2 Grundläggande förutsättningar för rätt till tillfällig föräldrapenning

För att en förälder ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning ska följande grundläggande förutsättningar vara uppfyllda:

• föräldern ska vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner
• föräldern ska vara förälder till eller kunna jämställas med förälder till det barn som ansökan gäller
• föräldern ska ha behövt avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet (det finns undantag från detta krav – dessa beskrivs i avsnitt 2.3 Behövt avstå från förvärvsarbete)
• det barn som ansökan gäller ska vara bosatt i Sverige.

I detta kapitel behandlas dessa grundläggande förutsättningar för rätt till tillfällig föräldrapenning.

Om de grundläggande förutsättningarna är uppfyllda kan ersättning betalas ut i de situationer som ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Dessa situationer beskrivs i kapitel 4.

2.1 Försäkrad för arbetsbaserade förmåner

13 kap. 2 § SFB Rätt till tillfällig föräldrapenning har en försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård eller i samband med att ett barn har avlidit.

6 kap. 6 § SFB Den som arbetar i Sverige är försäkrad för 2. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning,

För att en förälder ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning så krävs att hen uppfyller nedanstående villkor:

• är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige
• uppfyller övriga relevanta villkor i det svenska socialförsäkringsskyddet
• uppfyller de särskilda förmånsvillkoren.

En person ska som huvudregel uppfylla dessa tre förutsättningar varje dag som hen ansöker om tillfällig föräldrapenning. Även om Försäkringskassan konstaterar att personen är försäkrad i Sverige krävs det att hen uppfyller de andra villkor som gäller för förmånen enligt 6 kap. SFB (jfr 4 kap. 3 § andra stycket SFB). Detta gäller exempelvis SFB:s bestämmelser om krav på arbetstillstånd eller uppehållstillstånd för personer som behöver ett sådant och bestämmelserna om förmåner vid utlandsvistelse. Det innebär bland annat att föräldern inte behöver ha ett arbetstillstånd för att vara försäkrad för tillfällig föräldrapenning. Däremot kan arbetstillstånd få betydelse vid bedömningen av om föräldern har rätt till tillfällig föräldrapenning.

Tillfällig föräldrapenning är en kontantförmån som ingår i sakområdet sjukförmåner (se Sveriges lagstiftningsförteckning enligt artikel 9) i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det innebär att förmånen kan samordnas mellan EU:s medlemsstater samt att bestämmelser i SFB kopplade till tillfällig föräldrapenning kan begränsas genom bestämmelserna i förordning 883/2004. Det finns även avtal om social trygghet som Sverige har med andra länder som också begränsar SFB:s bestämmelser vid prövning av rätten till tillfällig föräldrapenning.

En försäkrad som omfattas av svensk lagstiftning enligt förordning 883/2004 kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som bor i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz (artikel 21 och 7 i förordning 883/2004). En förutsättning för denna rätt är att villkoren enligt svensk lagstiftning i övrigt är uppfyllda. Om den försäkrade har rätt till tillfällig föräldrapenning, betalas alltid samma belopp som i ett nationellt ärende ut eftersom förmåner från ett annat medlemsland inte ska avräknas.

Läs mer

I vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal beskrivs artiklarna mer i detalj. Där framgår också vad som gäller för att omfattas av svensk socialförsäkring och vilka länder som Sverige har avtal med när det gäller social trygghet.

2.1.1 Tillfällig föräldrapenning för förälder som inte är försäkrad i Sverige

Även den som inte är försäkrad i Sverige kan i vissa fall ta ut tillfällig föräldrapenning. Detta gäller när den ena föräldern är försäkrad i Sverige enligt förordningen och den andra föräldern bor i ett annat medlemsland och ses som familjemedlem till den förälder som är försäkrad i Sverige. I ett sådant fall kan familjemedlemmen ha rätt till tillfällig föräldrapenning från Sverige.

2.2 Förälder eller likställd med förälder till barnet som ansökan avser

13 kap. 2 § SFB Rätt till tillfällig föräldrapenning har en försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård eller i samband med att ett barn har avlidit.

11 kap. 4 § SFB Vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med en förälder följande personer:

1. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern,
2. förälders sambo,
3. särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och
4. blivande adoptivförälder.

11 kap. 5 § SFB När det gäller tillfällig föräldrapenning likställs med en förälder även familjehemsförälder.

2.2.1 Förälder

Vem som är förälder framgår av reglerna i 1 och 4 kap. Föräldrabalken (FB). Inom föräldraförsäkringen definieras en förälder som biologisk förälder, fosterförälder eller adoptivförälder (prop. 1978/79:168 s. 47).

FB innehåller från och med 1 januari 2019 även bestämmelser som gäller vid ändrad könstillhörighet, alltså när en person har ändrat sitt juridiska kön. Se 1 kap. 10-14 §§ FB. Uppgift om vem som är förälder hämtas maskinellt från Skatteverket.

Om den som föder barnet är gift

Om mamman är gift eller registrerad partner vid barnets födelse anses maken eller partnern vara förälder till barnet.

Om den som föder barnet inte är gift

Om mamman inte är gift eller registrerad partner vid barnets födelse fastställs faderskapet eller föräldraskapet genom bekräftelse eller dom.

Sedan den 1 januari 2022 kan föräldraskapet bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. Bekräftelsen ska godkännas digitalt av mamman för att den ska gälla. För att en digital bekräftelse ska vara möjlig måste både mamman och den som lämnar bekräftelsen vara myndiga och folkbokförda i Sverige när barnet föds. Barnet måste vara folkbokfört i Sverige när bekräftelsen lämnas. En digital bekräftelse ska lämnas och godkännas senast 14 dagar efter barnets födelse. (Se 1 kap. 4 a, 9, 13 och 14 §§ FB samt prop. 2020/21:176 s.35 ff.)

Om uppgift om föräldraskap saknas i folkbokföringen

När ett barn flyttar till Sverige registrerar Skatteverket barnets föräldrar i folkbokföringen om relationen är bevisad och kan erkännas i Sverige och om det finns författningsstöd för registreringen. Det spelar ingen roll var faderskapet eller föräldraskapet är fastställt, utan både svenska och utländska presumtioner och fastställelser kan ligga till grund för Skatteverkets registrering.

Om Skatteverket inte registrerar båda föräldrarna till barnet i folkbokföringen är de skyldiga att underrätta socialnämnden om det (7 § förordning [2001:589] om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet).

Skatteverket har bara lagligt stöd att registrera uppgift om en icke folkbokförd förälder till ett folkbokfört barn i dessa situationer:

• om föräldern är vårdnadshavare
• om föräldern hade samordningsnummer när barnet folkbokfördes
• om det finns en underrättelse av fastställt faderskap eller föräldraskap från socialnämnden eller en svensk domstol.

För att kunna bedöma om det finns rätt till tillfällig föräldrapenning kan vi i en del fall behöva avgöra om en utländsk presumption, dom eller bekräftelse om faderskap eller föräldraskap ska erkännas i Sverige.

Läs mer

I vägledning (2001:9) Underhållsstöd beskrivs vad som krävs för att en utländsk presumption, dom eller bekräftelse om faderskap eller föräldraskap ska erkännas i Sverige.

Befruktning via insemination eller IVF

Om mamman har inseminerats eller om hennes ägg har befruktats utanför hennes kropp (assisterad befruktning), med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och det är sannolikt att barnet har kommit till genom behandlingen, ska han anses som barnets pappa. Om behandlingen har utförts med spermier från en annan man gäller detta endast om behandlingen har utförts enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller om behandlingen har utförts vid en behörig inrättning utomlands och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 8 § FB). Det gäller också om ägget kommer från en annan kvinna.

Om mamman har inseminerats eller om hennes ägg har befruktats utanför hennes kropp, enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., med samtycke av en kvinna som var hennes maka, registrerade partner eller sambo och det är sannolikt att barnet har kommit till genom behandlingen, ska den kvinnan anses som barnets förälder. Detta gäller även om inseminationen eller befruktningen utanför kroppen utförts vid en behörig inrättning utomlands och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Föräldraskapet fastställs då genom bekräftelse eller dom (1 kap. 9 § FB).

Om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom så kallad äggdonation, dvs. att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, ska hon anses som barnets mamma (1 kap. 7 § FB).

Surrogatmödraskap

Trots att det i Sverige inte är tillåtet att skaffa barn med hjälp av en surrogatmamma, finns barn i Sverige som har tillkommit genom surrogatmödraskap. Fastställandet av föräldraskapet vid surrogatmödraskap sker utifrån reglerna i FB. Om en man har skaffat barn genom surrogatmödraskap genom att surrogatmamman inseminerats med hans spermier, kan faderskapet bekräftas genom en bekräftelse eller dom.

Adoption

Adoptivbarn anses vara barn till den som adopterat barnet och inte till de biologiska föräldrarna (4 kap. 21 § FB). Om en person adopterar sin maka/makes eller sambos barn eller adoptivbarn (närståendeadoption) ska barnet anses som deras gemensamma barn.

2.2.2 Likställd med förälder

Följande personer likställs med förälder när det gäller bedömningen av rätten till tillfällig föräldrapenning:

• förälders sambo eller förälders make/partner som bor stadigvarande tillsammans med föräldern
• en särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet
• den som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem i syfte att adoptera det (blivande adoptivförälder)
• den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet (familjehemsförälder).

En registrerad partner likställs med den person som en förälder är gift med eller har varit gift med om de bor stadigvarande tillsammans (3 kap.1 § lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).

Vid bedömningen av om två personer ska uppfattas som sambor ska du ta hänsyn till om personerna stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen [2003:376]). I förarbetena till sambolagen anges att du som regel kan utgå ifrån att personer med en gemensam folkbokföringsadress har gemensam bostad och att deras samlevnad inte är tillfällig, om det inte finns andra omständigheter som talar emot det (prop. 2002/03 s. 43–44).

En person som tar hand om ett barn kan likställas med familjehemsförälder i vissa fall. Det är när ett barns föräldrar saknas eller har avlidit efter en olycka eller sjukdom. Då bör den person som tar hand om barnet kunna likställas med en familjehemsförälder vid bedömningen av rätten till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller i avvaktan på att socialnämnden beslutar om placering i familjehem eller i avvaktan på ett slutligt beslut om vårdnadshavare (FKRS 2005:06).

En domstol kan i vissa fall utse en person som tillfällig vårdnadshavare. En tillfällig vårdnadshavare har dock inte till uppgift att tillgodose den faktiska vården av barnet, likställs därmed inte med förälder och har därför inte rätt till tillfällig föräldrapenning.

En person som fått rätt till tillfällig föräldrapenning genom överlåtelse eller medgivande enligt 13 kap. 8 eller 9 §§ SFB likställs inte med förälder.

2.3 Behövt avstå från förvärvsarbete

En av de grundläggande förutsättningarna för att ha rätt till tillfällig föräldrapenning är att föräldern har behövt avstå från arbete för att vårda barnet. Denna förutsättning finns inskriven i olika paragrafer beroende på vilken grund ansökan om tillfällig föräldrapenning avser.

Med att föräldern ska ha behövt avstå från arbete avses att föräldern faktiskt behöver avstå från sitt arbete för att kunna vårda sitt barn. När det finns ett sådant krav ska alltså det faktiska behovet av att avstå från arbete bedömas. I vissa situationer kan en förälder få tillfällig föräldrapenning även om det inte funnits något faktiskt behov av att avstå från arbetet. De situationer som gäller är:

• dagar i samband med ett barn födelse eller adoption,
• kontaktdagar och
• dagar i samband med att ett barn har avlidit.

13 kap. 16 § SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall än som avses i 30 §,

I normalfallet är det inte svårt att avgöra om den som ansöker om tillfällig föräldrapenning har behövt avstå från arbete. Inom arbetslivet förekommer dock olika former av anställningar där denna bedömning kan vara mer komplicerad. Försäkringskassan måste här utreda om föräldern behöver avstå från arbete för att vårda barn och därmed har rätt att få tillfällig föräldrapenning.

När det framgår av Försäkringskassans utredning att föräldern tackat nej till ett erbjudet arbete, blir bedömningen att hen behövt avstå från förvärvsarbete. Om det inte finns någon sådan uppgift, måste frågan bedömas med ledning av hur föräldern har arbetat under en jämförbar tidigare period. I undantagsfall kan Försäkringskassan även jämföra med hur en annan arbetstagare med samma arbetsuppgifter har sin arbetstid förlagd (prop. 1986/87:69, s. 34).

Även en egenföretagare som avstår från arbete i sitt företag för att vårda barn kan få tillfällig föräldrapenning, under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Detsamma gäller en förälder som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program för att starta eget företag och som har fått en SGI baserad på arbetet hen utför i företaget. Eftersom Försäkringskassan bedömer att arbetet som utförs i företaget kan ligga till grund för en SGI kan föräldern också få tillfällig föräldrapenning utifrån denna SGI om hen behöver avstå sitt arbete, i det nystartade företaget, för att vårda sitt barn.

Jourtid räknas enligt arbetstidslagen som arbetstid och ingår i årsarbetstiden. Det betyder att Försäkringskassan kan betala ut tillfällig föräldrapenning för jourtid. Beredskapstid ingår däremot inte i årsarbetstiden och Försäkringskassan betalar inte ut ersättning för sådan tid.

Läs mer

Läs mer om vad som ingår i årsarbetstiden i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.

En förälder som vårdar barn måste ibland avstå från sitt arbete för att få sin behövliga dygnsvila. Behovet av dygnsvila kan finnas före eller efter ett skift. Enligt praxis kan en förälder i en sådan situation ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning vid dygnsvila kan endast komma i fråga när en förälder som arbetar kvällar eller nätter avstår från sitt arbete för att kunna vårda barnet under dagtid. En dagarbetande förälder som vårdat barnet nattetid och som följande dag avstår från sitt arbete utan att vårda barnet kan inte få tillfällig föräldrapenning för dygnsvila. Rätten till tillfällig föräldrapenning för den som avstår från arbete för att få sin dygnsvila gäller oavsett vilken anledning ansökan om tillfällig föräldrapenning grundas på. (FÖD 1984:15, FKRS 2016:03).

Om ett arbetspass sträcker sig över midnatt anses arbetspasset som en dag. Utbetalning görs för den kalenderdag där de flesta arbetstimmarna ligger. Om arbetstiden är lika lång före och efter midnatt görs utbetalning för den sista kalenderdagen (5 § RFFS 1998:5).

Exempel

Lars måste vara hemma med sin sjuka dotter måndag och tisdag. Under dessa dagar skulle han ha arbetat från måndag kl. 21.00 till tisdag kl. 07.00 om han inte behövt vårda barn. Försäkringskassan betalar ut ersättning för tisdagen.

När man bedömer någons behov av att avstå från arbete ska man ta hänsyn till vilka möjligheter föräldern har att återgå i arbete under dagen. I bedömningen får man väga in förälderns restid till och från arbetet.

Om föräldern varit på läkar- eller tandläkarbesök med barnet, bör man bland annat ta hänsyn till om barnet är upprört före eller efter besöket. Man bör lägga stor vikt vid förälderns egen bedömning av den tid som hen ansett sig ha behövt avstå från förvärvsarbete (prop. 1984/85:78 s. 133).

Exempel

Berit följer sin son som är 7 år till tandläkaren. Hon behöver ta ledigt från sitt arbete en halv dag, trots att tandläkarbesöket tar endast 30 minuter. Anledningen är att Peter är rädd och ängslig och behöver mycket stöttning av sin mamma före och efter besöket. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för en halv dag.

Det händer att en förälder ansöker om tillfällig föräldrapenning för en hel dag, med hänvisning till att de arbetsuppgifter som hen har inte går att utföra under del av dag. Ett exempel kan vara en busschaufför som under aktuellt dygn ska köra en längre sträcka. Även om föräldern bara behöver vårda sitt sjuka barn på exempelvis förmiddagen, händer det att hen hävdar att bussen gått och att hen inte kan utföra sitt arbete under resten av dagen. Behovet av att avstå från förvärvsarbete måste dock motiveras av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning. I detta fall är det endast under förmiddagen som ledigheten motiveras av sådana skäl, nämligen barnets sjukdom. Halv tillfällig föräldrapenning skulle då alltså kunna betalas ut.

HFD har slagit fast att det inte krävs att den försäkrade går miste om inkomst för att ha rätt till tillfällig föräldrapenning under den tid som hen behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet (RÅ 2009 ref. 25).

2.3.1 När föräldern är ledig

11 kap. 11 § SFB Tillfällig föräldrapenning kan inte betalas ut för dagar då föräldern är semesterledig enligt semesterlagen.

När en förälder är semesterledig har hen inget behov av att avstå från arbete. I en sådan situation har hen alltså ingen rätt till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller oavsett om ledigheten är med eller utan semesterlön. En förälder har alltså inte rätt till tillfällig föräldrapenning under sin semesterledighet, om inte semesterledigheten byts ut mot ledighet för vård av barn. Det innebär att om en förälder behöver ansöka om tillfällig föräldrapenning under sin semester, så måste föräldern först kontakta sin arbetsgivare och avbryta semestern.

För arbetsfria dagar betalas det inte ut någon ersättning eftersom föräldern inte behövt avstå från förvärvsarbete. Det gäller även dagar då den försäkrade har så kallad vederlagstid (FÖD 1990:32, jfr AD 2013 nr 59). Vederlagstid är en form av schemalagd ledighet som finns inom vissa branscher.

2.3.2 När föräldern är arbetslös

Kravet på att behöva avstå från förvärvsarbete gäller inte den som är arbetslös, eftersom den inte har något förvärvsarbete att avstå från. För att en arbetslös förälder ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning krävs istället att dessa båda förutsättningar är uppfyllda:

• föräldern är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten (13 kap. 36 § 2 SFB)
• föräldern går miste om a-kassa för den dag/de dagar som hen begär ersättning för.

Anmäld som arbetssökande

I det följande kommer lagtextens formulering ”arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten” endast att anges som ”anmäla sig hos Arbetsförmedlingen”. Denna formulering syftar dock på lagtextens fullständiga formulering.

Det finns undantag från kravet om att vara anmäld hos Arbetsförmedlingen. Tillfällig föräldrapenning kan exempelvis betalas ut om det bedöms som oskäligt att begära att föräldern skulle ha anmält sig hos Arbetsförmedlingen. (13 kap. 36 § 2 SFB)

Försäkringskassan bör också kunna göra undantag från anmälningsskyldigheten om föräldern, barnet eller någon närstående blivit sjuk och det kan antas att föräldern annars skulle ha gjort en sådan anmälan. (Prop. 2010/11:1 s. 41 f)

Det finns även andra situationer som kan vara anledning till att föräldern inte har kunnat anmäla sig som arbetssökande. En situation är när föräldern är förhindrad på grund av omständigheter som hen inte kunnat förutse. En sådan omständighet är till exempel sjukdom eller ett avbrott i allmänna kommunikationer. (Prop. 2010/11:1 s. 41 och 42)

Bedömningen av om det kan anses oskäligt bör göras utifrån de samlade förhållandena i det enskilda fallet. Anmälan till Arbetsförmedlingen ska göras så snart det är möjligt, efter det att det inte längre kan anses oskäligt att göra en sådan anmälan. (Prop. 2010/11:1 s. 42)

När det gäller tillfällig föräldrapenning i samband med ett barns dödsfall kan det som regel anses oskäligt att den som mist sitt barn direkt ska klara av att göra det som gäller för andra arbetslösa föräldrar. Anmälan till Arbetsförmedlingen m.m. ska göras så snart det är möjligt, efter det att det inte längre kan anses oskäligt att ställa krav på en sådan anmälan. (13 kap. 36 § 2 SFB och prop. 2010/11:1 s. 42 och 43)

Även om Försäkringskassan bedömer att det är oskäligt att begära att föräldern direkt anmäler sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, kvarstår grundförutsättningen att hen måste gå miste om ersättning från a-kassan. Därför måste Försäkringskassan utreda förälderns rätt till a-kassa i det aktuella ärendet.

Gått miste om a-kassa

Att en arbetslös förälder på grund av vård av sjukt barn gått miste om a-kassa ska jämställas med att föräldern behövt avstå från arbete.

När en förälder behöver vårda ett barn under en dag som föräldern skulle ha noterat som karenstid inom arbetslöshetsförsäkringen, ska det jämställas med att föräldern behövt avstå från förvärvsarbete (FÖD 1986:14).

En förälder som är arbetslös del av dag kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning om hen behöver avstå från arbete. Det gäller oberoende av om föräldern gått miste om a-kassa under den andra delen av dagen.

Exempel

Juan är delvis arbetslös. Han arbetar 6 timmar per dag och stämplar upp till heltid. Juan har en treårig dotter som heter Caroline. Hon är hos dagmamma under den tid som föräldrarna arbetar. Caroline blir sjuk och Juan behöver vara hemma från jobbet för att vårda henne. Juan har rätt till tillfällig föräldrapenning. I detta exempel behöver man inte utreda om Juan går miste om a-kassa. Han uppfyller villkoret om att behöva avstå från förvärvsarbete eftersom han har ett arbete och skulle ha arbetat den dag som han begär ersättning för.

2.3.3 Metodstöd – när föräldern blir arbetslös under tid med tillfällig föräldrapenning

När en förälder blir arbetslös under tid med tillfällig föräldrapenning saknas oftast information från Arbetsförmedlingen/a-kassan i ärendet. Det kan bero på att föräldern ännu inte har anmält sig hos Arbetsförmedlingen eftersom hen vårdar ett sjukt barn.

Även om du bedömer att det är oskäligt att begära att föräldern direkt anmäler sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, kvarstår grundförutsättningen att hen måste gå miste om ersättning från a-kassan för att ha rätt till tillfällig föräldrapenning.

Vilken utredning behövs?

Om det saknas information från Arbetsförmedlingen/a-kassan behöver du kontakta förälderns a-kassa och fråga om hen har några a-kassedagar kvar. Om du inte får svar från a-kassan behöver du fråga föräldern. Föräldern behöver inte styrka att hen gått miste om a-kassa, utan ska göra rätten till tillfällig föräldrapenning sannolik.

Nedanstående exempel kan vara vägledande vid din bedömning om det kan anses sannolikt att föräldern skulle haft rätt till a-kassa för de dagar som hen ansöker om tillfällig föräldrapenning för:

• föräldern kan visa att hen har arbetat innan arbetslösheten i en omfattning och under så lång tid som gör det sannolikt att hen har rätt till a-kassa
• föräldern är medlem i en a-kassa men har tidigare inte fått ersättning på så sätt att dagarna tagit slut
• föräldern kan visa att hen inte får avgångsvederlag.

2.3.4 När föräldern är familjehemsförälder

13 kap. 6 § SFB Som förvärvsarbete betraktas inte

1. vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem,

När man prövar om föräldern har avstått från förvärvsarbete ska man bortse från sådant arbete som avser vård av barn som tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem (arbete som familjehemsförälder). Ett sådant arbete räknas nämligen inte som förvärvsarbete i lagens mening. En förälder som behöver avstå från sådant arbete har alltså inte rätt till tillfällig föräldrapenning.

2.3.5 När föräldern har sjukersättning tills vidare och steglös avräkning

13 kap. 6 § SFB Som förvärvsarbete betraktas inte 2. sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.

I 37 kap. 3 § SFB regleras en möjlighet att betala ut sjukersättning när den försäkrade förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som hen antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades. Detta kallas steglös avräkning.

En förälder som arbetar med stöd av reglerna om steglös avräkning kan inte få tillfällig föräldrapenning för den tid och för den del som hen arbetar enligt reglerna om steglös avräkning. Det beror på att sådant arbete inte ses som förvärvsarbete när man bedömer rätten till tillfällig föräldrapenning. Om det inte går att avgöra under vilken tid som den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn, ska frånvaron i första hand anses som frånvaro under tid då den försäkrade har arbetat enligt reglerna om steglös avräkning. (prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete, s. 65 f och 102)

2.3.6 När föräldern studerar

13 kap. 7 § SFB Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna.

En förälder som studerar behöver i regel inte avstå från förvärvsarbete och kan därför inte få tillfällig föräldrapenning.

För vissa studerande kan dock tillfällig föräldrapenning betalas ut. Detta gäller för föräldrar som får behålla sina löneförmåner under studietiden. När förälder avstår från studierna för att vårda barn och därför går miste om löneförmånerna, jämställs detta med att ha avstått från förvärvsarbete. Försäkringskassan kan alltså betala ut tillfällig föräldrapenning om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Exempel på föräldrar som studerar med oavkortade löneförmåner och som kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning är

• anställda som får full lön och deltar i utbildning, kurser eller liknande i arbetsgivarens regi, där utbildningen har ett starkt samband med det normala arbetet. Utbildningen ses som ett led i arbetet, och den anställde har i regel anmälningsskyldighet vid frånvaro och får löneavdrag om hen stannar hemma för att vårda sjukt barn (prop. 1984/85:78 s. 73)
• anställda som är tjänstlediga för att vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde och får full lön under studietiden. När den studerande är ledig för tillfällig vård av barn under utbildningstiden blir det i regel löneavdrag (prop. 1984/85:78 s. 73).

2.3.7 När föräldern är uttagen i strejk

Under en arbetskonflikt (strejk eller lockout) har en förälder inte rätt till tillfällig föräldrapenning, eftersom hen inte har behövt avstå från arbete för att vårda sina barn.

2.3.8 När föräldern är föräldraledig

En föräldraledig förälder kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern skulle ha behövt avstå från arbete om hen inte varit föräldraledig. Detsamma gäller för en föräldraledig förälder som är arbetslös och skulle haft rätt till a-kassa. Detta beskrivs närmare i kapitel 4.

Om barnet insjuknar dagen efter en period med föräldrapenning har föräldern rätt att få tillfällig föräldrapenning om hen behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet. I ett sådant fall får Försäkringskassan begära att föräldern styrker att hen skulle ha arbetat den dag som hen ansöker om tillfällig föräldrapenning för. I normalfallet kan det lämpligast ske genom att föräldern lämnar ett intyg från en arbetsgivare eller uppdragsgivare eller från någon annan som kan ge upplysning om arbetsförhållandena. Om föräldern kan styrka på något annat sätt att hen skulle ha förvärvsarbetat, behövs inte något intyg (prop. 1991/92:106 s. 21 och 40).

Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav vid prövningen av om föräldern skulle ha arbetat den dag som hen ansöker om tillfällig föräldrapenning för. Begreppet ska istället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.

Läs mer

Läs mer i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken om vad som gäller generellt i frågor om utredningsansvar, bevisbörda och beviskrav.

2.3.9 När föräldern är assistent åt sitt eget barn

Om en förälder är anställd som assistent åt sitt eget barn kan föräldern inte få tillfällig föräldrapenning för att vårda barnet. Det beror på att föräldern i en sådan situation inte anses behöva avstå från arbete eftersom hen fortsätter att vårda barnet.

När barnet vårdas på sjukhus får en assistent normalt sett inte längre vårda barnet. Detta kan innebära att föräldern under en sådan period inte har något arbete. Därmed behöver föräldern inte avstå från arbete, varför det saknas rätt till tillfällig föräldrapenning. Om föräldern dock får erbjudande om annat arbete och tvingas avstå från det, kan det finnas en rätt till tillfällig föräldrapenning.

2.3.10 När den andra föräldern inte arbetar

När den ena föräldern inte arbetar, har den andra föräldern oftast inte rätt till tillfällig föräldrapenning. Det beror på att den föräldern då inte behöver avstå från arbete för att vårda barnet, eftersom den förälder som inte arbetar bör kunna vårda barnet. Ibland kan den förälder som inte arbetar dock vara förhindrad att vårda barnet. (jfr prop. 1984/85:78 s. 122).

När den förälder som inte arbetar är förhindrad att vårda barnet, kan den förälder som behöver avstå från arbete ha rätt till tillfällig föräldrapenning.

En förälder kan till exempel anses vara förhindrad att vårda ett barn när hen är hemma och är sjuk, arbetssökande eller studerande.

Detsamma gäller när den hemmavarande föräldern har semester (FÖD 1984:47).

I dessa situationer krävs ingen ytterligare utredning av varför den föräldern inte kunnat vårda barnet.

I andra situationer måste Försäkringskassan pröva om den förälder som inte arbetar är förhindrad att vårda barnet. Exempel på en sådan situation kan vara när en förälder är föräldraledig med ett barn eller vårdar ett sjukt barn och ett annat barn i familjen blir sjukt. Här måste man ta ställning till hur krävande vården av det sjuka barnet är och om det kan anses rimligt att föräldern såväl vårdar det friska som det sjuka barnet. Samma bedömning måste göras när det gäller två sjuka barn. Kan en förälder vårda båda de sjuka barnen finns inte rätt till tillfällig föräldrapenning för den andra föräldern. Detta eftersom den föräldern inte behöver avstå från förvärvsarbete. Utredningen av dessa frågor måste ske i det enskilda fallet.

Med den andra föräldern menas en förälder som enligt föräldrabalkens regler har föräldraansvar för barnet. Det innebär att det inte kan ställas krav på att en sambo som inte är barnets förälder, ska vårda barnet.

2.4 Barnet ska vara bosatt i Sverige

11 kap. 8 § SFB En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast för vård av barn som är bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här.

Rätt till tillfällig föräldrapenning förutsätter att barnet som ansökan avser är bosatt i Sverige enligt 5 kap. SFB.

Barnets bosättning ska bedömas enligt 5 kap. precis som en bosättningsbedömning för en vuxen person. Läs mer om hur barns bosättning bedöms i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal. Inom EU/EES kan en medlemsstat inte kräva bosättning för att det ska finnas rätt till en kontantförmån eftersom det hindrar den fria rörligheten (artikel 7 förordning 883/2004). Det innebär att även om barnet är bosatt i ett annat medlemsland kan det finnas rätt till tillfällig föräldrapenning om övriga förmånsvillkor är uppfyllda.

Exempel

Mikael arbetar i Malmö, men bor tillsammans med Anita och deras gemensamma barn Alice i Köpenhamn. Alice blir sjuk och Mikael måste stanna hemma från arbetet för att ta hand om henne. Eftersom Mikael omfattas av svensk lagstiftning enligt förordningen och villkoren för tillfällig föräldrapenning är uppfyllda, så har Mikael rätt till tillfällig föräldrapenning för Alice. Det gäller trots att de båda bor i Danmark.

Exempel

Kerstin arbetar och bor i Sverige. Arne arbetar och bor i Tyskland tillsammans med deras gemensamma barn Robert. Kerstin kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning eftersom hon omfattas av svensk lagstiftning. Om Robert blir sjuk kan Kerstin ha rätt till tillfällig föräldrapenning om hon vårdar honom. Det har ingen betydelse att Robert bor i Tyskland och inte heller var Kerstin befinner sig när hon tar hand om Robert så länge hon befinner sig inom EU/EES-området eller i Schweiz (det finns även möjlighet att få tillfällig föräldrapenning när man vistas utanför detta område, se avsnitt 3.2 När föräldern vistas eller ska resa utanför EU/EES-området eller Schweiz).

Läs mer

I vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal beskrivs vad som gäller för att omfattas av svensk socialförsäkring, hur bosättning ska bedömas och vilka länder som Sverige har avtal med när det gäller social trygghet.