Hoppa till huvudinnehåll

4 Rätten till smittbärarpenning

I detta kapitel beskrivs reglerna för bedömningen av rätten till smittbärarpenning och vad som gäller beträffande försäkringstillhörighet för förmånen.

4.1 Försäkringstillhörighet​

För att ha rätt till en förmån krävs att personen är försäkrad i Sverige. I vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal finns övergripande information om försäkringstillhörighet. Där kan du bland annat läsa om

  • vad arbetsbaserade, bosättningsbaserade förmåner och övriga förmåner är, och hur man avgör om man är försäkrad för sådana förmåner
  • vad som gäller vid gränsöverskridande situationer, det vill säga när två eller fler länder är involverade
  • vad det innebär att förmånerna ingår i sakområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004.

Smittbärarersättning ingår i sakområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004.

4.1.1 Försäkringstillhörighet för smittbärarersättning​

Smittbärarersättning är vare sig arbetsbaserad eller bosättningsbaserad förmån utan en så kallad övrig förmån som avses i 4 kap. 2 § tredje punkten SFB.

4 kap. 2 § SFB Socialförsäkringen är indelad i tre försäkringsgrenar. Dessa avser

  1. förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosättningsbaserade förmåner),
  2. förmåner som grundas på arbete i Sverige (arbetsbaserade förmåner), och
  3. förmåner som grundas på andra omständigheter än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner).

Försäkrad för smittbärarersättning är den som är smittbärare enligt 46 kap. 3 § SFB. Det betyder att det inte krävs att personen vare sig bor eller arbetar i Sverige, även om sådana personer givetvis också är försäkrade om de uppfyller villkoren i 46 kap. 3 § SFB. Läs mer om villkoren i avsnitt 2.1.

7 kap. 10 § SFB Försäkrad för smittbärarersättning enligt 46 kap. i samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel är en sådan smittbärare som avses i 3 § samma kapitel.

I avsnitt 5.7 kan du läsa hur man beräknar smittbärarpenning till den som inte är försäkrad för sjukpenning i Sverige.

4.2 Måste avstå från förvärvsarbete på grund av beslut enligt SmL eller LML​

En smittbärare har rätt till smittbärarpenning om han eller hon måste avstå från förvärvsarbete på grund av skäl som regleras i 46 kap. 5 § första stycket SFB.

46 kap. 5 § första stycket SFB En smittbärare har rätt till smittbärarpenning om han eller hon måste avstå från förvärvsarbete på grund av

  1. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, eller
  2. läkarundersökning eller hälsokontroll som smittbäraren genomgår utan föregående beslut enligt 1 och som syftar till att klarlägga om han eller hon är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada, som kan göra livsmedel som han eller hon hanterar otjänligt som människoföda.

Måste avstå från förvärvsarbete innebär att smittbäraren eller den som misstänks vara smittbärare är avstängd från arbete och därför inte får arbeta.

4.2.1 Måste avstå från förvärvsarbete även för arbetslös​

För en arbetslös smittbärare innebär kravet att avstå från förvärvsarbete att han eller hon är tvungen att avstå från alla typer av arbeten på arbetsmarknaden för att få smittbärarpenning. Om smittbäraren får arbeta inom vissa yrkesområden så har han eller hon inte rätt till smittbärarpenning.

4.2.2 Ingripanden som inte ger rätt till smittbärarpenning​

I de tre situationerna nedan kan inte smittbärarpenning betalas ut. Det följer av 46 kap. 5 § andra stycket SFB, som lyder

46 kap. 5 § andra stycket SFB Första stycket gäller inte när det är fråga om

  1. hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen, eller
  2. beslut som avser avspärrning enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen.

Det innebär att rätt till smittbärarpenning saknas

  1. Om det finns skäl att misstänka att någon som anländer till Sverige är smittad av en samhällsfarlig sjukdom och en smittskyddsläkare beslutar att denne och andra personer som anländer med samma transportmedel ska genomgå hälsokontroll på platsen för inresan (3 kap. 8 § första stycket SmL).
  2. Om det i ett visst område brutit ut en samhällsfarlig sjukdom och Folkhälso-myndigheten beslutar att personer som anländer till Sverige från detta område samt andra personer som anländer med samma transportmedel ska genomgå hälsokontroll på platsen för inresan (3 kap. 8 § andra stycket SmL).
  3. Om en samhällsfarlig sjukdom har eller misstänks ha fått spridning inom ett avgränsat område utan att smittkällan eller smittspridningen är fullständigt klarlagd och Folkhälsomyndigheten beslutar att ett visst område ska vara avspärrat. Ett beslut om avspärrning innebär förbud för den som vistas i området att lämna det och förbud för den som befinner sig utanför området att besöka det. (3 kap. 10 § första stycket SmL)

4.3 Upphörande och nedsättning av smittbärarpenning​

I 46 kap. 6 § SFB regleras följande.

46 kap. 6 § SFB Smittbärarpenning får dras in eller sättas ned om smittbäraren

  1. inte följer förhållningsregler som har beslutats med stöd av smittskyddslagen (2004:168) eller överträder förbud enligt 3 kap. 9 § den lagen, eller
  2. inte följer särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Även bestämmelserna om upphörande och nedsättning av ersättning i 107 kap. 6 § och 110 kap. 52–54 och 56 §§ SFB ska tillämpas för smittbärarpenning.

4.4 Förmånstiden​

Förmånstiden regleras i 46 kap. 7 § SFB.

46 kap. 7 § SFB Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden och därefter så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning.

Det finns begränsningar i förmånstiden på samma sätt som för sjukpenning. Det regleras i 46 kap. 8 § SFB.

46 kap. 8 § SFB Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning i 27 kap. 34 § och sjukpenning i samband med 70-årsdagen i 27 kap. 37 § tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Läs mer

Läs mer i vägledningen (2004:5) och i vägledningen (2015:1).

4.5 Rehabiliteringsåtgärder​

Även den som får smittbärarpenning omfattas av bestämmelserna om Försäkrings-kassans rehabiliteringsansvar. Det regleras i 46 kap. 9 § SFB.

46 kap. 9 § SFB För en försäkrad som får smittbärarpenning ska bestämmelserna i 30 kap. 8–14 §§ om Försäkringskassans åtgärder för rehabilitering tillämpas.

Det innebär bl.a. att Försäkringskassan ska i samråd med smittbäraren klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering och samverka med de aktörer som kan vidta åtgärder för att smittbäraren inte ska behöva fortsätta att avstå från förvärvs-arbete.

Läs mer

Läs mer om rehabiliteringsåtgärder i vägledningen (2015:1).

4.6 Förmånsnivåer och förvärvsarbete​

Smittbärarpenning kan beviljas i olika omfattning beroende på hur stor del av sin arbetstid som smittbäraren måste avstå ifrån. Det regleras i 46 kap. 11 § SFB. Där anges följande:

46 kap. 11 § SFB Smittbärarpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel smittbärarpenning lämnas när den försäkrade helt måste avstå från förvärvsarbete.
  2. Tre fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  3. Halv smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  4. En fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

4.6.1 Förvärvsarbete vid partiell sjukersättning och arbete enligt de särskilda reglerna om steglös avräkning​

För den som beviljats sjukersättning utan tidsbegränsning enligt bestämmelserna som gällde före den 1 juli 2008 finns det särskilda regler som ger möjlighet att arbeta utan att rätten till sjukersättning prövas på nytt. Sjukersättningen minskas då med hänsyn till arbetsinkomsterna enligt ett beräkningssätt som kallas steglös avräkning.

Hur bedömningen av förmånsnivån ska göras om den försäkrade ansöker om smittbärarpenning när han eller hon arbetar med stöd av de särskilda reglerna finns i 46 kap. 12 § SFB.

46 kap. 12 § SFB Vid tillämpning av 11 § ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då den försäkrade förvärvsarbetar med stöd av 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

Det innebär att förvärvsarbete som utförs med stöd av bestämmelserna för steglös avräkning inte ska ingå när man avgör förmånsnivå.

4.6.2 Tid som likställs med förvärvsarbete​

Bestämmelsen om arbetstidsberäknad ersättning innebär att den försäkrade inte har rätt till smittbärarpenning för lediga dagar. Men det finns undantag och dessa regleras i 46 kap. 13 § SFB.

46 kap. 13 § SFB Med tid för förvärvsarbete likställs följande:

  1. Ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då han eller hon inte kan arbeta på grund av sjukdom inte ska räknas som semesterdag.
  2. Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas.
  3. Ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).
  4. Ledighet för ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

4.7 Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom​

SmL och LML är bara tillämpliga för den som bär på eller kan antas bära på en smittsam sjukdom utan att ha en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan enligt 46 kap. 3 § 1 SFB. Den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en smittsam sjukdom har rätt till sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) eller sjukpenning enligt 27 kap. SFB.

Metodstöd

När du som handläggare tar emot en ansökan om smittbärarpenning, och det framgår att smittbärare kan ha nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska du kontakta honom eller henne och utreda arbetsförmågan.

Om det visar sig att den försäkrade är arbetsoförmögen till minst en fjärdedel på grund av sjukdom har han eller hon inte rätt till smittbärarpenning till den delen. Då kan den försäkrade ansöka om sjukpenning.

Om den försäkrade har en anställning informerar du den försäkrade om att arbets-givaren i normalfallet ska svara för sjuklön under de första 14 dagarna i sjukperioden. Den försäkrade ska därför sjukanmäla sig till sin arbetsgivare.

Om den försäkrade är arbetslös, egenföretagare, föräldraledig eller inte omfattas av reglerna för sjuklön ska du identifiera vilken dag som Försäkringskassan fick impuls om anmälan om sjukdomsfallet. T.ex. är läkarintyget att anse som en sjukanmälan. Denna sjukanmälan ska registreras så att den försäkrade kan ansöka om sjuk-penning via självbetjäningstjänsten eller få en ansökan om sjukpenning utskickad.

Det omvända kan inträffa dvs. att den försäkrade har ansökt om sjukpenning och Försäkringskassan har beslutat att han eller hon inte har rätt till sjukpenning eftersom arbetsförmågan inte är nedsatt. Då är det rätten till smittbärarpenning som nu ska prövas om smittbäraren ansöker om den förmånen.