4 Storleken på boendetillägget

Storleken på boendetillägget beror på om den försäkrade är gift eller ogift samt på antalet barn som finns i hushållet.

4.1 Gift och ogift

103 d kap. 2 § SFB Helt boendetillägg lämnas för år räknat med högst – 104 400 kronor till en ogift försäkrad, och – 52 200 kronor till en gift försäkrad.

Ett registrerat partnerskap har samma rättsverkningar som ett äktenskap med vissa undantag. När det i SFB talas om make eller gift innefattar dessa begrepp också registrerad partner (3 kap. 1 § lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap och 2 § lagen [2009:260] om upphävande av lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).

Vid beräkning av boendetillägg kan i vissa situationer den som är gift räknas som ogift och den som är ogift kan räknas som gift, se avsnitt 4.1.1 och 4.1.2. Det är samma bestämmelser som för bostadstillägg.

Läs mer

Bestämmelserna beskrivs i Pensionsmyndighetens vägledning (2010:5) Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

4.1.1 Likställda med makar

103 b kap. 3 § SFB Sambor likställs med makar när det gäller boendetillägg. Om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sambor, ska dessa likställas med sambor. Detta gäller inte om den som ansöker om boendetillägg eller den som sådant tillägg betalas ut till visar att de inte är sambor.

Begreppet sambor definieras enligt reglerna i 1 § första stycket sambolagen (2003:376). Tre kriterier ska vara uppfyllda för att två personer ska betraktas som sambor. Personerna ska

• bo stadigvarande tillsammans
• ha ett parförhållande
• ha ett gemensamt hushåll.

Definitionen omfattar sambor av såväl motsatt som samma kön och innehåller inget krav på att samborna ska vara ogifta (prop. 2002/03:80 s. 43). Det innebär att man kan betraktas som sambo med en person trots att man är gift med en annan person.

Enligt andra stycket i bestämmelsen är det den sökande som ska visa att hen är ensamstående när det kommer fram omständigheter som talar för motsatsen. Vid en sådan utredning är det viktigt att den personliga integriteten inte kränks och att den sökande är införstådd med att hen själv råder över vilka uppgifter som hen vill åberopa för att visa de faktiska boendeförhållandena.

4.1.2 Likställd med ogift

103 b kap. 4 § SFB När det gäller boendetillägg ska en person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställas med en ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta.

Även om två personer är gifta ska de i vissa fall räknas som ogifta. Det gäller när de lever stadigvarande separerade från varandra. Makar ska bedömas vara stadigvarande separerade om

• de har skilda boenden
• de inte har hushållsgemenskap
• avsikten är att de ska leva stadigvarande separerade.

Alla omständigheter som beskrivs ovan ska vara uppfyllda för att personerna ska kunna bedömas vara stadigvarande separerade, och alltså kan räknas som ogifta.

Läs mer

Läs mer om vem som betraktas som gift respektive ogift i vägledning (2010:5) Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Bedömningen av om de är stadigvarande separerade ska alltid göras utifrån en sammanvägning av de faktiska förhållandena i det enskilda ärendet. Det här är exempel på faktiska förhållanden som ska vägas in:

• om makarna har olika eller samma folkbokföringsadresser
• om de har gemensamma utgifter, till exempel för boende och uppehälle
• om makarnas avsikt är att vara stadigvarande separerade.

Om den ena vistas stadigvarande på sjukhus eller bor i en särskild boendeform, bör de bedömas vara varaktigt separerade. Det gäller även om de bor tillsammans i sitt hem under helger och röda dagar. Om en av makarna delvis vistas i hemmet och delvis på sjukhus eller i särskild boendeform, så kallad växelvård, är tiden för respektive vistelse avgörande.

4.2 Förhöjt boendetillägg för barn

Har den försäkrade barn ska boendetillägget höjas.

103 d kap. 3 § SFB Beloppen enligt 2 § ska höjas med – 18 000 kronor till hushåll med ett barn, – 30 000 kronor till hushåll med två barn, och – 42 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Med barn avses sådana barn som enligt 96 kap. berättigar till bostadsbidrag.

I 96 kap. SFB framgår att en person får förhöjt boendetillägg om hen

• har vårdnaden om ett barn och varaktigt bor tillsammans med barnet
• på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem
• har tagit emot barn för vård i familjehem efter en myndighets beslut, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader
• har barn som inte varaktigt bor hemma på grund av vård eller undervisning, men som vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier
• är förälder till ett barn under 18 år men barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, om det finns särskilda skäl för att bevilja bidrag
• är sambo eller gift med en person som är vårdnadshavare för ett barn under 18 år och barnet bor i den gemensamma bostaden.

Som barn räknas enligt 95 kap. 5 § 2 SFB den som är

• under 18 år, eller
• över 18 år och får studiehjälp eller förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Villkoret för att få förhöjt boendetillägg är att föräldern åtminstone tidvis bor tillsammans med barnet. Begreppet tidvis definieras som för bostadsbidrag (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 77). Det innebär att om barnet bor hos föräldern minst 30 dagar per år räknas det som tidvis boende (RAR 2001:8 till 96 kap. 6 § SFB).

Observera också att bostadsbidrag enligt 96 kap. 6 § SFB för tidvis boende barn bara lämnas om bostaden

• omfattar minst två rum utöver kök eller kokvrå, och
• har en bostadsyta som uppgår till minst 40 kvadratmeter.

Samma regler gäller för boendetillägg (103 d kap. 3 § andra stycket SFB).

Om en förälder är inneboende och tidvis har barn boende hos sig, kan hen dock inte få förhöjt boendetillägg. Anledningen är att man inte kan vara inneboende och få bostadsbidrag för tidvis boende barn (96 kap. 3 § SFB).

Läs mer

I vägledning (2004:10) Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar kan du läsa mer om vilka barn som ska räknas med.

103 d kap. 4 § SFB Om boendetillägg lämnas till båda makarna ska beloppen enligt 3 § delas lika mellan dem.

Att beloppen ska delas lika mellan makarna gäller oavsett vem som är förälder till barnet och vem som har vårdnaden om barnet (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 95).

Om boendetillägg betalas till två föräldrar som inte bor tillsammans kan båda ha rätt till förhöjt boendetillägg för samma barn. Det beror på att även den förälder som bara tidvis bor tillsammans med barnet kan ha ökade boendekostnader (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 77). Eftersom föräldrarna inte bor tillsammans ska inte beloppet för barn delas mellan dem.