6 En tid efter separationen
Ett avtal eller en dom om underhållsbidrag gäller som huvudregel för den tid som angetts i avtalet eller domen. Finns ingen tid angiven så ska avtalet eller domen anses gälla till och med dagen innan barnet fyller 18 år. Även om underhållsbidraget automatiskt anpassas efter ändringar i penningvärdet, kan det vara bra att se över underhållsbidraget vid flera tillfällen. Det kan exempelvis vara ändrade kostnader för att barnet har blivit äldre, att föräldrarnas ekonomiska situation förändras eller något annat som gör att det tidigare fastställda underhållsbidraget inte längre tillgodoser barnets behov. Om föräldrarna inte kan enas kan de begära jämkning av avtalet eller domen i domstol.
6.1 Indexering av underhållsbidrag
Underhållsbidrag anpassas automatiskt till ändringar i penningvärdet om underhålls-bidraget är fastställt i svensk valuta och före den 1 november föregående år. Bestämmelser om det finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Varje år fastställer Försäkringskassan det procenttal med vilket underhållsbidragen ska ändras. Det görs genom föreskrifter som publiceras i Svensk författningssamling (SFS), se till exempel Försäkringskassans föreskrifter (2022:1463) om ändring av vissa underhållsbidrag år 2023.
Enligt lagen om ändring av vissa underhållsbidrag ändras bidragsbeloppet i anslutning till ändringarna av det prisbasbelopp som anges i 2 kap. 6 och 7 §§ SFB. Om det framräknade procenttalet för ändring av bidragsbeloppet innehåller decimaler ska det avrundas till närmast lägre hela procenttal. Ändringen sker den 1 februari varje år.
Underhållsbidraget för ett barn fastställdes i augusti 2022 till 2 000 kronor. Den 1 februari 2023 höjdes underhållsbidraget med 8 procent enligt Försäkringskassans föreskrifter om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag. Den bidragsskyldiga föräldern ska därför betala 2 160 kronor per månad från och med februari 2023.
Det är viktigt att informera föräldrarna om att de ska själva ska bevaka och höja beloppet som den bidragsskyldiga föräldern ska betala enligt lagen om ändring av vissa underhållsbidrag. Om den bidragsskyldiga föräldern inte betalar det nya underhållsbidraget kan boföräldern ansöka om verkställighet av den utestående fordran hos Kronofogden eftersom den bidragsskyldiga föräldern inte betalar det fastställda underhållsbidraget i rätt ordning (7 kap. 1 § FB).
Boföräldern kan också ansöka om underhållsstöd om underhållsbidraget som hen får inte är högre än eller lika mycket som underhållsstödet. Om den bidragsskyldiga föräldern betalar mindre än underhållsstödet kan boföräldern ansöka om utfyllnads-bidrag. Om den bidragsskyldige inte betalar i rätt tid eller med rätt belopp kan boföräldern ansöka om fullt underhållsstöd, eftersom den bidragsskyldiga föräldern då inte anses betala i rätt ordning. (18 kap. 9 § SFB)
6.1.1 Jämkning och omprövning av underhållsbidrag
Om föräldrarnas inkomster och utgifter har förändrats kan föräldrarna behöva ändra avtalet eller domen om underhållsbidrag. Det kan de göra genom att skriva ett nytt avtal om föräldrarna är överens. Om de inte är överens så kan en domstol ändra underhålls-bidraget.
Om någon av parterna vänder sig till domstolen och vill ändra ett underhållsbidrag som nyligen fastställdes, måste hen kunna visa att underhållsbidraget som är fastställt i avtal är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst eller att förhållanden i övrigt har förändrats väsentligt. Det kan till exempel vara att den bidragsskyldiga föräldern har fått betydligt ändrade inkomster eller försörjningsansvar för ytterligare ett barn, eller om barnets behov har ändrats mycket. (7 kap. 10 § FB)
Domstolen kan ändra ett underhållsbidrag först efter sex år utan att det finns krav på att det ska vara ändrade förhållanden för någon av parterna (7 kap. 10 § FB). Det är därför mycket viktigt att parterna kontrollerar att uppgifterna som den andre parten lämnar verkar stämma när ett avtal skrivs eller när underhållsbidraget ska fastställas i domstol.
För att föräldrarna ska undvika att hamna i en situation där underhållsbidraget är fast-ställt till ett för lågt eller för högt underhållsbidrag kan det vara att föredra att föräldrarna skriver ett avtal på högst några år, för att sedan göra en ny beräkning och skriva ett nytt avtal, om de har god kontakt och kan komma överens. Om föräldrarna har svårt att komma överens kan det många gånger vara bättre för barnet att det finns ett avtal som är på en längre tidsperiod än att det inte finns ett avtal alls. Det kan innebära att underhållsbidraget blir oskäligt, av olika anledningar, efter en tid men underhållsbidraget höjs trots allt med penningvärdet så som det beskrivs i avsnitt 6.1.
6.2 Umgängesavdrag
Om den förälder som ska betala underhållsbidrag har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller minst sex dygn under en kalendermånad, får hen dra av 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn av barnets vistelse. Det sammanlagda avdragsbelopp som tillgodoräknas föräldern vid ett tillfälle ska, om det slutar på örestal, avrundas till närmast lägre krontal. Umgängesavdrag är reglerat i 7 kap. 4 § FB. Ett syfte med reglerna är att underlätta kontakten mellan barnet och den bidragsskyldiga föräldern (prop. 1978/79:12 s. 108–109). Avdragsrätten har begränsats till en viss andel av underhållsbidraget, eftersom boföräldern har kvar vissa fasta kostnader under tiden som barnet bor hos den andra föräldern.
Vid beräkning av antalet hela dygn räknas även det dygn då barnets vistelse hos den andra föräldern upphör som ett helt dygn, under förutsättning att inte vistelsen börjar och upphör under samma dygn. Med ett dygn avses tiden mellan klockan 0.00 och klockan 24.00. Den tid som ger rätt till avdrag räknas från det att barnet lämnats till den andra föräldern och till och med det dygn som barnet återlämnas till boföräldern. Eftersom avdraget endast räknas på varje fullbordat dygn, kommer det normalt inte att ha någon betydelse vid vilken tidpunkt barnet ska anses ha överlämnats från den ena föräldern till den andra föräldern (prop. 1978/79:12 s. 161–162).
Huvudregeln är att avdraget kan göras först efter det att barnet har varit hos den andra föräldern. Eftersom underhållsbidrag normalt betalas i förskott för en kalendermånad, kan avdraget göras först vid nästa betalningstillfälle. Avdraget får dock inte göras på underhållsbidrag som gäller sex månader innan utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde (7 kap. 4 § FB). Men en vistelse behöver inte vara avslutad för att avdrag ska få göras. Om vistelsen sträcker sig över ett månadsskifte kan den bidragsskyldiga föräldern få göra avdrag för den tid som barnet redan har vistats hos henne eller honom under den gångna månaden när hen betalar underhållsbidraget för nästa månad (prop. 1978/79:12 s. 162).
Underhållsbidraget är fastställt till 1 500 kronor per månad för ett barn. Den bidragsskyldiga föräldern har barnet hos sig i sex dygn under en månad 1/40 av 1 500 kronor = 37,5. 37,5 x 6 = 225. Föräldern får alltså göra ett avdrag på kommande betalning med 225 kronor, och betalar då bara 1 275 kronor för kommande månad.
Rätten att göra avdrag när barnet bor tillfälligt förutsätter att den bidragsskyldiga föräldern har haft barnet hos sig. Barnet får anses vara hos en förälder när det är i förälderns omedelbara vård och tillsyn i dennes hem, eller i och med att föräldern hämtar barnet på någon annan plats för att ha hand om det (prop.1978/79:12, s. 161–162). Det innebär att man inte alltid måste ställa kravet att barnet och föräldern hela tiden vistats tillsammans. Om barnet först är hos den bidragsskyldiga föräldern och därefter är en viss tid hos någon annan, innebär det att hen kan ha rätt att göra avdrag. Om barnet bor en tredjedel eller mindre av tiden hos den bidragsskyldiga föräldern räknas det bara som umgänge. Om barnet bor mer än en tredjedel av tiden hos den bidragsskyldige föräldern så kan det vara aktuellt att fundera på om barnet bor växelvist eller inte. (Bejstam, Wickström 1996:161)
6.3 Umgängesresor
I samband med att barnet ska vara hos den bidragsskyldiga föräldern så kan det uppstå resekostnader. Föräldrarna bör dela på resekostnaderna med hänsyn till vad som är skäligt till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. Det framgår av 6 kap. 15 b § FB. I normalfallet ska samma principer tillämpas som när underhållsbidrag till barn bestäms enligt 7 kap. FB (prop. 1997/98:7 s. 118). Föräldrarna kan också välja att räkna in umgängesresor i barnets behov när man räknar ut underhållsbidraget, se avsnitt 3.2.3.
6.3.1 Nettoavtal
När ett underhållsbidrag fastställs i en dom eller ett avtal kan hänsyn tas till att den bidragsskyldiga föräldern fullgör del av sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig (prop. 2004/05:116 s. 69). Det betyder att man redan vid avtalsskrivningen räknar fram värdet av det antal dagar som den bidragsskyldiga föräldern har barnet hos sig och drar av det från underhållsbidraget. Det blir alltså ett stående umgängesavdrag.
Den bidragsskyldiga föräldern har barnet hos sig varannan helg och halva juli varje år. Hen beräknas ha barnet hos sig i 56 dygn på ett år. Underhållsbidrag har räknats ut till 2 200 kronor per månad. Föräldrarna skriver in i avtalet att den bidragsskyldiga föräldern ska betala 1 944 kronor per månaden, eftersom ett regelbundet umgänge är avräknat från underhållsbidraget Värde på ett dygns umgänge 1/40 x 2 200 = 55 Värde på ett års (56 dygns) umgänge 55 x 56 = 3 080 Värde på en månads umgänge 3 080 / 12 = 256 Underhållsbidrag per månad efter avdrag för umgänge 2 200 – 256 = 1 944
Den bidragsskyldiga föräldern har inte rätt till ytterligare avdrag när underhållsbidraget har fastställts till ett lägre belopp eftersom hen har barnet hos sig regelbundet (7 kap. 4 § FB). Nettoavtalet gäller till det belopp som finns fastställt oavsett vilket umgänge som faktiskt äger rum. Om det faktiska umgänget inte stämmer överens med nettoavtalet bör nettoavtalet ändras.