4 Bidragsmottagare
Detta kapitel beskriver vem eller vilka som kan vara bidragsmottagare för allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg, vilka särskilda undantag om bidragsmottagare som finns samt hur anmälan om bidragsmottagare ska eller kan göras i olika situationer.
I avsnitt 4.7 beskrivs övergångsbestämmelserna till reglerna i SFB som trädde i kraft den 1 mars 2014. Läs om när de nya respektive gamla reglerna ska tillämpas vid delning av barnbidrag, växelvist boende, utbetalning av barnbidrag till endast en av föräldrarna och flerbarnstillägg.
4.1 Allmänt barnbidrag
Reglerna om bidragsmottagare är olika beroende på om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller inte.
Även andra personer än föräldrarna kan vara vårdnadshavare för ett barn och få barnbidrag. När två särskilt förordnade vårdnadshavare har gemensam vårdnad ska de regler som gäller för föräldrarna i stället gälla för de särskilt förordnade vårdnadshavarna (16 kap. 9 § SFB). En person som är utsedd till tillfällig vårdnadshavare enligt 6 kap. 10 d § föräldrabalken är behörig att ta emot barnbidrag (16 kap. 4 § SFB och prop. 2020/21:150 s. 97).
Utländska avgöranden om vårdnad om barn saknar som regel rättsverkan i Sverige. Läs mer om utländska vårdnadsavgöranden i vägledning (2001:9) Underhållsstöd.
4.1.1 Gemensam vårdnad
Om föräldrarna vid ett barns födelse eller adoption är gifta, får de automatiskt gemensam vårdnad om barnet.
Huvudregeln vid gemensam vårdnad är att det allmänna barnbidraget ska delas mellan föräldrarna. Om föräldrarna gemensamt anmäler vem av dem som ska vara bidragsmottagare betalas bidraget till den angivna mottagaren (16 kap. 5 § SFB). Det gäller oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller inte (prop. 2013/14:6).
Föräldrarna kan senare gemensamt anmäla om de vill ha utbetalningen på något annat sätt. Om det kommer in en sådan anmälan och föräldrarna är ense om vem som ska vara bidragsmottagare fattas ett nytt beslut som gäller från och med månaden efter det att anmälan kom in till Försäkringskassan (16 kap. 19 § SFB).
Om föräldrarna inte är ense om till vem det allmänna barnbidraget ska betalas eller om det ska delas mellan dem ska bidraget som huvudregel delas. Det gäller även när föräldrarna bor tillsammans. (prop. 2013/14:6)
Läs i avsnitt 4.1.4, 4.1.6, 4.1.7 och 4.5.1 om när huvudregeln om delning av barnbidraget ska eller kan frångås.
Pernilla och Fredrik är gifta och får barn den 4 mars. Eftersom de har gemensam vårdnad från barnets födelse delas det allmänna barnbidraget från och med april, om de inte senast den 31 mars har anmält vem av dem som ska vara bidragsmottagare. De kan även senare gemensamt anmäla att en av dem ska få hela det allmänna barnbidraget i stället.
En förutsättning för att det allmänna eller det förlängda barnbidraget ska delas vid gemensam vårdnad är att båda vårdnadshavarna är försäkrade för barnbidrag i Sverige. Om endast en av föräldrarna är försäkrad för barnbidrag betalas hela bidraget till den föräldern utan någon anmälan från föräldrarna (16 kap. 5 § SFB).
Om försäkringstillhörigheten ändras anpassas utbetalningen efter det. Det innebär att beslut om delad utbetalning av allmänt eller förlängt barnbidrag fattas så snart Försäkringskassan har fått vetskap om att det finns två behöriga bidragsmottagare, om inte någon anmälan kommer in från föräldrarna (prop. 2013/14:6 s. 22). Inkommer en sådan gemensam anmälan senare fattas ett nytt beslut som får verkan månaden efter det att anmälan kom in till Försäkringskassan (16 kap. 19 § SFB).
Läs mer om Försäkringskassans bedömning av begreppet vårdnadshavare i en gränsöverskridande situation i vägledning (2004:8) EU-familjeförmåner. Där kan du också läsa om vem som kan få barnbidrag när Sverige har primärt och sekundärt ansvar för att betala ut bidraget med tillämpning av förordning 883/2004.
4.1.2 Ensam vårdnad
Den som har ensam vårdnad om ett barn får det allmänna eller det förlängda barnbidraget (16 kap. 4 § SFB). Det gäller även en tillfällig vårdnadshavare (prop. 2020/21:150 s. 97).
Om föräldrarna inte är gifta med varandra när barnet föds får den som fött barnet ensam vårdnad och det allmänna barnbidraget utbetalt till sig. Om föräldrarna senare får gemensam vårdnad delas det allmänna barnbidraget mellan föräldrarna enligt huvudregeln (16 kap. 5 § SFB).
4.1.3 Omyndig förälder
En omyndig förälder ska uppfylla förmånsvillkoren på samma sätt som en myndig förälder.
Om personen som ska bli bidragsmottagare är omyndig, det vill säga under 18 år, förs talan som utgångspunkt av hens vårdnadshavare. Om beslut meddelas innan barnet blir myndigt ska det därför skickas till vårdnadshavaren men rikta sig till barnet genom tilltalet i brevet.
Läs mer i avsnitt 5.2.4 Utbetalning till omyndig förälder.
Läs mer om rättshandlingsförmåga och ställföreträdare när barnet är under 18 år i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
4.1.4 Vad gäller om barnet bor varaktigt tillsammans med endast en förälder?
Om två föräldrar har vårdnaden om ett barn men barnet bor varaktigt tillsammans med endast en förälder, har föräldern som barnet bor med rätt att få det allmänna eller det förlängda barnbidraget efter anmälan (16 kap. 7 § SFB).
Om förutsättningarna för ändring av betalningsmottagare är uppfyllda, får ändringen verkan från och med månaden efter den då anmälan gjordes (16 kap. 19 § SFB).
Agnes och Matthew har gemensam vårdnad om barnet Milo. Milo bor hos Agnes, som även får allmänt barnbidrag för Milo. Den 6 april flyttar Milo till Matthew. Matthew anmäler att Milo varaktigt kommer att bo med honom och att han ska vara bidragsmottagare för det allmänna barnbidraget. Anmälan lämnas till Försäkringskassan den 2 maj. Efter kontakt med Agnes bedömer Försäkringskassan att Matthews uppgifter stämmer och han får allmänt barnbidrag för Milo från och med juni.
4.1.5 Bedömning av barnets faktiska boende
Vid bedömningen av hos vilken förälder barnet anses bo varaktigt ska hänsyn tas till det faktiska boendet. I 16 kap. 7 § SFB finns inget krav på att barnet ska vara folkbokfört hos en förälder för att de ska räknas som varaktigt sammanboende.
4.1.6 Delat barnbidrag när barnet bor växelvis
Om ett barn bor växelvis hos båda föräldrarna och de har gemensam vårdnad om barnet, delas det allmänna eller det förlängda barnbidraget mellan föräldrarna efter anmälan av någon av dem (16 kap. 7 § SFB).
Ett barn anses bo växelvis om den förälder som har anmält att bidraget ska delas kan göra det sannolikt att barnet bor så (16 kap. 8 § SFB). Det kan föräldern göra genom till exempel en lagakraftvunnen dom om växelvist boende, ett avtal om växelvist boende som har godkänts av socialnämnden eller på annat sätt. Om den andra föräldern anser att underlaget inte återspeglar barnets faktiska boende ska den föräldern göra det sannolikt att barnet inte bor växelvis. I annat fall bör barnet anses bo växelvis om inte omständigheterna i övrigt talar emot en sådan bedömning (prop. 2013/14:6 sid. 27).
Läs i avsnitt 3.1.6 om begreppet och bedömningen av växelvist boende.
I anmälan ska föräldern uppge det antal dygn som barnet i genomsnitt vistas hos hen.
Ändringen kan då ske månaden efter att Försäkringskassan bedömt att barnets boende stämmer överens med den anmälande förälderns uppgift (16 kap. 19 § SFB).
Maria och Markus har gemensam vårdnad om barnet Emma. Emma bor växelvis hos sina föräldrar. Maria får hela barnbidraget för Emma. Den 30 september anmäler Markus att han vill ha halva barnbidraget för Emma då hon bor 14 dagar per månad hos honom. Markus har inte bifogat något underlag som styrker Emmas boende. Försäkringskassan kontaktar Maria i oktober månad och får bekräftat att Markus uppgifter om Emmas boende stämmer. Barnbidraget för Emma delas därför från november, månaden efter att Försäkringskassan fått uppgiften bekräftad.
Läs mer om utredningsansvar, bevisbörda och beviskrav i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
4.1.7 Utbetalning till fel förälder
Utbetalningen av barnbidrag kan påverkas när antalet försäkrade vårdnadshavare ändras från två till en, eller omvänt från en till två. En förändring kan till exempel bero på att
- den ena vårdnadshavaren upphör att omfattas av svensk försäkring
- den ena vårdnadshavaren börjar omfattas av svensk försäkring
- barnet bara har haft en vårdnadshavare men får två vårdnadshavare, eller tvärtom.
Ändringen kan också bero på att en anmälan om ändrad mottagare har lämnats till Försäkringskassan. I 16 kap. 19 § SFB anges att om förhållandena ändras avseende vem som ska ta emot barnbidrag, ska ändringen ha verkan från och med månaden efter att ändringen ägde rum. Det innebär att Försäkringskassan ska hantera en anmälan om ändrad mottagare av barnbidrag direkt när anmälan kommer in.
En utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg som har gjorts till fel förälder är normalt sett att uppfatta som en sådan felaktig utbetalning som leder till ett återkrav. Men en sådan utbetalning är inte felaktig om den betalats ut till en vårdnadshavare som uppfyller de rättsliga förutsättningarna för att få barnbidrag enligt 15 kap. SFB.
Detta innebär att en utbetalning av barnbidrag till fel förälder inte är en felaktig utbetalning om
- utbetalningen skulle ha gjorts till barnets andra förälder
- samma barnbidragsbelopp per månad som har betalats ut för barnet till den ena föräldern, skulle ha betalats ut för barnet till den andra föräldern
- den förälder som fått utbetalningen är vårdnadshavare för barnet under den period som utbetalningen gäller.
Utbetalningen ändras i dessa fall från och med första påverkbara utbetalningsperiod. Det gäller oavsett om informationen om ändringen kommer för sent till Försäkringskassan, om Försäkringskassan inte hinner hantera informationen i tid. Orsaken är att ett barnbidrag inte kan betalas ut för samma barn och samma period flera gånger. Det finns flera domstolsavgöranden om att barnbidrag inte kan betalas ut för samma period och samma barn flera gånger (Kammarrätten i Stockholms dom i mål 8533-02, Kammarrätten i Göteborgs dom i mål 657-15 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål 797-15).
För flerbarnstillägg kan detta bara tillämpas om de två berörda föräldrarna enbart har gemensamma barn som berättigar till flerbarnstillägg.
4.2 Förlängt barnbidrag
För förlängt barnbidrag gäller i huvudsak samma regler om bidragsmottagare som för allmänt barnbidrag, så länge barnet är omyndigt.
4.2.1 Barn som har fyllt 18 år
När ett barn har fyllt 18 år får hen bidraget utbetalt till sig själv (16 kap. 3 § SFB). Ändringen sker då månaden efter barnet har fyllt 18 år (16 kap. 19 § SFB). Detta gäller även om barnet placerats av socialnämnden i ett familjehem eller om barnet vårdas i ett stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
Daniel studerar på anpassad gymnasieskola och fyller 18 år den 15 oktober. Förlängt barnbidrag ska från och med november betalas till Daniel.
Fredrik studerar på anpassad gymnasieskola och fyller 18 år den 26 januari. Han bor växelvis hos sina föräldrar. Fredriks föräldrar får delat förlängt barnbidrag till och med januari. Den delade utbetalningen upphör automatiskt från och med februari eftersom det då betalas ut till Fredrik.
Läs om till vem beslut ska skickas när barn är under 18 år i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
4.3 Flerbarnstillägg
Den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av flerbarnstillägget får också flerbarnstillägget (16 kap. 12 § 1 st. SFB). Någon anmälan eller ansökan behövs inte i dessa fall.
Om allmänt barnbidrag inte längre betalas ut för alla de barn som flerbarnstillägget avser, får barnens vårdnadshavare flerbarnstillägget. Om alla barn som berättigar till flerbarnstillägget är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, får den eller de föräldrar som barnen stadigvarande sammanbor med flerbarnstillägget (16 kap. 13 § SFB).
En särskilt förordnad vårdnadshavare kan inte vara mottagare av flerbarnstillägg för ett myndigt barn eftersom personen inte är förälder till barnet eller likställs med förälder (16 kap. 13 § SFB).
4.3.1 Sammanräkning av barn
Föräldrar får räkna samman sina gemensamma och icke gemensamma barn vid beräkningen av flerbarnstillägg (15 kap. 9 och 12 §§ SFB).
Om två föräldrar bor tillsammans och är gifta med varandra och/eller har barn gemensamt behöver ingen anmälan göras för flerbarnstillägg, förutsatt att det för det gemensamma barnet lämnas allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen. Det gäller oavsett om föräldrarna bor med det gemensamma barnet eller inte och oavsett om någon av dem får barnbidrag eller studiehjälp för det gemensamma barnet eller inte. Försäkringskassan har redan denna information (16 kap. 12 § 3 st. SFB). En anmälan ska göras till Försäkringskassan av den som önskar få flerbarnstillägget i de fall där två föräldrar bor tillsammans och har varit gifta med varandra eller har haft barn gemensamt.
Undantaget från anmälningskravet gäller oavsett om föräldrarna har delad utbetalning av det allmänna eller det förlängda barnbidraget för ett eller flera barn eller om de är mottagare av hela bidraget för olika barn inom samma hushåll. Grunden till att barnbidraget är delat spelar här ingen roll (prop. 2013/14:6).
Läs i avsnitt 4.7 om övergångsbestämmelserna till föreskrifterna om flerbarnstillägg i 16 kap. 12 § SFB som trädde i kraft den 1 mars 2014 respektive den 1 januari 2019.
Sofia har ett barn som föddes den 1 maj 2016. Hon får helt allmänt barnbidrag för sitt barn sedan juni 2016. Den 1 oktober 2022 flyttar Sofia ihop med Josef. Josef har ett barn som föddes den 5 september 2017. Han får helt allmänt barnbidrag för sitt barn sedan juli 2020. Sofia och Josef gifter sig den 14 februari 2023. Eftersom Sofia och Josef bor tillsammans och är gifta med varandra räknas barnen i hushållet automatiskt samman för flerbarnstillägg från och med mars 2023.
4.3.2 Mottagare av flerbarnstillägg
Om två personer som bor tillsammans skulle kunna få flerbarnstillägget och inte får allmänt eller förlängt barnbidrag för samma barn, ska det betalas ut till den person som anmäls som bidragsmottagare. Anmälan ska göras till Försäkringskassan av personerna gemensamt. Om ingen anmälan kommer in fördelas flerbarnstillägget proportionerligt mellan föräldrarna enligt bestämmelserna i 16 kap. 16 och 17 §§ SFB (16 kap. 14 § SFB).
Föräldrarna kan senare gemensamt anmäla om de vill ha utbetalningen på något annat sätt. Om det kommer in en sådan anmälan och föräldrarna är ense om vem som ska vara bidragsmottagare fattas ett nytt beslut som gäller från och med månaden efter det att anmälan kom in till Försäkringskassan (16 kap. 19 § SFB).
Även när allmänt eller förlängt barnbidrag delas för ett eller flera barn med anledning av att föräldrarna inte har gjort någon anmälan om bidragsmottagare eller har gjort ett aktivt val om delad utbetalning eller bidraget börjar delas efter en förälders anmälan när barnet bor växelvis, ska flerbarnstillägget fördelas proportionerligt enligt bestämmelserna i 16 kap. 16 och 17 §§ SFB (16 kap. 15 § SFB).
Läs i avsnitt 4.7 om övergångsbestämmelserna till reglerna om flerbarnstillägg i SFB som har trätt i kraft den 1 mars 2014.
Läs vidare i avsnitt 5.1.1 om hur flerbarnstillägget beräknas när barnbidraget delas.
Lisa och Anders är sambor. Tillsammans har de barnet Oscar som föddes den 4 augusti 2010 och som Lisa får allmänt barnbidrag för. Den 25 februari 2019 föds barnet Tilda. Det allmänna barnbidraget för henne delas mellan Lisa och Anders från och med mars 2019. Eftersom Lisa och Anders bor tillsammans och har barn ihop, så räknas barnen i hushållet automatiskt samman för flerbarnstillägg. Från och med mars 2019 fördelas flerbarnstillägget proportionerligt mellan Lisa och Anders, eftersom det finns delat allmänt barnbidrag i hushållet. Om föräldrarna däremot väljer att Anders ska vara mottagare av hela det allmänna barnbidraget för Tilda kan Lisa och Anders gemensamt välja vem som ska få flerbarnstillägget. Om de väljer Anders som mottagare av det allmänna barnbidraget för Tilda men inte gör något val av mottagare för flerbarnstillägget, så fördelas flerbarnstillägget proportionerligt mellan Lisa och Anders.
4.3.3 Barn som har fyllt 16 år
Den som vill få flerbarnstillägg för barn över 16 år som studerar och får förlängt barnbidrag eller studiehjälp, behöver inte anmäla det till Försäkringskassan (16 kap. 12 § 2 st. SFB). Ett barn som studerar kan dock i vissa fall ge rätt till flerbarnstillägg, trots att studiehjälp inte betalas ut, till exempel om barnet studerar på ett sätt som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen. I dessa fall ska den som vill få flerbarnstillägg anmäla detta till Försäkringskassan. Läs mer i avsnitt 3.3.3 När den studerande nekas studiehjälp.
Dessa bestämmelser och tillvägagångssätt gäller oavsett om studiebidrag eller förlängt barnbidrag betalas till en förälder eller delas mellan föräldrarna (Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [2006:12] Flerbarnstillägg – rätten att få räkna med studerande barn över 16 år utan anmälan).
Läs i avsnitt 4.7 om övergångsbestämmelserna till föreskrifterna om flerbarnstillägg i 16 kap. 12 § SFB som trädde i kraft den 1 januari 2019.
Läs vidare i avsnitt 5.1.1 om hur flerbarnstillägget beräknas när det allmänna eller det förlängda barnbidraget eller studiehjälpen delas för ett barn.
4.4 Bidragsmottagare för ensamkommande barn
Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn syftar till att stärka skyddet för barn som av flyktingskäl eller andra skäl kommer ensamma till Sverige och som söker uppehållstillstånd här. I SFB finns inget stöd för att betala ut barnbidrag till en god man.
Om barnet beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska den gode mannen ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken. Denna vårdnadshavare kan då få barnbidrag för barnet (16 kap. 4 § SFB) under förutsättning att hen är försäkrad för barnbidrag (16 kap. 2 § SFB).
4.5 Undantag för allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg
Det finns några undantag från de vanliga reglerna om bidragsmottagare när Försäkringskassan betalar ut allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Det gäller när
- en förälder inte kan delta i vårdnaden
- ett barn är placerat i ett familjehem genom socialnämnden
- ett barn är placerat i ett enskilt hem av någon annan än socialnämnden
- det finns särskilda skäl.
En förutsättning för att barnbidraget ska betalas ut är att det finns en behörig bidragsmottagare enligt 16 kap. 4–11 § SFB. Det innebär att det måste finnas en rättslig vårdnadshavare för barnet som också är försäkrad för barnbidrag enligt 16 kap. 2 § SFB. Ändring av bidragsmottagare sker i ovanstående fall månaden efter den månad då anmälan eller begäran är lämnad till Försäkringskassan (16 kap. 19 § SFB).
Ett annat undantag från de vanliga reglerna om bidragsmottagare när Försäkringskassan betalar ut allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg gäller när ett barn vårdas i ett stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Ändring av bidragsmottagare sker då från och med ingången av den månad som barnet faktiskt vårdas där. Det spelar ingen roll när begäran lämnades till Försäkringskassan (106 kap. 7 § SFB).
För familjehem kan socialnämnden lämna både kommunal och statlig kostnadsersättning som kan variera över tid och utifrån behov. Därför är det upp till socialnämnden att begära när de vill att barnbidraget ska betalas till familjehemmet. Vid vårdplacering i ett stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten finns kostnaden för socialnämnden direkt i samband med placeringen.
4.5.1 En förälder kan inte delta i vårdnaden
Om den förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller flerbarnstillägg inte kan delta i vårdnaden om barnet under en längre tid på grund av frånvaro, sjukdom eller någon annan orsak har den andre föräldern rätt att ta emot bidraget, om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet (16 kap. 6 § SFB).
4.5.2 Familjehem, jourhem med mera
Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran. Verksamheten får inte bedrivas yrkesmässigt.
Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar. Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem men jourhemmet har ett generellt tillstånd att ta emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar i främst akuta situationer.
Socialnämnden beslutar om ett barn ska placeras i ett familjehem. Beslutet kan inte delegeras till tjänsteman.
4.5.3 Ett barn är placerat i ett familjehem genom socialnämnd
Om socialnämnden har placerat ett barn i familjehem får Försäkringskassan betala ut allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag till familjehemsföräldern (106 kap. 6 § SFB).
Om barnet finns i ett jourhem, akuthem, nätverkshem, släktinghem eller motsvarande anses barnet ha placerats i ett familjehem genom socialnämnden.
En förutsättning för rätten till allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag är i dessa fall att det finns någon som är behörig att ta emot barnbidraget enligt bestämmelserna i 16 kap. 4–11 §§ SFB (se ovan under 4.5) och att socialnämnden har lämnat en begäran om ändrad utbetalning av bidraget till Försäkringskassan (106 kap. 6 § SFB).
Om socialnämndens begäran om att bidraget ska betalas ut till ett familjehem omfattar båda familjehemsföräldrarna, ska bidraget delas mellan dem (jfr 106 kap. 6 § SFB).
Försäkringskassan ska inte pröva anledningen till att barnet har placerats i ett familjehem.
Placeringen fortsätter till dess det finns ett beslut om att placeringen inte längre ska pågå.
Socialnämnden har placerat ett barn i ett familjehem från och med den 28 januari och Försäkringskassan får en begäran om ändrad utbetalning av allmänt barnbidrag den 1 februari. Ändringen av bidragsmottagare sker månaden efter den månad begäran har inkommit till Försäkringskassan. Den nya bidragsmottagaren får därför det allmänna barnbidraget från och med mars.
Om socialnämnden omplacerar ett barn från ett familjehem till ett annat familjehem, eller återplacerar ett barn hos en vårdnadshavare, ändras bidragsmottagaren från och med månaden efter att båda dessa villkor är uppfyllda:
- barnet har omplacerats/återplacerats
- socialnämnden har lämnat en begäran om ändring till Försäkringskassan.
4.5.4 Metodstöd – socialnämndens begäran
Du ska endast begära in socialnämndens protokoll angående barns placering i ett familjehem om det finns något som talar för att uppgifterna i socialnämndens begäran är felaktiga.
4.5.5 Ett barn är placerat i ett enskilt hem av annan än socialnämnd
Om ett barn har placerats i ett enskilt hem av någon annan än socialnämnden får Försäkringskassan besluta att allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag ska betalas ut till familjehemsföräldern. En begäran om detta får göras av den eller de vårdnadshavare som annars skulle få bidraget (106 kap. 6 § SFB).
4.5.6 Information till socialnämnden
Om du beslutar att allmänt eller förlängt barnbidrag ska betalas ut till familjehemsföräldern ska du underrätta socialnämnden i den kommun där familjehemsföräldern är bosatt (3 § andra stycket BBF).
4.5.7 Särskilda skäl
Om det finns särskilda skäl får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg betalas ut till den andra föräldern, någon annan lämplig person eller till socialnämnden att användas för barnets bästa (16 kap. 18 § SFB).
Det är endast socialnämnden som kan begära en ändrad utbetalning av barnbidrag på grund av att det finns särskilda skäl (16 kap. 18 § SFB). I socialnämndens begäran framgår nämndens skäl till att begäran har lämnats till Försäkringskassan.
Särskilda skäl för en sådan ändring kan vara att bidragsmottagaren inte svarar för några kostnader för barnet eller allvarligt brister i att tillgodose barnets behov. En konstaterad olämplig användning av bidraget ska inte vara tillfällig och bidragsmottagarens försummelser ska ge påtagliga negativa konsekvenser för barnet. Lämplighetsbedömningen med anledning av socialnämndens begäran kan inrymma både ekonomiska och sociala aspekter på om barnets behov blir tillgodosedda. Vid bedömningen bör man inte endast ta hänsyn till hur själva barnbidragsbeloppet används, utan göra en helhetsbedömning av hur försörjningsansvaret för barnet fullgörs och fördelas mellan barnets båda föräldrar. Möjligheten till att göra ett byte av bidragsmottagare på begäran av socialnämnden bör tillämpas restriktivt (se prop. 2013/14:6, s. 31–35).
I normalfallet finns det ingen anledning att ifrågasätta socialnämndens begäran, dvs. om de skäl som socialnämnden har lämnat överensstämmer med förarbetena till bestämmelsen.
4.5.8 Stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten
Om ett barn vårdas i ett stödboende eller ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten vid ingången av en viss månad får allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag för den månaden betalas ut till det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden. Eventuellt överskott ska redovisas till den som annars skulle få bidraget (106 kap. 7 § SFB).
Ett stödboende kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter att barnet fått annan vård utanför det egna hemmet. I första hand är alternativet avsett för unga i åldern 18–20 år, men om det finns särskilda skäl kan ett barn i åldern 16–17 placeras i ett stödboende. Även om placeringen kan innebära att barnet bor i en egen lägenhet, har socialnämnden fortsatt ett övergripande ansvar på motsvarande sätt som vid en placering i familjehem eller hem för vård och boende inom socialtjänsten (se prop. 2015/16:43 s. 36, 38 och 44).
Hem för vård eller boende är ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende. Verksamheten i respektive hem bedrivs yrkesmässigt. Ett beslut om ett barns placering i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten kan delegeras till en tjänsteman. Kommunerna har rätt att få allmänt barnbidrag för barn som är placerade för vård och boende inom Statens Institutionsstyrelse (SIS). Dessa statliga hem har inrättats för vård av unga som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). De är definitionsmässigt hem för vård eller boende (prop. 2006/07:129, s 51). Kommunerna betalar en avgift för placeringen.
Placeringen fortsätter till dess att det finns ett beslut om att placeringen inte längre ska pågå.
Om socialnämnden återplacerar ett barn från ett stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten hos en vårdnadshavare, ändras bidragsmottagaren från och med månaden efter återplaceringen. Detsamma gäller om socialnämnden omplacerar ett barn från ett stödboende eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten till ett familjehem. Då ändras bidragsmottagaren från och med månaden efter omplaceringen. Det spelar ingen roll när socialnämnden lämnade begäran om ändring till Försäkringskassan (106 kap. 7 § SFB).
4.5.9 Metodstöd – socialtjänstens beslut
Du ska inte pröva anledningen till att barnet placerats i ett hem för vård och boende inom socialtjänsten.
Du begär endast in socialtjänstens beslut angående barns placering i hem för vård eller boende inom socialtjänsten, om det finns något som talar för att uppgifterna i socialtjänstens beslut är felaktiga.
4.6 Försvunnet eller bortfört barn
Det händer att ett barn försvinner i samband med en naturkatastrof eller annan liknande händelse, eller förs utomlands från en vårdnadshavare och hålls kvar där mot hens vilja.
Om ett barn försvinner i samband med exempelvis en naturkatastrof kan barnbidraget hållas inne genom ett interimistiskt beslut om Försäkringskassan bedömer att det finns sannolika skäl att dra in barnbidraget (112 kap. 3 § SFB). För att kunna bedöma om det finns sannolika skäl behöver vi utreda omständigheterna noggrant. Om barnet hittas avlidet och ett dödsdatum senare blir fastställt, ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut som innebär att den ersättning som har hållits inne som längst ska betalas ut till och med den månad när barnet avled. (15 kap. 2 och 13 §§ SFB).
Om ett barn förs utomlands från en vårdnadshavare och hålls kvar där mot hens vilja, kan barnbidrag endast betalas ut så länge som barnet fortfarande är försäkrat i Sverige och omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet eller förordning 883/2004.
Läs mer om bedömning av bosättning i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
4.6.1 Metodstöd – bedöma om ett bortfört barn har rätt till barnbidrag
Om barnet har förts utomlands och det finns omständigheter som talar för att barnet kan vara bosatt där, så ska du utreda om barnet är försäkrat i Sverige. Det gäller oavsett vilket land barnet vistas i.
Om den person som fört bort barnet är betalningsmottagare för hela eller halva barnbidraget kan du också behöva utreda hens situation.
Om du bedömer att barnet är försäkrat i Sverige trots att det vistas utanför EU/EES eller Schweiz, så kan barnbidrag fortsätta betalas ut om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Om det däremot kan antas att utlandsvistelsen kommer att vara längre än sex månader, så upphör barnets rätt till barnbidrag månaden efter att barnet lämnat Sverige (5 kap. 13–14 §§ SFB, 15 kap. 13 § SFB). Om barnet ska vistas inom EU/EES eller Schweiz, så utreder du ärendet på samma sätt som en utlandsvistelse för en bidragsmottagare som vistas inom EU/EES eller Schweiz.
Det kan vara svårt att bedöma hur länge ett barn som är bortfört utanför EU/EES eller Schweiz kan antas vistas utomlands. Därför behöver du utreda om vårdnadshavaren verkar ha en rimlig möjlighet att få hem barnet till Sverige inom sex månader. Under tiden du gör det har barnet rätt till barnbidrag. När du bedömer situationen ska du göra en sammanvägd bedömning av uppgifterna i ärendet. Om vårdnadshavaren till exempel inte vet var det bortförda barnet befinner sig och saknar realistiska möjligheter att få reda på det, så talar det för att barnet inte kommer hem inom sex månader. Då upphör barnets rätt till barnbidrag månaden efter att barnet lämnat landet.
Om det däremot pågår en aktiv utredning – via myndigheter eller privata initiativ – för att hitta och återföra barnet, så talar det för att vårdnadshavaren kan ha möjlighet att få hem barnet till Sverige inom sex månader. Då bör du vänta och se hur situationen utvecklas. Barnbidrag kan då betalas ut i som längst sex månader från det att barnet lämnat Sverige. Tänk på att du måste följa upp att barnet faktiskt återvänder till Sverige. Bevaka ärendet i handläggningsstödet efter sex månader, och när bevakningen faller ut tar du reda på om barnet kommit tillbaka. I första hand ska du kontrollera om det redan finns nya uppgifter hos Försäkringskassan, till exempel i ett ärende om underhållsstöd.
4.7 Övergångsbestämmelser
4.7.1 Bestämmelser från och med den 1 mars 2014
Bestämmelserna som trädde i kraft den 1 mars 2014 om delning av allmänt och förlängt barnbidrag, växelvist boende, utbetalning av allmänt och förlängt barnbidrag till endast en av föräldrarna och flerbarnstillägg tillämpas första gången
- på barn som är födda efter ikraftträdandet eller, vid adoption, när den som adopterat barnet har fått barnet i sin vård efter ikraftträdandet, och
- på barn som har blivit försäkrade för barnbidrag först efter ikraftträdandet.
Bestämmelserna tillämpas också om en förälder den 1 mars 2014 eller senare har anmält till Försäkringskassan till vem det allmänna eller det förlängda barnbidraget ska lämnas. Detta innebär att föräldrar som redan får allmänt eller förlängt barnbidrag före ikraftträdandet av regeländringarna den 1 mars 2014 och som inte lämnar någon anmälan om till vem utbetalning ska ske, vanligtvis inte kommer att beröras av bestämmelserna, medan de som blir berättigade till bidrag efter ikraftträdandet omfattas av bestämmelserna. Föräldrar till barn som berättigar till bidrag före den 1 mars 2014 kan dock få en prövning enligt de bestämmelserna av vem som ska vara bidragsmottagare. En förutsättning för detta är att en förälder efter ikraftträdandet lämnar en anmälan om till vem det allmänna eller det förlängda barnbidraget ska lämnas (se prop. 2013/14:6, s. 41–42).
Bestämmelserna om anmälan enligt 16 kap. 14 § SFB om till vem flerbarnstillägget ska lämnas ska också tillämpas om föräldrar efter ikraftträdandet lämnar en anmälan till Försäkringskassan om vem av dem som ska vara mottagare av allmänt eller förlängt barnbidrag för ett barn som föddes före ikraftträdandet. En sådan anmälan får konsekvenser för inom vilket hushåll som flerbarnstillägget för ett visst barn ska räknas samman, eller om flerbarnstillägget ska proportioneras mellan föräldrarna om någon anmälan inte kommer in. En utebliven anmälan om vem som ska vara mottagare av flerbarnstillägget innebär, när det i underlaget för tillägget ingår något barn som omfattas av de nya bestämmelserna, att det sker en proportionerlig beräkning av flerbarnstilläggets fördelning mellan föräldrarna. De äldre bestämmelserna som fortfarande tillämpas om det i underlaget för tillägget endast ingår barn som omfattas av de äldre bestämmelserna, innebär att en av föräldrarna, det vill säga oftast modern, fortfarande kommer att vara mottagare av flerbarnstillägget om det inte görs någon anmälan (se prop. 2013/14:6, s. 42–43).
Om en förälder har fått flerbarnstillägg med tillämpning av bestämmelserna om sådant tillägg ska dessa alltid tillämpas för den föräldern och för förälderns hushåll även om hushållet ombildas. Någon återgång till att tillämpa äldre bestämmelser kan inte komma i fråga, om de nya bestämmelserna har tillämpats för en person. Detta innebär att bestämmelserna om flerbarnstillägg i vissa fall kan bli tillämpliga även på barn som har berättigat till barnbidrag före ikraftträdandet av bestämmelserna och detta utan att föräldrarna har gjort någon anmälan efter ikraftträdandet (se prop. 2013/14:6, s. 43).
Äldre bestämmelser om när en ändring av bidragsmottagare ska få verkan ska fortfarande tillämpas när Försäkringskassan före ikraftträdandet har fått kännedom om sådana ändrade förhållanden som är avgörande för vem som ska få bidraget (se prop. 2013/14:6, s. 41).
Äldre bestämmelser om utbetalning till annan på begäran av socialnämnden ska fortfarande tillämpas när en sådan begäran har kommit in till Försäkringskassan före ikraftträdandet. Detta gäller även när ett sådant beslut omprövas efter att ha överklagats (se prop. 2013/14:6, s. 41 och 43).
4.7.2 Bestämmelser från och med den 1 januari 2019
Bestämmelserna om flerbarnstillägg i 16 kap. 12 § SFB ska tillämpas för tid från och med den 1 januari 2019.
Äldre bestämmelser i SFB om anmälningskrav för flerbarnstillägg enligt 16 kap. 12 § SFB gäller för tid före ikraftträdandet. Det innebär att det krävs en anmälan för den som vill få flerbarnstillägg för tid före den 1 januari 2019.
De ändrade bestämmelserna i BBF innebär att det inte längre finns någon skyldighet för den som får allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag att anmäla till Försäkringskassan när det växelvisa boende som har grundat rätt till delat barnbidrag upphör (se prop. 2017/18:270 s. 58 - 59).
För barn som inte omfattas av ändringarna i SFB som trädde i kraft den 1 mars 2014 finns anmälningsskyldigheten kvar då växelvis boende upphör. För dessa barn ska fortfarande en anmälan göras till Försäkringskassan när ett växelvist boende har upphört om boendet har grundat rätt till delat allmänt eller förlängt barnbidrag (se prop. 2017/18:270, s. 58 - 59).