1 Inledning
Detta kapitel ger en övergripande bild av bidrag till arbetshjälpmedel där bakgrund och syfte beskrivs.
1.1 Bakgrund
Reglerna om bidrag till arbetshjälpmedel finns i 30 kap. 5 § socialförsäkringsbalken och i förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel.
Före 1991 var det bara Arbetsförmedlingen som kunde lämna bidrag till arbetshjälpmedel. Från och med 1991 flyttades ansvaret över till Försäkringskassan för dem som har en anställning, för egenföretagare och för fria yrkesutövare som är etablerade på arbetsmarknaden. Överflyttningen av ansvaret innebar först och främst att det ekonomiska ansvaret flyttades över till Försäkringskassan för den grupp som omfattas av förordningen. Tanken var inte att ändra praxis om rätten till bidrag till arbetshjälpmedel. (Prop. 1990/91:141 s. 69 f., ”Rehabilitering och rehabiliteringsersättning”)
1.2 Syfte
Försäkringskassan kan bevilja bidrag till arbetshjälpmedel till sådana arbetshjälpmedel som en förvärvsarbetande försäkrad behöver som ett led i sin rehabilitering (jämför 30 kap. 5 § SFB). Syftet med bestämmelserna är att förebygga långa sjukskrivningsperioder genom att möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar och långvariga sjukdomstillstånd att fortsätta att vara yrkesverksamma (prop. 1990/91:141 s. 70).
Bidrag till arbetshjälpmedel kan alltså beviljas även om den försäkrade inte är sjukskriven.
1.3 Ansvarsfördelning
Ansvaret för hjälpmedel och arbetshjälpmedel är uppdelat mellan olika aktörer.
Hälso- och sjukvården svarar för hjälpmedel som en person behöver för sin dagliga livsföring och för vård och behandling, läs mer i avsnitt 4.1.1. Arbetsförmedlingen svarar för bidrag till arbetshjälpmedel och liknande som en arbetslös person med funktionsnedsättning behöver för att kunna få och utföra ett arbete, läs mer i avsnitt 4.1.2.
Försäkringskassan har ett motsvarande kostnadsansvar för personer med funktionsnedsättning som redan har en anställning. Försäkringskassan svarar för bidrag för sådana hjälpmedel eller en anordning som inte normalt behövs i verksamheten eller som inte behövs för att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande. Försäkringskassan svarar även för bidrag om hjälpmedlet normalt behövs i verksamheten eller behövs för att arbetsmiljön ska vara tillfredställande om hjälpmedlet behöver individanpassas, läs mer i avsnitt 4.3.1.