5 Beräkning och utbetalning
I detta kapitel beskrivs hur man beräknar flerbarnstillägg samt hur och när bidragen betalas ut.
Utbetalningsfrågor beskrivs vidare i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
5.1 Beräkning
5.1.1 Hur beräknas flerbarnstillägg vid delat allmänt och förlängt barnbidrag?
Om det allmänna eller det förlängda barnbidraget eller studiehjälpen delas för ett barn, ska flerbarnstillägget räknas ut på nytt. Flerbarnstillägget proportioneras utifrån antalet barn som föräldern får helt eller delat allmänt eller förlängt barnbidrag eller studiehjälp för.
Flerbarnstillägg per barn när allmänt eller förlängt barnbidraget delas
| Antal barn* | Per barn med helt allmänt eller förlängt barnbidrag (studiehjälp), kronor | Per barn till respektive förälder med delat allmänt eller förlängt barnbidrag (studiehjälp), kronor |
|---|---|---|
| 1 | – | – |
| 2 ** | 75 (150/2) | 37,50 (150/4) |
| 3 | 243,33 (730/3) | 121,67 (730/6) |
| 4 *** | 435 (1740/4) | 217,50 (1740/8) |
| 5 | 598 (2990/5) | 299 (2990/10) |
* Med antal barn menas barn som föräldern får helt eller delat allmänt barnbidrag för, samt barn som fyllt 16 år och som får helt eller delat förlängt barnbidrag/studiehjälp. Om föräldrarna får delat allmänt eller förlängt barnbidrag eller studiehjälp för ett barn i samma hushåll räknas barnet som ett barn när det belopp som ska fördelas proportionerligt mellan föräldrarna bestäms.
** Om föräldrarna till exempel är sambor och får delat allmänt eller förlängt barnbidrag eller studiebidrag för två gemensamma barn (fyra halva barnbidrag inom hushållet) får de 75 kronor var i flerbarnstillägg (37,50 x 2).
*** Om föräldrarna är sambor i ett ombildat hushåll med två barn var som de delar på det allmänna eller det förlängda barnbidraget eller studiebidraget för med barnens andra föräldrar (fyra halva barn-bidrag inom hushållet) får de 435 kronor var i flerbarnstillägg (217,50 x 2).
I beräkningarna ovan har två decimaler använts och slutsumman avrundas till närmast högre hela krontal (16 kap. 20 § SFB och prop. 2005/06:20 sid. 18).
Delat allmänt barnbidrag inom hushållet
Maria och Kim bor tillsammans med sina tre gemensamma barn. Maria får helt allmänt barnbidrag för två av barnen och Maria och Kim får delat allmänt barnbidrag för ett barn. Det innebär att det finns två hela och två halva allmänna barnbidrag som motsvarar tre barn.
Eftersom det finns delat allmänt barnbidrag i hushållet ska flerbarnstillägget fördelas proportionerligt mellan föräldrarna. Flerbarnstillägget för tre barn är 730 kronor. Maria får 609 kronor (730/3x2) + (730/3x0,5x1) och Kim får 122 kronor (730/3x0,5x1).
Delat allmänt barnbidrag både inom hushållet och mellan olika hushåll
Anna och Antonio bor tillsammans med sitt gemensamma barn som de får delat allmänt barnbidrag för. Anna har även barnet Ola från ett tidigare förhållande. Ola bor växelvis och Anna och Olas pappa får delat allmänt barnbidrag för honom. Det innebär att det finns tre halva allmänna barnbidrag i hushållet som motsvarar två barn.
Eftersom det finns delat allmänt barnbidrag i hushållet ska flerbarnstillägget fördelas proportionerligt mellan föräldrarna. Flerbarnstillägget för två barn är 150 kronor. Anna får 75 kronor (150/2x0,5x2) och Antonio får 38 kronor (150/2x0,5x1).
Helt och delat allmänt barnbidrag inom hushållet samt delat allmänt barnbidrag mellan olika hushåll
Emma och Erik bor tillsammans med sina fyra gemensamma barn. Emma får helt allmänt barnbidrag för två barn och Emma och Erik får delat allmänt barnbidrag för två barn. Erik har även barnet Isak från ett tidigare förhållande. Erik och Isaks mamma har gemensamt anmält att de vill dela på bidraget för Isak. Det innebär att det finns två hela allmänna barnbidrag och fem halva allmänna barnbidrag i hushållet som motsvarar fem barn.
Eftersom det finns delat allmänt barnbidrag i hushållet ska flerbarnstillägget fördelas proportionerligt mellan föräldrarna. Flerbarnstillägget för fem barn är 2 990 kronor. Emma får 1 794 kronor (2 990/5x2) + (2 990/5x0,5x2) och Erik får 897 kronor (2 990/5x0,5x3).
Växelvist boende
Före delning Filip bor halvtid hos Christina och halvtid hos Mattias. Christina får helt allmänt barnbidrag för Filip med 1 250 kronor. Mattias har också barnet Elin som bor heltid hos honom och som han får helt allmänt barnbidrag för med 1 250 kronor. Inget flerbarnstillägg betalas, eftersom ingen av föräldrarna får barnbidrag för två barn.
Efter delning Det allmänna barnbidraget delas för Filip. Christina får 625 kronor i delat allmänt barnbidrag. Inget flerbarnstillägg betalas nu heller eftersom Christina bara får allmänt barnbidrag för ett barn.
Mattias får 1 250 kronor i helt allmänt barnbidrag för Elin och 625 kronor i delat allmänt barnbidrag för Filip. Mattias får alltså allmänt barnbidrag för två barn. Flerbarnstillägget blir 75 kronor för Elin och 37,50 kronor för Filip, totalt 113 kronor per månad.
I denna situation blir flerbarnstillägget högre efter delningen av det allmänna barnbidraget – 113 kronor till Mattias i stället för 0 kronor till vardera föräldern.
Växelvist boende
Före delning William och Filippa bor halvtid hos Sophia och halvtid hos Gustav. Sophia har även barnet Kalle som hon får helt allmänt barnbidrag för. Gustav har inga fler barn. Till Sophia betalas tre hela allmänna barnbidrag med 3 x 1 250 kronor och flerbarnstillägg med 730 kronor per månad.
Efter delning Det allmänna barnbidraget delas för William och Filippa. Sophia får delat allmänt barnbidrag för dem med 2 x 625 kronor per månad, och helt allmänt barnbidrag för Kalle med 1 250 kronor per månad. Sophia får alltså allmänt barnbidrag för tre barn. Flerbarnstillägget blir 2 x 121,67 kronor för William och Filippa 243,33 kronor för Kalle, totalt 487 kronor.
Gustav får delat allmänt barnbidrag för William och Filippa med 2 x 625 kronor per månad. Gustav får nu allmänt barnbidrag för två barn. Flerbarnstillägget blir 2 x 37,50 kronor för William och Filippa, totalt 75 kronor.
I denna situation blir flerbarnstillägget lägre efter delningen av det allmänna barnbidraget – 487 kronor till Sophia och 75 kronor till Gustav i stället för 730 kronor till Sophia.
5.2 Utbetalning
Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg betalas ut månadsvis, den 20:e varje månad. Om den 20:e är en söndag, en annan allmän helgdag, en lördag eller midsommarafton betalas barnbidrag ut vardagen före. Vid manuella utbetalningar och utbetalningar med höga belopp finns speciella riktlinjer. Mer att läsa om det finns i Försäkringskassans riktlinje (2017:10) Delegation och attest av försäkringsutbetalningar.
Mer om utbetalning finns att läsa i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
5.2.1 Allmänt barnbidrag
Allmänt barnbidrag betalas ut med 1 250 kronor i månaden (15 kap. 3 § SFB).
Delat allmänt barnbidrag
Delat allmänt barnbidrag är alltid hälften av helt allmänt barnbidrag, det vill säga 625 kronor per månad och barn (16 kap. 8 § SFB).
5.2.2 Förlängt barnbidrag
Förlängt barnbidrag betalas ut månadsvis och beloppet är detsamma som för allmänt barnbidrag, dvs. 1 250 kronor i månaden (15 kap. 5 § SFB).
Är det allmänna barnbidraget delat, delas det förlängda barnbidraget automatiskt. Det gäller även om det har varit ett glapp i utbetalningen mellan allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag.
5.2.3 Flerbarnstillägg
Flerbarnstillägg betalas ut med 150 kronor per månad för det andra barnet, 580 kronor per månad för det tredje barnet och 1 010 kronor per månad för det fjärde barnet. För det femte och varje ytterligare barn är flerbarnstillägget 1 250 kronor per månad (15 kap. 8 § SFB).
5.2.4 Omyndiga föräldrar
Personer som är under 18 år får inte ta emot betalningar från Försäkringskassan. Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel. En minderårig persons vårdnadshavare/ställföreträdare kan exempelvis begära att en ersättning som den minderårige är berättigad till ska betalas ut till den minderåriges konto.
Läs mer om vad som gäller för utbetalning till ställföreträdare i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
5.2.5 Förlust av bidrag
Den som har haft rätt till allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller flerbarnstillägg, men av någon anledning inte har fått det utbetalt till sig måste göra anspråk på bidraget hos Försäkringskassan. Anspråket måste komma in till Försäkringskassan senast den 31 december kalenderåret efter det år som bidraget avser. Annars går rätten till bidraget förlorad (15 kap. 14 § SFB).
Ett exempel på en sådan situation är när en person har arbetat i Sverige under flera års tid, men inte har kontaktat Försäkringskassan förrän långt senare med information om att han eller hon har ett barn under 16 år som är bosatt i ett annat medlemsland. Det är därför först nu som Försäkringskassan får kännedom om att rätten till barnbidrag ska utredas. I en sådan situation kan barnbidrag som längst beviljas i enlighet med 15 kap. 14 § SFB, dvs. som längst från och med januari året innan det år då Försäkringskassan fick impulsen/anspråket om att rätten till barnbidrag ska utredas.
5.2.6 Retroaktiv utbetalning
Enligt huvudregeln är det vårdnadshavaren som har rätt att få utbetalning av barnbidrag fram till barnet bli myndigt. Det innebär att retroaktiv utbetalning av barnbidrag som avser tid innan barnet blev myndigt ska betalas till vårdnadshavaren.
5.2.7 Preskription
Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg måste ha lyfts före utgången av året efter det då bidraget blev tillgängligt för lyftning. Annars är rätten till bidraget preskriberad och det kan inte betalas ut (107 kap. 13 § SFB).
Det innebär att om barnbidraget inte har kommit bidragsmottagaren till del året efter det att beloppet blev möjligt att hämta ut (dvs. utbetalningsdagen), så är beloppet preskriberat. Det kan till exempel vara en avi som inte är utlöst i tid eller en utbetalning till ett konto som är avslutat.
5.2.8 En bidragsberättigad har rätt att avstå från utbetalning av barnbidraget
Enligt Försäkringskassans tidigare praxis kunde en bidragsberättigad inte avsäga sig barnbidraget. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande tagit upp frågan om en försäkrad som har rätt till barnbidrag kan avstå från att ta emot bidraget och kommit fram till att hen kan det.
Målet gällde en förälder AA som hade beviljats barnbidrag och flerbarnstillägg för sina barn. AA bodde och arbetade i Sverige och barnen bodde här, medan den andra föräldern arbetade i Ungern. Försäkringskassan ansåg att det i första hand var Sverige som skulle betala ut familjeförmåner för barnen, och beslutade sedan att det fanns rätt till barnbidrag från Sverige. AA begärde omprövning av beslutet eftersom hen ville avsäga sig rätten till barnbidrag och betala tillbaka det som redan hade utbetalats. Försäkringskassan ändrade dock inte sitt beslut.
HFD sade bland annat att socialförsäkringsförmåner normalt kräver en ansökan från den försäkrade. Det innebär att hen kan avstå från att ansöka om en förmån som hen inte vill ha. Men vad gäller barnbidrag så betalas det ut utan att den försäkrade behöver ansöka om det. Enligt förarbetena är anledningen att det skulle leda till onödig administration. I regel behövs det nämligen ingen utredning för att kunna bedöma rätten till bidraget.
HFD:s slutsats var att avsaknaden av ett krav på ansökan inte har någon koppling till möjligheten att avsäga sig utbetalning av bidraget. Den försäkrade kan alltså avstå från att få bidraget utbetalt, även om det inte finns något krav på ansökan.
HFD uttalade också att en begäran om att barnbidrag inte ska betalas ut inte påverkar rätten till barnbidrag. Den rätten finns kvar, även om en förälder avstår från rätten att få bidraget utbetalt. Det innebär också att någon annans rätt till barnbidraget inte påverkas.
HFD fann att Försäkringskassan saknade stöd för att inte hörsamma AA:s begäran om att barnbidrag inte skulle betalats ut. Försäkringskassan skulle därför ha upphävt sitt tidigare beslut. Inför behandlingen av ärendet i HFD hade AA godkänt att barnbidrag betalats ut till och med en viss tidpunkt, och därför upphävdes Försäkringskassans beslut vid den tidpunkten. (HFD 2023 ref. 32)
Slutsatser
Slutsatsen av domen är att en försäkrad kan avstå från att få barnbidrag utbetalt. Såsom HFD formulerat sig i avgörandet finns det en allmän rätt att avsäga sig utbetalning av barnbidrag.
HFD säger vidare att en begäran om att barnbidrag inte ska betalas ut inte påverkar den lagstadgade rätten till barnbidrag. Den rätten finns kvar även om den försäkrade avstår från att få bidraget utbetalt. Det innebär också att någon annans rätt till barnbidrag inte påverkas.
Begäran om att avstå barnbidrag
Av domen framgår att det räcker med att den försäkrade begär att barnbidraget inte ska betalas ut. Försäkringskassans tolkning är att en sådan begäran kan vara både muntlig och skriftlig. Begäran måste dock vara tydligt specificerad, och till exempel beskriva vilken period och vilka barn den gäller. Det är viktigt att handläggaren hos Försäkringskassan dokumenterar begäran noga. Handläggaren fattar sedan ett beslut om att den försäkrade avstår från utbetalning av barnbidraget.
Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn får halva barnbidraget var. Om den ena föräldern avstår från att få barnbidraget utbetalt, ska den andra föräldern fortsätta få sitt halva barnbidrag. Detta följer av domen och 16 kap. 5 § SFB. Hen fortsätter få sitt halva barnbidrag utbetalt tills en anmälan om ändring av bidragsmottagare eventuellt görs.
Den som har begärt att inte få barnbidraget utbetalt kan vid ett senare tillfälle ändra sig och begära att få bidraget utbetalt. Detta är möjligt så länge det sker inom preskriptionstiden. Se ovan i 5.2.7.
Särskilt om flerbarnstillägg
Flerbarnstillägg betalas ut till den som får barnbidrag för minst två barn (15 kap. 8 § SFB). Som framgår ovan så påverkas inte någon annans rätt till allmänt barnbidrag om en av bidragsmottagarna avsäger sig utbetalning av allmänt barnbidrag och/eller flerbarnstillägg. Det innebär att om den ena bidragsmottagaren avsagt sig utbetalning av allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg, så har den andra bidragsmottagaren fortfarande rätt till flerbarnstillägg för de barn som finns i hushållet.