5 Bidragsgrundande inkomst
Det här kapitlet beskriver vad bidragsgrundande inkomst (BGI) är, hur den beräknas och hur den påverkar boendetillägget.
103 d kap. 6 § första stycket SFB Den bidragsgrundande inkomsten är den ersättning som lämnas i form av
- sjukpenning enligt 27 och 28 kap.
- sjukpenning i särskilda fall enligt 28 a kap.,
- rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
- rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt 31 a kap., eller
- aktivitetsstöd.
En försäkrads BGI utgörs alltså av den ersättning som betalas i form av de förmåner som räknas upp i bestämmelsen.
103 d kap. 5 § SFB När det gäller boendetillägg avses med bidragsgrundande inkomst den inkomst enligt 6 § för år räknat, som den försäkrade kan antas komma att få under den närmaste tiden. Beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten ska göras utifrån förhållandena den första dagen som sådan ersättning lämnas som enligt 103 c kap. 4 och 7 §§ kan ge rätt till boendetillägg. Om denna ersättning inte lämnas som hel förmån ska inkomsten beräknas som om hel förmån lämnas.
BGI är den inkomst per år som den försäkrade kan antas komma att få under den närmaste tiden. Beräkningen görs utifrån förhållandena den första dagen som den försäkrade får en ersättning som kan ge rätt till boendetillägg. Man räknar med hel ersättning även om den försäkrade får partiell sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Om en försäkrad till exempel får halv sjukpenning måste denna därför räknas om till hel sjukpenning innan årsbeloppet kan beräknas.
Aktivitetsstöd beräknas till ett bestämt belopp per dag (10 kap. 6 § FEA). Även när ersättningen minskas för att det program som ger rätt till aktivitetsstödet är på deltid, så ses inte aktivitetsstödet som en partiell förmån. När det gäller beräkning av boendetillägg ses aktivitetsstöd därför alltid som en hel förmån och behöver aldrig räknas om från partiell till hel förmån.
Uttrycket ”den närmaste tiden” betyder att det ska vara en så aktuell inkomst som möjligt. Årsbeloppet konstrueras normalt genom att den bidragsgrundande dagersättningen från sjukförsäkringen, till exempel sjukpenning, multipliceras med 365. Aktivitetsstödet multipliceras med 260. (Prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 79)
Lillian får hel sjukpenning i särskilda fall med 230 kronor per dag. Hennes BGI fastställs till 83 950 kronor (230 x 365).
Hugo får hel sjukpenning med 320 kronor per dag. Hans BGI fastställs till 116 800 kronor (320 x 365).
Karim får halv sjukpenning i särskilda fall som motsvarar 115 kronor per dag. Hans BGI ska beräknas på hela sjukpenningen, det vill säga 230 kronor per dag. BGI fastställs till 83 950 kronor per år (230 x 365).
5.1 BGI med arbetstidsberäknad sjukpenning
I ett fåtal fall konstrueras årsbeloppet från sjukförsäkringen inte genom att dagersättningen multipliceras med 365. Det gäller då den bidragsgrundande förmånen är arbetstidsberäknad i stället för kalenderdagsberäknad.
Arbetstidsberäknad ersättning betalas bara ut för de timmar eller dagar som den försäkrade skulle ha arbetat. Normalt sett är därför ersättningen per dag högre än när ersättningen är kalenderdagsberäknad. Att då multiplicera dagersättningen med 365 skulle ge en för hög BGI. Om förmånen är arbetstidsberäknad ska dagersättningen i stället multipliceras med den försäkrades årsarbetstid – 260 dagar eller 2 080 timmar för ett heltidsarbete.
Förmåner som kan betalas ut antingen som arbetstidsberäknad eller kalenderdagsberäknad ersättning är sjukpenning och sjukpenning i förebyggande syfte (28 kap. 2 § SFB).
Förmåner som alltid betalas ut som kalenderdagsberäknad ersättning är rehabiliteringspenning (31 kap. 10 § SFB) och sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall (28 a kap. och 31 a kap. SFB).
Läs mer om arbetstidsberäkning och kalenderdagsberäkning i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringspenning.
5.2 BGI med flera bidragsgrundande förmåner
Flera av förmånerna som ingår i BGI kan beviljas och betalas ut samtidigt. De kombinationer som kan förekomma är
- sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall
- rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall
- rehabiliteringspenning och sjukpenning i särskilda fall
När sjukpenning i särskilda fall eller rehabiliteringspenning i särskilda fall betalas ut som en tilläggsförmån till sjukpenning eller rehabiliteringspenning så är det högsta sammanlagda beloppet per dag 230 kronor. BGI kan därför beräknas på samma sätt som om den försäkrade bara har sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall.
Zoey får halv sjukpenning med 76 kronor per dag och tre fjärdedels sjukpenning i särskilda fall med 97 kronor per dag, sammanlagt 173 kronor per dag (76 + 97). Hennes BGI beräknas på hel sjukpenning, det vill säga 230 kronor per dag. BGI fastställs till 83 950 kronor per år (230 x 365).
5.2.1 Sjukpenning och sjukpenning i förebyggande syfte samtidigt
Den försäkrade kan få både partiell sjukpenning och partiell förebyggande sjukpenning under samma dag. Förmånernas omfattning bestäms i förhållande till samma arbetstid. Det innebär att en försäkrad som får en fjärdedels sjukpenning som mest kan få tre fjärdedels förebyggande sjukpenning samma dag. Beräkningssättet blir därför i grunden detsamma som när den försäkrade har både sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall, men påverkas också av om förmånerna är arbetstids- eller kalenderdagsberäknade.
Om både sjukpenning och sjukpenning i förebyggande syfte är kalenderdagsberäknade eller arbetstidsberäknade
Om både sjukpenning och förebyggande sjukpenning är kalenderdagsberäknade så har ersättningen för respektive förmån beräknats på samma grunder. Vid samma omfattning bör då också ersättningen vara samma. BGI kan därför beräknas genom att välja en av förmånerna och multiplicera en dag med hel ersättning med 365.
Om båda förmånerna är arbetstidsberäknade kan BGI beräknas på samma sätt, förutom att en dag med hel ersättning multipliceras med den försäkrades registrerade årsarbetstid.
Sasha får en fjärdedel kalenderdagsberäknad sjukpenning och en fjärdedel kalenderdagsberäknad förebyggande sjukpenning samma dag. Varje förmån ger 120 kronor per dag vid en fjärdedels ersättning. Hel förmån ger därför 480 kronor per dag (120 x 4). Sashas BGI fastställs till 175 200 kronor (480 x 365).
5.3 BGI när den försäkrade är delvis arbetslös
En försäkrad som är delvis arbetslös och sjuk kan under de första fjorton dagarna av sjukperioden ha rätt till både sjukpenning från Försäkringskassan och sjuklön från sin arbetsgivare. När sjuklöneperioden upphör får den försäkrade bara sjukpenning. Eftersom sjukpenningen då betalas ut både för den arbetslösa och för den förvärvsarbetande delen, blir sjukpenningen högre utan att omfattningen ändras. Läs vidare i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringspenning.
När sjukpenningen höjs efter sjuklöneperiodens slut ska BGI och därmed även boendetillägget räknas om följande månad (103 e kap. 2–4 §§ SFB). Det kan innebära att den försäkrades BGI blir så hög att hela boendetillägget minskas bort. Läs mer om minskning i kapitel 6.
Den högsta möjliga sjukpenningen för en arbetslös försäkrad är 543 kronor per dag. Jan är delvis arbetslös och har en SGI som skulle ge honom mer än 543 kronor per dag – hans SGI är alltså över taket för arbetslösa. Det har betydelse för hur hans sjukpenning ska beräknas.
Jan blir sjuk och bedöms ha rätt till hel sjukpenning som arbetslös. Under de första 14 dagarna av sjukperioden får han också sjuklön från arbetsgivaren eftersom han på grund av sjukdom inte kan utföra sitt arbete. Sjukpenningen som betalas ut under de första 14 dagarna omfattar bara den andel som Jan anses som arbetslös. Enligt beräkningsreglerna för sjukpenning ger det honom 262 kronor per dag i hel sjukpenning. Jans BGI fastställs därmed till 95 630 kronor (262 x 365).
Jan är ensamstående med ett barn och har därför rätt till 122 400 kronor i boendetillägg. Hans BGI gör att årsbeloppet minskas med 8 176 kronor till 114 224 kronor (122 400 – 8 176).
När sjuklöneperioden upphör har Jan fortfarande helt nedsatt arbetsförmåga. Han får då även ut den sjukpenning som motsvarar hans förvärvsarbetande del. Jans sjukpenning blir därmed 552 kronor per dag och hans BGI räknas om till 201 480 kronor (552 x 365).
Eftersom Jans BGI har höjts ska hans boendetillägg räknas om från följande månad. Hans nya BGI gör att boendetillägget ska minska med 82 271 kronor (122 400 – 82 271).
5.4 BGI när den försäkrade får livränta
103 d kap. 6 § andra stycket SFB Till den bidragsgrundande inkomsten enligt första stycket ska läggas sådan livränta som lämnas till den försäkrade enligt 41 eller 43 kap.
Motiveringen till bestämmelsen är att den som samtidigt får livränta och någon av de ersättningar som grundar rätten till boendetillägg inte ska bli överkompenserad. Livräntan i sig ger dock inte rätt till boendetillägg (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 10 s. 79).
Hänvisningarna till 41 och 43 kap. innebär att med sådan livränta menas arbetsskadelivränta och livränta från det statliga personskadeskyddet.
Ines får sjukpenning och livränta. Hon får 200 kronor per dag i sjukpenning och 18 250 per år i livränta. Ines BGI fastställs till 91 250 kronor per år ([200 x 365] + 18 250).
Andra beräkningsregler gäller om den försäkrade får sjukpenning i särskilda fall, eller rehabiliteringspenning i särskilda fall i samband med livränta. I dessa situationer påverkas beräkningen av den försäkrades BGI genom att livräntan helt eller delvis minskar de andra förmånerna.
Hur sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall minskas med livränta beskrivs närmare i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.
Max får livränta med 39 496 kronor per år. Han får också tre fjärdedels sjukpenning i särskilda fall. Beloppet före avdrag för livränta är 173 kronor per dag.
Avdrag för livränta görs med 108 kronor per dag (39 496 / 365 = 108,2). Sjukpenning i särskilda fall betalas ut med 65 kronor (173 – 108).
Max BGI ska beräknas som om han fick hel sjukpenning i särskilda fall, det vill säga 230 kronor per dag. Efter avdrag för livränta blir beloppet 122 kronor per dag (230 – 108).
Max BGI fastställs till 84 026 kronor ([122 x 365] + 39 496).
Juan får livränta med 10 007 kronor per år. Han får också tre fjärdedels sjukpenning i särskilda fall och halv sjukpenning. Det är bara sjukpenning i särskilda fall som minskas med livräntan. Beloppet före avdrag för livränta är 93 kronor per dag. Sjukpenningen är 80 kronor per dag. Sammanlagt får Juan 173 kronor per dag.
Avdrag för livränta görs med 27 kronor per dag (10 007 / 365 = 27,4). Sjukpenning i särskilda fall betalas ut med 66 kronor per dag (93 – 27). Tillsammans med sjukpenningen får Juan 146 kronor per dag (80 + 66).
Juans BGI ska beräknas som om han fick hel ersättning. För kombinationen sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall är därför beloppet före avdrag för livränta 230 kronor per dag. Efter avdrag för livränta är beloppet 203 kronor per dag (230 – 27).
Juans BGI fastställs till 84 102 kronor ([203 x 365] + 10 007).
Panagiota får livränta med 22 333 kronor per år. Hon får också halv sjukpenning i särskilda fall och halv sjukpenning. Det är bara sjukpenning i särskilda fall som minskas med livräntan. Beloppet före avdrag för livränta är 61 kronor per dag. Sjukpenningen är 54 kronor per dag. Sammanlagt får Panagiota 115 kronor per dag.
Avdrag för livränta görs med 61 kronor per dag (22333 / 365 = 61,2). Sjukpenning i särskilda fall minskas därför till 0 kronor per dag (61–61), vilket innebär att hon får sjukpenning med 54 kronor per dag.
Panagiotas BGI ska beräknas som om hon fick hel sjukpenning, det vill säga 108 kronor per dag. Hennes BGI fastställs till 61 753 kronor ([108 x 365] + 22 333).
I vissa fall minskas också aktivitetsstödet med livräntan. I sådana fall beräknas BGI som vanligt utifrån det minskade aktivitetsstödet. Därefter läggs livräntan till den framräknade summan. Bestämmelserna om det beskrivs i vägledning (2009:2) Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program.