5 Beräkning av smittbärarpenning
Efter att man har bedömt om smittbäraren måste avstå från förvärvsarbete och vilken förmånsnivå som smittbärarpenning kan lämnas på, ska ersättningens storlek beräknas. Det här kapitlet handlar om beräkningen av smittbärarpenning.
5.1 Grundläggande bestämmelser för beräkning av smittbärarpenning
Hur smittbärarpenning ska beräknas framgår av 46 kap. 14 § SFB för den som är försäkrad för sjukpenning.
46 kap. 14 § SFB Smittbärarpenning lämnas med ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap.
Smittbärarpenningen beräknas alltså enligt samma principer som sjukpenning enligt 28 kap. SFB. Det innebär att smittbärarpenningen ska arbetstidsberäknas eller kalenderdagsberäknas. (28 kap. 2 § SFB)
Kalenderdagsberäknad smittbärarpenning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte. Arbetstidsberäknad smitt-bärarpenning lämnas bara för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat (28 kap. 3 § SFB). Dock har den försäkrade bara rätt till smittbärar-penning under den tid som han eller hon måste avstå från förvärvsarbete på grund av smittan (46 kap. 5 §).
5.2 Beräkningsunderlag allmänna bestämmelser
Smittbärarersättning beräknas på ett underlag som motsvarar 80 procent av den försäkrades SGI sedan denna har multiplicerats med talet 0,97 (46 kap. 14 § och 28 kap. 7 § SFB).
Även den som inte är försäkrad för sjukpenning kan få smittbärarpenning. Se avsnitt 5.7, Inte sjukpenningförsäkrad
5.2.1 Beräkningsunderlag vid sjuklön
Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön samma dag som smittbärarersättning betalas ut, ska smittbärarersättningen storlek beräknas på en SGI som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren. Årsarbetstiden beräknas på antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön. (46 Kap. 14 § och 28 kap. 8 § SFB)
Se vidare om beräkningsunderlag vid sjuklön i vägledningen (2015:1).
5.2.2 Beräkningsunderlag för familjehemsförälder
För den som får ersättning för att vara familjehemsförälder för tid som han eller hon också har rätt till smittbärarpenning, ska smittbärarpenningens storlek och årsarbets-tiden beräknas på en SGI respektive ett beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar ersättningen för att vara familjehemsförälder (46 kap. 14 § och 28 kap. 9 § SFB).
Se vidare om beräkningsunderlag för familjehemsförälder i vägledningen (2015:1).
5.3 Smittbärarpenning till anställda
Smittbärarpenningen arbetstidsberäknas under de första 14 dagarna om smitt-bäraren är anställd och har en SGI som helt eller delvis grundas på anställning (46 kap. 14 § och 28 kap. 5 §).
Bestämmelsen om arbetstidsberäknad smittbärarpenning innebär att den försäkrade inte har rätt till smittbärarpenning för lediga dagar. Men det finns undantag i 46 kap. 13 § SFB. Se avsnitt 4.6.2 Tid som likställs med förvärvsarbete.
Från dag 15 ska smittbärarpenningen kalenderdagsberäknas (28 kap. 4 § SFB).
Om smittbäraren har SGI av både anställning och annat förvärvsarbete som egen företagare eller uppdragstagare arbetstidsberäknas smittbärarpenningen till den del smittbäraren har SGI av anställning och kalenderdagsberäknas till den del som han eller hon har SGI av annat förvärvsarbete (46 kap. 14 § och 28 kap. 5 § andra stycket SFB).
Se vidare om beräkning i vägledningen (2015:1).
5.3.1 Jourtid
Arbetstidsberäknad smittbärarpenning under de första 14 dagarna lämnas inte för jourtid eftersom smittbäraren inte skulle ha utfört någon arbetsprestation. Jourtiden räknas alltså inte in de timmar som smittbäraren skulle ha arbetat.
Jourtid räknas heller inte in i årsarbetstiden. Se vidare i vägledningen (2004:5) och i vägledningen (2015:1).
5.4 Smittbärarpenning till helt eller delvis arbetslös
För den som är helt eller delvis arbetslös ska smittbärarpenningen beräknas per kalenderdag (46 kap. 14 § och 28 kap. 6 § 1 SFB). Det innebär att smittbärarpenning betalas för alla dagar som den försäkrade måste avstå från förvärvsarbete (46 kap. 14 § och 28 kap. 3 § SFB).
Under de första 14 dagarna måste den helt eller delvis arbetslöse smittbärararen vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den tidigare SGI:n för att kunna få smittbärarpenning. Det går dock att göra undantag från kravet om det skulle framstå som oskäligt (46 kap. 14 § och 28 kap. 6 § tredje stycket SFB). Från dag 15 gäller alltid huvudregeln i 28 kap. 4 § SFB. Sjukpenningen kalenderdagsberäknas då för alla dagar enligt 28 kap. 3 § SFB.
Smittbärarpenningen för helt eller delvis arbetslösa begränsas till högst 543 kronor per dag från och med den 7 september 2015 (46 kap. 14 § och 28 kap. 11 § SFB). För tid innan den 7 september är beloppet högst 486 kronor (p. 1 och 2 övergångs-bestämmelserna till lagen [2015:453] om ändring i socialförsäkringsbalken).
För en försäkrad som är delvis arbetslös behöver andelen arbetslöshet beräknas för att arbetslöshetstaket ska kunna tillämpas. En utförligare förklaring av hur man räknar fram beloppet för kalenderdagsberäknad ersättning finns i vägledningen (2015:1).
En smittbärare som har en intermittent anställning får arbetstidsberäknad smitt-bärarpenning för de timmar eller dagar som han eller hon skulle ha arbetat (28 kap. 3 § andra stycket SFB). Smittbäraren är att betrakta som anställd enbart de dagar som han eller hon har kommit överens med arbetsgivaren om arbete. Övriga dagar är smittbäraren att betrakta som arbetslös och får kalenderdagsberäknad smittbärar-penning. Detta följer av bestämmelserna om beräkning av sjukpenning i 28 kap. 3 första stycket och 6 § SFB (46 kap. 14 § SFB).
Läs mer om beräkning av ersättning till arbetslösa i vägledningen (2015:1) och om reglerna för SGI-skydd vid förvärvsavbrott i vägledningen (2004:5).
5.5 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd
Den som är frånvarande från programmet på grund av beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) har rätt att behålla aktivitetsstödet eller utvecklingsersättningen vid frånvaro (8 § FAS). En sådan smittbärare får alltså normalt inte smittbärarpenning.
Om man arbetar vid sidan av programmet och har studietids-SGI så kan man få smittbärarpenning baserad på den.
5.6 Studerande med studiestöd
En studerande har rätt att behålla studiemedel även om han eller hon som smittbärare måste avstå från utbildningen. (6 kap. 1 § studiestödsförordningen [2000:655])
Om den studerande har ett förvärvsarbete vid sidan om studierna kan han eller hon få smittbärarpenning. Den grundas då enbart på inkomsten av arbetet (46 kap. 14 § och 28 kap. 5 § första stycket 2).
Smittbärarpenningen beräknas på samma sätt som för sjukpenning till studerande. Se vidare i vägledningen (2015:1).
5.7 Inte sjukpenningförsäkrad
Smittbärare som inte är försäkrade för sjukpenning kan i vissa fall ändå ha rätt till smittbärarpenning. Det kan exempelvis gälla personer som inte är bosatta eller inte arbetar i Sverige (prop. 1988/89:112, s. 32–33). Detta regleras i 46 kap. 15 och 16 §§ SFB som säger:
46 kap. 15 § SFB Är smittbäraren inte försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap.6 § 3, ska smittbärarpenningen lämnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha uppgått till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade beräknats med bortseende från bestämmelserna i 25 kap. 3 § andra stycket 1 och 2.
46 kap. 16 § SFB I de fall som avses i 15 § ska som inkomst av anställning även räknas ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands.
Det betyder att det enda kravet för att kunna betala ut smittbärarpenning är att smittbäraren har en inkomst som antas uppgå till minst 24 procent av prisbas-beloppet. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna inkomst inte är sjuk-penninggrundande. Den kan bara användas när det gäller smittbärarpenning och registreras inte i Försäkringskassans system.
Ivan kommer från Ryssland och ska arbeta i Sverige som hantverkare i fem månader. Eftersom arbetet är begränsat till fem månader får han ingen SGI fastställd. Efter att ha arbetat i två veckor blir han avstängd från sitt arbete på grund av beslut enligt SmL. Ivan ansöker om smittbärar-penning. Eftersom hans årsinkomst uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet beviljar Försäkringskassan smittbärarpenning.
För den som får smittbärarpenning utan att vara sjukpenningförsäkrad ska ersättningen kalenderdagsberäknas. Det framgår av 46 kap. 17 § SFB.
46 kap. 17 § SFB Smittbärarpenning enligt 15 § ska beräknas per kalenderdag enligt 28 kap. 10 och 11 §§.