Hoppa till huvudinnehåll

9 Beslut

Försäkringskassan beslutar om boendetillägg efter att en ansökan har handlagts. Därefter prövar vi varje månad rätten till och storleken på boendetillägget. Detta framgår av utbetalningsbeskedet som den försäkrade får.

Inför varje beslut ska Försäkringskassan ta ställning till om den försäkrade ska kommuniceras eller underrättas.

Läs mer

Vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken beskriver utförligt vad som gäller för kommunicering, anstånd och hantering av beslut. Det finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till i olika situationer.

Riktlinjer (2004:14) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan beskriver hur ett brev ska vara utformat för att ha rätt innehåll och vara begripligt.

9.1 Underrättelse och kommunicering vid ansökan om boendetillägg

Innan Försäkringskassan fattar beslut så ska den försäkrade enligt huvudregeln informeras om vilket underlag som kommer att ligga till grund för beslutet och få möjlighet att yttra sig över det. Enligt 103 e kap. 3 § SFB får dock boendetillägg räknas om utan föregående underrättelse i vissa fall. Läs mer i avsnitt 9.2.

Om det inte finns något underlag att kommunicera ska den försäkrade normalt underrättas om vilket beslut Försäkringskassan planerar att fatta och få tillfälle att lämna synpunkter. Försäkringskassan är inte skyldig att informera om vilket beslut vi planerar att fatta. Men vi har valt att göra det ändå, eftersom det är ett sätt att berätta för den försäkrade hur underlaget påverkar vår bedömning. På så sätt kan hen lättare ta ställning till om något är fel eller saknas. Att vi ger den informationen är ett sätt att säkerställa att vår utrednings- och serviceskyldighet gentemot den försäkrade uppfylls. Det är särskilt viktigt att vi gör det i ärenden där vi överväger att sluta betala ut en ersättning som den försäkrade tidigare har fått.

Det är viktigt att alltid noga analysera vilken av ovanstående paragrafer som är styrande, så att kommuniceringen går rätt till. Till exempel får boendetillägg enligt 103 e kap. 3 § SFB räknas om utan föregående underrättelse om den försäkrades preliminära bostadsbidrag ändras. Om ett barn upphör att ge rätt till högre boendetillägg finns dock inget stöd i bestämmelserna om boendetillägg för att räkna om ersättningen utan föregående underrättelse. Innan nytt beslut kan fattas måste Försäkringskassan kommunicera den försäkrade om det inte är hen själv som har informerat Försäkringskassan om ändringen.

9.2 Underrättelse och kommunicering vid ändring av boendetilläggets storlek

Huvudregeln är att den försäkrade ska bli underrättad eller kommunicerad om boendetillägget ska räknas om. Det finns dock vissa situationer när det inte är nödvändigt.

103 e kap. 3 § SFB Boendetillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den bidragsgrundande inkomsten enligt 103 d kap. 6 § ändras. Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av – förmånsnivån i de förmåner som anges i 103 c kap. 4 §, eller – preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap.

Enligt bestämmelsen får boendetillägget räknas om utan att vi underrättar den försäkrade vid ändringar av

  • den bidragsgrundande inkomsten
  • förmånsnivån för de ersättningar som ger rätt till boendetillägg
  • preliminärt bostadsbidrag.

Boendetillägget ska omprövas när ett förhållande som påverkar tilläggets storlek har ändrats och ändringen av boendetillägget gäller från och med månaden efter det att ändringen har uppkommit. Det gäller bara när förhållandena har ändrats under en och samma förmånsperiod. Det är ändå möjligt för en försäkrad att ha två eller flera perioder med boendetillägg som löper i en följd, utan att hen behöver komma in med en ny ansökan däremellan. (103 e kap. 2 och 4 §§ SFB)

9.3 Interimistiska beslut om boendetillägg

Ett interimistiskt beslut är ett beslut som gäller i avvaktan på det slutliga beslutet. När utredningen är klar ska alltid ett slutligt beslut fattas för att ersätta det interimistiska beslutet. Om ett interimistiskt beslut har fattats under utredningstiden så ska den försäkrade kommuniceras eller underrättas innan vi fattar beslut. Ett beslut om att bevilja boendetillägg interimistiskt är omprövningsbart.

9.4 Avvisning

En ansökan ska avvisas om det – trots vägledning från handläggarens sida – inte går att få fram uppgifter om de faktiska förhållandena så att en meningsfull prövning över huvud taget är möjlig. Vilka brister som bör leda till avvisning måste avgöras från fall till fall. Man ska alltså använda möjligheten att avvisa en ansökan med stor försiktighet.

Det finns dock situationer när Försäkringskassan ska avvisa en ansökan. Det gäller när

  • ansökan är ofullständig
  • ansökan har stora formella brister
  • sakfrågan har prövats tidigare
  • frågan är under prövning i domstol.
Läs mer

Läs mer om avvisning när ansökan är ofullständig eller har stora formella brister i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.

I vägledning (2001:7) Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut kan du läsa mer om när sakfrågan redan prövats eller är under prövning i domstol.