8 Omprövning och efterkontroll av merkostnadsersättning
I det här kapitlet kan du läsa om
- omprövning av rätten till merkostnadsersättning
- efterkontroll och omprövning med anledning av ändrade förhållanden
- anmälningsskyldighet
- återkrav och återbetalningsskyldighet.
8.1 Allmänt om omprövning
50 kap. 14 § SFB Rätten till merkostnadsersättning ska omprövas
- minst vart fjärde år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum, eller
- när förhållanden som påverkar rätten till merkostnadsersättningen ändras. Omprövning enligt första stycket 2 ska dock inte göras vid enbart tillfälliga förändringar.
50 kap. 15 § SFB Ändring av merkostnadsersättning ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. […]
Ett beslut om merkostnadsersättning ska omprövas regelbundet med stöd av 50 kap. 14 § första stycket första punkten SFB när tiden har passerat, som regel inom fyra år. Omprövningstidpunkten ska alltid motiveras och framgå i beslutet. För att kunna ompröva ett beslut med stöd av 50 kap 14 § första stycket andra punkten SFB ska Försäkringskassan först avgöra om förhållanden som påverkar rätten till merkostnads-ersättning har ändrats och det inte är tillfälliga förändringar. Det gör utredaren i en efterkontroll, se avsnitt 8.3.
Det är Försäkringskassan som ska visa att förutsättningarna för omprövning är uppfyllda. Därefter ska den enskilde visa att hen har rätt till merkostnadsersättning. Prövningen ska vara förutsättningslös vilket innebär att Försäkringskassan inte är bunden av den bedömning som gjordes vid föregående prövning. När vi omprövar ska rätten till ersättning bedömas med hänsyn till nya författningar, ny rättspraxis och nya styrande dokument. För att en person ska ha fortsatt rätt till merkostnadsersättning ska alla villkor fortfarande vara uppfyllda. Vid en omprövning behöver hänsyn tas till aktuellt prisbasbelopp.
Samtidigt som det inte finns någon bundenhet till det tidigare beslutet i samband med omprövningen, måste vi förhålla oss till den bedömning som myndigheten har gjort i det föregående beslutet. Försäkringskassan kan göra en annan bedömning vid omprövningen än den som låg till grund för det tidigare beslutet. Det kan vara när den tidigare bedömningen var felaktig eller när omständigheterna har förändrats så att det vid prövningstillfället är fel att göra samma bedömning. Att en tidigare bedömning inte följer de rekommendationer, till exempel allmänna råd, som gäller vid prövningen innebär inte i sig att bedömningen var fel. Om man gör en annan bedömning av rätten till ersättning ska det tydligt framgå varför i omprövningsbeslutet. En tidigare bedömd merkostnad med avskrivning bör inte ändras vid en förnyad prövning av rätten till merkostnadsersättning enbart på grund av tillämpningen som framgår av Försäkringskassans allmänna råd (FKAR 2022:1). Det gäller även om den tidigare prövningen gjordes innan de allmänna råden trädde ikraft.
Att en enskild inte längre har en kostnad, eller att den inte längre utgör en merkostnad, leder inte automatiskt till att nivån på merkostnadsersättningen ska ändras. Den enskilde kan ha nya kostnader eller kostnader som inte blivit utredda eftersom de tidigare inte påverkat den enskildes beslut. För att se om det finns kostnader som inte blivit utredda kan vi behöva kontrollera handlingar i äldre ärenden. Om vi hittar sådana kostnader ska vi utreda om de fortfarande finns, och om de är merkostnader som kan beaktas vid omprövningen. Vi behöver även ta reda på om det har tillkommit kostnader sedan den senaste prövningen, och om de är merkostnader.
Ett beslut efter omprövning kan leda till att den enskilde har rätt till merkostnads-ersättning med samma nivå som tidigare, att ersättningen minskas, att den upphör eller att förmånstiden blir kortare. Om beslutet gäller barn kan det även ändras vad gäller antalet barn eller att en förälder inte längre har rätt till förmånen. Om det efter omprövning bara är en förälder som har rätt till merkostnadsersättning behöver hen ansöka för att få hela ersättningen.
Eftersom ett beslut om omprövning kan vara negativt för den enskilde har Försäkrings-kassan ett stort utredningsansvar. Hur omfattande utredningen behöver vara får bedömas i varje enskilt fall.
Om utredningen visar att personen har rätt till högre merkostnadsersättning måste hen lämna in en skriftlig ansökan om det för att Försäkringskassan ska kunna bevilja högre ersättning. Om den enskilde ansöker om högre ersättning i samband med omprövningen kan den beviljas tidigast tre månader före ansökningsmånaden.
Ändring av merkostnadsersättning ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom (50 kap. 15 § SFB).
Omprövningstidpunkten är det datum då beslutet fattades och inte den tidpunkt då den enskildes situation faktiskt förändrades.
Metodstöd vid omprövning
När du omprövar rätten till merkostnadsersättning ska du bedöma om de inledande förutsättningarna fortfarande är uppfyllda, och om de merkostnader som ligger till grund för rätten till merkostnadsersättning har förändrats. Du kan även behöva bedöma kostnader som inte legat till grund för tidigare beslut om merkostnadsersättning. Omständigheterna kan ha förändrats så att kostnaderna nu är merkostnader trots att de tidigare inte godtagits. Det betyder att man behöver vara uppmärksam på om den enskilde ger uttryck för något – eller om det finns någon annan omständighet i utredningen – som tyder på att sådana kostnader behöver utredas.
Det kan finnas kostnader som inte blivit utredda eftersom de inte hade påverkat tidigare beslut, och det kan finnas kostnader som har tillkommit. Ta därför reda på vad det finns för uppgifter från tidigare prövningar. Ta ställning till i vilken omfattning och på vilket sätt utredningen behöver kompletteras, och kontakta den enskilde för att få veta om hen fortfarande har lika stora kostnader. Om det visar sig att merkostnaderna har ökat på ett sådant sätt att den enskilde skulle kunna ha rätt till en högre nivå bör du informera den enskilde om att hen kan ansöka om högre ersättning.
Om Försäkringskassan fattar beslut om att den enskilde har rätt till ersättning med en lägre nivå, kortare förmånstid eller om grunderna för beslutet har ändrats, ska vi skicka ett beslut. Där ska det framgå om en merkostnad har förändrats, tillkommit, inte längre finns eller inte längre anses vara en merkostnad. Beslutsbrevet ska även innehålla tidpunkt för nästa omprövning. Om beslutet innebär att den enskilde har rätt till samma nivå och grunderna för beslutet är oförändrade räcker det med att fatta beslut i journal. Försäkringskassan ska skicka ett beslutsmeddelande om att omprövningen har genomförts. Beslutsmeddelandet ska innehålla tidpunkt för nästa omprövning.
Läs mer om dokumentation och Försäkringskassan utredningsansvar i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
8.2 Omprövning av merkostnadsersättning med visst tidsintervall
Rätten till merkostnadsersättning kan förändras över tid. Beslut om merkostnads-ersättning kan omfatta långa tidsperioder men kan även gälla tills vidare. Av förarbetena framgår att det är motiverat att en omprövning görs av besluten om merkostnads-ersättning med en viss kontinuitet och inom visst tidsintervall. En omprövning bör göras minst vart fjärde år för att säkerställa att besluten fortfarande är aktuella. Om det finns skäl för det bör dock en omprövning inte behöva göras vart fjärde år. Det kan t.ex. gälla i fråga om personer som bedöms ha varaktiga funktionsnedsättningar och där behovet bedöms vara konstant (prop. 2017/18:190 s. 134–135).
Ett beslut om merkostnadsersättning ska omprövas med stöd av 50 kap. 14 § första stycket första punkten SFB vid den tidpunkt som angavs i det tidigare beslutet. Omprövningstidpunkten ändras när beslutet om rätten till ersättning omprövas nästa gång.
Om Försäkringskassan under denna period gör en efterkontroll (se nedan under 8.3) som inte leder till en omprövning av rätten till ersättning ändras inte den tidigare meddelade omprövningstidpunkten. Inte heller en dom skjuter fram omprövnings-tidpunkten. Det beror på att domstolen vanligtvis utgår från de förhållanden som förelåg vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut och någon omprövning har då inte skett.
Det kan finnas skäl för omprövning med längre mellanrum. Läs mer i avsnitt 4.5.3 Att fastställa tidpunkt för omprövning.
Läs mer om dokumentation och Försäkringskassan utredningsansvar i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
8.2.1 Beräkning av merkostnader vid en omprövning med visst tidsintervall
När vi omprövar rätten till merkostnadsersättning med ett visst tidsintervall beräknas merkostnadernas storlek i de fasta beräkningsperioder som redan finns enligt det beslut som gäller. När vi omprövar ska vi på nytt bedöma vilken grupp merkostnaderna ska tillhöra. När vi beräknar merkostnadernas storlek behöver vi även ta hänsyn till hur merkostnaderna är periodiserade i det beslut som gäller sedan tidigare. Det kan till exempel innebära att ett årligen återkommande belopp som har ändrats behöver justeras. Läs mer i avsnitt 4.2 Grupper av merkostnader.
Precis som vid en ansökan kan beräkningen behöva göras i flera beräkningsperioder för att avgöra om eventuella ändringar av kostnader påverkar rätten till merkostnadsersättning. Det beror på vilken grupp den eller de ändrade kostnaderna tillhör och när i beräkningsperioden ändringen inträffar. Det kan till exempel vara så att en ändring av en merkostnad som tillhör gruppen löpande månadsbelopp inträffar så sent i beräkningsperiod 1 att ändringen inte får genomslag förrän i beräkningsperiod 2.
Om rätten till merkostnadsersättning är oförändrad när beräkningen i fasta beräkningsperioder avslutats behöver ingen ytterligare beräkning göras. Då fastställs heller ingen ny beräkningsperiod.
Vid omprövning kan Försäkringskassan göra en annan bedömning av tidigare godtagna merkostnader. Det kan innebära att rätten till merkostnadsersättning minskar eller upphör, trots att den enskildes kostnader är oförändrade. I så fall är det Försäkringskassans nya bedömning som förändrar rätten till ersättning. En ny beräkningsperiod bör då kunna börja tidigast samma månad som omprövningsbeslutet fattas. Rätten till merkostnadsersättning påverkas i så fall från månaden efter omprövningsbeslutet, det vill säga den andra månaden i den nya beräkningsperioden. Läs mer om hur man ska förhålla sig till den bedömning som Försäkringskassan har gjort i det föregående beslutet under rubriken Allmänt om omprövning.
Om rätten till merkostnadsersättning minskar eller upphör på grund av att den enskildes kostnader har förändrats behövs nya beräkningar för att avgöra när ändringen får betydelse. Den beräkningen skiljer sig från beräkningen av de sammanlagda merkostnaderna när en ansökan prövas. Det beror på att en ändring av en kostnad inte kan beaktas för tid innan ändringen inträffat. Detsamma gäller eventuella nya merkostnader som har tillkommit. Beräkningsperioden startar då från och med den månad då den första ändringen uppkom.
Om ändringen gäller en enstaka ändrad kostnad eller flera ändringar som gäller från samma månad är det tydligt från och med vilken månad ändringen inträffar. Om den enskilde har fortsatt rätt till merkostnadsersättning men med en lägre nivå börjar den nya beräkningsperioden den första månaden som innebär att rätten till ersättningen minskar.
Om ändringen däremot gäller flera kostnader från olika tidpunkter behöver beräkningen göras i flera steg för att avgöra från och med när rätten till merkostnadsersättning påverkas. Om rätten till merkostnadsersättning påverkas ska ändringen gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. De olika stegen beskrivs nedan.
Steg 1: Det första steget är att beräkna merkostnaderna i en beräkningsperiod som börjar från och med den månad då den första ändringen uppkom. I beräkningen ingår de ändringar som inträffar den första månaden i beräkningsperioden. Beräkningen av övriga merkostnader ska göras utan att beakta ändringar som sker senare i beräkningsperioden. De merkostnaderna är att betrakta som oförändrade i det här steget. Ytterligare beräkningar behöver inte göras om resultatet visar att rätten till merkostnadsersättning påverkas på samma sätt som beräkningen i de fasta beräkningsperioderna och det saknas nytillkomna eller ökade merkostnader senare i beräkningsperioden. Det beror på att det då går att avgöra från och med vilken månad rätten till merkostnadsersättning påverkas. I annat fall behöver beräkningen göras i fler steg.
Steg 2: Det andra steget är att beräkna merkostnaderna i en beräkningsperiod som börjar från och med den månad då den andra ändringen uppkom. Det gäller inte om det i en tidigare månad finns en merkostnad som försvinner. Det kan till exempel vara en merkostnad vars avskrivningstid löpt ut. Om så är fallet kan nästa beräkningsperiod börja tidigare.
I beräkningen ingår de ändringar som inträffade i steg 1 och de ändringar som inträffar den första månaden i den nya beräkningsperioden. Beräkningen av övriga merkostnader ska göras med beaktande av de förändringar i merkostnaderna som var kända sedan tidigare. Ändringar av merkostnader som inte var kända sedan tidigare ska inte beaktas i det här steget. Ytterligare beräkningar behöver inte göras om rätten till merkostnadsersättning ändå är densamma som i de fasta perioderna och det saknas nytillkomna eller ökade merkostnader senare i beräkningsperioden. Det beror på att det då går att avgöra från och med vilken månad rätten till merkostnadsersättning påverkas. I annat fall fortsätter beräkningen i fler steg.
Beräkningen fortsätter i så många steg som behövs för att kunna avgöra från och med vilken månad rätten till merkostnadsersättning minskar eller upphör. Om fortsätt rätt till merkostnadsersättning finns är det den eller de beräkningsperioder som innehåller alla ändringar som ligger till grund för ersättningen. Se exempel på stegvis beräkning nedan.
Den enskilde är beviljad merkostnadsersättning med 40 procent av prisbasbeloppet på grund av de merkostnader hen har. Samtliga merkostnader tillhör gruppen löpande månadsbelopp och beräknades i en beräkningsperiod som omfattade november–oktober. En omprövning ska göras med stöd av 50 kap. 14 § första stycket första punkten SFB (omprövning med visst tidsintervall).
Vid omprövningen framkommer att
- en merkostnad med 200 kronor per månad kvarstår oförändrad
- en merkostnad med 100 kronor per månad upphör i januari (ändrat förhållande)
- en merkostnad med 400 kronor per månad upphör i mars (ändrat förhållande)
- en merkostnad med 900 kronor per månad upphör i juli (ändrat förhållande).
Påverkas rätten till merkostnadsersättning av de ändrade kostnaderna?
Beräkna de sammanlagda merkostnaderna med alla kända förändringar i den fasta beräkningsperiod som följer av beslutet om merkostnadsersättning. Den fasta beräkningsperioden är här november–oktober.
| Månad | Kostnad 1 | Kostnad 2 | Kostnad 3 | Kostnad 4 | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Nov | 200 | 100 | 400 | 900 | 1 600 |
| Dec | 200 | 100 | 400 | 900 | 1 600 |
| Jan | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Feb | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Mar | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Apr | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Maj | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Jun | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Jul | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Aug | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Sep | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Okt | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Totalt | 2 400 | 200 | 1 600 | 7 200 | 11 400 |
Svar: Resultatet av beräkningen visar att de sammanlagda merkostnaderna i beräkningsperioden november–oktober uppgår till 11 400 kronor. Summan understiger 25 procent av prisbasbeloppet de aktuella åren. Därmed påverkas rätten till merkostnadsersättning.
Från och med när inträffar ändringen som påverkar rätten till merkostnadsersättning?
Steg 1: Beräkna de sammanlagda merkostnaderna i en beräkningsperiod som börjar från och med januari eftersom det är den första månaden som innehåller en ändrad kostnad. Ändringar som inträffar senare i beräkningsperioden ska inte beaktas.
| Månad | Kostnad 1 | Kostnad 2 | Kostnad 3 | Kostnad 4 | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Jan | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Feb | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Mar | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Apr | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Maj | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Jun | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Jul | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Aug | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Sep | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Okt | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Nov | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Dec | 200 | 0 | 400 | 900 | 1 500 |
| Totalt | 2 400 | 0 | 4 800 | 10 800 | 18 000 |
Svar: Resultatet av beräkningen i steg 1 visar att de sammanlagda merkostnaderna i beräkningsperioden januari – december uppgår till 18 000 kronor. Summan överstiger 35 men inte 45 procent av prisbasbeloppet det aktuella året. Ändringarna av kostnaderna påverkar inte rätten till merkostnadsersättning. Beräkningen fortsätter i ytterligare steg.
Steg 2: Beräkna konsekvenserna av ytterligare en förändrad kostnad för att avgöra när rätten till merkostnadsersättning påverkas. Beräkna de sammanlagda merkostnaderna i en beräkningsperiod som börjar från och med mars eftersom det är nästa månad som innehåller en ändrad kostnad. Beakta ändringen från januari i beräkningen. Ändringar som inträffar senare i beräkningsperioden ska inte ingå i beräkningen.
| Månad | Kostnad 1 | Kostnad 2 | Kostnad 3 | Kostnad 4 | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Mar | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Apr | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Maj | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Jun | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Jul | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Aug | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Sep | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Okt | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Nov | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Dec | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Jan | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Feb | 200 | 0 | 0 | 900 | 1 100 |
| Totalt | 2 400 | 0 | 0 | 10 800 | 13 200 |
Svar: Resultatet av beräkningen i steg 2 visar att de sammanlagda merkostnaderna i beräkningsperioden mars – februari uppgår till 13 200 kronor. Summan överstiger 25 men inte 35 procent av prisbasbeloppet det aktuella året. Ändringarna av kostnaderna påverkar rätten till merkostnadsersättning från och med april. Beräkningen fortsätter i ytterligare steg för att ta reda på konsekvensen av den sista ändringen.
Steg 3: Beräkna konsekvenserna av den sista ändrade kostnaden för att avgöra när rätten till merkostnadsersättning upphör. Beräkna de sammanlagda merkostnaderna i en beräkningsperiod som börjar från och med juli eftersom det är nästa månad som innehåller en ändrad kostnad. Beakta ändringen från januari och mars i beräkningen. Det finns inga fler kända förändringar efter juli.
| Månad | Kostnad 1 | Kostnad 2 | Kostnad 3 | Kostnad 4 | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Jul | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Aug | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Sep | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Okt | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Nov | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Dec | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Jan | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Feb | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Mar | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Apr | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Maj | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Jun | 200 | 0 | 0 | 0 | 200 |
| Totalt | 2 400 | 0 | 0 | 0 | 2 400 |
Svar: Resultatet av beräkningen i steg tre visar att de sammanlagda merkostnaderna i beräkningsperioden juli – juni uppgår till 2 400 kronor. Summan understiger 25 procent av prisbasbeloppet det aktuella året. Rätten till merkostnadsersättning upphör på grund av ändringarna av kostnaderna från och med augusti. Fler beräkningar behöver inte göras. Läs mer om återkrav och återbetalning i avsnitt 8.5 Återkrav och återbetalningsskyldighet.
8.3 Efterkontroll och omprövning vid ändrade förhållanden
När Försäkringskassan får interna eller externa impulser om ändrade förhållanden ska Försäkringskassan göra en efterkontroll och utreda detta för att kunna ta ställning till om förändringen påverkar rätten till ersättning. Om förhållandena har ändrats på ett sådant sätt att rätten till merkostnadsersättning påverkas ska beslutet omprövas. Detta gäller inte förändringar som bara är tillfälliga, se nedan under avsnitt 8.3.1.
Förhållanden som kan vara skäl att göra en efterkontroll kan till exempel vara att
- personens hälsotillstånd har förändrats
- en eller flera tidigare godtagna merkostnader inte längre finns
- personen kommer att omfattas av annat samhällsstöd
- personen vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från stat, kommun eller en region
- en förälder söker merkostnadsersättning för ett barn som den andra föräldern redan får ersättning för.
En efterkontroll syftar alltså till att avgöra om ett ändrat förhållande påverkar rätten till merkostnadsersättning och om det därför ska göras en omprövning. Endast ett ändrat prisbasbelopp som påverkar rätten till merkostnadsersättning utgör inte ett sådant ändrat förhållande. Vid en efterkontroll ska Försäkringskassan utgå från det prisbasbelopp som var gällande vid den tidpunkt när beslutet fattades.
För att kunna avgöra om ett ändrat förhållande påverkar rätten till merkostnads-ersättning ska Försäkringskassan utgå från de kostnader som låg till grund för det tidigare beslutet. Det medför att Försäkringskassan inte ska väga in att tidigare godtagna merkostnader har blivit dyrare eller högre. Nya kostnader eller kostnader som inte har blivit utredda ska inte heller vägas in i efterkontrollen. Det vägs in först när det är konstaterat att en omprövning ska göras. Det kan i sin tur medföra att de sammantagna förändringarna leder till att nivån ska vara oförändrad efter genomförd omprövning.
8.3.1 Tillfälliga förändringar
I lagtexten anges uttryckligen att omprövning ska göras vid ändrade förhållanden, men inte vid tillfälliga förändringar (50 kap. 14 § andra stycket SFB).
Försäkringskassan har gjort följande rättsliga ställningstagande (FKRS 2018:10).
En tillfällig förändring är en förändring som planeras bestå i högst sex månader.
Läs mer i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2018:10) Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning – vad är en ”tillfällig förändring”? om bakgrund och överväganden.
8.3.2 Förändringar i samhället
Vad som anses vara en normal kostnad kan ändras med tiden. Rätten till merkostnadsersättning kan därför påverkas av förändringar i samhället. Om det händer under den tid som en person har merkostnadsersättning kan rätten till ersättning behöva omprövas.
8.3.3 Förändringar i arbetslivet
Om merkostnader som har samband med arbete har godtagits kan det bli aktuellt med en efterkontroll när den enskildes arbetsliv förändras. Det gäller till exempel när en person beviljas allmän ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning på någon nivå eller om nivån ändras.
8.3.4 Beräkningen vid en efterkontroll och omprövning på grund av ändrade förhållanden
Vid en impuls om ett ändrat förhållande behöver Försäkringskassan ta ställning till om det ändrade förhållandet påverkar rätten till merkostnadsersättning. Förändringen får inte vara enbart tillfällig. Vid en efterkontroll som genomförs för att avgöra om det ändrade förhållandet påverkar rätten till merkostnadsersättning bör en beräkning göras utifrån de tidigare fastställda beräkningsperioderna. När vi beräknar merkostnadernas storlek behöver vi ta hänsyn till hur merkostnaderna är periodiserade i det beslut som gäller sedan tidigare. Det kan till exempel innebära att ett årligen återkommande belopp som har ändrats behöver justeras. Läs mer om justering i avsnitt 4.2.1 Årligen återkommande belopp.
Precis som vid en ansökan kan beräkningen behöva göras i flera beräkningsperioder för att avgöra om ändringen påverkar rätten till merkostnadsersättning. Det beror på vilken grupp den eller de ändrade kostnaderna tillhör och när i beräkningsperioden ändringen inträffar. Det kan till exempel vara så att en ändring av en merkostnad som tillhör gruppen löpande månadsbelopp inträffar så sent i beräkningsperiod 1 att ändringen inte får genomslag förrän i beräkningsperiod 2. En omprövning ska inte göras om de förändrade kostnaderna inte påverkar rätten till merkostnadsersättning i någon av de beräkningar som har gjorts för att kontrollera om rätten till merkostnadsersättning påverkas.
Om de förändrade kostnaderna påverkar rätten till merkostnadsersättning behövs nya beräkningar för att avgöra från och med när rätten till ersättning påverkas. Den beräkningen skiljer sig åt från beräkningen av de sammanlagda merkostnaderna när en ansökan prövas. Det beror på att en ändring av en kostnad inte kan beaktas för tid innan ändringen inträffar. Detsamma gäller eventuella nya merkostnader som har tillkommit.
När ändringen gäller en enstaka ändrad kostnad eller flera ändringar som gäller från samma månad, är det tydligt från och med vilken månad ändringen inträffar. Om den enskilde har fortsatt rätt till merkostnadsersättning men med en annan nivå börjar den nya beräkningsperioden den första månaden som innebär att rätten till ersättningen minskar. Rätten till ersättning påverkas dock från månaden efter.
Om ändringen däremot gäller flera kostnader från olika tidpunkter behöver beräkningen göras i flera steg för att avgöra från och med när rätten till merkostnadsersättning påverkas. Läs mer om beräkning av merkostnader vid en omprövning i avsnitt 8.2.1 Beräkning av merkostnader vid en omprövning med visst tidsintervall.
Tillvägagångssättet vid en omprövning är detsamma oavsett om det är en omprövning med visst tidsintervall eller om det är en omprövning på grund av ändrade förhållanden. Den enda skillnaden är syftet med beräkningen som sker i de fasta beräkningsperioderna. När det gäller omprövning med visst tidsintervall är det redan konstaterat att en omprövning ska göras. När det gäller en efterkontroll är syftet med beräkningen i de fasta beräkningsperioderna att avgöra om en omprövning ska göras.
8.3.5 Merkostnadsersättning på en garanterad nivå för en försäkrad som är blind
För en försäkrad som är blind lämnas alltid merkostnadsersättning på en garanterad nivå som motsvarar 70 procent av prisbasbeloppet om hen inte är beviljad hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspension. Det framgår av 50 kap. 12 § SFB.
Om hen får hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspension ska Försäkringskassan ompröva rätten till merkostnadsersättning eftersom rätten till den garanterade nivån ändras till 40 procent av prisbasbeloppet. Vid omprövningen får Försäkringskassan utreda om personen har merkostnader av sådan omfattning att hen har rätt till högre nivå än den garanterade. I samband med utredningen ska Försäkringskassan därför fråga den enskilde om hen har sådana merkostnader.
Tidpunkten för att börja ta ut ålderspension är rörlig, men inkomstgrundad ålderspension lämnas tidigast från och med den månad då den enskilde fyller 61 år.
Tjänstepension regleras mellan arbetstagare och arbetsgivare och jämställs inte med ålderspension i lagens mening. Men det förhållandet att man slutar arbeta och tar ut tjänstepension kan ändå innebära ändrade förhållanden som påverkar rätten till mer-kostnadsersättning.
8.3.6 När det inte längre finns en underhållsskyldig förälder
En underhållsskyldig förälder kan ha rätt till merkostnadsersättning fram till den dag underhållsskyldigheten upphör, vilket som längst är till och med dagen innan barnet fyller 21 år. I de fall en underhållsskyldig förälder är beviljad merkostnadsersättning för ett barn och underhållsskyldigheten upphör innan barnet fyller 21 år, ska en omprövning göras enligt 50 kap 14 § SFB. Att underhållsskyldigheten upphör är ett ändrat förhållande som påverkar rätten till merkostnadsersättning (prop. 2017/18:190 s. 111).
8.3.7 Om en av föräldrarna avlider
Om merkostnadsersättning delas mellan två föräldrar och en av dem avlider har förhållandena ändrats så att den andra förälderns rätt till merkostnadsersättning ska omprövas. Se även avsnitt 5.5 under rubriken Om någon av föräldrarna inte längre har rätt till merkostnadsersättning.
8.3.8 När efterkontrollen visar att beslutet inte ska omprövas
Om förhållandena inte har ändrats så mycket att rätten till merkostnadsersättning har påverkats, eller om de visserligen har ändrats på ett sådant sätt men förändringen är tillfällig, ska rätten till ersättning inte omprövas. När efterkontrollen leder till att rätten till ersättning inte ska omprövas fattas beslut i journal. Det innebär att utredaren dokumenterar att ett beslut har fattats och vad beslutet innebär. Vid behov skickas ett beslutsmeddelande som motsvarar innehållet i journalanteckningen till den enskilde. Tidpunkten för den regelbundet återkommande omprövningen flyttas inte fram.
8.3.9 När efterkontrollen visar att beslutet ska omprövas
När förhållanden som påverkar rätten till merkostnadsersättning ändrats och förändringen inte är tillfällig, ska rätten till merkostnadsersättning omprövas.
8.4 Anmälningsskyldighet
110 kap. 46 § SFB Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen. [ … ] Anmälan behöver inte göras om den handläggande myndigheten har kännedom om ändringen och därför saknar behov av en anmälan. [ … ]
110 kap. 47 § SFB Anmälan enligt 46 § ska göras så snart som möjligt och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen. [ … ]
För den som är omyndig är det förmyndaren som är anmälningsskyldig. God man eller förvaltare enligt FB för den enskilde har samma skyldighet som den enskilde att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Det följer av 12 kap. FB (prop. 2008/09:200 s. 473).
Anmälan behöver dock inte göras om Försäkringskassan redan känner till ändringen och därför inte behöver en anmälan.
Anmälningsskyldigheten gäller alla som ansöker om eller har rätt till merkostnads-ersättning. Om två föräldrar delar på ersättningen är båda skyldiga att anmäla förändringar, även sådant som påverkar merkostnaderna under den tid som barnet vistas hos den andre föräldern, exempelvis ett utökat samhällsstöd.
Eftersom anmälningsskyldigheten uppkommer när man har ansökt om merkostnads-ersättning är det lämpligt att den enskilde informeras om skyldigheten redan i samband med utredningssamtalet. Informationen bör även lämnas i beslutsbrevet.
Mer information om betydelsen av anmälningsskyldighet finns i Försäkringskassans vägledning (2024:02) Återbetalning.
8.5 Återkrav och återbetalningsskyldighet
Det finns olika anledningar till att Försäkringskassan betalar ut för mycket merkostnads-ersättning. Beroende på omständigheterna kan den enskilde bli återbetalningsskyldig. Även om två föräldrar får rätt till merkostnadsersättning för samma barn och tid finns inget solidariskt betalningsansvar för felaktigt utbetalt belopp.
Bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och ränta finns i 108 kap. SFB.
När Försäkringskassan misstänker att en utbetalning har blivit fel ska vi utreda och ta ställning till om merkostnadsersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Det beviskrav vi måste uppnå för att fullgöra vår bevisbörda i ett återkravsärende ska vara hög grad av sannolikhet. Se Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2022:05) Beviskrav vid bedömning av återbetalningsskyldighet.
Om Försäkringskassan har betalat ut för mycket merkostnadsersättning ska vi ta ställning till när ersättningen skulle ha minskats eller upphört om vi hade känt till alla relevanta förhållanden. Ställningstagandet gäller alltså förfluten tid, och görs vanligtvis i samband med ett beslut om omprövning som innebär att merkostnadsersättningen ska minska eller upphöra. Ställningstagandet ska journalföras, men är inte en del av omprövningsbeslutet. Det används som ett underlag för att bedöma om återkrav ska prövas. Om återkrav ska prövas bedömer den som fattar beslut om återkrav om den enskilde är återbetalningsskyldig.
Mer information om bevisbörda och beviskrav i återkravsärenden samt återbetalningsskyldighet finns i Försäkringskassans vägledning (2024:02) Återbetalning.
Metodstöd – utredning vid misstanke om felutbetalning för förfluten tid
Om Försäkringskassan misstänker att den enskilde har fått merkostnadsersättning som hen inte har haft rätt till ska du utreda om ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Du ska utreda mot beviskravet hög grad av sannolikhet. Utredningen ska dokumenteras i journalen och ligger sedan till grund för ställningstagandet om förfluten tid.
För att kunna avgöra om ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp bör utredningen till exempel visa följande.
- Hur och när det uppmärksammades att merkostnadsersättning betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.
- Anledningen till att den enskilde inte uppfyller villkoren för att få den merkostnadsersättning som betalats ut.
- Andra omständigheter som kan ha lett till att ersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.
- För vilken period merkostnadsersättning har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.
- Hur mycket ersättning som har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp.