1 Inledning
Tillfällig föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som en försäkrad kan få när hen måste avstå från förvärvsarbete för att ta hand om ett sjukt barn så att barnet får den vård eller tillsyn barnet behöver.
Förmånen kan tas ut av föräldrar, personer som är likställda föräldrar, blivande adoptivföräldrar, familjehemsföräldrar samt överlåtas till en annan försäkrad, exempelvis en granne.
1.1 Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är lag i Sverige sedan 2020. Många av Försäkringskassans förmåner rör barn, och vår handläggning kan påverka barns situation på olika sätt. Därför ska vi följa barnkonventionen i all vår handläggning.
Konkret betyder det att vi alltid ska beakta barnets bästa när vi fattar beslut eller vidtar åtgärder som rör ett barn. På så sätt säkerställer vi barnets rättigheter och har ett barnrättsperspektiv.
Bedömningen av vad som är barnets bästa ska göras som en del av vår ordinarie handläggning, precis som vi hanterar förmånsspecifika regler, utredningsmetodik, kommunikation och bemötande. Hur och i vilken utsträckning barnets bästa ska beaktas måste vägas mot andra regler och intressen inom Försäkringskassans verksamhet.
- I riktlinje (2016:02) om Anmälan till socialnämnden vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och polisanmälan vid misstanke om brott
- I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken om barn och barnrättsperspektivet
- Om barns bästa på Barnombudsmannens hemsida
- Om barns rättigheter på Försäkringskassans intranät
1.2 Utreda tillfällig föräldrapenning
9 § FL Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.
23 § FL En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen.
110 kap. 13 § första stycket SFB Den handläggande myndigheten ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.
Ovanstående innebär att ett ärende ska utredas enligt både förvaltningsrättsliga och förmånspecifika bestämmelser. Handläggaren ska även ta hänsyn till aktuella föreskrifter, praxis och andra styrande och stödjande dokument.
Försäkringskassan har ett omfattande utredningsansvar i socialförsäkringsärenden (jfr prop. 2008/09:200 s. 554f). Det innebär att Försäkringskassan har det yttersta ansvaret för att de faktiska förhållandena blir tillräckligt klarlagda för att kunna fatta ett materiellt riktigt beslut. Vi ansvarar för att så tydligt som möjligt tala om hur den försäkrade kan komplettera eller förtydliga sina uppgifter. Vid behov ska vi också ställa frågor till den försäkrade eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna. Ett materiellt riktigt beslut är ett beslut som baseras på korrekt tillämpning av gällande rätt och som grundar sig på de faktiska förhållandena.
Om Försäkringskassan inte får efterfrågad information från den försäkrade, kan vi därför behöva hämta in den på något annat sätt, exempelvis från en läkare eller förskola. Det går inte att säga exakt vilka utredningsåtgärder som behöver vidtas, utan det beror på omständigheterna i det enskilda ärendet.
Efter utredning i ärendet ska Försäkringskassan göra en helhetsbedömning där samtliga relevanta omständigheter eller uppgifter vägs samman för att kunna bedöma om det är sannolikt att det finns rätt till tillfällig föräldrapenning för den försäkrade.
Du behöver även läsa om vilket utredningsansvar du har i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Där kan du också läsa om helhetsbedömning, bedömningsutrymme och beviskrav. Läs också om vilka skyldigheter den försäkrade har att bidra till utredningen genom att lämna uppgifter. Det är viktigt att du kontinuerligt förvaltar din kunskap om förvaltningsrättsliga regler och tar stöd av vägledningen. Alla ärenden ska handläggas enligt Processen (2007:22) för att utreda och besluta om tillfällig föräldrapenning.
1.3 Ansökan om tillfällig föräldrapenning
110 kap. 4 § SFB Den som vill begära en förmån (sökanden) ska ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller begäran om ökning av en förmån. En ansökan om en förmån ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och ska vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
En ansökan om tillfällig föräldrapenning ska vara skriftlig. När en förälder vill utöka sin ansökan ska det också ske skriftligt. Med skriftlig menas att ansökan ska vara egenhändigt undertecknad. Med egenhändigt undertecknad menas antingen en fysisk underskrift på pappersblankett eller en elektronisk signatur med e-legitimation när ansökan sker via Mina sidor.
Se mer om vad en ansökan behöver innehålla i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
1.4 Ansökan om tillfällig föräldrapenning för retroaktiv tid
13 kap. 9 a § SFB Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan kom in till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att tillfällig föräldrapenning ändå bör lämnas. Tidsbegränsningen gäller inte heller i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 31 e §.
Det finns en gräns för hur lång tid före ansökan som tillfällig föräldrapenning kan betalas ut. Tillfällig föräldrapenning betalas inte ut för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag som ansökan kom in till Försäkringskassan. Begränsningen gör att Försäkringskassan får bättre möjlighet att kontrollera att föräldern uppfyller villkoren för rätt till ersättning och att samordna olika förmåner (jfr. prop. 2017/18:270). Möjligheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning i efterhand begränsades när anmälan om förmånen togs bort.
Om det finns synnerliga skäl kan ersättning betalas ut för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in till Försäkringskassan. Det innebär att en förälder i undantagsfall kan få tillfällig föräldrapenning även om ansökan gäller längre tid tillbaka.
Begränsningen bakåt i tiden gäller inte för tillfällig föräldrapenning som betalas ut i samband med att ett barn har avlidit.
1.4.1 Vad innebär synnerliga skäl?
När begreppet synnerliga skäl används i juridiska sammanhang och lagtext menas att det bara gäller mycket speciella eller extraordinära omständigheter. Begreppet synnerliga skäl kräver alltså mer än begreppet särskilda skäl.
I det här sammanhanget kan synnerliga skäl till exempel vara hälsoskäl som hindrar en förälder att lämna in sin ansökan i tid. Ansökan måste då lämnas in kort tid efter att hindret har upphört. Annars kan det hinder som föräldern har angett inte anses vara ett synnerligt skäl för att betala ut tillfällig föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in. Synnerliga skäl kan också vara särskilt ömmande omständigheter i det enskilda fallet. Föräldern ska då ha starka individuella skäl.
Det är den som ansöker om tillfällig föräldrapenning som måste visa att det finns synnerliga skäl för att Försäkringskassan ska kunna bevilja ersättning för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in (prop. 2013/14:4 s. 73). Men tänk på att Försäkringskassan har ett omfattade utredningsansvar. Det innebär att det är vi som har det yttersta ansvaret för att beslut fattas på tillräckligt underlag.
Denna bestämmelse är densamma som gäller för föräldrapenning enligt 12 kap. 12 a § SFB. Undantaget för synnerliga skäl bör därför tillämpas på samma sätt som undantaget som gäller föräldrapenning (se prop. 2013/14:4).
1.4.2 Metodstöd - att tänka på vid bedömning av synnerliga skäl
Det här metodstödet handlar om hur du kan avgöra om det finns synnerliga skäl för föräldern att få tillfällig föräldrapenning retroaktivt för tid 90 dagar före ansökan.
Vi tillämpar bestämmelsen restriktivt, eftersom det är svårt att kontrollera rätten till tillfällig föräldrapenning och att samordna med andra förmåner när det gått så lång tid.
Finns det synnerliga skäl att göra undantag från 90-dagarsregeln?
Nedanstående frågor kan hjälpa dig att få en helhetsbild av de relevanta omständigheterna i ärendet. Utifrån helheten ska du bedöma om det finns skäl att göra undantag från 90-dagarsregeln.
- Av vilken anledning var föräldern förhindrad att ansöka i tid?
- När upphörde hindret och i förhållande till det datumet, när lämnades ansökan om tillfällig föräldrapenning in?
- Var omständigheterna sådana att föräldern kunde ha lämnat in ansökan i tid utan svårighet?
- Finns det särskilt ömmande skäl, exempelvis hälsoskäl?
- Kan Försäkringskassan utan svårighet kontrollera att den försäkrade har rätt till tillfällig föräldrapenning för perioden?
Du kan läsa mer om bedömningsutrymme i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Vid din bedömning kan du ta ledning av de rättsfall som finns beskrivna i vägledning (2002:1) Föräldrapenning.
1.5 Komplettering
110 kap. 13 § andra stycket SFB Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk. För sådant uppgiftslämnande gäller även 4 § andra stycket, om inte särskilda skäl talar mot det.
Utgångspunkten är att alla uppgifter ska lämnas skriftligen (se prop. 2001/02:9 s. 41). Detta betyder inte att alla former av kompletteringar behöver lämnas skriftligen. I en ansökan kan det förekomma mindre oklarheter som kan bekräftas eller justeras per telefon. (Prop. 2008/09:200 s. 551).
Det får avgöras från fall till fall när uppgifter kan kompletteras muntligt. Vid denna bedömning bör vi särskilt överväga vilken karaktär uppgiften har och vilka konsekvenser uppgiftslämnandet har i ett straffrättsligt perspektiv. (Prop. 2008/09:200 s. 556)
I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskrivs vad som gäller för komplettering.
1.5.1 Metodstöd - muntlig eller skriftlig komplettering
En ansökan om tillfällig föräldrapenning ska innehålla de uppgifter som du behöver för att kunna fatta ett beslut. Ibland kan det däremot saknas någon uppgift som behöver kompletteras. De uppgifter i ansökan som ligger till grund för Försäkringskassans bedömning om rätten till ersättning måste alltid kompletteras skriftligen. Exempel på sådana uppgifter är:
- vilken anledning
- vilket barn
- vilken period
- vilken omfattning ( i de fall omfattningen blir högre)
- underskrift
En del kompletteringar kan göras muntligen. Du måste avgöra i varje enskilt ärende om de saknade uppgifterna kan kompletteras muntligt. När du bedömer om du kan komplettera uppgifterna muntligt ska du väga in vilket bevisvärde uppgifterna har. Vanligtvis kan exempelvis följande uppgifter kompletteras muntligen:
- förtydliganden av oklara uppgifter på ansökan
- förtydligande eller ändring av barnets sjukdom
- ändrat anspråk (i de fall det gäller lägre omfattning).
Tänk på att ovanstående är endast exempel och det är viktigt att du bedömer i varje enskilt fall om du kan komplettera muntligen.
Läs mer om beviskrav och bevisbörda i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
1.5.2 Krav på anmälan för tid före 1 januari 2019
Före den 1 januari 2019 fanns en anmälningsskyldighet för tillfällig föräldrapenning. Ersättning betalades inte ut för tid före anmälan om det inte fanns särskilda skäl eller hinder till varför anmälan inte gjordes i tid. Denna bestämmelse gäller fortfarande för tid före den 1 januari 2019.
Nedan beskrivs när tillfällig föräldrapenning får betalas ut för tid innan föräldern gjorde anmälan.
1.5.3 När kan vi godta en sen anmälan?
När föräldern varit förhindrad att anmäla i tid
Försäkringskassan kan godta en sen anmälan när föräldern varit förhindrad att anmäla i tid. Med förhindrad menas att det inte har varit möjligt för föräldern att anmäla på grund av exempelvis tekniska problem (FÖD 1255/86).
När det finns särskilda skäl
Försäkringskassan kan godta en sen anmälan när det finns särskilda skäl. De fall där det kan anses finnas särskilda skäl kan indelas i två huvudgrupper:
- fall där kontrollbehovet är litet eller ändå kan tillgodoses eller när den försenade anmälan inte har minskat Försäkringskassans möjlighet att fullgöra sin kontrollfunktion
- fall där omständigheterna är sådana att den försenade anmälan anses ursäktlig.
Av praxis följer en generös tillämpning när det gäller att bedöma om särskilda skäl för försenad anmälan finns i ärendet. I rättslägesanalysen (RFV ANSER 1996:3) uttalades att det i regel inte finns skäl att vägra en försäkrad ersättning med anledning av att anmälan har försummats att om villkoren för förmånen i övrigt är uppfyllda.
Kontrollbehovet i ett ärende om rätten till tillfällig föräldrapenning är normalt sett litet, varför en sen anmälan ofta kan godtas. Ersättning bör kunna betalas ut om det inte finns skäl att ifrågasätta att föräldern har avstått från förvärvsarbete av en anledning som berättigar till tillfällig föräldrapenning.
Om det i det enskilda ärendet ändå finns ett behov av kontroll kan den försenade anmälan bara godtas om omständigheterna i det enskilda fallet visar att förseningen är ursäktlig. Försäkringskassan ska i den bedömningen ta hänsyn till förälderns förutsättningar och tidigare erfarenheter. Det är då viktigt att vara lyhörd för vad föräldern har sagt om omständigheterna. En försenad anmälan kan godtas om det efter en allmän skälighetsvärdering av omständigheterna i det enskilda fallet framstår att förseningen är ursäktlig.
1.5.4 Övergång från föräldrapenning till tillfällig föräldrapenning
2 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Anmälan behöver inte göras av förälder som, från att uppbära ett slag av föräldrapenningsförmån direkt övergår till att uppbära en annan föräldra- penningsförmån.
En förälder som, från att ha tagit ut föräldrapenning direkt går över till att ta ut tillfällig föräldrapenning behöver inte anmäla detta. Det innebär att en förälder som varit föräldraledig med föräldrapenning och sedan direkt tar ut tillfällig föräldrapenning för antingen samma barn eller ett syskon, inte behöver anmäla detta.