3 Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg
I detta kapitel beskrivs de regler som gäller för barnbidrag som betalas ut i form av
- allmänt barnbidrag
- förlängt barnbidrag
- flerbarnstillägg.
Läs mer om vem eller vilka som kan vara bidragsmottagare och hur anmälan om bidragsmottagare ska göras för allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg i kap. 4 Bidragsmottagare.
3.1 Allmänt barnbidrag
Allmänt barnbidrag betalas ut för barn från och med månaden efter barnets födelse (15 kap. 3 § SFB).
Allmänt barnbidrag betalas ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år (15 kap. 4 § SFB).
3.1.1 Ändrade förhållanden
Om det inträffar något som påverkar rätten till barnbidrag, ska bidraget betalas ut eller sluta betalas ut för barnet från och med månaden efter förändringen (15 kap. 13 § SFB).
Det får inte finnas något uppehåll i ersättningsperioder av familjeförmåner på grund av ändring av primärt behörig institution eller bedömning av tillämplig lagstiftning (artikel 59 förordning 987/2009). Det innebär att i de situationer rätten till barnbidrag uppstår den 1:a dagen i en månad, och familjen haft rätt till familjeförmåner månaden före i det andra medlemslandet, så kan inte nationella bestämmelser upprätthållas om att ändrade förhållanden som påverkar rätten till barnbidrag får verkan från och med månaden efter förändringen (15 kap. 13 § SFB). Det skulle innebära att det uppstår ett ”glapp” i utbetalningarna. Rätt till bidrag finns i stället från och med den månad när rätten uppstår. Detta gäller endast i relation till EU/EES-länder och Schweiz.
Läs mer om hur artikel 59 i förordning 987/2009 ska tillämpas i vägledning (2004:8) EU-familjeförmåner.
3.1.2 Adoption av barn från utlandet
Blivande adoptivföräldrar som har tagit emot ett barn som inte är svensk medborgare och som inte är bosatt här i landet när de får barnet i sin vård, likställs med föräldrar i fråga om rätten att få barnbidrag (16 kap. 11 § SFB). Detsamma gäller blivande adoptivföräldrar som har tagit emot ett barn som söker asyl eller uppehållstillstånd i Sverige.
Ett barn ska vara bosatt i Sverige för att barnbidrag ska kunna betalas ut. Om de blivande adoptivföräldrarna får barnet i sin faktiska vård i utlandet anses barnet vara bosatt i Sverige från och med den tidpunkten (Försäkringsöverdomstolen (FÖD) 1987:50). I detta mål har FÖD ansett att de blivande adoptivföräldrarna fått barnet i sin faktiska vård vid tidpunkten för det utländska adoptionsbeslutet.
Det krävs ett medgivande från socialnämnden om adoption och uppgift om när de blivande adoptivföräldrarna fick barnet i sin faktiska vård, för att Försäkringskassan ska kunna betala ut barnbidrag.
Uppgiften om när de blivande adoptivföräldrarna fick barnet i sin vård ska lämnas på heder och samvete och behöver därför lämnas in skriftligt. Om uppgiften kommer från de blivande adoptivföräldrarna kan uppgiften godtas om det inte har framkommit någon anledning att ifrågasätta den. Om det finns anledning att ifrågasätta uppgiften kan ytterligare utredningsåtgärder behöva vidtas.
Barnbidraget betalas då ut från och med månaden efter den månad då de blivande adoptivföräldrarna fick barnet i sin vård (15 kap. 13 § SFB).
Läs mer om Försäkringskassans utredningsansvar i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
3.1.3 Barnbidrag för medföljande barn vid adoption utanför EES-området och Schweiz
Det kan inträffa att de blivande adoptivföräldrarna måste stanna utomlands i mer än sex månader på grund av reglerna i adoptionslandet. Om de då har med sig ett eller flera barn ska de få dispens från regeln om att det inte går att få barnbidrag om man vistas i utlandet längre än sex månader. Det gäller hela utlandsvistelsen.
Det gäller under förutsättning att familjen återvänder till Sverige direkt efter det att föräldern eller föräldrarna har tagit emot barnet i syfte att adoptera det. Föräldern eller föräldrarna måste ansöka för att få dispens. Den särskilda dispensmöjligheten framgår av 5 kap. 18 § SFB.
3.1.4 Barn som saknar vårdnadshavare i Sverige
Det kan hända att ett barn som bor i Sverige saknar vårdnadshavare här. Den tidigare vårdnadshavaren kan exempelvis ha avlidit. I den situationen finns det ingen som har rätt till barnbidrag för barnet.
Rätten till barnbidrag uppkommer först när någon blivit förordnad som vårdnadshavare för ett barn. Denna vårdnadshavare kan då få barnbidrag för barnet (16 kap. 4 § SFB) under förutsättning att hen är försäkrad för barnbidrag (16 kap. 2 § SFB).
Barnbidrag kan inte betalas ut för tiden innan det fanns en förordnad vårdnadshavare, även om den som förordnas som vårdnadshavare faktiskt vårdade barnet redan då (HFD 2014 ref. 45).
3.1.5 Ensamkommande barn som kommer till Sverige
Rätt till allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag finns för ensamkommande barn som
- har beviljats uppehållstillstånd och
- anses bosatta i Sverige samt
- har en särskild förordnad vårdnadshavare som kan vara bidragsmottagare av det allmänna eller det förlängda barnbidraget (5 kap. 12 §, 15 kap. 2 §, 16 kap. 2 § och HFD 2014 ref. 45).
Bidragen betalas ut från och med månaden efter att ovanstående villkor är uppfyllda (15 kap. 13 § SFB).
Om ett uppehållstillstånd beviljas retroaktivt för ett barn kan också bidraget betalas ut retroaktivt, dock högst för tre månader före det datum då uppehållstillståndet beviljades (5 kap. 12 § SFB).
Det förekommer att ensamkommande barn vårdas i hem för vård eller boende inom socialtjänsten och att socialnämnden begär att kommunen som svarar för vårdkostnaden ska få bidraget. Under sådan förutsättning kan kommunen få bidraget endast om barnet har en särskilt förordnad vårdnadshavare. (HFD 2014 ref. 45 och 106 kap. 7 § SFB).
Om socialnämnden har placerat barnet i ett familjehem och det inte finns en särskilt förordnad vårdnadshavare utsedd kan inte barnbidrag betalas ut.
I de fall Migrationsverket har betalt ut dagersättning för samma tid ska barnbidrag i normalfall inte betalas ut. Läs mer i avsnitt 3.4. Dagersättning är en förmån enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och räknas som en förmån av motsvarande karaktär.
Läs mer om vem som kan vara bidragsmottagare för ensamkommande barn i avsnitt 4.4.
Sasha kommer ensam till Sverige den 3 april, söker uppehållstillstånd hos Migrationsverket och får en god man utsedd. Den 16 oktober beviljas Sasha uppehållstillstånd retroaktivt från den 3 april och han får en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken den 5 november. Genom Skatteverket får Försäkringskassan veta att Sasha har fått en vårdnadshavare som kommer att vara hans bidragsmottagare. Eftersom bidraget inte kan betalas ut retroaktivt för tiden innan en särskild förordnad vårdnadshavare hade utsetts, betalas barnbidraget ut till Sashas bidragsmottagare från och med december.
3.1.6 Växelvist boende
Växelvist boende är ett begrepp som tidigare fanns inom underhållsstöd. I förarbeten och rättspraxis för underhållsstöd framgår att ett barn kan anses bo växelvis om barnet vistas ungefär lika mycket hos båda föräldrarna (prop. 1999/2000:118 och Nytt juridiskt arkiv (NJA) 1998:43). Växelvist boende inom barnbidrag ska bedömas på samma sätt.
För att det ska röra sig om växelvist boende ska barnet bo i princip hälften av tiden hos respektive förälder om man räknar antalet dagar. Det innebär att barnet ska vistas varaktigt ungefär lika mycket hos den ena som den andra föräldern.
3.1.7 Barn som vistas utomlands
En bidragsmottagare är skyldig att anmäla en utlandsvistelse så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att hen fick veta att barnet ska vistas utomlands (110 kap. 46 och 47 §§ SFB).
När ett barn vistas eller går i skola utomlands ska barnets bosättning och de andra villkoren i socialförsäkringsskyddet bedömas på samma sätt som för vuxna.
Läs mer om hur bosättning ska bedömas i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
I Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:7) om barnbidrag fanns det tidigare en rekommendation om tillämpningen av 15 kap. 2 § SFB när barn gick i skola utomlands. Enligt detta kunde barn som fullgjorde obligatorisk skolgång utomlands anses som fortsatt försäkrade för bosättning om de återvände till föräldrarna i Sverige under längre lov eller uppehåll i undervisningen. Det allmänna rådet är upphävt sedan den 1 januari 2019.
3.1.8 Metodstöd – när ett barn vistas utomlands
När Försäkringskassan tar emot en uppgift från exempelvis en bidragsmottagare eller en annan aktör om att ett barn vistas eller ska gå i skola utomlands, ska du som handläggare kontrollera ett antal uppgifter som du väger in i din bedömning om rätten till barnbidrag. Om informationen inte redan finns hos Försäkringskassan kan du kontakta föräldern och fråga om till exempel
- vilket land det gäller
- datum för avresa
- vilket datum barnet beräknas vara tillbaka i Sverige
- vilka planer som finns för barnets skolgång när barnet kommer tillbaka till Sverige.
Oavsett vilket land som barnet vistas i initierar du en utredning om barnets försäkringstillhörighet om det finns faktorer som tyder på att barnet bosatt sig utomlands. Du kan också komma att behöva utreda andra familjemedlemmars situation och lämna impuls till FTH även för dessa.
Om Försäkringskassan tidigare har tagit emot en anmälan om utlandsvistelse och fortsatt betala ut barnbidrag enligt tidigare tillämpning utreder du enbart rätten till barnbidrag framåt i tiden. Ett återkrav av felaktigt utbetalt belopp för retroaktiv tid blir endast aktuellt i de fall där bidragsmottagare inte har uppfyllt sin anmälningsskyldighet i samband med att barnet lämnade Sverige.
Mer information om hur och när du ska ta kontakt med en kontrollutredare finns i riktlinjen 2009:9 Överlämnande av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning. Ytterligare stöd finns i gränssnittet Kontrollutredning – Barnbidrag.
Vistelse inom EU/EES eller Schweiz
Om barnet ska vistas inom EU/EES eller Schweiz utreder du ärendet på samma sätt som en utlandsvistelse för en bidragsmottagare som vistas inom EU/EES eller Schweiz.
Vistelse utanför EU/EES eller Schweiz i mindre än sex månader
Om barnet ska vistas utanför EU/EES eller Schweiz i mindre än sex månader och har rätt till barnbidrag under vistelsen i det andra landet, ska du följa upp att barnet återvänder till Sverige. Du ska då utreda
- om barnet kommit tillbaka till Sverige
- om avsikten är att stanna här.
I första hand ska du kontrollera om det redan finns nya uppgifter hos Försäkringskassan, till exempel i ett ärende om underhållsstöd. Om inte, kan du till exempel be föräldern lämna boardingkort eller kopia på barnets pass med stämplar samt fråga om barnet framöver kommer att bo i Sverige. Du kan också följa upp detta genom att kontrollera om barnet har en skolplats och har börjat skolan. Kontakta barnets skola eller skolförvaltningen i barnets hemkommun.
Är barnet endast tillbaka i Sverige under en kortare period, exempelvis över ett sommarlov, utgår du från barnets sammanlagda beräknade utlandsvistelse när du utreder om barnet har rätt till barnbidrag.
Vistelse utanför EU/EES eller Schweiz sex månader eller längre
Om barnet ska vistas utanför EU/EES eller Schweiz sex månader eller längre så upphör barnets rätt till barnbidrag månaden efter barnet lämnat Sverige enligt 5 kap. 13 och 14 §§ SFB. Det kan innebära att du måste fatta ett interimistiskt beslut enligt 112 kap. 3 § SFB.
3.2 Förlängt barnbidrag
Förlängt barnbidrag betalas ut för barn som går i grundskolan, sameskolan, eller internationell skola på grundskolenivå. Även barn som går i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola eller specialskolan har rätt till förlängt barnbidrag (15 kap. 5 § SFB).
I tidigare gällande lagstiftning fanns en rätt till förlängt barnbidrag för elever som deltar i motsvarande utbildning i en fristående skola som är statsunderstödd eller som står under statlig tillsyn. Vid införandet av SFB togs denna rätt bort (jfr. nuvarande bestämmelse i 15 kap. 5 § SFB). Barn som fullgör sin skolplikt i särskilda ungdomshem inom Statens Institutionsstyrelse (SIS) har alltså inte längre rätt till förlängt barnbidrag. SIS är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård och verkställer sluten ungdomsvård i samverkan med socialtjänsten.
Ett barn har rätt till förlängt barnbidrag från och med kvartalet efter det hen har fyllt 16 år (15 kap. 5 § SFB).
Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget betalas ut till och med den månad barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna (15 kap. 7 § SFB).
3.2.1 Vem lämnar uppgifter om barns skolgång?
En skolhuvudman ska lämna de uppgifter som behövs i fråga om förlängt barnbidrag (110 kap. 37 § SFB). Uppgifterna kan gälla barn som är fördröjda i sin skolgång, om barnet genomgår sådan utbildning som avses i 15 kap. 5 § SFB. Även studieavbrott ska anmälas av skolan.
Uppgifterna ska lämnas av huvudmannen på fastställd blankett till Försäkringskassan (Försäkringskassans föreskrifter [FKFS 2007:7] om förlängt barnbidrag).
3.2.2 Om studier avbryts
Om ett barn avbryter de studier som har grundat rätten till förlängt barnbidrag under läsåret ska bidragsmottagaren utan dröjsmål anmäla detta till Försäkringskassan (6 § Barnbidragsförordningen (1986:386) (BBF)).
3.2.3 Om studier återupptas
Om ett barn återupptar sina studier får hen rätt till förlängt barnbidrag från och med månaden efter studierna återupptas (15 kap. 13 § SFB). Anmälan om återupptagna studier ska göras till Försäkringskassan av den skola där barnet studerar (110 kap. 37 § SFB och FKFS 2007:7).
3.2.4 Skolgång utomlands
Förlängt barnbidrag kan betalas ut för ett barn som går i skola utomlands om
- skolan får svenskt statsbidrag och
- utbildningen i huvudsak motsvarar svensk grundskola (15 kap. 6 § SFB).
Vilka skolor som avses här framgår av förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.
Förlängt barnbidrag kan betalas ut för ett barn som går i skolan i ett EU/EES-land eller Schweiz, trots att skolan inte tar emot svenskt statsbidrag. Skolan måste däremot uppfylla kravet på att utbildningen i huvudsak ska motsvara svensk grundskola (15 kap. 6 § SFB i förhållande till likabehandlingsprincipen i förordning 883/2004).
Det krävs en ansökan från en förälder för att Försäkringskassan ska kunna betala ut förlängt barnbidrag för barn som går i skolan utomlands (110 kap. 6 § SFB). Det gäller dock inte om förordning 883/2004 är tillämplig. Ett krav på ansökan skulle nämligen strida mot likabehandlingsprincipen i förordningen.
När ett barn ska gå i skolan utomlands ska barnets bosättning och de andra villkoren i socialförsäkringsskyddet bedömas på samma sätt som för vuxna.
Läs mer om bedömning av bosättning i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
3.3 Flerbarnstillägg
Flerbarnstillägg betalas automatiskt ut till den som får allmänt barnbidrag för minst två barn (15 kap. 8 § SFB). Någon ansökan eller anmälan behövs inte.
Om det allmänna barnbidraget inte längre betalas ut för alla de barn som flerbarnstillägget avser, betalas tillägget ut till barnens vårdnadshavare. Om alla barn som berättigar till flerbarnstillägget är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, betalas tillägget ut till den eller de föräldrar som barnen stadigvarande bor ihop med (16 kap. 13 § SFB).
Flerbarnstillägg betalas ut från och med månaden efter den månad då barnet fötts eller då något annat har hänt som gör att rätten till bidraget finns (15 kap. 3 och 13 §§ SFB).
En familj får sitt andra barn den 10 april. Föräldrarna får barnbidrag för det första barnet. Från och med maj månad får föräldrarna barnbidrag för det andra barnet och flerbarnstillägg för de två barnen tillsammans.
3.3.1 Sammanräkning av barn
Två föräldrar som bor ihop och som båda får allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag, får räkna ihop barnen vid beräkning av flerbarnstillägg. Det gäller också om de har barn över 16 år som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp.
Föräldrarna måste också uppfylla ett av följande villkor. De ska
- vara gifta med varandra och bo ihop stadigvarande, eller
- vara sambor och tidigare ha varit gifta med varandra (15 kap. 9 och 12 §§ SFB), eller
- vara sambor och ha eller ha haft barn gemensamt (15 kap. 9 och 12 §§ SFB).
Till den här gruppen räknas också de som har eller har haft ett registrerat partnerskap. Registrerat partnerskap jämställs med ingånget äktenskap (2 och 3 §§ lagen [2009:260] om upphävande av lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).
Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § första stycket sambolagen). När det i lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambo enligt första stycket (1 § andra stycket sambolagen). Det innebär att endast två föräldrar får räkna samman sina barn för flerbarnstillägg, även om det finns fler föräldrar som bor tillsammans och har gemensamt hushåll.
Barn som vårdas i ett stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten får inte räknas samman med andra barn i familjen vid bedömningen av flerbarnstillägg. Detsamma gäller barn som placerats i ett familjehem genom socialnämnden eller barn som placerats i ett enskilt hem av någon annan än socialnämnden (15 kap. 10 § SFB).
Barn som har sitt boende inom kommunen, exempelvis på flyktingförläggning eller i gruppboende, får inte heller räknas med för flerbarnstillägg, även om det allmänna barnbidraget betalas till en eller två vårdnadshavare. Dessa barn likställs med barn i familjehem eller barn i hem för vård eller boende som avses i 106 kap. 6 och 7 §§ SFB, vad gäller tillämpningen av 15 kap. 9 § SFB (15 kap. 10 § SFB). Flerbarnstillägget är ett familjeanknutet stöd till barnfamiljer.
Rätten att räkna samman barn vid beräkningen av flerbarnstillägg upphör när föräldrarna inte längre stadigvarande bor ihop.
3.3.2 Metodstöd – sammanräkning av barn
Ett barn som har fyllt 18 år får förlängt barnbidrag utbetalt till sig själv, se avsnitt 4.2.1. Om barnet även i fortsättningen ska berättiga tidigare bidragsmottagare till flerbarnstillägg på grund av skolgång kan barnet och tidigare bidragsmottagare registreras som sammanboende. Om tidigare bidragsmottagare är registrerad som sammanboende med annan eller om barnet är bidragsmottagare för eget barn måste flerbarnstillägg betalas ut manuellt.
3.3.3 Barn som har fyllt 16 år
Flerbarnstillägg omfattar också studerande barn som har fyllt 16 år vilkas studier ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 15 kap. 5 § SFB eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) (15 kap. 9 § SFB).
För barn som har fyllt 16 år inträder rätten till flerbarnstillägg från och med det kvartal barnet börjar studera och längst till och med det andra kvartalet det år barnet fyller 20 år. Barnet ska stadigvarande bo med den som ska få bidraget. Ett barn som deltar i undervisning som varar kortare tid än åtta veckor, som deltar i deltidsutbildning eller som är gift ger inte rätt till flerbarnstillägg (15 kap. 11 § SFB och se prop. 1982/83:88, sid 10). Kortare kurser som tillsammans ger en sammanhängande studieperiod om åtta veckor ger dock rätt till flerbarnstillägg.
Svea fyller 16 år i april och bor stadigvarande med sin pappa. Svea börjar studera i augusti och får studiehjälp från CSN. Hon räknas med för flerbarnstillägg från och med juli.
Studieavbrott
Om ett barn avbryter sina studier upphör rätten att räkna med barnet för flerbarnstillägg månaden efter den månad studierna avbryts (15 kap. 9 och 13 §§ SFB).
Om ett barn återupptar sina studier inträder rätten att räkna med barnet för flerbarnstillägg månaden efter den månad studierna återupptas (15 kap. 9 och 13 §§ SFB).
Olovlig frånvaro
Rätt till flerbarnstillägg kan endast finnas för hel kalendermånad och inte för del av kalendermånad (15 kap. 8 § SFB). Rätt till studiehjälp kan dock finnas för del av kalendermånad. När rätt till studiehjälp endast finns för del av en kalendermånad medför det att det inte går att nå en samstämmighet i förmånstiderna mellan studiehjälp och flerbarnstillägg. Oavsett om rätt till studiehjälp finns för hel kalendermånad eller del av kalendermånad, kan rätt till flerbarnstillägg endast bedömas för hel kalendermånad.
Eftersom flerbarnstillägg ska upphöra att lämnas alternativt minskas från och med månaden efter att en förändring som påverkar rätten till förmånen ägt rum, innebär det att så länge det finns rätt till studiehjälp för barnet för någon del av månaden så påverkas inte rätten till flerbarnstillägg. Det innebär att rätten till flerbarnstillägg inte påverkas av barnets studieavbrott, så länge den olovliga frånvaron inte medför att studiehjälpen dras in för en hel kalendermånad eller längre.
Om den olovliga frånvaron medför att studiehjälpen dras in för en hel kalendermånad eller längre, inträder rätten att räkna med barnet på nytt för flerbarnstillägg från och med månaden efter att studierna återupptas (16 kap. 12 § 2 st. SFB).
Ett barn bedriver studier som ger rätt till studiehjälp och flerbarnstillägg betalas ut för barnet.
a) Studier avbryts och återupptas under en och samma månad Barnet har olovlig frånvaro den 6 oktober och mellan den 10 och 29 oktober. CSN beslutar därför om att rätt till studiehjälp endast finns för del av oktober. Eftersom studiehjälpen inte har dragits in för en hel kalendermånad eller längre påverkas inte rätten till flerbarnstillägg och det ska därför betalas ut utan avbrott eller minskning.
b) Studier avbryts en månad och återupptas månaden därpå Barnet har olovlig frånvaro den 6 oktober och mellan den 29 oktober och den 3 november. CSN beslutar därför om att rätt till studiehjälp endast finns för del av oktober och del av november. Eftersom studiehjälpen inte har dragits in för en hel kalendermånad eller längre påverkas inte rätten till flerbarnstillägg och det ska därför betalas ut utan avbrott eller minskning.
c) Studier avbryts en månad och återupptas senare än månaden därpå Barnet har olovlig frånvaro den 6 oktober och mellan den 29 oktober och den 3 december. CSN beslutar därför om att rätt till studiehjälp endast finns för del av oktober och december, samt att ingen rätt till studiehjälp finns för november. Eftersom studiehjälpen har dragits in för en hel kalendermånad eller längre, så påverkas rätten till flerbarnstillägg. Det finns rätt till flerbarnstillägg för barnet till och med oktober månad och sedan på nytt från och med januari månad.
Faktiskt boende
Det är det faktiska boendet som avgör var den studerande ska anses vara stadigvarande bosatt. I 15 kap. 11 § SFB finns inget krav på att den studerande ska vara folkbokförd hos en förälder eller annan vårdnadshavare för att de ska räknas som stadigvarande sammanboende.
Växelvist boende
Om barnet som studerar bor växelvis hos båda föräldrarna anses hen som regel vara stadigvarande bosatt hos båda föräldrarna (jämför prop. 1999/2000:118 Underhållsstöd vid växelvis boende, s. 14 och NJA 1998 s. 267). Se mer om bedömningen av växelvist boende i kap 3.1.6.
När den studerande nekas studiehjälp
Studerande som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp kan alltså medräknas vid bedömningen av rätten till flerbarnstillägg. Det är inget krav att studiehjälp faktiskt betalas ut. I stället räcker det att den studerande bedriver sina studier på ett sätt som i och för sig berättigar till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen men har blivit nekad studiehjälp av CSN. Detta framgår av en dom från Kammarrätten i Göteborg (KRNG 5438-09).
Om CSN har nekat den studerande studiehjälp ska Försäkringskassan
- kontakta CSN eller den studerande för att få ta del av beslutet om studiehjälp. Av motiveringen framgår orsak till avslag
- kontakta skolan där den studerande är inskriven.
Ett exempel på en situation där ett studerande barn kan berättiga till flerbarnstillägg trots att studiehjälp inte betalas ut är när CSN avslagit begäran om studiehjälp på grund av att studenten endast har tillfälligt och inte permanent uppehållstillstånd. För att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till flerbarnstillägg i en sådan situation måste det finnas ett beslut från CSN om att studiehjälp har nekats. Det räcker inte att Försäkringskassan har kännedom om att barnets uppehållstillstånd är tillfälligt om inte rätten till studiehjälp har prövats av CSN. Det negativa beskedet från CSN är en förutsättning för Försäkringskassans prövning av rätten till flerbarnstillägg.
Det är lämpligt att informera den studerande om möjligheten att ansöka om studiehjälp från CSN när hen får permanent uppehållstillstånd.
3.4 Förmåner av motsvarande karaktär
Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg ska inte betalas ut för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats om förmånerna är av motsvarande karaktär (5 kap. 12 § SFB). Dagersättning från Migrationsverket är ett exempel på en sådan förmån. Avsikten är att förhindra att dubbla förmåner betalas ut. Vad det innebär kan du läsa mer om i vägledning 2017:1.
En familj med två barn kommer till Sverige den 29 mars som asylsökande och får dagersättning från Migrationsverket fram till den 6 juli. Allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg kan betalas ut av Försäkringskassan från och med augusti.