Hoppa till huvudinnehåll

2 Försäkrad och gällande skydd

För att en förälder och barn ska ha rätt till barnbidrag krävs att båda

  • är försäkrade i Sverige (4 kap. 3 § första stycket SFB)
  • uppfyller övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet (4 kap. 3 § andra stycket SFB)
  • uppfyller de särskilda förmånsvillkoren (4 kap. 4 § SFB).

Barnbidrag är en bosättningsbaserad förmån. Därför är huvudregeln att en person måste vara bosatt i Sverige för att anses vara försäkrad för barnbidrag (jfr 5 kap. SFB). Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 11 mars 2024 prövat frågan om ett barn som föds i Sverige till tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd ska anses vara bosatt i Sverige i socialförsäkringsbalkens mening trots att barnet inte har uppehållstillstånd (HFD 2024 ref. 17). Läs mer i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Men det räcker inte med att personen är försäkrad i Sverige, utan hen måste också uppfylla övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet (jfr 4 kap. 3 § andra stycket SFB). Till exempel måste den som behöver ha uppehållstillstånd i Sverige ha ett sådant enligt 5 kap. 12 § SFB. Det finns också särskilda bestämmelser vid utlandsvistelse. Därutöver behöver de särskilda förmånsvillkoren för rätten till barnbidrag vara uppfyllda (4 kap. 4 § SFB).

Förälder och barn kan uppfylla 5 kap. 12 § SFB på följande sätt:

  • genom att ha ett giltigt uppehållstillstånd (permanent eller tidsbegränsat) 5 kap. 12 § 1 st. SFB
  • genom att det finns synnerliga skäl att inte ha ett giltigt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 12 § 1 st. SFB.
  • genom att ha gjort en fortsättningsansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 12 § 2 st. SFB. Fortsättningsansökan ska ha lämnats in i tid och vara på sådan grund som anges i bestämmelsen.

Vad kan utgöra synnerliga skäl enligt 5 kap. 12 § 1 st. SFB?​

Det kan finnas synnerliga skäl när prövningen av barnets uppehållstillstånd enbart är av formell natur. Det gäller exempelvis i dessa situationer:

  • när ett barn föds i Sverige och har föräldrar som är tredjelandsmedborgare och har giltiga uppehållstillstånd
  • när föräldrar i Sverige adopterar ett barn till Sverige.

Anledningen är att dessa barn i regel får samma medborgarskap och uppehållstillstånd som sina föräldrar. Det är alltså en sådan prövning av formell natur som avses i förarbetena (prop. 1998/99:119 s. 100 och 183).

Med anledning av HFD 2024 ref. 17 har Försäkringskassan sett över tillämpningen av synnerliga skäl och bedömer att det numer anses föreligga från barnets födelse. Tillämpningsändringen gäller efter att domen meddelades den 11 mars 2024.

När Försäkringskassan bedömer om prövningen av barnets uppehållstillstånd är av formell natur har alltså förälderns uppehållstillstånd en avgörande betydelse.

Föräldern behöver ha ett giltigt uppehållstillstånd (permanent eller tidsbegränsat) för att synnerliga skäl ska finnas för barnet.

Om föräldern däremot har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har löpt ut och har lämnat in en fortsättningsansökan i rätt tid och enligt någon av de grunder som anges i 5 kap. 12 § 2 st. SFB, är frågan om förälderns uppehållstillstånd inte avgjord. Försäkringskassan kan därför inte utgå ifrån att barnet kommer att få samma tillstånd som sin förälder. Eftersom det inte får råda någon osäkerhet när det gäller förälderns uppehållstillstånd, kan det inte finnas synnerliga skäl för barnet i dessa situationer när förälderns uppehållstillstånd löpt ut.

Det innebär att i situationen när föräldern har gjort en fortsättningsansökan och tidigare uppehållstillstånd har löpt ut, så behöver barnet ha ett giltigt uppehållstillstånd eller uppfylla villkoren i 5 kap. 12 § 2 st. SFB för att det ska finnas rätt till barnbidrag.

Stöd vid bedömningen om det finns synnerliga skäl för ett barn enligt 5 kap. 12 § 1 st. SFB​

Som framgår ovan kan ett barn uppfylla behovet av uppehållstillstånd enligt 5 kap. 12 § SFB på olika sätt. Om barnet inte har ett giltigt uppehållstillstånd eller inte skickat in en fortsättningsansökan finns en möjlighet att pröva om barnet har synnerliga skäl att inte ha ett uppehållstillstånd. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl kan till exempel följande frågor ställas:

  1. Finns det något som talar för att barnet inte kommer vara bosatt här i Sverige? Det kan finnas omständigheter i ärendet som gör att barnets bosättning behöver utredas.

    Om allt talar för att barnet är och kommer att vara bosatt i Sverige kan följande fråga ställas:

  2. Är en prövning av barnets uppehållstillstånd enbart av formell natur? Har föräldrarna giltiga uppehållstillstånd?

Om föräldern har ett giltigt uppehållstillstånd kan det finnas synnerliga skäl för barnet att inte ha ett giltigt uppehållstillstånd.

Notera att en prövning om det finns synnerliga skäl kan göras vid mer än ett tillfälle. Här följer ett par exempel på när prövningen av uppehållstillstånd för barnet kan anses vara av formell natur. Exemplen är inte uttömmande utan ska läsas som ett stöd.

Exempel

Föräldrarna saknar giltiga uppehållstillstånd – föräldrarna får uppehållstillstånd på nytt

Oksana föds i Sverige. Hennes föräldrar har tidsbegränsade uppehållstillstånd. Alla i familjen bedöms vara bosatta här, och alla uppfyller 5 kap. 12 § SFB. För Oksanas del uppfylls 5 kap. 12 § SFB genom att det finns synnerliga skäl. Föräldrarna får därför barnbidrag för henne. Handläggaren lägger en bevakning på föräldrarnas tidsbegränsade uppehållstånd.

När bevakningen faller ut visar det sig att föräldrarna då saknar giltiga uppehållstillstånd, men har lämnat in en fortsättningsansökan enligt 5 kap. 12 § 2 st. SFB. Barnbidraget dras därför in. Efter en tid gör föräldrarna ett nytt anspråk på barnbidrag. Vid den här tidpunkten har föräldrarna på nytt giltiga uppehållstillstånd. Prövningen av Oksanas uppehållstillstånd anses därför vara av formell natur. Barnbidrag kan beviljas på nytt.

Exempel

Barnet får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd

Jaime föds i Sverige. Hans föräldrar har uppehållstillstånd, och alla i familjen bedöms vara bosatta här. Hela familjen uppfyller 5 kap. 12 § SFB. För Jaimes del uppfylls 5 kap. 12 § SFB på grund av att det finns synnerliga skäl. Föräldrarna får därför barnbidrag för honom.

Med tiden får Försäkringskassan veta att Jaime har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Därför behöver Försäkringskassan pröva om föräldrarna fortfarande har rätt till barnbidrag för honom. Eftersom Migrationsverket har avslagit Jaimes ansökan om uppehållstillstånd bedömer Försäkringskassan att det inte längre finns synnerliga skäl att betala ut barnbidrag för honom. Det beror på att prövningen av Jaimes uppehållstillstånd inte längre är av formell natur. Barnbidraget ska därför dras in.

Läs mer

Läs mer om bosättning och uppehållstillstånd i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

SFB i förhållande till internationella regelverk​

När det är fler länder än Sverige inblandade, kan Försäkringskassan också behöva ta hänsyn till olika internationella regelverk som exempelvis EU:s förordningar, avtal om social trygghet och andra avtal som Sverige har ingått med andra länder. Det kan innebära att bestämmelserna i SFB inte kan upprätthållas i en viss situation.

Barnbidrag ingår i förordning 883/2004 sakområde.

Barnbidrag ingår i följande avtal om social trygghet som Sverige har med andra länder:

  • Konvention den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien om social trygghet
  • Konvention den 4 januari 1980 mellan Sverige och Marocko om social trygghet
  • Konvention den 30 juni 1982 mellan Sverige och Staten Israel om social trygghet
  • Konvention den 9 februari 1988 mellan Sverige och Kap Verde om social trygghet
  • Konvention den 30 juni 1978 mellan Sverige och Turkiet om social trygghet, i den lydelse som följer av tilläggsöverenskommelsen den 3 juni 1997 och tilläggskonventionen den 26 augusti 2004.
Läs mer

Läs mer om vad de olika avtalen och förordningen innebär i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.