2 Ansökan

Läs mer

Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken, innehåller en utförlig beskrivning av vad som gäller vid ansökan om en förmån. Där kan man till exempel läsa om:

• heder och samvete
• uppgiftsskyldigheten
• rätt att ändra sin ansökan
• komplettering av ansökan
• Försäkringskassans utredningsskyldighet och utredningsmetoder i försäkringsärenden
• serviceskyldighet
• dokumentation med tillhörande metodstöd om dokumentationskrav
• ställföreträdare och ombud
• åtgärder om handläggningen försenas och dröjsmålstalan
• kommunicering
• avvisning av ofullständig ansökan och avskrivning
• motivering av beslut.

2.1 Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel

Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel kan göras på Försäkringskassans blankett FK 7545 eller FK 7547 för arbetsgivare. Dessa blanketter kan även användas när ansökan gäller expertundersökning, reparation av arbetshjälpmedel, uppdatering eller uppgradering av arbetshjälpmedlet när det är datorbaserat eller utbildning för att kunna använda arbetshjälpmedlet eller anordningen. Det finns dock inget krav på att använda Försäkringskassans blankett eller motsvarande e-tjänst. Ansökan ska dock göras skriftligt, (110 kap. 4 § SFB). Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad, det vill säga antingen med en underskrift på papper eller med en elektronisk signatur med e-legitimation när ansökan görs via Mina sidor.

Även om det inte är särskilt föreskrivet att ett medicinskt underlag eller en offert ska bifogas ansökan är det den som ansöker om en förmån som i princip ska bevisa att han eller hon har rätt till det ansökan gäller. Det behövs därför både medicinska underlag och offert för att kunna bedöma om en sökande har rätt till bidrag till arbetshjälpmedel.

Det är den som ansöker om bidrag som ansvarar för att ta in en offert som underlag för köpet av arbetshjälpmedlet. Av offerten ska det framgå vilket arbetshjälpmedel som den sökande ansöker om bidrag för, och hur mycket det kostar. Försäkringskassan behöver säkerställa att den sökande tagit del av offerten eftersom det är den sökande som beställer och köper arbetshjälpmedlet.

Det är den sökande som köper arbetshjälpmedlet och Försäkringskassan ska inte styra från vilken leverantör den sökande gör det. Det gäller även om Försäkringskassan känner till att arbetshjälpmedlet kan köpas billigare hos en annan leverantör än hos den som lämnat offerten. Däremot kan Försäkringskassan använda uppgifter från en annan leverantör för att komma fram till om kostnaden för arbetshjälpmedlet är rimlig. Att man ska väga in hur mycket arbetshjälpmedlet kostar när man bedömer rätten till bidrag till arbetshjälpmedel får anses framgå av 2 § 1 förordningen (1991:1046).

Försäkringskassan kan begränsa bidragets storlek om kostnaden som anges i offerten inte är rimlig och det framgår av Försäkringskassans utredning att arbetshjälpmedlet kan fås till en lägre kostnad. Detta gäller även för bidrag till expertundersökningar, för reparationer av arbetshjälpmedlet, för uppdatering eller uppgradering av arbetshjälpmedlet när det är datorbaserat eller för utbildning för att kunna använda arbetshjälpmedlet eller anordningen. Du kan läsa mer om detta i 4.2.

Det är alltså den som beviljas bidraget som beställer och köper arbetshjälpmedlet, Försäkringskassan ger bidrag till köpet av arbetshjälpmedlet. Den försäkrade ansöker om bidrag till sådana hjälpmedel som är av individuell karaktär och arbetsgivaren om bidrag till sådana hjälpmedel eller anordningar som innebär ingrepp i arbetsgivarens egendom, till exempel om en lokal eller maskin måste byggas om.

En försäkrad eller en arbetsgivare kan samtidigt lämna in flera ansökningar om olika hjälpmedel. Då ska ansökningarna behandlas var för sig och inte ses som en ansökan. Det har betydelse för beräkningen av bidragets storlek. Enligt Försäkringskassans allmänna råd till 4 § i förordningen (1991:1046) bör beloppsgränserna avse varje arbetshjälpmedel för sig, när en försäkrad eller arbetsgivare ansöker om flera arbetshjälpmedel (Försäkringskassans allmänna råd [FKAR 2009:2] om arbetshjälpmedel).

2.2 Vem kan ansöka?

Både den försäkrade och arbetsgivaren kan ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel hos Försäkringskassan.

Det är den som beviljas bidrag till arbetshjälpmedel som sedan också äger arbetshjälpmedlet.

2.3 Tidpunkt för ansökan

Förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel

6 § Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel skall göras hos Försäkringskassan innan anskaffningen sker. En ansökan som har gjorts senare får beviljas endast om det finns synnerliga skäl. 7 § Bidrag enligt denna förordning lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år.

Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel ska alltså ha kommit in till Försäkringskassan innan den sökande beställer eller köper arbetshjälpmedlet. Det här gäller alla ansökningar om bidrag till arbetshjälpmedel, det vill säga även när någon ansöker om bidrag för expertundersökning, reparation, uppdatering och uppgradering eller utbildning.

Av Försäkringskassans allmänna råd till 6 § i förordningen (1991:1046) framgår att synnerliga skäl bland annat kan vara att en försäkrad eller en arbetsgivare blivit felaktigt informerad av Försäkringskassan eller att en försäkrad i en akut situation själv bekostat reparation av ett hjälpmedel (Försäkringskassans allmänna råd [FKAR 2009:2] om arbetshjälpmedel).

Av 7 § förordningen (1991:1046) framgår att bidrag beviljas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 69 år.

2.4 Yttrande från arbetstagarorganisationer

Förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel

8 § Innan ett ärende om bidrag till en arbetsgivare avgörs, skall berörda arbetstagarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig.

2.5 Metodstöd – kontrollera ansökan och formella krav

När ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel kommer in ska du som är handläggare kontrollera att

• ansökan är undertecknad
• ansökan har gjorts före den månad den försäkrade fyller 69 år
• ansökan har kommit in till Försäkringskassan innan arbetshjälpmedlet, expertundersökningen, reparationen, uppdateringen, uppgraderingen eller utbildningen har beställts eller köpts
• det finns medicinskt underlag för bedömning av funktionsnedsättningen.

När det är en arbetsgivare som ansöker om bidraget ska det framgå av ansökan att de arbetstagarorganisationer som berörs har fått tillfälle att yttra sig.

Du ska även kontrollera att det finns en offert på ett arbetshjälpmedel som är lämpligt.

Om en ansökan har kommit in och offerten kommer in senare, behöver du säkerställa att den sökande har tagit del av offerten.

Om den försäkrade har ett pågående sjukfall meddelar du försäkringsutredaren som handlägger ärendet om sjukpenning att det kommit in en ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel.

Om det inte framgår av ansökan att de arbetstagarorganisationer som berörs har fått tillfälle att yttra sig ska du kontakta arbetsgivaren. Informera arbetsgivaren om att arbetstagarorganisationerna ska få tillfälle att yttra sig och att arbetsgivaren därför ska komplettera sin ansökan med uppgifter om det.

2.6 Begäran om ett avgörande

I det här metodstödet kan du läsa om hur Försäkringskassan hanterar en begäran om att ett ärende om bidrag till arbetshjälpmedel ska avgöras, och hur ett avslag på en sådan begäran ska hanteras. I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om begäran om ett avgörande.

2.6.1 Metodstöd – begäran om att ärendet ska avgöras

Om det har gått sex månader sedan ansökan kom in har den som har ansökt om bidraget rätt att kräva att ärendet avgörs. Om en begäran om att ärendet ska avgöras kommer in, ska en specialist omedelbart gå igenom ärendet och ta ställning till om det går att fatta beslut om rätten till bidraget inom fyra veckor. Om det går att fatta beslut inom fyra veckor ska ärendet prioriteras. Om det inte går att fatta beslut inom fyra veckor ska specialisten besluta om avslag på begäran om att ärendet ska avgöras.

En begäran om att ett ärende ska avgöras hanteras i följande fyra steg:

1. Försäkringsutredaren antecknar i journalen att begäran kommit in, och lämnar impuls till specialisten om att ärendet ska hanteras skyndsamt.
2. Specialisten går igenom ärendet och, diskuterar det vid behov med försäkringsutredaren och bedömer om beslut om rätten till bidraget kan fattas inom fyra veckor.
3. Specialisten dokumenterar sitt ställningstagande i journalen och markerar anteckningen med Ny journalanteckning.
4. Om ett beslut

• kan fattas inom fyra veckor förbereder försäkringsutredaren ärendet för beslut. Då är det inte nödvändigt att i beslutet om rätten till bidraget bemöta begäran om att ärende ska avgöras eftersom den sökande får ett beslut.
• inte kan fattas inom fyra veckor gör försäkringsutredaren en plan för fortsatt handläggning och förbereder ett utkast till avslagsbeslut på begäran om avgörandet. Försäkringsutredaren lämnar utkastet till en specialist som beslutar om att avslå begäran om avgörandet.

2.6.2 Metodstöd – överklagan om att ärendet ska avgöras

Om den som ansökt om bidraget inte är nöjd med Försäkringskassans beslut om att avslå begäran om att ärendet ska avgöras, kan han eller hon överklaga det till förvaltningsrätten.

Om det kommer in en överklagan ska det handläggande kontoret

• göra en rättidsprövning
• pröva om beslutet kan ändras
• om det blir aktuellt – se till att rätt förvaltningsrätten får överklagandet och nödvändiga handlingar från akten där rätten till bidraget handläggs.

Överklagan ska hanteras skyndsamt. Handläggningen av rätten till bidraget fortsätter under tiden som vanligt. Det är specialisten som tar hand om dessa överklaganden.

Läs mer

I vägledningen (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut kan du läsa mer om handläggning av ett överklagat förfarandebeslut.