1 Inledning
Försäkringskassan har tidigare haft ett särskilt mål i regleringsbrevet, att ”Försäkringskassan ska verka för att särlevande föräldrar har goda kunskaper om försörjningsansvar och möjligheterna att reglera underhåll för barn på egen hand samt om möjligheterna till samarbetssamtal som finns på kommunal nivå” (Regeringsbeslut I:12 den 18 december 2014).
Regeringen har nu i stället gett ”Försäkringskassan ett utökat uppdrag som innebär att myndigheten ska ge föräldrar information och stöd i frågor om underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn för att öka förutsättningar för civilrättsliga regleringar av barns underhåll” (prop. 2014/15:145 s. 1). Det utökade uppdraget som Försäkringskassan har fått från och med 1 april 2016 finns i förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.
Enligt gällande regelverk för underhållsbidrag och underhållsstöd är det föräldrarna som är primärt försörjningsskyldiga för sina barn och inte staten. Underhållsstödet är och har alltid varit tänkt som en skyddslagstiftning, som är till för att garantera barnet en rimlig försörjning när barnet inte får underhållsbidrag från den förälder som är underhållsskyldig (prop. 2014/15:145 s. 21).
Det finns många anledningar till varför en bidragsskyldig förälder inte betalar underhållsbidrag. Till exempel kan betalningsförmågan vara så pass låg att det inte är möjligt att betala något. Om Sverige då inte hade haft systemet med underhållsstöd hade det barnet inte fått något underhåll alls.
Det har dock visat sig att många föräldrar av olika skäl väljer att söka underhållsstöd i stället för att försöka komma överens om ett underhållsbidrag. Anledningarna är många men ett vanligt skäl är att Försäkringskassan erbjuder ett neutralt stöd, Försäkringskassan tar inte parti och om Försäkringskassan säger att det är ett visst belopp som ska betalas så betalar föräldern det. Ett av de starkaste skälen som föräldrarna anger är att Försäkringskassan är en garant för att underhållet kommer i tid varje månad.
Inför att regeringen gav Försäkringskassan ett utökat uppdrag fanns det äldre undersökningar som visade att 90 procent av de barn som levde i familjer som hör till de tre lägsta inkomstgrupperna, och som fick underhållsstöd på 1 573 kronor, egentligen skulle ha haft rätt till ett underhållsbidrag som är högre än underhållsstödet. I den lägsta inkomstgruppen skulle barn i genomsnitt ha kunnat få 1 000 kronor mer i underhållsbidrag varje månad än när de fick underhållsstöd (prop. 2014/15:145 s. 21).
Underhållsstödsbeloppet har blivit normerande när föräldrar kommer överens om underhållsbidrag. Föräldrarna väljer ofta underhållsstödsbeloppet för att de inte vet hur man beräknar underhållsbidraget eller för att de inte vill ”bråka” med den andra föräldern om pengar, och därför går de med på en summa som verkar rimlig. Många föräldrar vet inte vad skillnaden är mellan underhållsbidrag och underhållsstöd, och väljer därför den summa som de tror är fastställd för alla barn, nämligen underhållsstödsbeloppet. Om Försäkringskassan i stället hjälpte föräldrarna att komma överens om ett skäligt underhållsbidrag skulle många barn få en betydligt bättre ekonomisk standard.
Den här vägledningen avser att vara ett stöd till handläggare och utredare som kommer i kontakt med föräldrar som söker stöd i frågor om underhållsbidrag och underhållsskyldighet.
1.1 Mål och effekterna av målen
Genom att föräldrarna får stöd i frågor om underhållsskyldighet, kan Försäkringskassan bidra till att föräldrarna förstår sitt ansvar kring underhållsbidrag. Föräldrarna kan lättare komma överens om en lösning om de är medvetna om sitt ansvar och har bättre kunskap om underhållsbidrag och underhållsskyldighet. Barnen kommer att få ett underhållsbidrag som är rimligt utifrån barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga.
Om ovanstående mål uppfylls kommer det att leda till att många barn får en bättre ekonomisk standard. Färre föräldrar kommer att ansöka om underhållsstöd och kostnaderna för staten kommer att minska.
1.2 Försäkringskassans uppdrag
Försäkringskassans uppdrag om att bistå föräldrar med information och stöd i frågor om underhållsbidrag är i linje med barnkonventionens artikel 26 och 27. I artikel 26 i barnkonventionen står det att ”förmånerna skall, där så är lämpligt, beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har” och i artikel 27 tydliggörs det ytterligare att det är föräldrarna som är primärt försörjningsskyldiga och ska säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling.
Underhållsbidrag är inte något som Försäkringskassan fastställer utan det är föräldrarna som bör komma överens om ett belopp. Underhållsbidrag är ingen förmån som Försäkringskassan betalar ut, utan Försäkringskassan ska endast ge information och stöd till föräldrar att själva komma överens om underhållsbidraget eller ge tillräcklig information till föräldrarna så att de har kunskap om sin underhållsskyldighet.
Försäkringskassan ska vid varje ansökan om underhållstöd försäkra sig om att föräldern som ansöker har förstått skillnaderna mellan underhållsstöd och underhållsbidrag. Försäkringskassan ska uppmana föräldrarna att lösa underhållet för sitt/sina barn enligt civilrättsliga bestämmelser så långt det är möjligt. Om det inte är möjligt för den bidragsskyldiga föräldern att betala ett underhållsbidrag som motsvarar det Försäkringskassan betalar ut i underhållsstöd kan den förälder som bor med barnet ansöka om utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan kommer då att beräkna vad den bidragsskyldige minst ska betala, enligt reglerna i socialförsäkringsbalken 2010:110 (SFB), direkt till den förälder som bor med barnet. Försäkringskassan betalar sedan ett utfyllnadsbidrag till den förälder som bor med barnet. Trots att det inte är ett underhållsbidrag enligt FB så tydliggörs det för föräldrarna att försörjningsansvaret för deras barn är deras eget och inte statens. (Prop. 2014/15:145 s. 21)
1.3 Vilka är fördelarna med att komma överens om underhållsbidrag?
När föräldrarna själva räknar ut ett underhållsbidrag tar de hänsyn både till sin respektive ekonomiska situation och till barnets individuella behov. Underhållsbidraget blir då skäligt och rättvist för föräldrarna, samtidigt som barnets behov tillgodoses.
Genom att Försäkringskassan kan ge ett bättre stöd till föräldrarna i underhållsfrågor ökar förutsättningarna för gott samarbete mellan föräldrarna. När förutsättningar för gott samarbete ökar minskar konflikterna mellan föräldrarna, vilket är för barnets bästa (prop. 2014/15:145 s. 18, 24, 44 och 51).