13 Metodstöd för utredning och bedömning av eftergift

Det här metodstödet ska vara ett stöd i handläggningen när vi ska pröva eftergift i en återkravsutredning mot fysiska personer. Vid felutbetalt bostadsbidrag blir metodstödet aktuellt när förutsättningarna för att pröva eftergift är uppfyllda.

I en återkravssituation finns inget yrkande från den enskilde mot Försäkringskassan, till skillnad från vid handläggningen av en ansökan om ersättning. Vid återkrav är det som regel först i samband med kommuniceringen som den enskilde eventuellt yrkar på något, till exempel att befrias från att betala tillbaka på grund av särskilda skäl för eftergift.

Utöver de särskilda skäl som beror på Försäkringskassans eget agerande kan vi i princip aldrig ha en fullständig bild av den enskildes sociala, medicinska och ekonomiska förhållanden utan att hen själv har beskrivit dem och angett sina skäl för eftergift. Eftergiftsbedömningen kommer därför huvudsakligen att utgå från de skäl och omständigheter som den enskilde själv åberopar. Vi ska dock alltid kommunicera de uppgifter vi redan har om framförallt den enskildes ekonomiska förhållanden.

Metodstödet specificerar inte när den särskilda beslutsordningen (SBO) är aktuell, så när det står att du ska kommunicera eller besluta så ska du i de fallen i stället först lämna ärendet för kvalitetssäkring (3.1.3), och lämna förslag på beslut (3.3.1) enligt processen (2017:01) för återbetalning.

Om det felutbetalda beloppet är under 1 000 kronor före skatteavdrag tar du först ställning till om RAR 2002:14 ska tillämpas. Se avsnitt 10.8 i vägledningen.

Förmåner utan strikt återbetalningsskyldighet

Från din utredning av återbetalningsskyldigheten har du med dig vissa uppgifter som kan ha betydelse i eftergiftsbedömningen. Följande uppgifter kan ha betydelse och beskrivs närmare i avsnitt 11.1–11.3:

• Om den enskilde har orsakat eller medverkat till den felaktiga utbetalningen.
• Den enskildes uppfattning om utbetalningens riktighet.
• Om Försäkringskassan orsakat eller medverkat till den felaktiga utbetalningen.
• Om Försäkringskassan har känt till de korrekta uppgifterna eller ändrade förhållanden.
• Försäkringskassans dröjsmål med en utredning.
• Om Försäkringskassan har hjälpt till att fylla i ansökan.

Därutöver kan det finnas andra relevanta uppgifter, till exempel uppgifter dokumenterade från samtal om felutbetalningen mellan den enskilde och Försäkringskassan eller medicinska förhållanden.

Redan under utredningen av återbetalningsskyldigheten behöver du därför vara uppmärksam på faktorer som skulle kunna få betydelse vid en eventuell eftergiftsbedömning. Det kan vara faktorer som talar både för och emot eftergift. Du behöver därför ha god kunskap om hur vägledningen specifikt beskriver hur ovanstående faktorer ska värderas i en eftergiftsbedömning. Men du måste också kunna avgöra när eftergift är rimligt eller orimligt, eftersom vägledningen aldrig kan ge specifika instruktioner för alla de situationer då eftergift kan bli aktuellt. Det handlar därför om att vara uppmärksam på fall där konsekvensen av återbetalningsskyldigheten blir för sträng utifrån omständigheterna i det specifika ärendet. Eller det motsatta – att omständigheterna gör att en eventuell eftergift skulle bli för mild. Det är viktigt att kontinuerligt föra en dialog i teamet om olika fall för att så långt som möjligt minimera risken att likvärdiga fall bedöms olika beroende på handläggare.

Förmåner med strikt återbetalningsskyldighet

Även vid felutbetalda förmåner som omfattas av strikt återbetalningsskyldighet behöver du utreda det som står föregående avsnitt eftersom dessa faktorer kan få betydelse vid bedömningen av eftergift. Först utreder och bedömer du vem som har orsakat felutbetalningen. Beroende på vem som har orsakat den ska du göra en av följande bedömningar:

Om …	så …
Försäkringskassan eller en annan aktör har orsakat felutbetalningen	behöver du bedöma om den enskilde skäligen borde ha insett felutbetalningen eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av eftergift (se avsnitt 12.1.3).
den enskilde har orsakat felutbetalningen	behöver du – precis som i förmåner som inte omfattas av strikt återbetalningsskyldighet – bedöma om den enskilde borde eller hade kunnat inse att hen var anmälningsskyldig, eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av eftergift (se avsnitt 11.1)

Stegen för att utreda och bedöma eftergift

Kontrollera om det finns tidigare återkravsärenden (inom cirka ett år tillbaka) och i så fall hur och på vilka grunder frågan om eftergift då bedömdes. Din utredning och bedömning bör nu fokusera på att pröva om de omständigheter som låg till grund för den förra bedömningen fortfarande är aktuella och relevanta.

Om du under din utredning av återbetalningsskyldigheten uppmärksammat att det finns skäl som talar för eftergift bedömer du nu med stöd av avsnitt 12.3 om de väger så pass tungt att de enskilt utgör särskilda skäl för att bevilja hel eller delvis eftergift. Det kan vara i situationer när Försäkringskassans agerande har fått så pass stora konsekvenser att detta i sig utgör särskilda skäl, till exempel när Försäkringskassan vid upprepade tillfällen orsakat felutbetalningar och utredningstiden varit lång.

Gör din bedömning med hjälp av följande steg (Steg 1 till Steg 4).

Steg 1 – ska betalningsförmågan beaktas?

Om det i det här steget …

• finns särskilda skäl för eftergift: så ska betalningsförmågan inte beaktas. Din utredning är klar och du beslutar om hel eftergift.
• finns särskilda skäl för delvis eftergift eller inte finns särskilda skäl för eftergift: så har du med dig bedömningen genom den fortsatta utredningen av betalningsförmågan och vid en eventuell kommunicering. Gå till steg 2.

Steg 2 – har den försäkrade skulder?

Kontrollera om den försäkrade har skulder och om det i så fall finns

• löneutmätning hos Kronofogden
• pågående kvittning eller avbetalningsplan hos Försäkringskassan
• en inledd skuldsanering
• en beslutad skuldsanering och i så fall om den enskilde betalar av på skulden.

Om …

• löneutmätning*, kvittning eller avbetalningsplan finns: så är din utredning klar och du kommunicerar den aktuella uppgiften som visar på betalningsförmåga. Använd t-text 10650T15 eller 10650T16 för din bedömning.
• skuldsanering är beslutad och den enskilde betalar av på skulden: så är din utredning klar och du kommunicerar beslutet om skuldsaneringen som visar på en framtida betalningsförmåga. Använd t-text 10650T17 för din bedömning.
• skuldsanering är beslutad och den enskilde inte betalar något på skulden, skuldsanering är inledd, skulder finns men utan åtgärd, eller skulder saknas och eftergift har beviljats tidigare: så går du till steg 3.
• skulder saknas och eftergift inte har beviljats tidigare: så går du till steg 4.

* Om löneutmätningen gäller skulder för betalningsskyldighet i underhållsstöd tillkommer det nya skulder varje månad, vilket innebär att det kan dröja innan betalningsutrymmet kan användas för återkrav. I dessa fall kan du inte dra slutsatsen att betalningsförmåga finns, utan du behöver bedöma framtida betalningsförmåga (se avsnitt 13.2).

Steg 3 – finns det en aktuell betalningsutredning?

Kontrollera om en aktuell betalningsutredning finns hos Försäkringskassan, Kronofogden eller hos båda. Om det finns hos båda så ska du använda den som är senast gjord. Med aktuell menas att den är gjord inom ett år tillbaka.

Om en aktuell betalningsutredning …

• finns som visar på att betalningsförmåga finns: så är din utredning klar och du kommunicerar uppgifterna som ligger till grund för beräkningen. Använd t-text 10650T18 för din bedömning.
• finns som visar på att betalningsförmåga saknas: så går du till avsnitt 13.2 Framtida betalningsförmåga.
• saknas: så går du till steg 4.

Steg 4 – finns ärende i bostadsbidrag, bostadstillägg eller bostadsersättning?

Kontrollera om den enskilde har eller har haft ett ärende i bostadsbidrag, bostadstillägg eller bostadsersättning. Om inte den enskilde själv har eller har haft det så kontrollerar du om en eventuell make har eller har haft det. När det gäller bostadsbidrag är det bara om det finns uppgift om bostadskostnad i underlaget för beslutet.

Om …

• inget av dessa ärenden finns: så är din utredning klar och du kommunicerar eventuella inkomstuppgifter som Försäkringskassan har. Använd t-text 10650T14 för din bedömning. Hämta uppgift om den enskildes inkomst:
  • i första hand utbetalning av hel aktivitetsersättning, hel sjukersättning, hel ålderspension, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning
  • i andra hand inkomstuppgift från ansökan om den förmån som utreds för återkrav, en annan ansökan, årsinkomst från registrerad SGI eller inkomst enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt. Du behöver bedöma vilken av dessa inkomstuppgifter som är mest aktuell och relevant.
• något av dessa ärenden finns: så går du till avsnitt 13.1 Betalningsutredning.

13.1 Betalningsutredning

Det här avsnittet blir aktuellt när Försäkringskassan har fler uppgifter om den enskildes ekonomiska situation än enbart inkomsten. Det är i så fall den enskilde som har lämnat uppgifterna till Försäkringskassan, antingen i en ansökan (om bostadsbidrag, bostadstillägg eller bostadsersättning), i samtal eller i blankett (6851) i syfte att redovisa sin betalningsförmåga.

Innan du beräknar förbehållsbeloppet kan du kontrollera om det finns uppgifter om realiserbara tillgångar och värdet på dem överstiger det återbetalningsskyldiga beloppet. Då finns det betalningsförmåga och din betalningsutredning är klar. Du kan också göra en enklare betalningsutredning enligt nedanstående tabell utifrån de uppgifter som Försäkringskassan har.

Om den enskilde är …

• ensamstående: så kontrollerar du om …
  • årsinkomsten ligger över 300 000 kronor* (25 000 kronor per månad)
  • den enskilde har max två barn**
  • bostadskostnaden är under 10 000 kronor* i månaden.
• sammanboende: så kontrollerar du om …
  • hushållet har årsinkomster som ligger över 480 000 kronor* (40 000 kronor per månad)
  • hushållet har max två barn**
  • bostadskostnaden är under 10 000 kronor* i månaden.

* Beräknad 2019 då årsinkomsten för ensamstående utgjorde 6,45 x prisbasbeloppet (pbb), årsinkomsten för sammanboende utgjorde 5,16 x pbb och hyran utgjorde 0,22 x pbb. ** Barn under 21 år. Beräkningen är gjord på hemmavarande barn.

Om förhållandena överensstämmer med tabellen så finns det ett disponibelt belopp och därmed betalningsförmåga. Då är din betalningsutredning klar.

Om förhållandena inte överensstämmer med tabellen beräknar du förbehållsbeloppet genom att fylla i beräkningsverktyget på Kronofogdens webbplats eller i TP 415 utifrån de uppgifter Försäkringskassan har tillgängliga. Resulterar beräkningen i att det finns ett disponibelt belopp så finns betalningsförmåga och din betalningsutredning är klar. I annat fall går du vidare till avsnitt 13.2 för att utreda den framtida betalningsförmågan.

När din betalningsutredning är klar kommunicerar du underlaget där det framgår vilka uppgifter du har använt för din beräkning. Vad gäller bostadsersättning så kommunicerar du de handlingar som visar på kostnader och den inkomst som den enskilde får i etableringsersättning. Använd t-text 10650T18 för din bedömning.

13.2 Framtida betalningsförmåga

Försäkringskassan ska bedöma om den enskilde kommer att få en sådan ekonomi att hen kan betala tillbaka hela eller delar av skulden. Normalt är det rimligt att göra denna bedömning för tre år framåt. Men om den enskilde till exempel genomgår en skuldsanering eller studerar och kommer att få förbättrad betalningsförmåga efter skuldsaneringen eller studierna, så kan perioden vara längre.

Perioden tre år framåt gäller bara för ställningstagandet till betalningsförmågan. Den faktiska återbetalningstiden kan bli längre än tre år. Se även vägledning (2005:2) Fordringshantering hos Försäkringskassan.

Bedöm om inkomsten är av tillfällig karaktär. Det är rimligt att den är det om den enskilde studerar, är helt eller delvis föräldraledig, sjukskriven, arbetslös eller frihetsberövad.

Om inkomsten …

• är av tillfällig karaktär: så finns framtida betalningsförmåga och du kommunicerar de uppgifter som legat till grund för din bedömning av nuvarande och framtida betalningsförmåga. Använd t-text 10650T19.
• inte är av tillfällig karaktär: så gör du en sammanvägd bedömning enligt 13.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift. Om du bedömer att det
  • inte finns särskilda skäl för hel eller delvis eftergift så kommunicerar du de uppgifter som legat till grund de uppgifter som legat till grund för din bedömning av nuvarande och framtida betalningsförmåga. Använd t-text 10650T19.
  • finns särskilda skäl för hel eftergift så beslutar du om det.

13.3 Om svar lämnas på kommunicering

Om den enskilde lämnar synpunkter som rör frågan om eftergift så gör du din bedömning med hjälp av följande steg (Steg 1 till Steg 4).

Steg 1 – vilka skäl åberopar den enskilde?

Kontrollera om den enskilde åberopar bristande betalningsförmåga eller andra skäl för eftergift.

Om …

• den enskilde åberopar andra skäl (sociala, medicinska eller god tro): så går du till avsnitt 13.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift.
• den enskilde åberopar bristande betalningsförmåga: så går du till steg 2.

Steg 2 – ska betalningsförmågan beaktas?

Bedöm om betalningsförmågan alls ska beaktas, det vill säga om skälen som talar emot eftergift väger så pass tungt att betalningsförmågan är oväsentlig. Det behöver du vara särskilt uppmärksam på när en kontrollutredning ligger till grund för återkravsutredningen.

Om betalningsförmågan …

• inte ska beaktas: så är din utredning klar och du beslutar om att det inte finns särskilda skäl för eftergift. Bemöt den enskildes synpunkter.
• ska beaktas: så går du till steg 3.

Steg 3 – finns det tillräckliga uppgifter?

Bedöm om det finns tillräckliga uppgifter om betalningsförmågan.

Tillräckliga uppgifter kan vara när

• den enskilde har lämnat konkreta uppgifter om sina inkomster och kostnader, eller tillgångar
• du kan bedöma att det finns en framtida betalningsförmåga oavsett hur nuvarande betalningsförmåga ser ut
• den enskilde inte har lämnat några konkreta uppgifter alls och det inte heller finns några indikationer på bristande betalningsförmåga.

Om det däremot finns en indikation på bristande betalningsförmåga, till exempel en låg inkomst, så finns det inte tillräckliga uppgifter om betalningsförmågan.

Om du …

• har tillräckliga uppgifter för att fatta beslut: så är din utredning klar och du beslutar om att det inte finns särskilda skäl för eftergift. Bemöt den försäkrades synpunkter.
• har tillräckliga uppgifter för att kontrollera betalningsförmågan: så går du till steg 4.
• inte har tillräckliga uppgifter: så kontaktar du den enskilde – skriftligt eller muntligt – för att ge hen möjlighet att lämna tillräckliga uppgifter. Sedan går du till steg 4.

Steg 4 – finns betalningsförmåga?

Kontrollera betalningsförmågan (enligt samma metod som beskrivs i avsnitt 13.1 Betalningsutredning och 13.2 Framtida betalningsförmåga).

Om det …

• finns betalningsförmåga: så är din utredning klar och du beslutar om att det inte finns särskilda skäl för eftergift. Bemöt den enskildes synpunkter.
• inte finns betalningsförmåga: så går du till avsnitt 13.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift.

13.4 Skäl som talar för respektive emot eftergift

När du har gått igenom metodstödet i övrigt utan att kunna komma fram till en slutsats behöver du med stöd av kapitel 10–12 bedöma de skäl som finns var för sig för att sedan göra en sammanvägd bedömning av om det finns särskilda skäl för att befria den enskilde från att betala en del eller hela det återbetalningsskyldiga beloppet.

Förenklat kan man säga att konkreta uppgifter som på något sätt kan styrkas och är svåra att bestrida väger tyngre än antaganden och prognoser. Situationer där det finns en klar praxis har ett mindre bedömningsutrymme än unika individuella situationer.

Samtidigt kan konkreta uppgifter behöva vägas emot framtida prognoser och i de fall den framtida bedömningen har en tydlig praxis kan det väga tyngre än den konkreta situationen. Vi kan till exempel ha tydliga uppgifter om att en person inte har någon förmåga att börja betala skulden i nuläget, men det är osäkert vad som händer längre fram och det finns möjlighet att betalningsförmågan kan förbättras så att han eller hon kan börja betala. Då kan osäkerheten väga tyngre än den konkreta situationen.

Skillnaden mellan hel och delvis eftergift kan bero på hur starka skälen för eftergift är. I vissa situationer räcker inte skälen till för att helt befria den enskilde från att betala tillbaka det återbetalningsskyldiga beloppet. I andra situationer kan den delvisa eftergiften bero på att skälen för eftergift enbart kan hänvisas till en del av beloppet.

När du gjort din bedömning beslutar du i enlighet med den. Använd t-text 10650T19.