3 Om föräldrarna är överens

Samarbetet kring ekonomi är ofta sämre än samarbetet kring andra frågor som rör barnet. Genom att föräldrarna i samband med separationen kan få hjälp med de ekonomiska frågorna som rör barnet, förväntas föräldrarnas möjligheter att samarbete öka. Konflikterna kommer då att minska och fler föräldrar kommer att kunna komma överens om ett underhållsbidrag utan att gå till domstol. (Prop. 2014/15:145 s. 51)

För att kunna enas om underhållsbidrag behöver föräldrarna veta hur man räknar ut underhållsbidrag och vad som händer sedan.

3.1 Beräkning av underhållsbidrag

Ett barn har rätt till underhåll efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. När man beräknar underhållsbidraget ska man ta hänsyn till om barnet har några egna inkomster och tillgångar samt om hen får några sociala förmåner. Föräldrarna ska bidra till kostnaderna för barnet var och en efter sin förmåga. (7 kap. 1 § FB)

3.1.1 Kvotdelningsmetoden

Socialstyrelsen har arbetat fram riktlinjer för hur underhållsbidrag kan beräknas. De publicerades 1989 i Socialstyrelsens Allmänna råd 1989:6 Underhållsbidrag till barn. Det allmänna rådet uppdateras inte längre men det har fått stort genomslag i domstolspraxis. Det allmänna rådet är upphävt sedan 1999 (SOSFS 1999:15).

Det beräkningssätt för underhållsbidrag som beskrivs i de allmänna råden kallas kvotdelningsmetoden. Det innebär att man dels beräknar barnets behov, dels respektive förälders överskott. Det belopp som beräknats motsvara barnets behov fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras respektive överskott. (Bejstam, Wickström, Underhållsstöd och Underhållsbidrag, Juristförlaget 1996 s. 163)

3.2 Vad ingår i barns behov?

För att räkna fram barnets behov av underhåll behöver man ta hänsyn till det barnets unika behov. Vilka behov barnet kan ha varierar beroende på ålder, kön och situation. När man räknar fram barnets kostnader tar man hänsyn till levnadskostnader, eventuella barnomsorgskostnader och eventuella övriga kostnader. Därefter drar man av de inkomster barnet har. När man gjort den uträkningen har man räknat fram barnets behov av underhåll.

För att räkna fram vilka levnadskostnader barnet har finns det tre beprövade metoder. Man kan använda sig av

• Schabloner som är knutna till prisbasbeloppet,
• Konsumentverkets rapport Koll på pengarna eller
• barnets faktiska kostnader.

I de två första metoderna är det levnadskostnader för barnens basbehov som täcks. Inga extraordinära utgifter räknas med. Dessa olika metoder beskrivs mer ingående i avsnitten 3.2.1–3.2.3 nedan.

Inkomst från ett barns sommarjobb räknas normalt inte av från barnets behov av underhåll, men om barnet arbetar mer regelbundet eller har en annan regelbunden inkomst, så som avkastning från kapitalinkomster, kan föräldrarna överväga att sänka barnets behov av underhåll vid beräkningen av underhållsbidraget. (7 kap. 1 § första stycket FB, prop. 1978/79:12 s. 104 och 154)

Barnets sociala förmåner ska också räknas av från barnets behov av underhåll eftersom de räknas som inkomst till barnet. Sociala förmåner som inte är behovsprövade ska räknas av från barnets behov av underhåll. För att veta vilka sociala förmåner som ska räknas som inkomst behöver man undersöka syftet med förmånen (prop. 1978/79:12 s.154). Till exempel ska ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen inte räknas av medan barnbidraget ska räknas av, men däremot inte flerbarnstillägget eller det särskilda bidraget inom bostadsbidrag (prop. 1978/79:12 s. 154).

Läs mer

I betänkandet ”Ensamföräldrarna och deras barn”, SOU 1983:51, problematiserar Ensamförälderkommittén flerbarnstillägget och om det ska räknas med vid beräkning av underhållsbidrag. Om man skulle räkna av flerbarnstillägget från barnets behov av underhåll så som man gör med barnbidraget ”bör man hålla i minnet att barnets boende i flerbarnshushållet inte behöver innebära att den bidragsskyldige är flerbarnsförälder eller tvärtom”. Flerbarnstillägget är hushållsinriktat och tänkt som ett extra stöd till familjer som har fler barn än ett. Enligt Ensamförälderkommittén så har föräldrar med många barn oftast inte förmåga att täcka sina barns behov av underhåll (SOU 1983:51 s. 345–346). Eventuellt skulle flerbarnstillägget av principiella skäl kunna räknas som en inkomst för den förälder som tar emot det. Om barnet har andra sociala förmåner som är behovsprövade ska en bedömning göras av om de påverkar kostnaderna kring barnets behov av underhåll (Saldeen, Barn och Föräldrar s. 106 och Agell, Underhåll till barn och make s. 22 f.).

Barnets boendekostnad brukar räknas in under boförälderns boendekostnader (prop. 1978/79:12 s. 104).

3.2.1 Schabloner som är knutna till barnets behov av underhåll

När man räknar ut barnets behov av underhåll kan man använda sig av schabloner som är knutna till prisbasbeloppen enligt socialförsäkringsbalken (SFB) (Bejstam, Wickström 1996:163, 7 kap. 3 § FB) Prisbasbeloppet fastställs normalt av regeringen varje år i december för kommande år.

Schablonerna som har räknats fram av Socialstyrelsen är uppdelade på tre olika åldersgrupper. Barn mellan noll och sex år anses ha ett behov som motsvarar 65 procent av prisbasbeloppet, barn mellan sju och tolv år 80 procent av prisbasbeloppet och barn som är 13 år och äldre 95 procent av prisbasbeloppet. Schablonbeloppet som räknas fram med prisbasbeloppet avser hela året. För att få fram barnets behov per månad delas summan med tolv.

Åldersgrupp	Procentsats	Beräknat schablonbelopp
0–6 år	65 %	(aktuellt prisbasbelopp x 0,65) / 12 = x kronor per månad
7–12 år	80 %	(aktuellt prisbasbeloppet x 0,80) / 12 = x kronor per månad
13 år +	95 %	(aktuellt prisbasbelopp x 0,95) / 12 = x kronor per månad

Det som ingår i schablonbeloppet är:

• Livsmedel
• Förbrukningsvaror (t.ex. tvätt och diskmedel m.m.)
• Hygien (tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd, m.m.)
• Kläder och skor
• Lek och fritid (leksaker, skidor, skivor, böcker m.m.)
• Husgeråd och inventarier
• Barnvagn, spjälsäng m.m.
• Tv, radio, reparationer m.m.
• Dagstidningar, telefon m.m.
• Hushållsel
• Försäkringar
• Fickpengar (bio, bad, tidningar, fika m.m.)

(Bejstam, Wickström 1996: 164).

I lek och fritid ingår inte kostnader för ridning, ishockey, balett eller utförsåkning. Inte heller ingår kostnader för musikinstrument, musikanläggning eller musiklektioner. (Bejstam, Wickström 1996: 164)

Till barnets levnadskostnader läggs alla godtagbara särskilda utgifter som barnet har. Särskilda utgifter är faktiska kostnader för barnomsorgsavgift och kostnader som barnet har på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller andra onormalt stora utgifter. Kostnader för sjukdom kan till exempel vara specialkost. Till kostnader för funktionsnedsättning kan till exempel kostnader för hörapparat eller andra hjälpmedel räknas.

Exempel

Schablonbeloppet för en femåring är 65 procent av prisbasbeloppet. År 2023 är prisbasbeloppet fastställt till 52 500 kronor. Barnomsorgsavgiften är i det här fallet 950 kronor. Barnet har inga särskilda kostnader för sjukvård eller någon funktionsnedsättning. Barnbidraget är på 1 250 kronor i månaden.

Genom att räkna fram 65 procent av prisbasbeloppet delat med tolv, får man fram barnets levnadskostnader per månad = 2 844 kronor. Till den summan läggs barnomsorgsavgiften, 950 kronor. Barnbidraget, 1 250 kronor, dras av från ovanstående summa och då blir barnets behov 2 544 kronor per månad.

3.2.2 Konsumentverkets Koll på pengarna

Varje år tar Konsumentverket fram en rapport som heter Koll på pengarna där myndigheten presenterar en beräkning av vad som är rimliga kostnader för hushåll av olika storlek. I rapporten presenterar Konsumentverket i genomsnitt vad ett barn i ett åldersspann kostar. Posterna, som beräknas per åldersgrupp och kön, är:

• All mat lagas hemma; matkostnad för alla måltider
• All mat lagas hemma utom lunch på vardagar
• Personlig hygien inkl. tandvård (tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning m.m. samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök för vuxna)
• Kläder, skor (ett basbehov av vanliga kläder och skor som används till vardags, på fritiden och för något festligare tillfälle. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply)
• Fritid, lek (vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift m.m.)
• Mobiltelefon (kostnaden för telefon med kontantkort)
• Barn- och ungdomsförsäkring (kostnaden för sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar. Försäkringen omfattar även sjukdom och olycksfall under fritiden).

Som en del av underhållsbidraget bör även barnets andel av hushållets gemensamma kostnader räknas med (prop. 2017/18:173, s. 14–15). Siffrorna som Konsumentverket tar fram är oberoende av ålder, och kostnaderna delas lika per person. Kostnaderna kategoriseras så här:

• Förbrukningsvaror (vård och skötsel av hemmet: tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper m.m.)
• Hemutrustning (möbler, husgeråd, tv, dator, surfplatta m.m.)
• Medier (bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning m.m.)
• Hemförsäkring, ett belopp som räknas fram utifrån hur många personer som ingår i hushållet och var familjen bor:
  • En mindre tätort (under 50 000 invånare)
  • En mellanstor stad (50 000–200 000 invånare)
  • En storstad (över 200 000 invånare).

Exempel

Enligt Konsumentverkets rapport Koll på pengarna 2023 beräknas en femårings matkostnader till 1 170 kronor per månad. Den summan gäller om barnet äter lunch på förskolan på vardagar. Konsumentverket har beräknat en femårings individuella kostnader, exklusive matkostnader, till 1 960 kronor. Barnet bor i ett hushåll med 4 personer på en mindre tätort. Barnets andel av hushållets gemensamma kostnader på 6 640 kronor är då 1 660 kronor (6 640/4 = 1 660).

En rimlig barnomsorgsavgift kan vara 950 kronor och barnbidraget är 1 250 kronor.

För att räkna ut barnets behov slår man ihop matkostnaderna, de individuella kostnaderna, barnets andel av hushållets gemensamma kostnader och barnomsorgsavgiften. Barnbidraget dras av från den summan. Barnets behov blir därför 4 490 kronor per månad.

Läs mer

Konsumentverket har gjort sina beräkningar på basbehov av varor och tjänster. De har inte räknat med kostnader för om man har behov av medicin eller hjälpmedel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det som inte heller ingår i Konsumentverkets beräkningar är till exempel kostnader för resor, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter, semester, kalas. Konsumentverkets rapport Koll på pengarna kan man hitta på Konsumentverkets hemsida.

3.2.3 Faktiska kostnader

För att räkna fram barnets behov kan man självklart använda sig av de faktiska kostnaderna för barnet. Barnet kan till exempel ha extraordinära kostnader för livsmedel och utöva en fritidsaktivitet som Konsumentverket inte anser vara en vanlig fritidsaktivitet, men som föräldrarna anser är betydelsefull för barnets fortsatta välmående. Om barnet reser mycket mellan två föräldrar eller om det är andra kostnader som varken schablonerna eller Konsumentverket tar hänsyn till kan det vara viktigt att räkna fram de faktiska kostnaderna.

De vanligaste särskilda kostnaderna man tar hänsyn till är hälso- och sjukvårdskostnader, specialkost eller till exempel hjälpmedel vid funktionsnedsättning.

3.2.4 Standardtillägg

Om föräldrarna har en god ekonomi bör även barnet få del av den standarden. När barnet bor hos en förälder som lever under goda förhållanden kommer den standarden automatiskt barnet tillgodo. Om den av föräldrarna som barnet inte bor ihop med har det gott ställt, eller har en förmögenhet av större värde, kan föräldrarna diskutera ett standardtillägg. Ett standardtillägg är ett belopp som går utöver beräkningen av barnets grundläggande behov (prop. 1978/79:12 s. 83, 105, 154, 400 och 422). Ett sådant tillägg behöver inte betalas kontant, utan den bidragsskyldiga föräldern kan exempelvis betala för barnets lägervistelser, utlandsresor, hobbyverksamhet eller liknande. Det finns ingen riktlinje för hur standardtillägg ska räknas ut men HD har prövat några fall som man skulle kunna ta ledning av, se NJA 1985 s. 781, NJA 1995 s. 297 och NJA 1996 s. 134.

3.3 Hur räknas föräldrarnas överskott ut?

För att kunna räkna ut ett skäligt underhåll med hänsyn till barnets behov behöver vi räkna ut föräldrarnas ekonomiska förmåga. Enkelt förklarat räknar man fram vad föräldrarna har i inkomst och drar av deras levnadskostnader och boendekostnader. Det belopp som återstår är det som kallas för överskott och som kan användas till underhållsbidrag för barnet.

När underhållsbidragets storlek bestäms får varje förälder behålla ett visst belopp för sin egen försörjning. Det beloppet innefattar alla vanliga levnadsomkostnader och beräknas utifrån ett normalbelopp. Bostadskostnaden räknas för sig.

Har föräldern kostnader för barn som hen bor ihop med och är underhållsskyldig för, får den föräldern räkna med ett visst belopp för att se till att dessa barns försörjning också är tryggad. I vissa fall får man också räkna av en viss summa för nuvarande make. (7 kap. 3 § FB). Ett exempel på när det kan vara rimligt att räkna av en viss summa för nuvarande make är från NJA 1983. s. 678 där maken var hemma med förskolebarn och därmed inte hade möjlighet att arbeta. Läs vidare i prop. 1978/79:12 s. 99 och 107.

3.3.1 Inkomster

Utgångspunkten för beräkning av förälderns överskott är förälderns faktiska månadsinkomst efter skatt, det vill säga inkomst av tjänst eller näringsverksamhet efter skatt. Om föräldern har eventuella löneförmåner, så som förmånsbil eller fri bostad så ska de räknas med i inkomsten (prop. 1978/79:12 s. 105).

För att räkna ut inkomsten för en förälder kan man ta hjälp av det senaste beslutet om slutlig skatt. Om en förälder är egenföretagare så kan det vara svårt för föräldern att veta sin egentliga inkomst. En möjlighet är att utgå från sina egna uppgifter och jämföra sin lön mot den öppna marknaden. Om den egna företagaren redovisar låg inkomst en längre period kan det vara rimligt att skälighetsbedöma den egna företagarens inkomst mot den öppna marknadens inkomster. Är den egna företagaren i ett uppbyggnadsskede av sitt företag kan det dock anses vara rimligt att hen har en lägre inkomst under en övergångsperiod (Hovrätten för Västra Sverige 85-05-15 DT 24).

Inkomst kan också vara en social förmån som man får i stället för lön, såsom till exempel föräldrapenning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning. Om man får en social förmån som är för en specifik behandling eller liknande är den inte i stället för lön och ska därför inte räknas med.

Om föräldern är beviljad omvårdnadsbidrag (tidigare vårdbidrag) ska det räknas som en inkomst eftersom bidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande. Om föräldern däremot får merkostnadsersättning (tidigare handikappersättning) för sig eller barnet bör ersättningen inte räknas som inkomst. (8 kap. 16 § och 11 kap 31 § inkomstskattelagen [1999:1229])

Om man studerar och har studiemedel, kan studiemedlet och eventuell inkomst från sommarjobb, räknas ihop med andra inkomster studenten haft till studentens årsinkomst. Med studiemedel menas både lånedelen och bidragsdelen av studiemedlet (3 kap. 1 § studiestödslag 1999:1395).

Av förarbetena framgår att om en förälder studerar så krävs det att hen använder sig av de lånemöjligheter som finns, exempelvis inom studiestödssystemet. Det är inte meningen att barnet ska lida ekonomisk skada för att föräldern väljer att studera. Föräldern blir skuldsatt under studietiden men att studera ingår i en längre ekonomisk planering. Föräldern skulle kunna få underhållsförmågan nedsatt sedan när hen har börjar betala tillbaka studielånen och har en inkomst (prop. 1978/79:154-155, jfr t.ex. NJA 1960 s.648, 1970 s.362 eller 1978 s 392).

En förälder som studerar kan också ha inkomst i form av omställningsstudiestöd som beslutas av CSN. Omställningsstudiestödet består av omställningsstudiebidrag och omställningsstudielån. Lånedelen är frivillig för den studerande att ta del av. Omställningsstudiebidrag är skattepliktigt bidrag och pensionsgrundande. Omställningsstudiestödet ska kompensera för inkomstbortfall. Inkomstbortfallet beräknas utifrån den årliga inkomst som Försäkringskassan har beräknat på begäran av CSN. Beräkningen av SGI och årlig inkomst för en studerande görs på samma sätt som beräkning av SGI enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna om inkomsttak gäller dock inte. Du kan läsa mer om förutsättningarna för omställningsstudiestöd i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst. Det finns också information på CSN:s hemsida.

Om föräldern har utgifter för att kunna arbeta, till exempel tjänsteresor eller dubbelt boende, ska dessa utgifter dras av från beräkningen av inkomst. Det ska vara utgifter som man får göra avdrag för i sin deklaration (prop., 1978/79:12 s. 105).

Om föräldrarna behöver hjälp med att räkna ut sin exakta inkomst kan du hänvisa föräldrarna till Skatteverket.

3.3.2 Skälighetsbedömning av förvärvsförmåga

Oftast så räknas överskottet som en bidragsskyldig förälder kan ha genom att se på de faktiska inkomst- och förmögenhetsförhållandena, men ibland kan det finnas skäl att göra en skälighetsbedömning av hans eller hennes inkomst (prop. 1978/79:12 s. 401, 402 och 423). Det kan vara fallet om föräldern utan godtagbar anledning låter bli att skaffa sig inkomster så att hen kan bidra till barnets försörjning. Ett exempel på när domstolen inte godtog en bidragsskyldig förälders faktiska inkomst visas i NJA 1985 s. 768. En bidragsskyldig far lämnade sin fasta anställning som busschaufför där han hade 85 000 kronor i årslön för att bosätta sig på Möja och försörja sig genom fiske. Beräknad årslön skulle bli 30 000 kronor. HD bedömde att barnet inte skulle behöva bära de ekonomiska konsekvenser som faderns beslut skapade och beslutade att faderns inkomst skulle skälighetsbedömas till 85 000 kronor.

Förvärvsförmågan kan alltså skälighetsbedömas utifrån vad som är rimlig lön för en person inom en viss yrkeskategori. Men förvärvsförmågan kan också skälighetsbedömas om en förälder till exempel inte arbetar heltid och inte kan redovisa varför hen endast arbetar deltid. Förälderns inkomst beräknas då till en heltidslön.

Det finns rättsfall där studier inte ansett vara en godtagbar anledning till lägre inkomst om inte studierna kommer att leda till en höjning av förvärvsförmågan i framtiden, se NJA 1990 s. 201.

Även låg lön kan skälighetsbedömas upp till genomsnittslön om det inte finns godtagbar anledning, se NJA 1990 s. 205 och NJA 1991 s. 40.

Man kan också skälighetsbedöma förvärvsförmågan när en förälder låtit bli att göra vad som rimligen krävs för att skaffa ett arbete, se NJA 1992 s. 550.

Men det finns även rättsfall där domstolen tar hänsyn till den bidragsskyldiga förälderns synpunkter som visar varför en förvärvsförmåga inte uppgår till faktisk månadsinkomst. Exempelvis kan det finnas hälso- och medicinska skäl till varför förvärvsförmågan är nedsatt. Det bör då finnas ett underlag som visar på tidigare år eller månaders inkomst och att det nu eller för en viss period har skett en förändring. För att ändringen av inkomst ska accepteras behöver det finnas en godtagbar anledning till varför förvärvsförmågan är lägre än vad tidigare underlag anger.

3.3.3 Kapitalavkastning

Om man har en förmögenhet som ger kapitalavkastning ska den räknas som en inkomst. Lättast hittar föräldern uppgiften om kapitalavkastning på sin senaste deklaration. För att få avkastningen per månad ska man dela uppgiften med tolv.

3.3.4 Levnadskostnader

Föräldrarna får räkna av ett visst belopp, som kallas förbehållsbelopp, för egna levnadskostnader (7 kap. 3 § första stycket FB). Det innefattar alla vanliga levnadskostnader och bostadskostnad (7 kap. 3 § andra stycket FB).

Egna levnadskostnader

Levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. Per år räknat är normalbeloppet 120 procent av gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, SFB (7 kap. 3 § FB).

I beloppet för egna levnadskostnader ingår alla vanliga utgifter, till exempel mat, kläder, el, telefon, TV-licens, tidningar och försäkringsavgifter samt kostnader för resor till och från arbetet. (Prop. 1978/79:12 s. 99)

Vid beräkningen av underhållsbidrag kan föräldrarna få ett så kallat särskilt förbehåll utöver normalbeloppet om hen kan visa att utgifterna är onormalt stora eller att extra utgifter framstår som nödvändiga. I NJA 1993 s. 549 togs hänsyn till en skuld som den bidragsskyldiga föräldern fått vid avyttring av familjens gemensamma villafastighet. Särskilda förbehåll kan till exempel vara

• särskilda kostnader vid långvarig sjukdom som inte kompenseras genom Försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning
• amorteringar och räntor i vissa fall, till exempel om man vid separationen får ökade bostadskostnader.

Huvudprincipen är dock att barnens försörjning går före betalning av alla andra skulder.

Bostadskostnad

Bostadskostnaden är vad föräldern faktiskt betalar för sin bostad, sedan hen dragit av eventuellt bostadsbidrag eller bostadstillägg. Om föräldern bor tillsammans med make eller är sammanboende med annan vuxen, får föräldern endast dra av hälften av den gemensamma bostadskostnaden. Om den som föräldern bor tillsammans med inte har några egna inkomster kan föräldern förbehållas den delen av bostadskostnaden som den andra vuxna personen borde bidra med, förutsatt att det finns skäl för förbehåll för make eller sammanboende med gemensamt eller gemensamma barn. (Prop. 1978/79:12 s. 100). Om föräldrarna bor ihop med ett vuxet barn (över 18 år) som inte längre studerar på grund- eller gymnasienivå, så får föräldern endast räkna med hälften av bostadskostnaden. Det följer huvudregeln att föräldrar endast är underhållsskyldiga för sina barn till det att de är 18 år om de inte studerar på grund eller gymnasienivå (7 kap. 1 § andra stycket FB). Om det vuxna barnet inte har möjligheter till att försörja sig själv, får föräldern tillgodoräkna sig de kostnader hen skulle haft om hen var ensamstående, men inte de extra kostnaderna för att försörja en annan vuxen. I allmänhet innebär det att föräldern får tillgodoräkna sig mer än hälften av bostadskostnaden (Prop. 1978/79:12 s. 100)

Har man väldigt höga eller väldigt låga kostnader för bostaden så kan i stället en skälighetsbedömning göras av bostadskostnaderna (prop. 1978/79:12 s. 100, NJA 1990 s. 201 och NJA 1991 s. 40).

Det som räknas som bostadskostnad är till exempel hyra eller bostadsrättsavgift, ränta på lån, fastighetsskatt, bränslekostnader (uppvärmning) och tomträttsavgäld om tomten är arrenderad. Räntan på lånet är det belopp som kvarstår när skattereglerna beaktats. Amorteringar på lån för bostaden ska inte räknas som en bostadskostnad. (Prop. 1978/79:12 s. 100)

Vissa kostnader som kan anses vara knutna till bostaden, till exempel hushållsel, ska inte läggas till bostadskostnaden då dessa utgifter är medräknade i övriga levnadskostnader.

Bostadskostnaden ska vara skälig för att få räknas med i föräldrarnas överskott. Det är för att den bidragsskyldiga föräldern inte ska bli vare sig över- eller underkompenserad (prop. 1978/79:12 s. 100). Försäkringskassan tar varje år fram föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad (ex. FKFS 2015:07). De beskriver vad det kostar att bo i olika delar av Sverige. Om den faktiska bostadskostnaden överstiger normen så kan man sätta ner bostadskostnaden till högsta godtagbara bostadskostnad. Understiger den faktiska bostadskostnaden genomsnittlig kostnad kan man få räkna med den genomsnittliga siffran i stället för den faktiska bostadskostnaden (prop. 1978/79:12 s. 100).

3.4 Avdrag för barn som den bidragsskyldiga föräldern bor tillsammans med

För att de barn som bor tillsammans med den bidragsskyldiga föräldern och som hen är underhållsskyldig för, inte ska hamna i en sämre sits än de barn som föräldern ska betala underhållsbidrag för, får hen behålla ett belopp som motsvarar minst 40 procent av prisbasbeloppet för varje barn som föräldern bor tillsammans med. Det framgår av 7 kap. 3 § fjärde stycket FB.

När man räknar ut hur mycket den bidragsskyldiga föräldern minst ska ha kvar av sitt överskott för att täcka de barns behov som den bidragsskyldiga föräldern bor med, behöver den bidragsskyldiga föräldern räkna ut överskottet för dessa barns andra förälder, om den bidragsskyldiga föräldern bor med honom eller henne.

Huvudregeln är att en bidragsskyldig är skyldig att betala underhåll för sina barn som hen inte bor varaktigt tillsammans med (7 kap. 1–2 §§ FB). Som framgår av 7 kap. 5 § FB har dock även en bidragsskyldig förälder underhållskyldighet mot annans barn om bidragsskyldig förälder

• bor varaktigt med barnet och med föräldern som har vårdnaden om barnet och
• är gift med föräldern eller har ett eget barn tillsammans med föräldern.

Även barn som bor växelvis hos den bidragsskyldige föräldern ska anses som hemmavarande barn, som om de bodde där på heltid. Det beror på att även barn som bor växelvis anses bo varaktigt hos båda föräldrarna. (prop. 1995/96:208 s. 86)

För att räkna ut underhållsbidrag om det finns hemmavarande barn hos den bidragsskyldiga föräldern gör man så här:

Exempel

Lisa och Sture är separerade och har en son, Kalle, sju år. Han bor med sin mamma Lisa. Kalles pappa Sture är bidragsskyldig och föräldrarna ska nu komma överens om ett skäligt underhållsbidrag för Kalle.

Sedan Lisa och Sture separerade har Sture träffat en annan kvinna, Anna, som han har två barn med: Hjalmar och Christian. Sture bor i dag med Anna, Hjalmar och Christian. Med familjen bor också Annas två barn: Ia, 12 år och Liam, 14 år, sedan ett tidigare förhållande. Eftersom Anna och Sture har gemensamma barn ska även Ia och Liam räknas som hemmavarande barn.

När Lisa och Sture ska räkna ut Kalles underhållsbidrag behöver de ta reda på Kalles kostnader och inkomster (barns behov), Lisas utgifter och inkomster och Stures utgifter och inkomster. Sture behöver också räkna ut vilket belopp han ska ha kvar för Hjalmar, Christian, Ia och Liam. För att räkna ut det behöver han räkna fram vad Annas överskott är.

40 procent av 2021 års prisbasbelopp för fyra barn blir 1 587x 4 = 6 348 kronor.

Hjalmar och Christian går på förskola och barnomsorgsavgiften är 1 700 kronor per barn = 1 700 x 2 = 3 400 kronor.

Alla barnen får barnbidrag med totalt 5 000 kronor per månad.

Ia och Liam får underhållsbidrag från sin pappa med totalt 2 000 kronor per månad.

Annas överskott är 150 kronor.

Sture kan bara betala underhållsbidrag till Kalle om hans överskott är högre än 6 348 + 3 400 – 5 000 – 2 000 – 150 = 2 598 kronor per månad.

Kalles behov (a) = 2 470 kronor per månad.

Lisas överskott (b) = 7 450 kronor per månad.

Stures överskott (c) = 22 500 kronor per månad.

Föräldrarnas gemensamma överskott blir 29 950 kronor (b + c).

Underhållsbidraget räknas så här: a x (c / (b + c)). Kalles underhållsbidrag räknas därför så här 2 470 x (22 500 / 29 950) = 1 856 kronor.

Underhållsbidraget till Kalle kan fastställas till 1 856 kronor per månad.

Exempel

Maria och Sten har separerat. Tillsammans har de Erika, fem år, som bor med mamma Maria och hennes nya sambo. Sten bor med sin nya partner Stefan och deras gemensamma son Kim.

Sten och Maria ska komma överens om ett underhållsbidrag till Erika.

40 procent av 2021 års prisbasbelopp för ett barn blir 1 587 kronor per månad.

Kim går på förskola och barnomsorgsavgiften är 1 700 kronor per månad.

Kim får också barnbidrag med 1 250 kronor per månad.

Stefans överskott räknas ut till totalt 150 kronor.

Sten kan bara betala underhållsbidrag till Erika om hans överskott är högre än 1 587 + 1 700 – 1 250 – 150 = 1 887 kronor.

Erikas behov är 2 750 kronor.

Marias överskott är 7 950 kronor.

Stens överskott är 2 250 kronor.

Föräldrarnas gemensamma överskott är 10 200 kronor (7 950 + 2 250)

Erikas underhållsbidrag beräknas till 607 kronor (2 750 x (2 250 / 10 200)).

Men Sten har inte råd att betala så mycket i underhållsbidrag till Erika eftersom han också måste försörja Kim. Sten kan betala totalt 2 250 – 1 887 = 363 kronor i månaden i underhållsbidrag för Erika.

Om underhållsbidraget för ett barn skulle inkräkta på den bidragsskyldiga förälderns försörjningsförmåga för hemmavarande barn, så ska underhållsbidraget fastställas till det som blir kvar efter att hans eller hennes andel för hemmavarande barn har dragits av på överskottet.

3.5 Underhållsbidrag till syskon

När en bidragsskyldig förälder har flera barn som hen ska betala underhållsbidrag för, ska samtliga barns underhållsbidrag täckas av den förälderns överskott. Om föräldern inte har så stort överskott behöver du göra en proportionell fördelning. En proportionell fördelning är:

Exempel

Underhållsbidrag ska räknas ut för barnen Penny och Kurt. Deras pappa Jonas är bidragsskyldig. Penny och Kurt bor med mamma Lena.

Pennys behov (se avsnitt 3.2) är uträknat till: 2 375 kronor.

Kurts behov är uträknat till: 2 160 kronor.

Jonas överskott (se avsnitt 3.3) är uträknat till: 1 450 kronor.

Lenas överskott är uträknat till: 1 050 kronor.

Föräldrarnas gemensamma överskott är uträknat till: 2 500 kronor (1 450 + 1 050).

Underhållsbidrag till Penny 2 375 x (1 450 / 2 500) = 1 378 kronor.

Underhållsbidrag till Kurt 2 160 x (1 450 / 2 500) = 1 253 kronor.

Jonas ska betala för båda barnen totalt: 1 378 + 1 253 = 2 631 kronor.

Jonas kan inte betala det framräknade underhållsbidraget, eftersom hans överskott inte täcker underhållsbidrag till båda. En proportionell fördelning av Jonas överskott behöver göras.

Penny (1 378 / 2 631) x 1 450 = 759. Pennys underhållsbidrag blir fastställt till 759 kronor.

Kurt (1 253 / 2 631) x 1 450 = 691. Kurts underhållsbidrag blir fastställt till 691 kronor.

Hemmavarande barn och proportionell fördelning

Om den bidragsskyldiga föräldern ska betala underhållsbidrag till syskon och dessutom har andra barn som bor med honom eller henne, så kallade hemmavarande barn, behöver hans eller hennes överskott reduceras med det belopp som räknas fram som den andel hen ska bidra med till det hemmavarande barnet. När andelen är framräknad och avdragen från överskottet görs en proportionell fördelning.

Exempel

Underhållsbidrag ska räknas ut för Petra och Kian. Deras pappa Jakob är bidragsskyldig. Petra och Kian bor med deras mamma Linnea. Jakob har ett barn till, Kristina, som han bor med. Kristinas mamma Birgitta bor också med Jakob.

Petras behov (se avsnitt 3.2) är uträknat till: 1 375 kronor.

Kians behov är uträknat till: 1 160 kronor.

Jakobs överskott (se avsnitt 3.3) är uträknat till: 1 450 kronor.

Linneas överskott är uträknat till: 1 050 kronor.

Föräldrarnas gemensamma överskott är uträknat till: 2 500 kronor (1 450 + 1 050).

Underhållsbidrag till Petra 1 375 x (1 450 / 2 500) = 798 kronor.

Underhållsbidrag till Kian 1 160 x (1 450 / 2 500) = 673 kronor.

Jakob ska betala underhållsbidrag för båda barnen 798 + 673 = 1 471 kronor.

Det Jakob ska bidra med till Kristinas försörjning (Jakobs andel (se avsnitt 3.4)) har räknats fram till 300 kronor.

Om Jakob ska kunna bidra till sitt hemmavarande barns, Kristinas, försörjning måste hans överskott sänkas med 300 kronor.

Jakobs överskott blir då 1 450 – 300 = 1 150 kronor

För att räkna ut hur Jakobs överskott ska fördelas för underhållsbidrag till Petra och Kian gör vi en proportionell fördelning.

Petra (798 / 1 471) x 1 150 = 624. Petras underhållsbidrag blir fastställt till 624 kronor.

Kian (673 / 1 471) x 1 150 = 526. Kians underhållsbidrag blir fastställt till 526 kronor.

Underhållsbidrag till syskon som bor hos olika föräldrar

Om helsyskon bor hos varsin förälder räknas underhållsbidraget ut per barn, som vanligt. Skillnaden är att för ena syskonet är den ena föräldern bidragsskyldig men för det andra syskonet är samma förälder den förälder som hen bor med. Man räknar inte helsyskonet som ett hemmavarande barn för den bidragsskyldige föräldern.

Exempel

Hanna och Patrik har separerat. Hans har valt att bo med mamma och Petter har valt att bo med pappa.

Hans behov (se avsnitt 3.2) är framräknat till 2 485 kronor.

Petters behov är framräknat till 2 558 kronor.

Hannas överskott (se avsnitt 3.3) är 2 500 kronor.

Patriks överskott är 2 000 kronor.

Föräldrarnas gemensamma överskott är 4 500 kronor (2 500 + 2 000).

Patrik ska betala underhållsbidrag för Hans med: 2 485 x (2 000 / 4 500) = 1 104 kronor.

Patrik ska kunna betala underhållsbidrag för Petter: 2 558 x (2 000 / 4 500) = 1 137 kronor.

Patriks överskott är 2 000 kronor. Han har inte tillräckligt med överskott för att hunna betala underhållsbidrag för båda barnen. En proportionell fördelning behöver därför göras.

1 104 / (1 104 + 1 137) x 2 000 = 985 kronor. Hans underhållsbidrag blir därför fastställt till 985 kronor i månaden.

Hanna ska betala underhållsbidrag för Petter med: 2 558 x (2 500 / 4 500) = 1 421 kronor.

Hanna ska kunna betala underhållsbidrag för Hans: 2 485 x (2 500 / 4 500) =1 381 kronor.

Hannas överskott är 2 500 kronor. Hon har inte tillräckligt mycket i överskott för att kunna betala underhållsbidrag för båda barnen. En proportionell fördelning av Hanns överskott behöver därför göras.

1 421 / (1 421 + 1 381) x 2 500 = 1 268 kronor. Petters underhållsbidrag blir därför fastställt till 1 268 kronor i månaden.

Underhållsbidrag till syskon med olika boföräldrar

Underhållsbidrag till syskon som har olika boföräldrar kan också variera, även om syskonens behov kan anses vara desamma. Att underhållsbidragen då blir olika stora beror på att boföräldrarna inte har samma överskott.

Exempel

Gina har två barn, Gustavo och Guillerme. Gustavo bor med sin pappa Rodrigo och Guillerme med sin pappa Marcel. Gina ska betala underhållsbidrag för båda barnen.

Både Gustavos och Guillermes behov (se avsnitt 3.2) är beräknade till 1 630 kronor.

Ginas överskott (se avsnitt 3.3) är beräknat till 1 545 kronor.

Rodrigos (Gustavos pappa) överskott är beräknat till 500 kronor.

Gina och Rodrigos gemensamma överskott är beräknat till 2 045 kronor (1 545 + 500).

Marcels (Guillermes pappa) överskott är beräknat till 1 500 kronor.

Gina och Marcels gemensamma överskott är beräknat till 3 045 kronor (1 545 + 1 500).

Underhållsbidrag till Gustavo 1 630 x (1 545 / 2 045) = 1 231 kronor.

Underhållsbidrag till Guillerme 1 630 x (1 545 / 3 045) = 827 kronor.

Gina ska betala underhållsbidrag till båda barnen: 1 231 + 827 = 2 058 kronor.

Eftersom Ginas överskott är beräknat till 1 545 kronor kan inte Gina betala framräknade underhållsbidrag. En proportionell fördelning behöver därför göras.

Gustavo: (1 231 / 2 058) x 1 545 = 924. Gustavos underhållsbidrag blir fastställt till 924 kronor.

Guillerme: (827 / 2 058) x 1 545 = 621. Guillermes underhållsbidrag blir fastställt till 621 kronor.

3.6 Avtal och förbindelser

Avtal

När föräldrarna har räknat ut underhållsbidraget bör Försäkringskassan rekommendera att man skriva ner sin överenskommelse i form av ett avtal.

Ett avtal om underhållsbidrag behöver inte vara utformat på något särskilt sätt eftersom det råder avtalsfrihet. Det är bestämmelserna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) som styr. Någon föreskrift om särskild utformning av avtal om underhållsbidrag finns inte i FB annat än vid underhållsbidrag för framtiden med ett engångsbelopp eller när underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader i taget. I dessa fall måste avtalet vara skriftligt och bevittnat av två personer för att det ska vara giltigt. Är barnet under 18 år ska avtalet dessutom godkännas av socialnämnden. (7 kap. 7 § FB)

Ett ingånget avtal är bindande för bägge parter. Parter i dessa fall är den bidragsskyldiga föräldern och barnet. Vårdnadshavaren företräder omyndiga barn. Myndiga barn företräder sig själva. Om föräldrarna har gemensam vårdnad företräds barnet av den förälder som barnet bor hos (NJA 1985 s. 387).

Förbindelse

Underhållsbidraget kan också vara fastställt genom att enbart den bidragsskyldiga föräldern undertecknar en förbindelse om underhållsbidrag. En sådan förbindelse kräver inte att barnet eller den som företräder barnet skriver under, utan är verkställbar ändå (3 kap. 19 § första stycket UB). Skillnaden mellan en förbindelse och ett avtal är att i ett avtal har parterna enats om ett belopp och en tidpunkt och båda har undertecknat. I en förbindelse förbinder sig den bidragsskyldiga att åtminstone betala ett visst belopp från en viss tid.

Verkställbarhet av avtal och förbindelser

För att ett avtal eller en förbindelse ska kunna verkställas av Kronofogden måste det vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken, UB).

Om någon av parterna bor utomlands när avtalet skrivs kan annan lag än svensk lag vara tillämplig. Läs mer om det i vägledning (2006:1) Indrivning av underhållsbidrag i internationella situationer – Försäkringskassan som centralmyndighet.

3.6.1 Förfallotidpunkt för avtal om underhållsbidrag

Ett avtal om underhållsbidrag gäller från och med det datum som avtalet anger.

Retroaktiva belopp förfaller till betalning den dag då den förälder som sist undertecknade avtalet gjorde detta. Detta eftersom det inte är ett giltigt avtal förrän båda föräldrarna har signerat det.

Om det inte finns något datum som talar om från och med när underhållsbidraget ska betalas, gäller avtalet från och med den tidpunkt då den bidragsskyldiga föräldern undertecknade det. Om avtalet innebär att ett tidigare fastställt underhållsbidrag sänks, gäller avtalet från och med det datum som barnet eller dess vårdnadshavare undertecknat avtalet. Om avtalet inte anger något slutdatum gäller avtalet till barnets 18-årsdag (jfr. med 3 kap. 19 § UB).

Om avtalet fastställer underhållsbidrag för barn över 18 år ska den bidragsskyldiga föräldern betala underhållsbidrag till det myndiga barnet så länge barnet går i grundskolan eller gymnasiet dock längst till och med dagen innan barnet fyller 21 år (7 kap. 1 § FB). För att undvika missförstånd vid verkställigheten om hur länge underhållsskyldigheten gäller bör avtalet alltid ha ett slutdatum. Verkställighet av underhållsbidrag kan du läsa mer om i avsnitt 5.3. Om det datum då gymnasiestudierna ska avslutas är känt kan det datumet anges. I annat fall bör den 30 juni det år då gymnasiestudierna beräknas upphöra anges, dock längst till och med dagen innan barnet fyller 21 år.

3.7 Metodstöd – om framräknat underhållsbidrag blir lägre än underhållsstödet

När det framräknade underhållsbidraget blir lägre än underhållsstödet kan du informera om att underhållsbidraget är uträknat utifrån barnets behov och båda föräldrarnas ekonomiska situation. Underhållsbidraget är därmed rimligt utifrån barnets behov och föräldrarnas inkomster. Anledningen till att underhållsbidraget blir framräknat till ett belopp som är lägre än underhållsstödet kan vara att boföräldern har ett stort överskott. Det kan också vara att barnet inte har så stora behov eller att den bidragsskyldiga föräldern inte har så stor betalningsförmåga.

Det finns även skillnader som beror på hur underhållsstödsbeloppet räknats fram. I underhållsstödsbeloppet är inte bostadskostnaden medräknad. Däremot har ett schablonbelopp på 300 kronor inkluderats för att bekosta en mindre semester, något som föräldrarna kanske inte inkluderat i underhållsbidraget. I underhållsstödet ingår även en viss kostnad för el och från och med att barnet fyller 7 år tillkommer fickpeng och lokala resor, något som stiger när barnet blir äldre (prop. 2017/18:173 s. 14–17). Det här är utgifter som föräldrarna kanske inte lagt till när de räknat fram barnets underhållsbidrag med stöd av Konsumentverkets siffror.

Eftersom varje barn i Sverige är garanterat minst det belopp som staten betalar ut i underhållsstöd kan föräldrarna ansöka om underhållsstöd. Men om boföräldern ansöker om underhållsstöd så kommer den bidragsskyldiga förälderns betalningsförmåga att räknas ut enligt reglerna i SFB. Då är det troligt att beloppet som den bidragsskyldiga föräldern ska betala till Försäkringskassan är ett annat än det framräknade underhållsbidraget.

Om boföräldern väljer att ansöka om underhållsstöd, kan Försäkringskassan informera boföräldern om att ifall den bidragsskyldiga föräldern betalar betalningsbeloppet i tid och med rätt belopp varje månad i minst tolv månader till Försäkringskassan, så kan Försäkringskassan besluta att inte längre betala ut något underhållsstöd till boföräldern. Föräldrarna behöver då komma överens om ett skäligt underhållsbidrag till barnet i stället.

Om den bidragsskyldiga föräldern kan betala, men inte så mycket, kan Försäkringskassan föreslå att boföräldern i stället ansöker om utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan ska då informera om att Försäkringskassan räknar fram ett fiktivt betalningsbelopp enligt reglerna i SFB. Det betyder att det fiktiva betalningsbeloppet kan skilja sig från det underhållsbidrag föräldrarna har räknat fram. Du kan läsa mer om utfyllnadsbidrag i vägledning (2001:9) Underhållsstöd.

Genom att den bidragsskyldiga föräldern betalar en del av underhållet till barnet tydliggörs det att det är föräldrarna som har det primära ansvaret för barnet försörjning (prop. 2014/15:145 s. 21).

Om den bidragsskyldiga föräldern inte kan betala kan man informera om fullt underhållsstöd och betalningsskyldighet enligt SFB.