Bilaga Övergångsbestämmelser och bestämmelser före den 1 januari och 1 februari 2016
Ö 1 Rätten till boendetillägg
Ö 1.1 Borttag av tidsgränsen i sjukförsäkringen och avskaffande av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion
Bakgrund
Den 1 februari 2016 avskaffades den bortre gränsen i sjukförsäkringen. I samband med det upphörde även det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion. Programmet erbjöds dem vars dagar med sjukpenning, aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut. Regeringen ansåg att det skulle vara mer effektivt att använda Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens resurser till tidigare rehabiliteringsinsatser riktade till personer med förmåga att tillgodogöra sig dessa.
Bestämmelsen om att boendetillägg kan betalas ut under tiden i det arbetsmarknadspolitiska programmet fyller därmed inte längre någon funktion.
Övergångsbestämmelse
Övergångsbestämmelserna innebär att en försäkrad som påbörjat arbetslivsintroduktion innan den 1 februari 2016 har möjlighet att slutföra programmet. Bestämmelserna innebär även att en sådan försäkrad kan beviljas boendetillägg enligt de tidigare gällande föreskrifterna under tiden hen slutför programmet.
För förmåner som avser tid innan de nya reglerna trädde i kraft gäller fortfarande de tidigare föreskrifterna. (punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag [2015:963] om ändring i SFB).
Lydelse före den 1 februari 2016
Tidigare kunde boendetillägg betalas ut till den som deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion och får aktivitetsstöd, enligt 103 c kap. 4 § punkt 3:
Boendetillägg kan lämnas till den som omfattas av 2 § och som
- får sjukpenning enligt 27-28 a kap.,
- får rehabiliteringsersättning enligt 31 eller 31 a kap., eller
- deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion och får aktivitetsstöd.
Ö 1.2 Bidragsgrundande inkomst
Sjukpenning eller rehabiliteringspenning samtidigt med aktivitetsstöd
I vissa fall kan en försäkrad ha rätt till sjukpenning eller rehabiliteringspenning för samma dagar som hen får aktivitetsstöd under arbetslivsintroduktion. Den bidragsgrundande inkomsten beräknas då genom att ersättningarna var för sig räknas om till årsbelopp som sedan summeras.
Roy får halv sjukpenning med 110 kronor per dag och aktivitetsstöd under arbetslivsintroduktion med 350 kronor per dag. Sjukpenningdelen av hans bidragsgrundande inkomst ska beräknas på hel sjukpenning, det vill säga 220 kronor per dag (110 x 2).
Sjukpenningdelen av Roys BGI fastställs till 80 300 kronor (220 x 365) och aktivitetsstödsdelen till 91 000 kronor (350 x 260). Den sammanlagda bidragsgrundande inkomsten beräknas till 171 300 kronor per år (80 300 + 91 000).
Ö 2 Samordning med bostadstillägg
Ö 2.1 Samordningen av boendetillägg och bostadstillägg upphör
Bakgrund
Före 1 januari 2016 så samordnades boendetillägget för en försäkrad med makens bostadstillägg. Syftet var att förhindra att två bidrag skulle betalas ut för samma boendekostnad. Men redan vid beräkningen av boendetillägg respektive bostadstillägg tas hänsyn till att de försäkrade är makar och den beskrivna situationen uppstår därför inte. Det innebär att var och en endast får ersättning för sina egna boendekostnader. Därför har regeringen konstaterat att det inte finns några skäl för att samordna en försäkrads boendetillägg med makens bostadstillägg och att samordningen ska tas bort.
Övergångsbestämmelse
För förmåner som avser tid innan de nya reglerna trädde i kraft gäller fortfarande de tidigare föreskrifterna (punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag [2015:963] om ändring i SFB). Det innebär att samordning fortfarande ska göras för boendetillägg som avser tid före 1 januari 2016.
Lydelse före den 1 januari 2016
Tidigare fanns krav på samordning av en försäkrads boendetillägg och makens bostadstillägg (103 d kap. 1 och 9 §§ kap. 35 a § SFB) I 9 § står att:
Boendetillägget enligt 8 § ska minskas med de belopp som lämnas om
- preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap., och
- bostadstillägg till make enligt 100–102 kap.
Om boendetillägg lämnas till båda makarna ska boendetillägget till vardera maken minskas med halva det preliminära bostadsbidraget enligt första stycket 1.
För en försäkrad vars make har fått bostadstillägg ska ersättningarna samordnas.
Mikaela är gift, har två barn och halv sjukpenning i särskilda fall. Efter andelsberäkning har hon rätt till 2 500 kronor per månad i boendetillägg (30 000 kronor per år). Hennes maka får 1 700 kronor per månad i bostadstillägg (20 400 kronor per år) och därför ska Mikaelas boendetillägg minskas med 1 700 kronor per månad. Efter minskningen har Mikaela rätt till 800 kronor per månad i boendetillägg (9 600 kronor per år).
Tidigare fanns en hänvisning i 103 e kap. 3 § till 103 c kap. 4 § att det som föreskrivs även gäller när ändring görs av förmånsnivån för aktivitetsstöd som lämnas under deltagande i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion:
Boendetillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 ändras.
Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av
- förmånsnivån i de förmåner som anges i 103 c kap. 4 §,
- preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap. eller
- bostadstillägg till make enligt 100–102 kap.