5 Beräkningen av bidragets storlek
Detta kapitel handlar om beräkningen av bidragets storlek.
5.1 Bidragets storlek
Förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel
4 § Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag som avser datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, får Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. […]
Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Men bidrag som avser datorbaserade hjälpmedel eller om det i annat fall finns synnerliga skäl får beviljas med ett högre belopp än 50 000 kronor.
När vi beräknar bidragets storlek ingår inte sådana kostnader som ersätts av annan. Om den sökande har rätt att göra avdrag för moms, ska inte heller momsen ingå.
Det finns inte någon beskrivning av vad datorbaserat hjälpmedel är i författningstexten. Försäkringskassan anser att viss ledning vid bedömningen kan hämtas från betänkandet SOU 2004:83, Hjälpmedel, del. 2 (s. 231 och 359). Där står det bland annat att vad som är ett datorbaserat hjälpmedel förändras i takt med den tekniska utvecklingen. I betänkandet konstateras att IT-hjälpmedel och datorbaserade hjälpmedel kan bestå av hårdvara, mjukvara och digitala tjänster. Som exempel på vilka nya möjligheter datorer har inneburit nämns informationsåtkomst genom punktskriftsdisplay och syntetiskt tal, ett nytt talbokssystem, digitala hörapparater, bild- och texttelefoni, mottagning och uppläsning av taltidningar och talböcker.
Det finns inte någon beskrivning av vad synnerliga skäl är i författningstexten. Vad som är synnerliga skäl måste alltid bedömas i det enskilda fallet. När begreppet synnerliga skäl används i författningstext innebär det att lagstiftaren har gett ett utrymme för att frångå en huvudregel.
Kammarrätten har i en dom funnit att det fanns synnerliga skäl för att bevilja bidrag med ett högre belopp. Det högre beloppet beviljades för ett hjälpmedel som var en förutsättning för att den försäkrade över huvud taget skulle kunna arbeta med administrativa datorbaserade uppgifter, i vart fall över tid. Det fanns också en risk för att den försäkrade skulle sägas upp om den försäkrade inte kunde utföra sina administrativa uppgifter. (KRNJ:s mål nr 3088-10, Domsnytt 2011:38).
HFD fann att ett hjälpmedel som innebär en produktivitetshöjning eller annan rationalisering av verksamheten i sig inte utesluter att bidrag kan ges. En annan sak är att sådana omständigheter kan få betydelse vid beräkningen av bidragets storlek (jämför prop. 1990/91:141 s. 69 f.). (HFD 2017 ref. 6)
5.2 Bidrag till arbetsgivaren
Förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel
4 § […] Bidrag till arbetsgivaren lämnas med hälften av den kostnad för hjälpmedlet eller anordningen som överstiger 10 000 kronor. Om det finns särskilda skäl och det har avgörande betydelse för om en försäkrad ska kunna ha kvar sitt arbete, får dock bidrag lämnas för mer än hälften av kostnaden. […]
Bidrag till arbetsgivare beviljas med hälften av den kostnad för hjälpmedlet eller anordningen som överstiger 10 000 kronor.
Om det finns särskilda skäl och det har avgörande betydelse för om en försäkrad ska kunna ha kvar sitt arbete kan bidrag beviljas med mer än hälften av kostnaden.
Det är alltså två skilda förutsättningar som ska vara uppfyllda för att bidrag ska lämnas för mer än hälften av den kostnad som överstiger 10 000 kronor. Dels ska det finnas särskilda skäl, dels ska bidraget ha avgörande betydelse för att arbetstagaren ska kunna ha kvar sitt arbete.
Kammarrätten har i en dom (KRNS 3136-15 och 3137-15) uttalat att de särskilda skälen kan vara kopplade till omständigheter antingen hos arbetstagaren eller hos arbetsgivaren. Det kan exempelvis röra sig om att arbetstagaren har särskilda svårigheter att få annat arbete eller att arbetstagaren har en unik kompetens som arbetsgivaren behöver. Kammarrätten ger exempel på vad som skulle kunna utgöra särskilda skäl men dessa ska inte ses som en uttömmande beskrivning utan i varje enskilt fall där frågan om särskilda skäl aktualiseras ska man göra en individuell bedömning. (KRNS 3136-15 och 3137-15 samt Domsnytt 2015:036)
5.3 Bidrag till den försäkrade
Förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel
4 § […] Bidrag till den försäkrade lämnas för hela kostnaden, om hjälpmedlet eller anordningen saknar värde för någon annan än den försäkrade. I andra fall lämnas bidrag med lägst halva kostnaden.
Bidrag till den försäkrade beviljas för hela kostnaden, om hjälpmedlet eller anordningen saknar värde för någon annan än den försäkrade. I andra fall beviljas bidrag med lägst hälften av kostnaden. (4 § sista stycket förordningen [1991:1046] och RÅ 1998 ref. 21)
Även om hjälpmedlet eller anordningen saknar värde för någon annan kan bidrag endast beviljas upp till beloppsgränsen 50 000 kronor. I vissa fall kan ett högre bidrag beviljas, se avsnitt 5.1.
5.4 Bidrag till arbetsgivaren och den försäkrade samtidigt
Om bidrag beviljas till både arbetsgivaren och den försäkrade samtidigt, men för olika arbetshjälpmedel, beräknas bidraget för var och en så som beskrivits ovan. Enligt Försäkringskassans allmänna råd till 4 § förordningen (1991:1046) bör beloppsgränserna i bestämmelsen avse varje arbetshjälpmedel för sig när en försäkrad eller arbetsgivare ansöker om flera arbetshjälpmedel (Försäkringskassans allmänna råd [FKAR 2009:2] om arbetshjälpmedel).
5.5 Metodstöd – beräkningen av bidrag till arbetshjälpmedel
Utifrån utredningen väger du som handläggare samman underlaget och bedömer storleken på bidraget till arbetshjälpmedel.
Vid beräkningen av bidragets storlek måste du bland annat ta ställning till följande:
- Är det ett datorbaserat hjälpmedel? Finns det i annat fall synnerliga skäl att bevilja ett högre belopp?
- Om det är arbetsgivaren som ansöker om bidrag med mer än hälften av kostnaden, finns det särskilda skäl och har det avgörande betydelse för om en försäkrad ska kunna ha kvar sitt arbete?
- Om det är den försäkrade som ansöker om bidrag, saknar hjälpmedlet eller anordningen värde för någon annan än den försäkrade?
- Om hjälpmedlet eller anordningen innebär en produktivitetshöjning eller annan rationalisering av verksamheten
Vid vissa tillfällen kan du om det är den försäkrade som ansöker om bidraget diskutera med arbetsgivaren om denne kan ta viss del av kostnaden, till exempel i situationer då kostnaden för hjälpmedlet överstiger taket på 50 000 kronor i bidrag.