4 Om föräldrarna inte är överens
Om föräldrarna inte kan komma överens om frågor som rör barnet kan Försäkringskassan rekommendera föräldrarna att kontakta kommunen för att få till stånd samarbetssamtal.
Läs mer om samarbetssamtal i avsnitt 2.2.
Om föräldrarna trots samarbetssamtal inte kan komma överens om frågor som rör barnet och vilket underhållsbidrag barnet ska få, kan barnet stämma den förälder som inte bidrar till barnets underhåll i domstol.
Föräldrarna kan vända sig till ett juridiskt ombud för stöd och hjälp i processen med att fastställa underhållsbidrag i domstol. För att hitta ett juridiskt ombud som har kunskaper inom familjerätt kan föräldrarna vända sig till Advokatsamfundet.
4.1 Dom
Om föräldrarna inte kan komma överens om underhållsbidraget och därför inte kan upprätta ett avtal, kan barnet som vill ha underhåll stämma den bidragsskyldiga föräldern inför domstol. Tvisten om underhållsbidrag avgörs då av allmän domstol (tingsrätt, hovrätt eller som sista instans Högsta domstolen [HD]). Både i hovrätten och i HD krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd är ett särskilt tillstånd som måste lämnas av rätten innan HD kan ta upp ett mål till prövning.
I domstolsprocessen kallas den som lämnar in en stämningsansökan till domstolen för kärande och den andra parten för svarande.
Ett beslut i domstol kan mynna ut i
- en dom
- en förlikning som stadfästs i en dom
- en tredskodom.
En förlikning som stadfästs i domstol innebär att parterna har kommit överens och att överenskommelsen beslutats av domstolen (17 kap. 6 § rättegångsbalken [RB]).
Om den svarande inte medverkar i domstolsprocessen och domen fattas utan att hen har hörts, kallas domen för en tredskodom (44 kap. 2 § RB). En tredskodom har samma rättskraft som en dom.
4.1.1 Behörig domstol
Det är den tingsrätt där svaranden bor som ska pröva frågan om underhållsbidrag (7 kap. 12 § FB). Det gäller när bägge parter bor i Sverige. Om någon av parterna bor i utlandet kan man läsa om behörig domstol i vägledning (2006:1) Indrivning av underhållsbidrag i internationella situationer – Försäkringskassan som centralmyndighet.
4.1.2 Kostnader i mål om underhållsbidrag
Frågan om rättegångskostnader behandlas i 18 kap. RB och 7 kap. 19 § FB.
Huvudprincipen enligt RB är att den som förlorar ett mål i en domstol ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Att förlora ett mål i domstol innebär att beslutet i domen inte motsvarar partens yrkande. Om den förälder som bor tillsammans med barnet till exempel har yrkat på ett underhållsbidrag om 3 400 kronor per månad och domstolen går på den bidragsskyldiga förälderns medgivande på till exempel 2 400 kronor, kan föräldern som bor tillsammans med barnet få betala både sina egna och den andra förälderns rättegångskostnader. Speciellt för mål om underhållsbidrag till barn gäller dock att domstolen kan bestämma att vardera parten ska bära sina egna kostnader om det finns särskilda skäl (7 kap. 19 § FB).
Om man kommit överens i en förlikning som stadfästs i domstol innebär det att parterna delar på rättegångskostnaderna om de inte kommer överens om något annat (jfr 18 kap. 5 § 3 st. RB).
Om man tar upp ett ärende om underhållsbidrag i domstol är det alltså sannolikt förenat med kostnader.
Rättshjälp
Enligt 11 § 2 rättshjälpslagen (1996:1619), RhjL, får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl i en angelägenhet som rör underhåll till barn. Det är rättshjälpsmyndigheten som prövar om rättshjälp kan beviljas. I NJA 2003 s. 226 finns viss ledning i fråga om bedömningen av rätten till rättshjälp i mål som rör underhållsbidrag till barn.
För att rättshjälp ska kunna medges krävs att barnet har ett behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet. Det krävs även att förhållandena är mer komplicerade än normalt, t.ex. barnet har speciella behov eller att föräldrarnas ekonomiska förhållanden är svårutredda och svårbedömda. Man bör också vara försiktig med att bevilja rättshjälp när underhållsbidraget inte är avsett att täcka ett barns grundbehov, med hänsyn till rättshjälpslagens karaktär av social skyddslagstiftning. Att ärendet krävt en biträdesinsats utöver två timmars rådgivning kan tyda på att ärendet är mer komplicerat än normalt, men bör i mål om underhållsbidrag till barn inte få avgörande betydelse. (Se även RN 39/2004, 86/2004 och 97/2004)
4.1.3 Domstolsprocessen
Mål om underhåll anses i huvudsak vara dispositiva. Med det menas att parterna själva i stor utsträckning bestämmer ramarna för rättegången. Är föräldrarna överens om ett visst underhållsbidrag och de yrkar att domstolen ska fastställa deras överenskommelse i en dom gör domstolen inte någon prövning i sak, utan fastställer det som föräldrarna avtalat. Det kan till exempel vara när frågan om underhåll tas upp i samband med en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad. Vid en tvist gör domstolen en materiell prövning och fastställer underhållsbidraget utifrån det faktaunderlag som föräldrarna fört in i processen och den bevisning de presenterat. Om en förälder bekräftar en uppgift som den andra föräldern lämnat utgår domstolen vid sin bedömning från att den är riktig. Domstolen kan inte heller fastställa ett högre underhållsbidrag än vad som yrkats, eller ett lägre underhållsbidrag än vad den bidragsskyldiga föräldern har medgett (17 kap. 2–3 §§ RB, Bejstam, Wickström 1996:190).
Det är viktigt att käranden yrkar på att svaranden ska betala underhållet och inte bara på att den bidragsskyldiga förälderns underhållsskyldighet ska fastställas. Har barnet/boföräldern yrkat på att bidragsskyldig ska betala underhållet har hen yrkat på en fullgörelsetalan. Om käranden inte gör det så är det endast en fastställelsetalan, vilket betyder att det inte är möjligt att kräva att en bidragsskyldig förälder ska betala något. Det är inte heller möjligt för Kronofogden att verkställa en fastställelsetalan. En fastställelsetalan är endast att fastställa ett visst rättsförhållande, till exempel att svaranden är underhållsskyldig. (13 kap. 1–2 §§ RB)
4.1.4 Överklagande
Om någon av parterna i domstolsprocessen inte är nöjd med tingsrättens avgörande kan parten överklaga till hovrätten. Tingsrätten måste ha fått en begäran om ändring inom tre veckor från den dag då domen eller beslutet meddelades (50 kap. 1 § och 52 kap. 1 § RB).
Det krävs dock ett prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens avgörande i sak. Det är hovrätten som beslutar om prövningstillstånd (49 kap. 12 § RB).
En tredskodom kan inte överklagas. Den svarande kan däremot kräva återvinning av målet inom en månad från den dag domen meddelades. Om man inte skriftligt ansöker om återvinning inom en månad står domen fast. Återvinning av målet innebär att man tar upp sakfrågan igen där man slutade när frågan om att tredskodom kom upp. (44 kap. 9–10 §§ RB)
Hovrättens avgörande i mål om underhållsbidrag får i princip inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att domen eller beslutet överklagas om det finns särskilda skäl. Sådant särskilt skäl är om det är av vikt för rättstillämpningen att frågan prövas (20 kap. 12 § första stycket FB).
Beslutet om att hovrättens avgörande får överklagas meddelas av hovrätten i samband med att målet avgörs. För att HD ska pröva hovrättens dom krävs dock prövningstillstånd. Det är HD som beslutar om prövningstillstånd (54 kap. 1 §, 3 § och 9–12 §§ RB).
Regeln i 20 kap. 12 § första stycket FB gäller endast om målet bara handlar om underhållsbidrag till barn. Har exempelvis hovrätten samtidigt avgjort en vårdnadsfråga och den överklagas, kan domen överklagas även i underhållsbidragsdelen. (20 kap. 12 § andra stycket FB)
Information om det svenska domstolsväsendet finns på www.dom.se.
4.1.5 Laga kraft
En dom eller ett beslut från en domstol som parterna inte överklagar vinner laga kraft. Det innebär att den kan verkställas.
Tingsrättens avgörande vinner laga kraft efter tre veckor (50 kap. 1 § och 52 kap. 1 § RB).
Till exempel kan tingsrätten fastställa ett underhållsbidrag i en dom. Domen blir daterad onsdagen den 3 augusti 2015. Domen överklagas inte. Den vinner därför laga kraft torsdagen den 25 augusti 2015.
Ett hovrättsavgörande som inte får överklagas vinner omedelbart laga kraft. Om hovrätten däremot har medgett att domen eller beslutet får överklagas ska begäran om ändring av hovrättens avgörande ha kommit in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då avgörandet meddelades (55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § RB).
Om HD inte ger prövningstillstånd, vinner hovrättens dom eller beslut laga kraft den dag då HD beslutar att inte meddela prövningstillstånd. Avgöranden från HD vinner laga kraft omedelbart.
4.1.6 Förfallotidpunkt för avgöranden från domstol
Eftersom ett avgörande från en domstol kan verkställas först då det vinner laga kraft kan ett underhållsbidrag som har fastställts av en domstol inte förfalla till betalning förrän den dag domen har vunnit laga kraft.
Det gäller även underhållsbidrag för förfluten tid.
Hela det retroaktiva beloppet förfaller inte till betalning förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Det blir därför en klumpsumma som den bidragsskyldiga föräldern ska betala när domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Preskriptionstiden för klumpsumman börjar heller inte löpa förrän den har förfallit till betalning, nämligen från och med dagen då domen eller beslutet vinner laga kraft. (Prop. 1978/79:12 s. 68)
I vissa fall kan domstolen besluta att domen får verkställas omedelbart. Då förfaller också underhållsbidraget till betalning omedelbart, den dag då domen meddelas.
Domstolen kan också fatta ett interimistiskt beslut om underhållsbidrag i avvaktan på att tvisten har avgjorts. Det interimistiska beslutet kan också verkställas omedelbart trots att beslutet inte vunnit laga kraft. (7 kap. 15 § FB)
4.2 Underhållsstöd
Om föräldrarna inte kan komma överens om ett underhållsbidrag kan den förälder som barnet bor hos ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan. Reglerna för underhållsstöd finns i 17–19 kap. SFB.
För att kunna få underhållsstöd måste
- boföräldern ha vårdnaden om barnet
- boföräldern och barnet bo i Sverige
- barnet vara folkbokfört hos boföräldern
- föräldrarna bo isär
- den andra föräldern inte betala underhåll alls, betala ett månadsbelopp som är lägre än underhållsstödet eller inte betala i rätt tid
- barnet vara under 18 år.
Det framgår av 18 kap. 2–5 §§ SFB.
Om barnet är 18 år kan hen ansöka om förlängt underhållsstöd. För att ha rätt till förlängt underhållsstöd ska barnet
- bo och vara folkbokfört hos en av föräldrarna eller någon annan som var vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år
- gå i skolan på heltid på grundskole- eller gymnasienivå eller motsvarande
- bedriva studier som ger rätt till studiestöd eller förlängt barnbidrag
- inte vara eller ha varit gift.
Det framgår av 18 kap. 2–6 §§ SFB.
Förlängt underhållsstöd kan som längst betalas till barnet till och med juni det år hen fyller 20 år. (18 kap. 14 § andra stycket SFB)
Om Försäkringskassan betalar ut fullt underhållsstöd till boföräldern för barnet räknar Försäkringskassan ut vad den bidragsskyldiga föräldern ska betala enligt kapitel 19 i SFB. Beloppet som den bidragsskyldiga föräldern ska betala till Försäkringskassan kan inte överstiga underhållsstödet. (19 kap. 2 § SFB)
Om den bidragsskyldiga föräldern betalar ett underhåll som är lägre än vad ett helt underhållsstöd är, kan boföräldern söka om utfyllnadsbidrag. Då räknar Försäkringskassan ut ett belopp som den bidragsskyldiga föräldern ska betala direkt till boföräldern. Försäkringskassan betalar sedan ut mellanskillnaden mellan ett fullt underhållsstöd och det belopp som den bidragsskyldiga föräldern betalar (18 kap. 21 § SFB).
Du kan läsa mer om underhållsstöd och betalningsskyldighet i vägledning (2001:9) Underhållsstöd och vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd.