2 Sjuklönegaranti
2.1 Inledning
I lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) finns det bestämmelser som gör det möjligt att ge en arbetstagare ersättning från sjukförsäkringen när arbetsgivaren ifrågasätter arbetstagarens rätt till sjuklön. Avsikten med dessa bestämmelser är att ge arbetstagaren ett ekonomiskt skydd när det uppstår en tvist (20–24 §§ SjLL).
2.1.1 Bakgrund och syfte
När SjLL infördes tog lagstiftaren med i beräkningen att arbetsgivare i vissa fall skulle neka arbetstagaren sjuklön eller ge sjuklön med ett lägre belopp än arbetstagaren begärt. En sådan situation kan till exempel uppstå om arbetsgivaren anser att det inte finns något anställningsförhållande eller att arbetstagaren inte uppfyller kvalifikationsreglerna för sjuklön vid tidsbegränsade anställningsavtal. Det kan även förekomma att arbetsgivaren och arbetstagaren har delade meningar om beräkningen av sjuklönens storlek eller om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och i vilken omfattning. (Prop. 1990/91:181 s. 53)
För att ge arbetstagarna ett grundläggande skydd infördes en så kallad sjuklönegaranti. Garantin innebär att Försäkringskassan kan betala ut ersättning direkt till arbetstagaren för den tid som den omtvistade lönen avser. När ersättning har betalats ut övertar Försäkringskassan arbetstagarens rätt mot arbetsgivaren.
Det ursprungliga förslaget omfattade bara tvister om arbetsförmågan var nedsatt till följd av sjukdom och i vilken omfattning. Det kompletterades på Socialförsäkringsutskottets initiativ med motsvarande skydd när tvisten gäller frågan om det finns ett anställningsförhållande. Syftet var att säkerställa att den enskilde inte skulle hamna utanför både sjuklöne- och sjukpenningsystemen på grund av gränsdragningsproblem mellan arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen. (Bet. 1991/92:SfU5 s. 19 f.)
2.2 Förutsättningar för att ha rätt till sjuklönegaranti
Förutsättningarna för rätten till sjuklönegaranti finns i 20–22 §§ SjLL.
2.2.1 Grundläggande förutsättningar
20 § SjLL Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkrings- kassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjuk- penning enligt socialförsäkringsbalken, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser ska utges av Försäkringskassan.
Ansökan
I bestämmelsen anges att en ansökan om sjuklönegaranti ska vara skriftlig. Försäkringskassan har en särskild blankett för att ansöka om sjuklönegaranti. Men om någon skriftligen meddelar Försäkringskassan att han eller hon önskar få sjuklönegaranti ska det anses som en ansökan, även om personen inte har använt den särskilda ansökningsblanketten. Den dagen som ansökan eller meddelandet kom in till Försäkringskassan ska anses som ansökningsdag. (19 och 22 §§ FL)
Personen ska vara försäkrad för sjukpenning
En förutsättning för att få sjuklönegaranti är att man är försäkrad för sjukpenning enligt SFB. Det krävs alltså att man är försäkrad för arbetsbaserade förmåner när sjuklönegaranti beviljas enligt SjLL.
Bestämmelserna om försäkringstillhörighet beskrivs i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
Vad tvisten om rätten till sjuklön ska gälla
Försäkringskassan kan betala ut ersättning om tvisten gäller något av följande:
- om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom
- nedsättningens omfattning
- om ett arbetstagarförhållande föreligger eller inte.
Om tvisten rör något annat, till exempel om kvalifikationskraven för rätt till sjuklön är uppfyllda eller om hur sjuklönen ska beräknas, ska Försäkringskassan inte betala ut någon ersättning (prop. 1990/91:181 s. 83).
2.2.2 När kan någon få ersättning?
21 § SjLL Ersättning enligt 20 § lämnas, om det finns sannolika skäl för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav och fordran är obetald och förfallen till betalning. Ersättning lämnas inte för sjuklön som har förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden.
Sannolika skäl
Av bestämmelsen framgår att det ska finnas sannolika skäl för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen. Därför måste man pröva om arbetstagaren omfattas av bestämmelserna om sjuklön. Bestämmelserna om sjuklön beskrivs i kapitel 1.
Sannolika skäl innebär i det här sammanhanget att de skäl som talar för att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, eller nedsatt i den omfattning som arbetstagaren hävdar, sammantagna framstår åtminstone något starkare än de skäl som talar för motsatsen. (Prop. 1990/91:181 s. 84)
En individuell bedömning ska göras i varje enskilt ärende. Om mer information behöver hämtas in kan det göras både från arbetstagaren och från arbetsgivaren. (Prop. 1990/91:181 s. 84)
För att Försäkringskassan ska kunna betala ut ersättning krävs inte att Försäkringskassan fullt ut godtar arbetstagarens ståndpunkt i sjuklönetvisten. Villkoret är uppfyllt till exempel om Försäkringskassan anser att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom med hälften, medan arbetstagaren däremot anser att arbetsförmågan är helt nedsatt. (Prop. 1990/91:181 s. 84)
Förfallit till betalning
För att en person ska kunna få sjuklönegaranti måste fordran på sjuklön vara obetald och förfallen till betalning. Man måste kontrollera om arbetstagarens fordran har förfallit till betalning genom att se om löneavdrag gjorts. En lönespecifikation för den aktuella frånvaroperioden kan användas.
Däremot kan en person inte få ersättning för sjuklön som har förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden. Det innebär att om en ansökan exempelvis kommer in i januari månad kan sjuklönegaranti inte beviljas för sjuklön som förfallit till betalning i september månad.
Konkurs
22 § SjLL Ersättning enligt 20 § lämnas inte om staten svarar för arbetstagarens fordran hos arbetsgivaren enligt lönegarantilagen (1992:497).
Sjuklönegaranti betalas inte ut om staten svarar för fordran på sjuklön enligt lönegarantilagen (1992:497).
Statlig lönegaranti kan vara aktuellt i samband med att arbetsgivaren har försatts i konkurs, är föremål för företagsrekonstruktion eller är föremål för liknande EU-rättsligt insolvensförfarande (1 § lönegarantilagen).
2.3 Beräkning av sjuklönegaranti
23 § SjLL Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av en sjukpenning- grundande inkomst som uppgår till 8,0 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Ersättning i form av sjuklönegaranti ska betalas med ett skäligt belopp. Den bör dock inte vara högre än den sjuklön som arbetstagaren kan antas vara berättigad till för den tiden tvisten gäller. Det innebär bland annat att hänsyn ska tas till karens (prop. 1990/91:181 s. 85).
Om arbetstagarens anspråk på sjuklön överstiger det belopp som Försäkringskassan har betalat ut i form av sjuklönegaranti kan arbetstagaren föra talan i domstol mot arbetsgivaren angående det överskjutande beloppet. (Prop. 1990/91:181 s. 85)
2.4 Försäkringskassans rätt till ersättning från arbetsgivare
24 § första stycket SjLL I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder Försäkrings- kassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.
Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan övertar arbetstagarens rätt gentemot arbetsgivaren motsvarande det belopp som Försäkringskassan har betalat i form av sjuklönegaranti. Om arbetsgivaren inte frivilligt betalar kan Försäkringskassan stämma denne vid allmän domstol. Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av SjLL handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Det betyder att tingsrätt är första instans och att Arbetsdomstolen är slutinstans (27 § SjLL). Samma sak gäller vid tvister mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren när Försäkringskassan har övertagit arbetstagarens rätt mot arbetsgivaren efter att sjuklönegaranti har betalats ut. När arbetsgivarens betalningsskyldighet har fastställts i en dom som vunnit laga kraft kan Försäkringskassan begära att Kronofogdemyndigheten tvångsvis verkställer domen.
2.5 Återbetalning av sjuklönegaranti
24 § andra stycket SjLL Om arbetstagaren har mottagit ersättning enligt 20 § och därefter har erhållit den omtvistade sjuklönen eller del därav, skall ersättningen i motsvarande utsträckning återbetalas.
Om Försäkringskassan har betalat ut sjuklönegaranti och arbetsgivaren därefter betalar ut hela eller delar av den omtvistade sjuklönen till arbetstagaren, är han eller hon skyldig att betala tillbaka samma belopp till Försäkringskassan.