3 Rätten till boendetillägg

103 c kap. 2 § SFB En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till ett boendetillägg. Detta gäller även för en försäkrad vars rätt till aktivitetsersättning upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år.

Bestämmelsen innebär att för att en försäkrad ska ha rätt till boendetillägg ska hen först ha fått något av följande:

• tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken
• aktivitetsersättning som upphör på grund av att hen fyller 30 år.

Den försäkrade måste dessutom uppfylla de villkor som anges i 103 c kap. 4 § SFB. Se vidare avsnitt 3.1.

103 c kap. 3 § SFB Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning som avses i 2 § har upphört.

I bestämmelsen beskrivs att den försäkrade får rätt till boendetillägg från och med månaden efter den månad när hens rätt till tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning upphörde. Om den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde före den 1 januari 2012 kan den försäkrade dock beviljas boendetillägg tidigast från och med januari 2012 (ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna punkt 4). Bestämmelsen att en försäkrad har rätt till boendetillägg om hens aktivitetsersättning upphör på grund av att hen fyller 30 år gäller bara personer med aktivitetsersättning som fyllde 30 år i januari 2013 eller senare. (Prop. 2011/12:1, s. 98)

Läs mer

Vad som avses med tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader beskrivs i vägledning (2013:1) Sjukersättning.

3.1 Förmåner som ger rätt till boendetillägg

103 c kap. 4 § SFB Boendetillägg kan lämnas till den som omfattas av 2 § och som

1. får sjukpenning enligt 27 – 28 a kap., eller
2. får rehabiliteringspenning enligt 31 eller 31 a kap.

Bestämmelsen innebär att boendetillägg bara kan betalas till den som får en eller flera av följande bidragsgrundande förmåner:

• sjukpenning
• sjukpenning i särskilda fall
• rehabiliteringspenning
• rehabiliteringspenning i särskilda fall.

Boendetillägg är en månadsersättning. Det innebär att den beviljas och betalas ut för hela kalendermånader. Det finns dock inget krav på att den förmån som ger rätt till boendetillägg ska ha betalats ut för en hel månad. Det innebär att den som fått någon av de bidragsgrundande förmånerna en dag i månaden har rätt till boendetillägg för hela månaden. (Prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 94)

3.2 Undantag från rätten till boendetillägg

103 c kap. 5 § SFB Boendetillägg lämnas inte till den som har rätt till bostadstillägg enligt 101 kap.

Av bestämmelsen framgår att den som har rätt till bostadstillägg inte kan få boendetillägg. Det är alltså rätten till bostadstillägg som är avgörande. Det innebär att om en försäkrad har rätt till bostadstillägg men inte får det på grund av att inkomsten är för hög, så kan hen ändå inte få boendetillägg.

101 kap. 3 § SFB Bostadstillägg kan lämnas till den som får

1. sjukersättning eller aktivitetsersättning
2. hel allmän ålderspension,
3. änkepension, eller
4. pension eller invaliditetsförmån enligt en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättningar att förmånen motsvarar svenska pension eller ersättning enligt 1–3.

En person kan även ha rätt till bostadstillägg om hen har

• vilande sjukersättning eller vilande aktivitetsersättning
• rätt till sjukersättning som dock inte betalas ut på grund av reducering med arbetsinkomst, så kallad steglös avräkning
• Änkepension som har samordnats med omställningspension.

(101 kap. 4–5 §§ SFB) Det finns även försäkrade som har rätt till bostadstillägg på grund av att de får särskild efterlevandepension eller hustrutillägg enligt övergångsregler (8 kap. 2 § första och andra punkten lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringsbalken). Personer som har uppnått den ålder då de har rätt att ta ut garantipension eller motsvarande EU/EES-pension kan söka bostadstillägg från Pensionsmyndigheten.

101 kap. 6 § SFB Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

1. ålderspenson för tid före den månad då den försäkrade fylller 66 år,
2. änkepension för tid från och med den månad då änkan fyller 66 år, och
3. änkepension till en änka som är född 1945 eller senare på grund av dödsfall 2002. Lag (2022:878).

Läs mer

Reglerna för vilka som har rätt till bostadstillägg beskrivs i Pensionsmyndighetens vägledning (2010:5) Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

3.3 Förmånstiden

103 c kap. 6 § SFB Boendetillägg lämnas från och med den månad den försäkrade får sådan ersättning som anges i 4 § till och med den månad sådan ersättning har lämnats.

Huvudregeln är att boendetillägg beviljas för samma tid som den försäkrade får någon av de förmåner som ger rätt till boendetillägg.

103 c kap. 7 § SFB Boendetillägg lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Boendetillägg beviljas från och med ansökningsmånaden och kan även beviljas retroaktivt upp till tre månader före ansökan kom in.

103 c kap. 8 § SFB Boendetillägg lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 66 år.

Boendetillägg kan som längst beviljas till och med månaden före den månad när den försäkrade tidigast har rätt att börja ta ut garantipension eller motsvarande EU/EES-pension.

3.4 Behålla rätten till boendetillägg

En försäkrad som inte får någon av förmånerna som ger rätt till boendetillägg måste skydda sin rätt till boendetillägg för att kunna få det i framtiden.

103 c kap. 9 § första stycket SFB En försäkrad behåller sin rätt till boendetillägg under tid då

1. han eller hon förvärvsarbetar,
2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 14–18 §§ som grund för SGI-skydd, eller
3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande.

Enligt den första punkten skyddar den försäkrade sin rätt till boendetillägg när hen arbetar. För att arbetet ska kunna utgöra den enda grunden för den försäkrade att behålla möjligheten att få boendetillägg krävs att arbetet är av en sådan omfattning att en SGI skulle kunna fastställas (prop. 2011/12:1, s. 73 och 82).

Enligt den andra punkten är rätten till boendetillägg skyddad när den försäkrade befinner sig i en av de situationer som beskrivs i 26 kap. 11, 12 eller 14–18 §§ SFB. Det innebär att skyddet gäller när den försäkrade

• studerar med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller under vissa omständigheter studerar med rätt till studiemedel
• får periodiskt ekonomiskt stöd enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter
• är gravid och går ner i tid eller avbryter sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen
• är föräldraledig helt eller delvis och avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om hen är förälder till barnet eller likställs med förälder och barnet inte har fyllt ett år
• adopterar ett barn som inte fyllt tio år eller tar emot ett barn som inte fyllt tio år i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård
• är föräldraledig från och med barnets ettårsdag och skyddar sin sjukpenninggrundande inkomst enligt RAR 2002:2 till 26 kap. 15 § SFB
• fullgör tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen om etablerings-insatser för vissa nyanlända invandrare
• inte arbetar av någon anledning som ger rätt till sjukpenning, ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller i vissa fall ersättning från arbetsskadeförsäkringen
• avbryter sitt förvärvsarbete under högst tre månader i följd, även om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre än tre månader.

Läs mer

Vad som gäller i dessa situationer beskrivs närmare vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.

Den tredje punkten handlar om skydd för personer i arbetsmarknadspolitiska program och arbetssökande. Av 1 § förordningen (2011:1526) om tillämpning av vissa bestämmelser om rätten att behålla sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg framgår att den som är arbetslös anses stå till arbetsmarknadens förfogande när han eller hon är

• anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, och
• aktivt söker och är beredd att anta ett erbjudet arbete i en omfattning som motsvarar minst en fjärdedel av heltidsarbete.

Av 2 § förordning (2011:1526) framgår att den försäkrade får behålla rätten till boendetillägget om hen blir avstängd från aktivitetsstödet på grund av att hen

• inte har medverkat till att upprätta en individuell handlingsplan
• inte har lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen inom utsatt tid
• inte har besökt eller tagit kontakt med Arbetsförmedlingen eller en kompletterande aktör vid en överenskommen eller på annat sätt bestämd tidpunkt
• vid ett tillfälle har avvisat någon insats, aktivitet eller annan arbetsmarknads-politisk åtgärd inom programmet
• utan giltig anledning har lämnat sitt arbete eller skilts från sitt arbete på grund av otillbörligt uppträdande

3.5 Upphörande av rätten till boendetillägg

103 c kap. 10 § SFB Rätten till boendetillägg upphör när den försäkrade inte längre får sådan ersättning som anges i 4 § och inte heller uppfyller förutsättningarna i 9 §.

Om den försäkrade vid någon tidpunkt inte skyddar sin rätt till boendetillägg upphör rätten för all framtid. Det betyder att även om den försäkrade senare skulle få en bidragsgrundande förmån kan hen inte beviljas boendetillägg.

3.5.1 När måste den försäkrade börja skydda rätten till boendetillägg?

Eftersom rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den månad som rätten till tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning upphör, måste den försäkrade uppfylla villkoren för att behålla rätten till boendetillägg senast den första vardagen efter att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen upphörde (103 c kap. 3 § SFB).

Det betyder att en försäkrad som exempelvis får sjukersättning till och med november måste uppfylla villkoren senast den 1 december. Bestämmelserna i 103 c kap. 9 och 10 §§ SFB är dock inte retroaktiva. Om den försäkrades sjukersättning upphörde före den 1 juli 2012 gäller övergångsbestämmelser och därför behöver hen inte uppfylla villkoren förrän den 1 juli 2012 (ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 1).

I vissa situationer har den försäkrade en bidragsgrundande förmån och har därmed rätt till boendetillägg, men på grund av beräkningsreglerna för boendetillägg minskas tillägget till 0 kronor (103 d kap. 7–9 §§ SFB). Eftersom den försäkrade fortfarande får en bidragsgrundande förmån behöver hen inte uppfylla villkoren i 103 c kap. 9 § SFB.

En strikt tolkning av 103 c kap. 10 § SFB innebär att om ansökan om en bidragsgrundande förmån avslås eller om ersättningen dras in, måste en försäkrad uppfylla villkoren i 103 c kap. 9 § SFB så fort hen tagit del av beslutet om den bidragsgrundande förmånen. Men eftersom det krävs att en bidragsgrundande förmån betalas ut för att man ska kunna få boendetillägg, är det inte möjligt att fatta beslut om rätten till boendetillägg innan beslut tagits om den bidragsgrundande förmånen (103 c kap. 4 § SFB). Rent praktiskt fördröjs beslutet om rätten till boendetillägg ytterligare av att boendetillägg ska betalas ut månadsvis i efterskott (103 e kap. 5 § SFB). Anledningen till denna bestämmelse är att det är först då som Försäkringskassan kan veta att den försäkrade uppfyller villkoren för rätt till tillägget (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 96).

Den här beslutsordningen kan den försäkrade inte påverka. Därför är det inte rimligt att kräva att en försäkrad ska börja uppfylla villkoren för att fortsatt behålla rätten till boendetillägg, innan hen fått ett beslut om att rätten till boendetillägg upphör. På samma sätt som en persons SGI är skyddad under tiden rätt till sjukpenning utreds bör också rätten till boendetillägg vara skyddad fram till att Försäkringskassan beslutar om boendetillägg (26 kap. 17 § andra stycket SFB).