivitet parallellt? Hur fungerar det?
• 4. Möjlighet att arbeta eller studera
  • Hur ser du på dina möjligheter att kunna arbeta eller studera?
• 5. Övrigt (Dokumentera om aktuellt)
• Min plan (Dokumentera om aktuellt)
• Nästa möte
  • Nästa överenskomna datum för uppföljning?
• Information
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering
  • Särskilt bidrag
  • Vilande aktivitetsersättning och prövotid
  • Aktiviteter
  • Tid kvar med ersättning
  • Bostadstillägg

Medicinsk rehabilitering

• Praktiskt om mötet
  • När och hur genomförs samtalet och vilka deltar?
• 1. Pågående insatser
  • Vad deltar du i för medicinska insatser och hur fungerar det?
• 2. Fortsatt planering
  • Är det planerat med ytterligare medicinska eller andra insatser i nästa steg?
• 3. Annan rehabilitering eller aktiviteter
  • Pågår annan rehabilitering eller aktivitet parallellt? Hur fungerar det?
• 4. Möjlighet att arbeta eller studera
  • Hur ser du på dina möjligheter att kunna arbeta eller studera?
• 5. Övrigt (Dokumentera om aktuellt)
• Min plan (Dokumentera om aktuellt)
• Nästa möte
  • Nästa överenskomna datum för uppföljning?
• Information
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering
  • Särskilt bidrag
  • Vilande aktivitetsersättning och prövotid
  • Aktiviteter
  • Tid kvar med ersättning
  • Bostadstillägg

Aktiviteter

• Praktiskt om mötet
  • När och hur genomförs samtalet och vilka deltar?
• 1. Pågående aktiviteter
  • Vad deltar du i för aktiviteter och hur fungerar det?
• 2. Fortsatt planering
  • Vad skulle du vilja göra i nästa steg?
• 3. Möjlighet att arbeta eller studera
  • Hur ser du på dina möjligheter att kunna arbeta eller studera?
• 4. Övrigt (Dokumentera om aktuellt)
• Min plan (Dokumentera om aktuellt)
• Nästa möte
  • Nästa överenskomna datum för uppföljning?
• Information
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering
  • Särskilt bidrag
  • Vilande aktivitetsersättning och prövotid
  • Aktiviteter
  • Tid kvar med ersättning
  • Bostadstillägg

Ersättningen upphör

• Praktiskt om mötet
  • När och hur genomförs samtalet och vilka deltar?
• 1. Genomförda insatser
  • Vad har du gjort under ersättnings­perioden och hur har det fungerat?
• 2. Pågående insatser
  • Vad gör du nu och hur fungerar det? Vilka aktuella kontaktpersoner har du hos andra aktörer?
• 3. Möjlighet att arbeta eller studera
  • Hur ser du på dina möjligheter att kunna arbeta eller studera?
• 4. Fortsatt planering
  • Hur ser du på din planering framåt, vad ska hända i nästa steg? Både under återstående tid med aktivitetsersättning och efter att ersättningen upphört.
• 5. Ersättning
  • Planerar du att ansöka om en ny period med aktivitets- eller sjukersättning?
• 6. Övrigt (Dokumentera om aktuellt)
• Min plan (Dokumentera om aktuellt)
• Nästa möte
  • Nästa överenskomna datum för uppföljning?
• Information
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering
  • Sjukersättning
  • Särskilt bidrag
  • Vilande aktivitetsersättning och prövotid
  • Aktiviteter
  • Tid kvar med ersättning
  • Bostadstillägg

Den försäkrade fyller 30 år

• Praktiskt om mötet
  • När och hur genomförs samtalet och vilka deltar?
• 1. Genomförda insatser
  • Vad har du gjort under ersättnings­perioden och hur har det fungerat?
• 2. Pågående insatser
  • Vad gör du nu och hur fungerar det? Vilka aktuella kontaktpersoner har du hos andra aktörer?
• 3. Möjlighet att arbeta eller studera
  • Hur ser du på dina möjligheter att kunna arbeta eller studera?
• 4. Fortsatt planering
  • Hur ser du på din planering framåt, vad ska hända i nästa steg? Både under återstående tid med aktivitetsersättning och efter att ersättningen upphört.
• 5. Ersättning
  • Kommer du ha behov av att ansöka om annan ersättning från Försäkringskassan? Kan vara sjukpenning/sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning/rehab­iliteringspenning i särskilda fall, sjukersättning.
• 6. Övrigt (Dokumentera om aktuellt)
• Min plan (Dokumentera om aktuellt)
• Nästa möte
  • Nästa överenskomna datum för uppföljning?
• Information
  • Arbetslivsinriktad rehabilitering
  • Rehabiliteringspenning/rehabilite­ringspenning i särskilda fall
  • Sjukpenning/sjukpenning i särskilda fall
  • Boendetillägg
  • Sjukersättning
  • Bostadstillägg
  • Skydd av SGI
  • Tid kvar med ersättning

8.5.3 Avstämningsmöte

Avstämningsmöte är den metod som används när Försäkringskassan tillsammans med den försäkrade och ytterligare någon eller några aktörer behöver utreda och bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Försäkringskassan kan när som helst under ett pågående ersättningsärende kalla till ett avstämningsmöte om det behövs för att utreda arbetsförmåga och rehabiliteringsmöjligheter (110 kap. 14 § SFB).

Avstämningsmöte som utredningsmetod regleras i 110 kap. 14 § SFB och Försäkrings­kassans föreskrifter (FKFS 2010:35) om avstämningsmöte. Avstämningsmöte kan bli aktuellt vid olika tidpunkter i ett sjukförsäkringsärende då Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt (prop. 2004/05:21, s. 70–74). Detta innebär att Försäkringskassan kan kalla till ett avstämningsmöte när som helst i ett ärende där den försäkrade har sjukpenning, rehabiliteringspenning eller aktivitetsersättning om det behövs för att utreda arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna. Om Försäkringskassan begär att den försäkrade ska delta i ett avstämningsmöte och hen utan giltig anledning vägrar detta kan Försäkringskassan besluta att inte betala ut aktivitetsersättningen. Detta är dock bara möjligt om den försäkrade har informerats om denna påföljd (110 kap. 53 och 58 §§ SFB).

Läs mer

Läs mer om metoden avstämningsmöte i vägledningen (2015:1).

8.5.4 Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen

Försäkringskassan ska i vissa fall initiera en gemensam kartläggning. Även Arbets­förmedlingen kan ta initiativ till en sådan. Kartläggningen kan behövas både ur ett medicinskt och ur ett arbetslivsinriktat perspektiv.

Gemensam kartläggning är en metod för att ta tillvara Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens kompetens så att den försäkrade ska få rätt insatser från rätt aktör vid rätt tidpunkt. Metoden innebär att den försäkrade träffar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans för att hen ska få sin nuvarande situation klarlagd. Även andra aktörer, till exempel arbetsgivare, vårdgivare eller kommunen kan medverka och bidra till att den försäkrade får rätt insatser för att kunna börja arbeta eller återgå i arbete. Eventuella behov av insatser och de förutsättningar som dessa aktörer kan bidra med ska då identifieras. Kartläggningen ska bidra till att öka den försäkrades delaktighet i att hitta vägar som gör det möjligt att återgå i arbete. Därför är det viktigt att den försäkrade alltid deltar aktivt.

Grundförutsättningen för att det ska vara aktuellt att initiera en gemensam kartläggning är att den försäkrade har nedsatt arbetsförmåga eller riskerar nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Det bör också vara troligt att den försäkrade behöver Arbetsförmedlingens kompetens för att kartlägga sina rehabiliteringsmöjligheter på bästa sätt.

Den gemensamma kartläggningen ska leda fram till att Min plan kompletteras eller, om ingen planering gjorts tidigare, att det görs en planering som dokumenteras i Min plan. Kartläggningen kan ske vid ett eller flera möten.

Det är först efter den gemensamma kartläggningen som eventuella insatser börjar. För en del kommer det att vara aktuellt med arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och att ha ett fortsatt samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För andra kan planeringen vara att endast ha fortsatt kontakt med en av de två myndigheterna. Om något nytt inträffar som ändrar förutsättningarna och planen behöver revideras kan det bli aktuellt med ett möte för att göra en gemensam uppföljning.

Läs mer

Läs mer om gemensam kartläggning och om Försäkringskassans och Arbetsförmed­lingens förstärkta samarbete i kapitel 11 Samverkan, avsnitten 11.7–11.8.

8.5.5 Omställningsmöte

En del i samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är att skapa rutiner för personer som lämnar Försäkringskassan och har möjlighet att ta del av erbjudanden från Arbetsförmedlingen (prop. 2009/10:45 s. 23).

För att säkerställa en bra övergång mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska den som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning eller blir beviljad en lägre nivå av ersättning än hen ansökt om bli erbjuden ett omställningsmöte med Arbetsförmedlingen. Det kan även bli aktuellt när en omprövning av aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden resulterar i att aktivitetsersättningen minskar eller upphör. Mötet gäller för försäkrade som är arbetslösa, eller är anställda men inte bedöms kunna gå tillbaka till sin arbetsgivare. Omställningsmötet genomförs efter att beslutet är fattat.

Syftet med ett omställningsmöte är att den försäkrade ska få den information som behövs för att övergången till arbetslivet ska bli så bra som möjligt för den försäkrade utan att man förlorar viktig information från andra aktörer. Under mötet ska man börja planera för det stöd som den försäkrade kan behöva för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. Efter mötet ska den försäkrade veta vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda och villkoren för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Omställningsmöte ska inte erbjudas till personer som har ett pågående sjukpenning­ärende och som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning, eftersom det finns ett pågående ärende.

Det viktiga är att den försäkrade har blivit erbjuden en kontakt med Arbetsförmedlingen. På så sätt kan man skapa en bra övergång mellan myndigheterna för den försäkrade utan att man förlorar viktig information.

Metodstöd för omställningsmöte

I det här metodstödet kan du läsa om vad du ska göra före, under och efter omställningsmötet.

Erbjud ett omställningsmöte

Du erbjuder omställningsmöte när du har bedömt att den försäkrade inte har rätt till aktivitetsersättning eller när det blir aktuellt med en minskning av aktivitetsersättningen. Du ska även erbjuda omställningsmöte när den försäkrade bedöms ha rätt till en lägre nivå av ersättning än hen ansökt om. I samband med att du bedömer att det är aktuellt med omställningsmöte, ska du som handläggare prata med den försäkrade och förklara hur du har bedömt rätten till ersättning. Vid samtalet ska du erbjuda ett möte med Arbetsförmedlingen, och hänvisa till den information som finns på vår och Arbetsförmedlingens webbplatser. Berätta om vad mötet kan innehålla och vad som kan bli nästa steg. Du behöver förbereda dig och den försäkrade inför mötet för att det ska anpassas efter den försäkrades behov. Ofta har du redan tillgång till den information som du behöver om den försäkrades behov av stöd i övergången till Arbetsförmedlingen. Om någon uppgift saknas behöver du hämta in den uppgiften.

Individer har olika förutsättningar att kunna ta tillvara sina intressen och kan även ha svårt att göra val utifrån en stor mängd information. Därför behöver du säkerställa att den försäkrade förstått att du erbjudit hen ett omställningsmöte, och vad ett sådant möte innebär. När det behövs ställer du individanpassade frågor och följdfrågor. Informationen kan behöva ges flera gånger.

Att ta reda på inför mötet

Nedan finns exempel på vad du kan behöva veta om den försäkrade för att tillsammans med Arbetsförmedlingen ge hen ett bra stöd. Många av uppgifterna finns på blanketten för utredning med den försäkrade. Vissa uppgifter kan behövas för att ta ställning till om någon mer aktör behöver delta på mötet. I vissa situationer behöver inte en annan aktör delta på mötet, utan vi kan i stället ge den försäkrade information eller kontaktuppgifter till den. Alla uppgifter är inte aktuella för alla individer, och du behöver bedöma vilka som behövs i det enskilda ärendet. Andra uppgifter kan vara bra att informera Arbetsförmedlingen om. På mötet är det bra om den försäkrade själv berättar om sin situation för Arbetsförmedlingen.

• Behov av stöd i vardagen
  • Har den försäkrade ombud, ställföreträdare eller god man?
  • Uttrycker den försäkrade att hen har ett stödbehov i vardagen som exempelvis boendestöd, eller att någon närstående deltar på möten?
  • Har den försäkrade behov av tolk eller språkstöd?
• Anställningsförhållanden
  • Har den försäkrade en anställning, och har anställningen någon särskild anpassning?
  • Hur ser kontakten med arbetsgivaren ut?
• Pågående insatser, aktuella kontaktpersoner och försörjning
  • Har den försäkrade en pågående insats eller kontakt hos någon annan aktör? Vilken typ av insats och hos vem? (Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, kommunen)
  • Har den försäkrade aktuella kontaktpersoner hos någon annan aktör? Vilka är kontaktpersonerna och vad har de för roller och uppgifter?
  • Hur försörjer sig den försäkrade?
• Medicinska förutsättningar
  • Har den försäkrade begränsningar utifrån sjukdom eller funktionsnedsättning utöver vad som beskrivs i medicinska underlag?

Mötet kan genomföras digitalt eller fysiskt, beroende på individens behov. Innehållet i mötet är samma oavsett om det genomförs digitalt eller fysiskt. Du behöver stämma av om den försäkrade behöver ett fysiskt möte, i så fall sker mötet i Arbetsförmedlingens lokaler eller på Statens servicecenter. Detta för att det ska vara tekniskt möjligt för Arbetsförmedlingen att hjälpa den försäkrade att vid mötet skriva in sig på Arbetsförmedlingen.

Boka möte och informera den försäkrade inför mötet

Inför ett möte med Arbetsförmedlingen ska du boka möte enligt lokalt fastställda rutiner. Inför mötet ska den försäkrade hänvisas till att ta del av informationen på myndigheternas webbplatser som en förberedelse. Även den som uppger att den inte vill ha ett möte hänvisas till webbplatserna, men kan alltid ändra sig och få ett möte. Om en försäkrad tackat nej till möte, men senare hör av sig och vill ha möte, ska det genomföras så snart som möjligt. Fråga den försäkrade om hen har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen och haft ett första planeringssamtal med arbetsförmedlare. Om hen haft ett planeringssamtal tillför inte omställningsmötet något ytterligare för den försäkrade.

I samtal inför mötet ska Försäkringskassan informera om följande.

• Mötet kommer att vara framåtblickande och Försäkringskassans bedömning kommer inte att diskuteras.
• Samtycke krävs för att kunna delge sekretessbelagda uppgifter vid mötet. Informera om vilka uppgifter det skulle kunna vara och att samtycket kan lämnas muntligt eller skriftligt. Berätta också att det ska framgå vad och vilken tidsperiod samtycket omfattar samt när det lämnas.
• Den försäkrade kommer att erbjudas stöd att skriva in sig som arbetssökande vid mötet.
• Försäkringskassan kommer att lämna mötet när inskrivningen påbörjas eftersom inskrivningen innehåller uppgifter som Försäkringskassan inte ska ta del av.
• Om den försäkrade väljer att aktivt söka arbete eller inte påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten i framtiden.
• Vilken dag som är den sista dagen med aktivitetsersättning.
• Om den försäkrade behöver det ska hen kontakta sin arbetslöshetskassa.
• Det finns mer information på Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens webbplatser.

All information är inte aktuell för alla individer, utan du måste själv bedöma vilken information som behöver lämnas i det enskilda ärendet. När du informerat ska du dokumentera det i journalen tillsammans med uppgifterna om samtycke.

På omställningsmötet

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt ansvar för att den försäkrade under mötet får den information och de uppgifter hen behöver för att kunna välja om hen vill bli arbetssökande. Flera aktörer än Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan behöva delta i mötet.

Nedanstående punkter visar hur mötet kan genomföras. Tänk på att det är viktigt att involvera den försäkrade under mötet – det är den försäkrades behov och förutsättningar som är det väsentliga. Mötets innehåll och frågor anpassas utifrån den försäkrade.

Försäkringskassan

Försäkringskassan ska informera om följande.

• Inleder och berättar om varför vi har ett möte tillsammans.
• Informerar om det finns ett samtycke, eller om det inte gör det.
• Ber den försäkrade berätta om sin situation och vad hen vill veta.
• Informerar om vilken dag som är den sista dagen med ersättning (om det är aktuellt).

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ska ge information om den service och de tjänster som myndigheten kan erbjuda, och vad den försäkrade själv kan göra för att underlätta omställningen till arbetslivet. Arbetsförmedlingen ska informera om:

• Arbetsmarknaden och olika sätt att söka arbete.
• Arbetsförmedlingens service och tjänster, webbplats och digitala aktiviteter
• Arbetsförmedlingens matchningsarbete och stöd som kan erbjudas i arbetssökandet
  • den arbetsmarknadspolitiska bedömningen som utgår från den försäkrades förutsättningar och hur arbetsmarknaden ser ut
• Arbetsförmedlingens möjligheter att stötta den försäkrade vid byte av yrkesinriktning, och att förutsättningar för arbete vid behov kan behöva klargöras
• allmänna villkor för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och möjligheten till ersättning vid tjänstledighet på grund av hälsoskäl.
• vad det innebär att vara aktivt arbetssökande.

Sammanfatta och avsluta mötet

Sammanfatta tillsammans med Arbetsförmedlingen informationen och ställ frågor som är anpassade till individen. Ställ även följdfrågor för att säkerställa att den försäkrade har förstått. Öppna upp för frågor om den försäkrade undrar något eller vill tillföra något ytterligare.

Säkerställ så långt det är möjligt att den försäkrade har uppfattat det val som hen står inför. Valet står mellan att skriva in sig som aktivt arbetssökande eller att inte skriva in sig som aktivt arbetssökande. Läs under rubriken Efter omställningsmötet om vad du ska göra om den försäkrade väljer att skriva in sig som aktivt arbetssökande.

Om den försäkrade väljer att inte skriva in sig som aktivt arbetssökande ska vi informera om att valet att inte bli arbetssökande kan påverka den sjukpenninggrundande inkomsten, a-kassan och andra ersättningar. Arbetsförmedlingen ska informera om hur hen kan skriva in sig digitalt vid ett senare tillfälle och hänvisa till Arbetsförmedlingens hemsida.

Efter omställningsmötet

Om den försäkrade tackar ja till att bli arbetssökande kan Försäkringskassan lämna mötet.

Efter det ska Arbetsförmedlingen ge den försäkrade stöd att skriva in sig som arbetssökande. De ska också ha ett samtal med den försäkrade för att komplettera med den information som behövs för att genomföra en planering som syftar till att den försäkrade vet nästa steg.

Dokumentation och registrering

Om den försäkrade har tackat ja till ett omställningsmöte skapas ett SA-OVR-ärende med klassificering Omställningsmöte AE. Ärendet skapas efter att Försäkringskassan har skickat ett beslut. När SA-OVR-ärendet skapats ska den dokumentation som gäller omställningsmötet göras i det ärendet. När omställningsmötet genomförts ska det registreras i ÄHS under Serviceåtgärder för SA i Webbilden Registrera och visa möten. Om det inte är aktuellt att erbjuda möte, eller om det inte är möjligt att få svar från den försäkrade, registrerar du att hen tackat nej till möte.

8.6 Om dokumentation och sammanställning av underlag inför beslut

Du ska som försäkringsutredare inte skriva någon bedömning om rätten till aktivitets­ersättning i journalen inför beslut eftersom en journalanteckning med innebörden att någon befinns ha rätt till en förmån är att betrakta som ett beslut. Det gäller även beslut om beräkning. Försäkringskassan kan normalt inte ändra positiva beslut till den försäkrades nackdel (se vidare JO:s beslut, dnr 4367-2005).

Läs mer

Vägledningen (2004:7) förklarar bland annat varför uppgifter ska dokumenteras och vad som ska dokumenteras. Där finns också metodstöd för dokumentation.

8.6.1 Metodstöd – när du skriver utkast till beslutsbrev

När du skriver utkast till beslutsbrevet följer du Försäkringskassans riktlinjer (2005:13) Språket i Försäkringskassan och (2005:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

Du skriver din bedömning i utkastet till beslutsbrevet. I förekommande fall skriver du även din bedömning i utkast till kommuniceringsbrev.

Beslutsmeningen som den är formulerad till den försäkrade är ditt förslag till beslut. Det är viktigt att utkastet till beslutsbrev är formulerat på ett sådant sätt att den försäkrade förstår skälen för beslutet, inklusive vilket eller vilka underlag som legat till grund för beslutet. Skriv kortfattat och tydligt.

Beslut som går den försäkrade helt eller delvis emot måste du alltid motivera. Men även om den försäkrade får det som hen begärt eller maximalt kan få enligt de villkor som gäller, är det lämpligt att motivera det i beslutet. Se vidare i riktlinjerna (2005:14) Kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan.

Om det är aktuellt med beslut om retroaktivt avdrag eller samordning av ersättning se avsnitt 9.6.

Du kan också skriva en notis i ÄHS. Det kan till exempel vara begäran om komplett­eringar och frågor mellan olika yrkesroller, resonemang kring domar som du vill ta upp med beslutsfattare etc. Notiser sparas inte när ärendet avslutas.

8.7 Översikt – Studier under tid med aktivitetsersättning

Denna översikt med tillhörande metodstöd ger en överblick av de olika möjligheter som finns till att studera med aktivitetsersättning och hänvisningar till var i vägledningen du kan läsa mer. Den ger även stöd för hur du kan resonera när det är svårt att avgöra om, och i så fall vilket, av alternativen att studera med aktivitetsersättning som är lämpligt och möjligt. Översikten kan användas när man gör en planering tillsammans med den försäkrade och det dyker upp funderingar kring studier. Den kan även användas i andra sammanhang där det dyker upp frågor om vad som är möjligt avseende studier och aktivitetsersättning, exempelvis vid frågor från externa parter.

Reglerna ger följande alternativ till att studera med aktivitetsersättning:

• Studier som en aktivitet (kapitel 14 Aktiviteter för dem som har aktivitets­ersättning)
• Studier som en del av arbetslivsinriktad rehabilitering (kapitel 10–13)
• Prova studera med prövotid (kapitel 16 Aktivitetsersättning under prövotid för studier)
• Studera med vilande ersättning (kapitel 17 Vilande aktivitetsersättning)
• Aktivitetsersättning för förlängd skolgång (kapitel 3 Rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång).

Översikt – studera med aktivitetsersättning

Aktiviteter

• Intentionen med reglerna: Ha en gynnsam inverkan på en ung person genom att stimulera till ett mer aktivt liv. Förbättra förutsättningarna för att förbättra arbets­förmågan.
• Studieform: Grundläggande utbildning. Kurser på högst gymnasial nivå. Inte yrkesinriktade utbildningar/kurser. Inte studier över gymnasial nivå. Inte körkortsutbildning.
• Ekonomi: Behåller utbetalningen av aktivitetsersättningen. Påverkar inte eventuellt bostadstillägg. Kan få särskild ersättning för kostnader.
• Övrigt: Ska planeras tillsammans med Försäkringskassan och dokumenteras i Min plan. Ansökan krävs för särskild ersättning.

Arbetslivs­inriktad rehabili­tering

• Intentionen med reglerna: Att personen får tillbaka sin arbets­förmåga och får förutsättningar att försörja sig själv genom ett förvärvs­arbete. Arbetslivs­inriktade rehabiliter­ingsåtgärder är åtgärder som behövs för att en person ska kunna få eller behålla ett arbete.
• Studieform: Yrkesutbildning. Allmänteoretisk eller orienterande utbildning som är en nödvändig förberedelse för yrkesutbildning. Utbildningar som kan finansieras med studiestöd – men endast om utbildningen omfattar högst 40 studieveckor, och inte är en fortsättning eller avslutning på en tidigare påbörjad eftergymnasial utbildning. Utbildningen får inte heller vara en del av en längre sammanhållen eftergymnasial utbildning. Inte andra former av studier.
• Ekonomi: Behåller utbetalningen av aktivitetsersättningen. Påverkar inte eventuellt bostadstillägg. Kan få särskilt bidrag för kostnader.
• Övrigt: Ska planeras tillsammans med Försäkringskassan och dokumenteras i Min plan. I praktiken planeras insatser oftast med, och inom ramarna för, samverkan med Arbets­förmedlingen eller samordningsförbunden. Ansökan krävs för särskilt bidrag.

Prövotid för studier

• Intentionen med reglerna: Öka tryggheten och minska de ekonomiska riskerna under en inledande studietid. Uppmuntra fler att våga prova på studier.
• Studieform: Som vid vilande, men även t ex kortare yrkesutbildningar. Inte för studier som ingår som en aktivitet i ett arbetsmarknads­politiskt program. Inte för kurser och enklare studier som kan godkännas som en aktivitet.
• Ekonomi: Behåller utbetalningen av aktivitetsersättningen. Påverkar inte eventuellt bostadstillägg.
• Övrigt: Krävs en skriftlig ansökan. Kan totalt beviljas under maximalt 6 månader under hela den tid som aktivitetsersättning kan beviljas.

Vilande aktivitets­ersättning för studier

• Intentionen med reglerna: Trygghet för den som vill studera.
• Studieform: När studierna är av sådan karaktär och omfattning att de förutsätter att den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som hen antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Inte övriga begränsningar. I praktiken oftast studier på lägst gymnasienivå, och med möjlighet att få finansiering, t ex studiestöd.
• Ekonomi: Ingen utbetalning av aktivitetsersättning oavsett studiernas omfattning. Normalt påverkas inte bostadstillägget.
• Övrigt: Krävs en skriftlig ansökan, som ska lämnas in innan studierna påbörjas. Utbetalning av aktivitetsersättning kopplas på om personen avbryter studierna.

Aktivitets­ersättning för förlängd skolgång

• Intentionen med reglerna: Till den som p.g.a. funktionsnedsättning behöver längre tid för att bli klar med sin skolgång.
• Studieform: Grundläggande utbildning t.o.m. gymnasienivå. Enbart när förlängningen av studierna beror på funktionsnedsättning, och enbart för studier som leder till att den förlängda skolgången kan avslutas genom att den försäkrade fullföljer sin utbildning t.o.m. gymnasienivå. Inte andra former av studier.
• Ekonomi: Personen får hel aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Möjligt att få bostads­tillägg, på samma sätt som vid aktivitets­ersättning för nedsatt arbetsförmåga.
• Övrigt: Krävs ansökan om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Det gäller även den som redan är beviljad aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga.

Deltagandet i studier kan leda till att rätten till aktivitetsersättning omprövas

Under vissa omständigheter kan studierna leda till att rätten till aktivitetsersättning omprövas. Det kan ske om studierna inte kan bedrivas inom ramarna för någon av de alternativ som räknas upp i översikten eller då en person börjat studera utan att det planerats med Försäkringskassan. En omprövning av rätten till aktivitetsersättning leder till minskad grad av ersättning eller att rätten till ersättning upphör om studiernas omfattning och studieresultaten bedöms visa på att personens arbetsförmåga har väsentligt förbättrats. Det beskrivs närmare i kapitel 19 Omprövning av aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden, avsnitt 19.5.

Arbetslivsinriktad rehabilitering kommer i första hand

När studier övervägs behöver man ta hänsyn till den planering som redan gjorts i ärendet. Det gäller särskilt studier som inte bedöms som arbetslivsinriktade insatser samt kurser och utbildningar som pågår under en längre tid. Studierna får inte förhindra eller försena arbetslivsinriktad rehabilitering.

8.7.1 Metodstöd – utreda och bedöma alternativ för studier med aktivitetsersättning

Vilket av alternativen till att studera med aktivitetsersättning som är det mest lämpliga beror på syftet med studierna, vilken form av studier det handlar om och omfattningen av studierna.

Den försäkrades syfte med studierna

Utgångspunkten bör alltid vara den försäkrades önskemål och drivkrafter till att studera, det vill säga dennes syfte med studierna. Det är det första man behöver klarlägga när studier övervägs. Att känna till vad som är den försäkrades mål och syfte med studierna är viktigt även för att kunna hitta andra lösningar om inget av de möjliga alternativen till att studera framstår som en tillräckligt bra lösning. Lösningen kan vara något helt annat än studier.

Utreda och bedöma studieform

När det uppstår svårigheter att avgöra vilket av alternativen till att studera med aktivitetsersättning som är lämpligt beror det ofta på att det inte är tydligt vad som är möjligt avseende den specifika studieformen som övervägs.

Studieformen sätter begränsningar på vilket av alternativen till att studera med aktivitetsersättning som kan väljas. I regelverket och förarbetena tar man särskilt upp följande studieformer:

• grundläggande utbildning till och med gymnasienivå
• högre (akademisk) utbildning: högskole- eller universitetsstudier
• yrkesinriktade kurser och utbildningar, studier som ingår som en aktivitet i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

När det gäller dessa studieformer är det därför ofta lätt att avgöra vilket alternativ till att studera som är möjlig och vilket som kan uteslutas. Exempelvis är det inte möjligt att som aktivitet studera på högskolenivå, eftersom möjligheten att studera som aktivitet är begränsad till studier på högst gymnasial nivå. Av översiktstabellen framgår vilka av alternativen att studera med aktivitetsersättning som kan väljas och vilka som kan uteslutas när det gäller dessa studieformer.

Många kurser som varken kan räknas som grundläggande utbildning, högre utbildning eller yrkesinriktade kurser och utbildningar kan i stället godkännas som en aktivitet. Det gäller t ex alla kurser inriktade på att utveckla eller utforska hobbys, intressen och fritidsaktiviteter – så länge de alltså inte faller in under någon av de andra kategorierna.

Studieformer som kan vara svåra att bedöma är exempelvis kurser och utbildningar som innehåller både delar som syftar till att personen ska bli klar med sin grundläggande utbildning och till att utveckla personens intressen eller färdigheter i vardagen. Ett annat exempel är kurser och utbildningar som befinner sig i gränslandet mellan att vara antingen yrkesinriktade eller hobbyinriktade.

Vid svårigheter att bedöma studieformen behöver du säkerställa att du har tillräckligt med uppgifter om studiernas syfte och innehåll för att kunna bedöma om något av alternativen till att studera med aktivitetsersättning är möjligt. Ett sätt att ta sig vidare är att utreda hur utbildningsanordnaren beskriver kursen eller utbildningen; vilka färdigheter beräknas den ge, vad ska den leda till och vilka krav ställs på deltagande i tid räknat och avseende prestationer (slutprov, arbetsprov eller liknande).

Om svårigheten består i att avgöra om studieformen är yrkesinriktad eller hobbyinriktad är det relevant att utreda om kursen eller utbildningen syftar till att i första hand utveckla personens färdigheter eller att förbereda individen för ett framtida yrke.

Studiernas omfattning

I vilken omfattning och hur länge studierna bedrivs är av betydelse och behöver alltid utredas. Exempelvis beviljas aktivitetsersättning vid förlängd skolgång enbart under den tid som den försäkrade behöver för att avsluta sin skolgång, och det är bara om den försäkrade inte klarar av att studera på heltid på grund av sin funktionsnedsättning som aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan beviljas för deltidsstudier. I andra sammanhang kan en omfattande och långvarig studieinsats leda till att rätten till aktivitetsersättning omprövas.

Bedöm alternativ för studier med aktivitetsersättning

När du har tillräckligt med uppgifter kan du bedöma studieformen, utesluta de alternativ till att studera med aktivitetsersättning som inte är möjliga med hänsyn tagen till de begränsningar som studieformen ställer, och resonera kring om de återstående alternativen stämmer överens med den försäkrades önskemål eller om lösningen handlar om något annat än studier. Dessutom behöver du ta hänsyn till vilken planering som redan gjorts i ärendet.

8.7.2 Exempel – utred och bedöm om något av alternativen är möjligt

Följande exempel visar på hur du kan gå tillväga vid svårigheter att avgöra vilket av alternativen att studera med aktivitetsersättning som är lämpligt.

Exempel 1

Önskemål om studier

En person med aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga kontaktar Försäkrings­kassan eftersom hon vill utveckla sina konstnärliga intressen och vill prova på att studera inom området. Personen vill behålla utbetalningen av aktivitetsersättning och vill helst, om det är möjligt, få ersättning för kostnaderna. Utifrån dessa uppgifter framstår aktivitet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller prövotid som de mest gynnsamma alternativen. Men det behövs mer information om den försäkrades syfte och om studierna.

Utredning av syfte, studieform och studiernas omfattning

Den försäkrade uppger att hon vill studera för att fördjupa sig i sitt intresse och bryta sin isolering. Dessutom hoppas hon på att kunna försörja sig som konstnär så småningom. Hon tror att hon skulle kunna komma in på en utbildning på en konstnärlig högskola. Utbildningen hon vill gå är ett treårigt program, och har som mål att förse deltagarna med de teoretiska och praktiska kunskaper som är nödvändiga för en utövande konstnär. Utbildningen går på heltid och berättigar till studiemedel. Ansökningstiden går snart ut. Den försäkrade är inte säker på om hon kommer att klara av utbildningen men vill gärna göra ett försök. Hon har inte ännu hunnit ta upp detta med sin samtalskontakt. Av den planering som har dokumenterats i journalen framgår att tanken är att den försäkrade som ett första steg påbörjar en aktivitet inom sitt intresseområde. Arbetslivsinriktad rehabilitering har inte bedömts vara aktuell, men en ny bedömning är tänkt att göras vid den planerade uppföljningen om ett halvår.

Bedöm alternativ för studier med aktivitetsersättning

Eftersom utbildningen är på eftergymnasial nivå och av yrkesinriktad karaktär kan studierna inte bedömas som en aktivitet. Utbildningen kan inte heller bedömas som en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd eftersom det handlar om en utbildning som berättigar till studiemedel och omfattar mer än 40 veckor. Det är inte heller klarlagt att utbildningen behövs för att den försäkrade ska få arbetsförmåga. Om den försäkrade är fast besluten att gå utbildningen för att helhjärtat kunna satsa på sitt intresse är prövotid, och därefter vilande aktivitetsersättning, bästa alternativet. Det förutsatt att den försäkrade fått aktivitetsersättning i tolv månader när utbildningen startar. Det innebär att den försäkrade enbart kan behålla utbetalningen av sin ersättning under prövotiden, och har inte möjlighet att få ersättning för sina kostnader i samband med studierna. Om den försäkrade inte är intresserad av prövotid behöver hon få information om att rätten till aktivitetsersättning kan komma att omprövas om hon väljer att gå utbildningen. Om hon bestämmer sig för att inte söka till utbildningen behöver ni se över planeringen och utreda och bedöma behov av rehabiliteringsinsatser på nytt, se vidare metodstödet i kapitel 10 Rehabilitering, avsnitt 10.11.

Exempel 2

Önskemål om studier

Den försäkrade har beviljats aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga för tre år, och har nu två år kvar. I samband med uppföljningssamtalet tar den försäkrade upp vilka möjligheter han har att delta i en utbildning på en folkhögskola. Genom utbildningen får han en möjlighet att prova på att läsa in kärnämnen samt möjlighet till personlig utveckling och att fördjupa sig i sitt specialintresse. Den försäkrade undrar om han bör söka aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, han har hört att andra som deltar i utbildningen har den ersättningen. För att komma vidare behövs mer information om den försäkrades syfte och om utbildningen.

Utredning av syfte, studieform och studiernas omfattning

Den försäkrade uppger att han är intresserad av utbildningen för att ha något att göra på dagarna och för att kanske även kunna få gymnasieexamen. Han har under flera år inte varit intresserad av någon form av studier men kan nu tänka sig att göra ett nytt försök. Dessutom får han en chans att prova på att bo själv. Av beskrivningen på folkhögskolans hemsida framgår att utbildningen som den försäkrade är intresserad av är en allmän kurs på 1–3 år där deltagarna läser kärnämnen som kan ge behörighet till högskola och yrkeshögskola. Innehållet anpassas utifrån deltagarnas behov och genom temastudier får deltagarna prova på praktiska inslag inom många områden. Skolan erbjuder också en mängd aktiviteter efter skoltiden, bland annat inom den försäkrades specialintresse. Det finns en möjlighet för deltagarna att bo på skolan, vilket i så fall innebär en kostnad för kost och logi. Efter att tillsammans ha tittat på skolans beskrivning av utbildningen blir den försäkrade tveksam till om han är redo för studierna. Han hade fått uppfattningen att större tyngdpunkt låg på personlig utveckling och hans specialintressen.

Bedöm alternativ för studier med aktivitetsersättning

De alternativ som kan vara möjliga, och som den försäkrade behöver få information om för att lättare komma fram till vad han vill göra, är aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, aktiviteter eller prövotid/vilande aktivitetsersättning. Om den försäkrade vill satsa på att bli klar med sin skolgång, och om han uppfyller kriterierna är aktivitets­ersättning vid förlängd skolgång den bästa lösningen. Den försäkrades utbetalning av ersättning är då lika stor som tidigare. Ersättning beviljas då för hela den tiden det krävs för den försäkrade att bli klar med sin skolgång. Han kan även ansöka om bostadstillägg för sina kostnader för boendet vid skolan. Detta alternativ kräver dock fortsatt utredning av den försäkrades tidigare studier och varför de inte avslutats, se kapitel 3 Rätten till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång.

Om den försäkrade inte uppfyller kriterierna för förlängd skolgång, t ex för att det inte finns ett klart samband mellan behovet av förlängd skolgång och funktionsnedsättning, kan aktiviteter eller prövotid vara ett alternativ under en tid så att han får möjlighet att prova på om studierna är något han är redo för. De flesta folkhögskolor erbjuder också kortare kurser där man har möjlighet att prova på studier. Den försäkrade skulle som en aktivitet kunna gå en sådan kurs för att komma fram till om han vill satsa på längre studier. Med hänsyn till hur pass omfattande studierna på den allmänna kursen är, kan studierna knappast godkännas som en aktivitet flera år i taget. Det krävs regelbundna uppföljningar. En omfattande och långvarig studieinsats kan leda till att rätten till aktivitetsersättning omprövas. Om studierna på den kortare prova-på-kursen bedöms som en aktivitet kan den försäkrade även få ersättning för kostnader, givetvis beaktat de begränsningar som finns utifrån reglerna kring särskild ersättning. Han kan även ansöka om bostadstillägg för sina kostnader för boendet vid skolan.