4 Vilka situationer ger rätt till tillfällig föräldrapenning för barn som inte fyllt 12 år?

Detta kapitel handlar om vilka situationer som ger rätt till tillfällig föräldrapenning.

4.1 Barnet är sjukt eller smittat

13 kap. 16 § 1 SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet.

För att en förälder ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning enligt bestämmelsen krävs att det är barnets sjukdom som är det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från arbete. Det finns inga särskilda krav på hur vården av det sjuka barnet ska vara utformad, utan det är upp till föräldern att ansvara för att barnet får sina behov tillgodosedda.

Med "det direkta skälet” menas att en förälder till ett barn som lider av en sjukdom men ändå kan vistas på förskola eller skola inte har rätt till tillfällig föräldrapenning i situationer när det finns andra skäl än sjukdomen som gör att barnet inte kan vistas på skolan eller förskolan.

HFD har i mål 5777-15 uttalat att Försäkringskassan inte ska ta över ansvaret och bevilja tillfällig föräldrapenning om kommunen brister i barnomsorgen. Detta eftersom det inte är barnets sjukdom som är anledningen till att föräldern i dessa situationer behövt avstå från arbete utan i stället är att kommunen inte erbjudit lämplig barnomsorg (HFD 2016 ref. 86).

Exempel på sådana situationer är att förskolan eller skolan är stängd på grund av planeringsdagar eller liknande eller att den personal som normalt har hand om barnet på förskolan eller skolan är sjuk.

Ett annat exempel är när ett barn skulle kunna vistas på förskola eller skola men det saknas faktiska förutsättningar för detta, t.ex. på grund av att förskolan eller skolan inte hunnit upparbeta nödvändig kompetens om barnets sjukdom. Då har föräldern inte heller rätt till tillfällig föräldrapenning (KRNG 3574-14).

För att avgöra om ett barn trots sin sjukdom faktiskt kan vistas på förskola eller skola, måste det av den medicinska utredningen i det enskilda fallet framgå att sjukdomen inte längre är i sin akuta fas. Det krävs också att behandlingen av sjukdomen är färdiginställd och att man uppnått avsedd effekt med behandlingen.

När ett barn är långvarigt sjukt kan en förälder behöva stanna hemma hos barnet en längre tid, dels för omvårdnad, dels som psykologiskt stöd. Även när barnet ligger på sjukhus kan det vara nödvändigt att föräldrarna är hos barnet så mycket som möjligt. För att föräldern ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning när barnet ligger på sjukhus räcker det att förälderns besök är ägnat att upprätthålla kontakten mellan barnet och föräldern (prop. 1975/76:133 s. 57).

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till en förälder som behöver avstå från sitt arbete för att delta i en kurs som anordnas av annan än sjukvårdshuvudman. En förutsättning är att föräldern vårdar barnet och att kursen huvudsakligen är inriktad på utbildning och information om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Om kursen anordnas av sjukvårdshuvudman finns inget krav på att föräldern måste vårda barnet. Se vidare i avsnitt 4.5 Förälder besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman.

Kammarrätten i Göteborg fann i ett mål att tillfällig föräldrapenning kan betalas i samband med vistelse på Move and Walk, (KRNG mål nr 2699-2005). Kammarrätten konstaterade att det i praxis inte ställts några krav på att behandlingen eller kursen skulle anordnas av en offentlig institution i de fall barnet samtidigt varit i behov av föräldrarnas vård under den tid för vilken tillfällig föräldrapenning begärts. I detta fall var barnet närvarande vid vistelsen på Move and Walk. Föräldern var tvungen att på grund av barnets sjukdom avstå från förvärvsarbete för att närvara vid vistelsen på Move and Walk.

En förälder kan få tillfällig föräldrapenning om barnet har en smittsam sjukdom, är smittförande eller misstänks sprida smitta. Med smitta menas både de allmänfarliga sjukdomarna som anges i smittskyddslagen (2004:168) och mera allvarliga barn- sjukdomar som riskerar att spridas. Föräldern kan alltså få ersättning även när barnet misstänks sprida smitta och därför inte får vistas inom den ordinarie barnomsorgen (prop. 1978/79:168 s. 57).

Kammarrätten i Göteborg fann i ett mål att svinkoppor är att betrakta som en sådan sjukdom eller smitta som ger rätt till tillfällig föräldrapenning (KRNG mål nr 5437-05).

Bedömningen av om ett barn har en sjukdom eller smitta eller om ett barn misstänks sprida smitta måste göras i varje enskilt fall. Det är en läkare eller sjuksköterska som avgör detta. Det kan vara lämpligt att i vissa fall kontakta försäkringsmedicinsk rådgivare i bedömningen av om barnet är smittbärande eller misstänks sprida smitta.

Se metodstöd i avsnitt 4.1.7 för att få mer stöd i hur du kan samarbeta med en försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR.

4.1.1 Metodstöd – bedömning vid psykisk ohälsa

Det här metodstödet syftar till att ge stöd vid utredning och bedömning av rätten till tillfällig föräldrapenning när barnet har psykisk ohälsa. Observera att metodstödet inte är ett facit utan endast ett stöd i din handläggning.

Begreppet psykisk ohälsa Enligt Socialstyrelsens kunskapsstöd innefattar psykisk ohälsa både psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. Psykiska besvär är exempelvis oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Psykiatriska diagnoser är psykisk ohälsa som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos såsom depression och ångestsyndrom.

Kontrollera anledningen till ansökan Det första steget i varje bedömning är att utreda förälderns behov av att avstå från sitt arbete. För att föräldern ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning krävs även att det är barnets sjukdom som är det direkta skälet till att hen behöver avstå från arbete.

Det händer att föräldern skriver "se läkarintyg" som anledning till ansökan. "Se läkarintyg" innebär dock inte att föräldern uppfyller kraven för tillfällig föräldrapenning. I dessa ärenden behöver du ta reda på varför föräldern behövt avstå från arbete för att vårda barnet.

Ibland anger föräldern endast barnets diagnos eller funktionsnedsättning som anledning till ansökan, exempelvis "ADHD”. En ADHD-diagnos i sig ger inte rätt till ersättning. Du behöver därför fråga föräldern varför hen behövde stanna hemma från sitt arbete för att vårda barnet. Hur mådde barnet, var barnet försämrad i sin grundsjukdom osv?

Frågor att ta ledning av Vilken information som behöver finnas i ett intyg eller läkarutlåtande beror alltid på omständigheterna i det enskilda ärendet. Nedan följer ett antal frågor som du kan ta ledning av när du bedömer rätten till tillfällig föräldrapenning. Observera att dessa frågor inte är uttömmande och att det beror på omständigheter i det enskilda ärendet vilka frågor som är aktuella att använda.

Vad framgår av det medicinska underlaget? Gäller intyget/utlåtandet rätt period? Hur påverkas barnet psykiskt och/eller fyskiskt av sin sjukdom?
Är en diagnos fastställd? Tänk på att det inte är diagnosen i sig som ger rätt till tillfällig föräldrapenning utan dess konsekvenser, det vill säga vilka besvär barnet har till följd av sin diagnos. Du kan inte generalisera utifrån vilken diagnos barnet har utan du ska alltid gör en bedömning i varje enskilt ärende. Barn med samma diagnos kan till exempel ha olika svårigheter.
Vilka medicinska behandlingar pågår eller planeras? Hur ser planen ut och hur länge förväntas behandlingen pågå? Har barnets medicinering eller behandling gett önskad effekt?
Hur har barnets mående utvecklats över tid? Mår barnet bättre, sämre eller oförändrat?
Har barnet en grundsjukdom eller en funktionsnedsättning? Om ja:
- är barnet försämrad i sin grundsjukdom eller funktionsnedsättning?
- beskrivs på vilket sätt barnet är akut försämrad och hur ter sig försämringen?
- hur länge har den akuta försämringen pågått? Har den blivit varaktig?
- har barnet drabbats av ett nytt sjukdomstillstånd?
- om omvårdnadsbidrag betalas ut för barnet behöver du ta ställning till om det är samma vård- och tillsynsbehov som grundat rätten till omvårdnadsbidraget.
Om barnet fyllt 12 men inte 16 år: Finns det uppgifter som styrker att barnet har ett särskilt behov av vård eller tillsyn på grund av en sjukdom eller en funktions- nedsättning? Varför och på vilket sätt har barnet det särskilda vård- och tillsynsbehovet?
Finns det indikationer på att barnet är allvarligt sjukt i den mening som avses i 13 kap. 30 § SFB? Se avsnitt Förälder till ett allvarligt sjukt barn.

I vissa ärenden finns andra medicinska underlag utöver intyg och läkarutlåtande som kan ge kompletterande medicinsk information om barnets sjukdom. Exempel på sådana är psykologutlåtande, neuropsyktriatiska utredningar och journalanteckningar från hälso- och sjukvården.

Tänk på att nyttja stödet du kan få från en försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) när du behöver hjälp att tolka och förstå uppgifter i ett intyg eller läkarutlåtande. En FMR är en expert i medicinska frågor och vid en konsultation har du möjlighet att diskutera barnets sjukdomstillstånd, följder av medicinska behandlingar och likande. Du kan samråda med en FMR om du är tveksam till om uppgifterna i ett intyg eller läkarutlåtande är tillräckliga, och hen kan hjälpa dig med vad som behöver kompletteras. FMR kan även hjälpa till att formulera kompletterande frågor till läkaren som har utfärdat intyget eller läkarutlåtandet. Se avsnitt Metodstöd – Försäkringsmedicinsk rådgivare för hur du konsulterar en FMR.

Komplettering av intyg eller läkarutlåtande Innan du tar ställning till om du behöver komplettera uppgifterna i ett intyg eller läkarutlåtande behöver du gå igenom och värdera alla tillgängliga och relevanta uppgifter i ditt ärende. Om det finns oklara eller motstridiga uppgifter, eller om det saknas uppgifter som skulle kunna påverka ditt beslut, behöver du fortsätta utreda tills det blir tydligt hur det faktiskt förhåller sig.

Vem du hämtar in uppgifter från beror på vilka uppgifter du behöver. Om det medicinska underlaget behöver kompletteras kan du vända dig direkt till den läkare som utfärdat intyget eller utlåtandet. Huruvida det är lämpligast med en skriftlig eller muntlig komplettering beror på vilken typ av uppgift som behövs och även hur omfattande komplettering som behövs. Frågorna som du ställer till läkaren ska vara väl anpassade utifrån det enskilda ärendet. En FMR kan hjälpa dig att formulera frågor och hjälpa dig med vad som behöver förtydligas.

Om ett medicinskt underlag kompletterats genom telefonkontakt med läkaren måste du dokumentera svaret väl i journalen. För att säkerhetsställa att informationen uppfattats korrekt är det viktigt att du läser upp din anteckning för läkaren och därefter noterar "Uppläst för och godkänt av NN” i journalen. Vid en skriftlig komplettering skickar du ett brev till läkaren tillsammans med en kopia av det medicinska underlaget. Dina frågor ska vara tydliga och välformulerade.

I vissa fall kan föräldern själv lämna komplettera information eller utveckla vissa uppgifter i det medicinska underlaget, men dessa uppgifter kan inte ersätta informationen från läkaren. De uppgifter som föräldern lämnar kan leda till vidare utredning med vården eller bekräfta den tolkning som du gjort av informationen i det medicinska underlaget. Bedömer du att det medicinska underlaget behöver kompletteras sker detta med vården och inte förälder. Tänk på att du kan vända dig till en FMR om du behöver stöd i att tolka informationen som du får från föräldern i kombination med det medicinska underlaget.

Bedömning och beslut I varje ärende ska du ta ställning till rätten till ersättning för de dagar som ansökan gäller. Att ersättning har beviljats tidigare betyder inte per automatik att föräldern har rätt till ersättning för den tid som du utreder. Dels kan barnets mående och behandlingar ändras över tid. Dels kan nya uppgifter ha inkommit i ärendet och nya omständigheter kan ha uppstått. Precis som i alla ärenden är det viktigt att du dokumenterar din utredning och bedömning för att tydliggöra vad du grundar ditt beslut på.

Kom ihåg att dela med dig och kontinuerligt diskutera komplexa bedömningar med dina kollegor. Det leder till enhetlighet och att vi tillämpar försäkringen på samma sätt.

4.1.2 Sjukt eller smittat barn som är yngre än 240 dagar

13 kap. 17 § SFB För vård av ett barn som är yngre än 240 dagar lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 16 § endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver lämnas ersättning endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

När ett barn som är yngre än 240 dagar är sjukt eller smittat kan tillfällig föräldrapenning endast betalas i någon av dessa situationer:

om barnet normalt har stadigvarande ordnad barnomsorg som t.ex. dagbarnvårdare eller liknande
om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

Med motsvarande vård i hemmet menas sådan vård i hemmet som sjukhuset har ansvaret för och som annars skulle ha skett på sjukhus. (Prop. 2002/03:2 s. 35 f. och 52 f.)

Tillfällig vård i övergångsboende jämställs med sjukhusvistelse för barn som omfattas av personkretsen i LSS. Övergångsboende är en vårdform för de barn, huvudsakligen spädbarn, som behöver skrivas ut från sjukhuset men som ännu inte kan komma hem. (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 12, s. 22).

Eftersom bestämmelsen, förutom i ovanstående punkter, endast begränsar rätten till ersättning enligt 13 kap. 16 § SFB kan tillfällig föräldrapenning för barn som är yngre än 240 dagar betalas i andra situationer än de som regleras i 13 kap. 16 § SFB.

4.1.3 Sjukt eller smittat barn över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

13 kap. 18 § SFB För vård av ett barn som är 240 dagar eller äldre lämnas tillfällig föräldra- penning enligt 16 § inte för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats. Detta gäller dock inte om barnet vårdas på sjukhus.

13 kap. 19 § SFB Med vård på sjukhus enligt 18 § likställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

110 kap. 17 § första stycket SFB När det gäller tillfällig föräldrapenning i fall som avses i 13 kap. 18 och 24 §§ får Försäkringskassan kräva att en förälder ger in särskilt intyg av arbetsgivare eller någon annan som kan ge upplysning om arbetsförhållandena.

Det förekommer att en förälder till ett sjukt eller smittat barn som är 240 dagar eller äldre först ansöker om föräldrapenning för en period och sedan i stället önskar tillfällig föräldrapenning för delar av eller hela denna period. Det kan också vara så att föräldrapenningen redan är utbetalad. I ett sådant fall kan tillfällig föräldrapenning betalas ut om barnet vårdas på sjukhus.

Förutsättningen för att få byta föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning för barn som är över 240 dagar är att barnet vårdas på sjukhus. I 13 kap. 18 § SFB finns ingen utvidgning till att även gälla när barnet får motsvarande vård i hemmet (till skillnad mot vad som gäller för barn under 240 dagar enligt 13 kap. 17 § SFB). Det innebär att man inte kan byta föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning när barnet vårdas i hemmet (hemsjukvård) även om barnet är inskrivet på sjukhus.

Eftersom 13 kap. 18 § SFB endast begränsar rätten till ersättning enligt 16 §, förutom när barnet vårdas på sjukhus, kan föräldrapenning bytas ut mot tillfällig föräldrapenning för barn som är över 240 dagar i andra situationer än de som regleras i 13 kap. 16 § SFB.

En föräldraledig förälder kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern skulle ha behövt avstå från arbete om hen inte varit föräldraledig. I ansökan måste hen ange om hen behövt avstå från arbete för att vårda barnet. Om en förälder i sin ansökan om tillfällig föräldrapenning uppger ett sådant behov finns det sällan anledning att ifrågasätta detta. Detsamma gäller för en föräldraledig förälder som är arbetslös och skulle haft rätt till a-kassa. Det finns dock en möjlighet att i ett enskilt fall begära att en förälder lämnar ett särskilt intyg av arbetsgivare, a-kassa eller någon annan som kan ge upplysning om arbetsförhållandena (13 kap. 20 SFB).

Möjligheten att byta ut föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning gäller även när ett syskon vårdas på sjukhus (prop. 1991/92:106 s. 20). Om föräldern är föräldraledig med ett barn och barnets syskon vistas på sjukhus, kan tillfällig föräldrapenning betalas ut för barnet som vistas på sjukhus. Det innebär att föräldern kan få tillfällig föräldrapenning för syskonet som vårdas på sjukhus, trots att hen är föräldraledig med ett annat barn.

För att tillfällig föräldrapenning ska kunna betalas ut under pågående föräldraledighet krävs att föräldern ska ha gjort anmälan om tillfällig föräldrapenning före den dag då föräldraledigheten skulle ha påbörjats (RÅ 1998 ref. 37). Eftersom anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning har upphört från och med den 1 januari 2019 måste föräldern i stället meddela de ändrade förhållandena till Försäkringskassan på annat sätt.

4.1.4 Utlåtande om sjukdom eller smitta

110 kap. 14 § 3 SFB När det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk får den handläggande myndigheten 3. begära ett utlåtande av viss läkare eller någon annan sakkunnig,

5 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Kravet att en förälder ska lämna in ett särskilt läkarutlåtande enligt 110 kap. 14 § 3 socialförsäkringsbalken ska, om inte annat följer av andra stycket samt 6 eller 7 §§ dessa föreskrifter, gälla från och med den åttonde dagen i barnets vårdperiod. Som periodens första dag räknas den första ersättningsdagen.

Om tillfällig föräldrapenning inte kan betalas ut för den åttonde dagen i barnets vårdperiod ska kravet att lämna in utlåtande gälla från och med den tidigaste dag därefter för vilken tillfällig föräldrapenning kan betalas ut.

6 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Om särskilda omständigheter motiverar det får Försäkringskassan kräva att föräldern lämnar in utlåtande från och med en senare dag än som gäller enligt 5 §.

Om Sverige drabbas av en pandemi får Försäkringskassan genom ett särskilt beslut medge generellt undantag från kravet på läkarutlåtande enligt 5 §.

7 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Om särskilda omständigheter motiverar att kontroll utförs i ett pågående ärende om tillfällig föräldrapenning får Försäkringskassan kräva att föräldern lämnar in utlåtande från och med en tidigare dag än som gäller enligt 5 §.

Föräldern ska lämna in ett utlåtande för att intyga att barnet är sjukt eller smittat. Huvudregeln är att utlåtandet ska lämnas från och med den åttonde dagen i barnets vårdperiod. Som periodens första dag räknas den första ersättningsdagen. Om tillfällig föräldrapenning inte kan betalas ut för den åttonde dagen, t.ex. på grund av att den dagen är arbetsfri, ska kravet gälla från och med den första dagen därefter som tillfällig föräldrapenning kan betalas för.

Försäkringskassan kan göra undantag från huvudregeln om åtta dagar, och i stället begära att föräldern visar utlåtandet från antingen en tidigare eller en senare dag. Då måste det finnas särskilda omständigheter som motiverar det. För att Försäkringskassan ska kunna begära ett utlåtande från en tidigare dag måste det finnas omständigheter som motiverar en kontroll i det pågående ärendet. Möjligheten att begära in utlåtandet senare än från och med den åttonde dagen innebär dock inte att Försäkringskassan kan betala ut tillfällig föräldrapenning för en vårdperiod som överstiger sju dagar utan att det finns ett utlåtande.

När ett barn vårdas på sjukhus finns det i regel inte skäl att begära att föräldern visar något utlåtande som gäller barnets sjukdom eller smitta. Däremot ska föräldern inom samma tid som i övrigt gäller, det vill säga i normalfallet den åttonde dagen i barnets vårdperiod, lämna in ett intyg som visar att barnet faktiskt vårdas på sjukhus. Eftersom möjligheterna att få tillfällig föräldrapenning är begränsade när föräldern vill byta ut föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning, behöver intyget omfatta hela sjukhusvistelsen. Att barnet är inlagt på sjukhus kan framgå av ett intyg eller genom telefonsamtal med sjukhuset. Även när båda föräldrarna begär ersättning för samma tid för ett barn som vårdas på sjukhus behöver hela sjukhusvistelsen bekräftas på liknande sätt. Det gäller för alla barn upp till 12 år.

4.1.5 Metodstöd - utreda barnets vårdperiod

Det här metodstödet syftar till att stödja dig i utredningen av vilka dagar som ingår i ett barns vårdperiod.

När du som handläggare får upp ett (eller flera) ärenden för utredning av barnets vårdperiod kommer du i de allra flesta fall inte direkt att kunna avgöra om det rör sig om en eller flera vårdperioder. Du kommer därför behöva utreda detta tills du vet hur det faktiskt förhåller sig.

När du utreder barnets vårdperiod behöver du gå igenom alla relevanta uppgifter i ärendet och i närliggande anspråk. Det kan finnas uppgifter i ansökan eller journalanteckningar som kan hjälpa dig.

I regel kan du utgå från att barnet är friskt när föräldern bedömer att sjukdomen har upphört eller att barnet är tillbaka i skola eller barnomsorg.

Som alltid är det viktigt att du dokumenterar din utredning och bedömning för att tydliggöra vad du grundar ditt beslut på.

Om	Så ...
det inte tydligt framgår om det rör sig om en eller flera vårdperioder	behöver du utreda ärendet vidare. Eftersom du oftast inte vet om barnet har varit friskt eller inte behöver du utreda ärendet tills du vet hur det faktiskt förhåller sig. Kontakta föräldern för att få kompletterande uppgifter för att kunna ta ställning till om det rör sig om en eller olika vårdperioder.
barnet är fortsatt sjukt men har fått en helt annan sjukdom	kan du inte endast med hjälp av att barnet fått en annan sjukdom avgöra att det rör sig om olika vårdperioder. Utgångspunkten är att en vårdperiod är en sammanhängande tid då barnet behöver vård och att den endast bryts av att barnet blir friskt. Om barnet har en eller flera olika sjukdomar och/eller vårdas i olika omfattningar under perioden saknar betydelse. Du behöver utreda ärendet vidare till du vet hur det faktiskt förhåller sig. Kontakta föräldern för att få kompletterande uppgifter för att kunna ta ställning till om det rör sig om en eller olika vårdperioder.
det är sannolikt att det handlar om samma vårdperiod	begär du in ett intyg från dag åtta i vårdperioden.

4.1.6 Utlåtande om att barnet får motsvarande vård i hemmet

Föräldern ska styrka att det är fråga om vård i hemmet genom intyg av läkare eller sjuksköterska. (prop. 2002/03:2 s. 37)

Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav utan ska istället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.

4.1.7 Metodstöd - Försäkringsmedicinsk rådgivning

Det här metodstödet handlar om det stöd du kan få av en försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) när du handlägger tillfällig föräldrapenning. Här beskrivs hur du och FMR ska samarbeta i enskilda ärenden.

FMR är expert i medicinska frågor i försäkringshandläggningen. Hen ska vid behov hjälpa dig som handläggare att förstå och analysera informationen i de medicinska underlagen.

Du ska också konsultera FMR när du är tveksam till vad som kan läsas ut av det medicinska underlaget eller är osäker på om underlaget behöver kompletteras.

Hur går konsultationen till? FMR ska i första hand konsulteras muntligt. Orsaken är att Försäkringskassan ska använda FMR:s tid så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. Om en fråga kan besvaras muntligt går det snabbare än om FMR ska konsulteras skriftligt och utfärda ett yttrande. En muntlig konsultation kan antingen vara ett möte mellan dig som handläggare och FMR, eller i grupp med FMR. Konsultationen kan också ske skriftligt om du som handläggare bedömer att det behövs ett skriftligt yttrande. Då ska FMR utfärda ett sådant. Använd Wimimall 11543 för försäkringsmedicinskt yttrande.

Muntlig konsultation

Enskild konsultation En enskild konsultation innebär att du som handläggare träffar eller har telefonkontakt med FMR för att diskutera och få råd och stöd om försäkringsmedicinska frågor i ett ärende.

Gruppkonsultation Vid en gruppkonsultation deltar även andra handläggare och till exempel en försäkringsspecialist. Konsultation i grupp ska användas när personer med flera olika kompetenser behöver samlas för att i ett enskilt ärende ge dig som handläggare stöd i försäkringsmedicinska frågor av komplex karaktär. Vid en muntlig konsultation i grupp diskuteras ärendet alltid avidentifierat.

Vad ska du som handläggare göra? Du förbereder dig inför den muntliga konsultationen genom att läsa in dig på ärendet och göra stödanteckningar om vad du vill diskutera eller fråga. För att du ska kunna få stöd i din bedömning måste du ha en tydlig fråga som diskussionen kan utgå ifrån. Vid gruppkonsultationen ska du tala om vad du tycker är oklart och beskriva de omständigheter i ärendet som har betydelse för frågan. Du behöver alltså inte föredra ärendet i sin helhet. Du kan till exempel fråga vad en medicinsk term som finns i ett läkarintyg betyder.

Du kan också få hjälp med att sortera den information som finns i det medicinska underlaget och analysera hur den hänger samman. Sådan hjälp kan vara värdefull när du är osäker på om det finns tillräcklig information i underlaget för att kunna bedöma om barnet uppfyller förutsättningarna för att vara allvarligt sjukt i den mening som avses i 13 kap. 30 § SFB och om föräldern eller föräldrarna har behövt avstå från arbete för att vårda barnet.

Det är inte FMR som ska bedöma om föräldern har rätt till tillfällig föräldrapenning eller om barnet till exempel är allvarligt sjukt i den mening som avses i 13 kap. 30 § SFB, utan det är en bedömning som du själv ska göra.

FMR kan ta del av ärendet innan konsultationen om det är nödvändigt för att hen ska kunna ge ett relevant stöd. Om du bedömer att FMR behöver ta del av ärendet i förväg meddelar du hen det och markerar de handlingar som du anser är mest relevanta. FMR har då möjlighet att sätta sig in i ärendet på en övergripande nivå och förbereda sig för konsultationen. Bedömningen av om FMR behöver ta del av ärendet ska göras i varje enskilt ärende.

Dokumentera i journalen att du planerar att konsultera FMR så att det går att följa och förstå ärendets gång. Om någon omständighet senare skulle göra att det inte längre är aktuellt att konsultera FMR dokumenterar du även det.

Vid konsultationen föredrar du ärendet genom att ställa dina frågor och beskriva de omständigheter som är relevanta. Diskussioner om enskilda och deras ärenden ska vara sakliga och objektiva och ta hänsyn till den enskildes integritet. Därför ska ärendet vid en gruppkonsultation diskuteras avidentifierat och du ska utelämna uppgifter om den försäkrade som inte har betydelse för bedömningen.

Vad ska den försäkringsmedicinska rådgivaren göra? FMR:s roll är att bidra med sin medicinska kompetens. Hen ska ha ett konsultativt förhållningssätt och guida dig till relevanta källor så att du i möjligaste mån ska hitta svar själv. FMR ska stödja dig genom att ställa frågor och motfrågor. FMR har också i uppgift att stödja en generell kompetensutveckling hos handläggarna när det gäller medicinska frågor som aktualiseras i försäkringsärenden.

Dokumentera konsultationen Du ska dokumentera FMR:s svar under ert möte. Om du väntar till efter konsultationen kan din minnesbild försämras, och dokumentationen riskerar att bli otydlig eller felaktig och leda till missuppfattningar.

Dokumentationen ska göras i samråd med FMR och bör alltid omfatta uppgifter om

den fråga eller de frågor som konsultationen skulle besvara
det underlag som FMR tagit del av och uttalat sig utifrån
vad FMR har svarat
namn på FMR
datum för konsultation
att dokumentationen gjorts i samråd med FMR.

Du dokumenterar uppgifterna i mallen för muntlig konsultation.

Dokumentationen som angetts här är ett minimikrav. Allt som du antar något sätt kan ha betydelse för din bedömning ska dokumenteras. Det innebär att du i varje enskilt ärende måste bedöma om det behövs ytterligare dokumentation.

Dokumentationen ska kommuniceras till den försäkrade i de fall den kan ha betydelse för utgången i ärendet och du överväger att fatta ett beslut som går hen emot.

Skriftlig konsultation Om du efter den muntliga konsultationen bedömer att det krävs ett skriftligt yttrande från FMR ska du begära ett sådant.

Vad ska du som handläggare göra? Dokumentera dina frågor i mallen för skriftligt yttrande av FMR. Om din fråga utgår ifrån ett visst underlag, till exempel ett läkarintyg, behöver FMR få tillgång till underlaget. Du ska dokumentera vilken eller vilka handlingar som FMR har tillgång till och som ligger till grund för yttrandet.

Formulera din fråga på ett tydligt sätt. Du ska bara ställa medicinska frågor till FMR. Frågorna ska inte handla om rätten till ersättning. Ett yttrande av en FMR får aldrig ersätta nödvändiga kompletteringar av läkarintyg från intygsskrivande läkare. Om ett läkarintyg är ofullständigt ska det alltid kompletteras innan du begär ett yttrande av FMR. Tänk på att FMR också kan hjälpa till att bedöma om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information.

Det skriftliga yttrandet ska kommuniceras med den försäkrade om det har betydelse för utgången i ärendet och du överväger att fatta ett beslut som går hen emot.

Vad ska den försäkringsmedicinska rådgivaren göra? FMR ska kontakta dig som handläggare om hen tycker att frågan inte gäller medicinska fakta eller är oklar. Detsamma gäller om frågan utgår ifrån ett eller flera medicinska underlag och de inte innehåller den information som behövs för att kunna svara på frågan. Du kanske har ytterligare information tillgänglig. Annars behöver du ta ställning till hur informationen ska hämtas in.

FMR ska yttra sig över de frågor som du ställt. Hen ska endast svara på frågor som handlar om sjukdomen eller skadan och dess symtom.

Språket i yttrandet ska alltid vara sådant att både du som handläggare och den försäkrade kan förstå innehållet. Latinska och andra medicinska termer ska därför alltid översättas eller förklaras. Omfattningen och dispositionen av yttrandet beror på vilka frågor du har ställt. Yttrandet ska dateras och undertecknas med namn och titel, dvs. försäkringsmedicinsk rådgivare. FMR ska inte underteckna yttrandet med sin medicinska specialistkompetens. I komplexa ärenden kan det vara lämpligt att FMR går igenom yttrandet tillsammans med dig för att förvissa sig om att det inte finns några oklarheter. Detta ska i så fall göras innan yttrandet upprättas.

Hur ska du använda yttrande från FMR? När du tagit del av yttrandet ska du självständigt väga samman all information i ärendet och fatta ett beslut. FMR:s yttrande är då en del av beslutsunderlaget tillsammans med det medicinska underlaget från behandlande läkare och ansökan från den försäkrade. Du får aldrig motivera ett beslut enbart genom att hänvisa till FMR:s yttrande. Motiveringen till beslutet är alltid de uppgifter i sak som finns i ärendet och det är dessa som ska lyftas fram i beslutet.

4.2 Barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad

13 kap. 16 § 2 SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

Rätten till tillfällig föräldrapenning när den ordinarie vårdaren är sjuk gäller

när barnets ordinarie vårdare är en hemarbetande förälder
när barnets ordinarie vårdare är någon tredje person, t.ex. dagbarnvårdare eller släkting.

Att rätten till ersättning är knuten till sjukdom hos den ordinarie vårdaren innebär bland annat att ersättning inte kan betalas ut när exempelvis dagmammans egna barn är sjuka och barnet därför inte får vistas i det hemmet.

En förskola kan inte jämställas med en ordinarie vårdare. Det innebär att en förälder inte kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning på den grunden att personalen på förskolan är sjuk. (FÖD 1983:3 och KRNG mål nr 6944-07) För bedömningen spelar det ingen roll om det är en kommunal eller en privat förskola.

Kammarrätten i Jönköping fann i ett mål att en kvinnas tillstånd efter kejsarsnitt i praxis ansetts utgöra ett sjukdomstillstånd. I det aktuella fallet kunde kvinnan inte lyfta och ta hand om familjens äldre barn som var två år. Den andra föräldern hade under samma tid rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av ordinarie vårdares sjukdom. (KRNJ mål nr 1492-03)

4.2.1 När den ordinarie vårdaren är sjuk eller smittad och barnet är yngre än 240 dagar

För lagtext se under rubriken Sjukt eller smittat barn som är yngre än 240 dagar i avsnitt 4.1 Barnet sjukt eller smittat.

När den ordinarie vårdaren är sjuk och barnet är yngre än 240 dagar kan tillfällig föräldrapenning endast betalas i någon av dessa situationer:

om barnet normalt har stadigvarande ordnad barnomsorg som t.ex. dagbarnvårdare eller liknande
om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

Med motsvarande vård i hemmet menas sådan vård i hemmet som sjukhuset har ansvaret för och som annars skulle ha skett på sjukhus. (Prop. 2002/03:2 s. 35f. och 52f.)

Det bör förekomma ytterst sällan att ansökan om tillfällig föräldrapenning avser ordinarie vårdares sjukdom när barnet är yngre än 240 dagar och är inlagt på sjukhus. Genom att det är en situation som är möjlig enligt lagstiftningen beskrivs den ändå här.

Utlåtande om sjukdom eller smitta Här gäller samma krav på utlåtande som när barnet är sjukt eller smittat. Se avsnitt 4.1 Barnet är sjukt eller smittat för en beskrivning av de regler som gäller.

Om Försäkringskassan redan har ett sådant utlåtande eftersom den ordinarie vårdaren får sjukpenning, behöver föräldern inte lämna något ytterligare läkarutlåtande.

4.3 Vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård

13 kap. 16 § 3 SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård

En förälder till ett barn under 12 år har rätt till tillfällig föräldrapenning för besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. En förutsättning är att barnet är med vid besöket.

Med samhällets förebyggande barnhälsovård menas barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU (psykisk barn- och ungdomsvård). (prop. 1975/76:133 s. 57).

Även besök hos tandläkare räknas som besök i samhällets förebyggande barn- hälsovård.

Sedan detta förarbetsuttalande gjordes har den förebyggande barnhälsovården förändrats och byggts ut såväl organisatoriskt som innehållsmässigt. Förarbets- uttalandet kan därför inte ses som en i dag heltäckande uppräkning av vad som kan vara samhällets förebyggande barnhälsovård.

Enligt Socialstyrelsens termbank är förebyggande hälso- och sjukvårdsåtgärder som syftar till att bevara god hälsa, förhindra uppkomst av sjukdom, skada eller försämrat hälsotillstånd. En förebyggande barnhälsovård bör alltså vara sådana åtgärder som gäller barns hälsa.

För att räknas som samhällets förebyggande barnhälsovård ska vården ges inom eller bekostas av regionen eller kommunen.

4.3.1 Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är yngre än 240 dagar

För lagtext avsnitt 4.1.2 Sjukt eller smittat barn som är yngre än 240 dagar.

Vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är yngre än 240 dagar kan tillfällig föräldrapenning endast betalas i någon av dessa situationer:

om barnet normalt har stadigvarande ordnad barnomsorg som t.ex. dagbarnvårdare eller liknande
om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

Med motsvarande vård i hemmet menas sådan vård i hemmet som sjukhuset har ansvaret för och som annars skulle ha skett på sjukhus. (Prop. 2002/03:2, s. 35f. och 52f.)

Det är troligtvis ytterst ovanligt att en ansökan om tillfällig föräldrapenning gäller besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är inlagt på sjukhus. Genom att det är en situation som är möjlig enligt lagstiftningen beskrivs den ändå här.

4.3.2 Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

För lagtext och beskrivning av lagtexten se under avsnitt 4.1.3 Sjukt eller smittat barn över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalats ut.

Vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha lämnats kan tillfällig föräldrapenning endast betalas om barnet vårdas på sjukhus.

4.4 Förälder som normalt vårdar barnet följer ett annat barn till läkare

13 kap. 16 § 4 SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att det sistnämnda barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut när en förälder behöver avstå från sitt arbete för att vårda ett barn samtidigt som den andra föräldern följer ett annat barn till läkare. Det kan till exempel vara när den ena föräldern är föräldraledig med ett litet barn och behöver följa med ett äldre syskon till läkaren. Den andra föräldern kan då ha rätt till tillfällig föräldrapenning för att ta hand om det yngre barnet. Förutsättningen är att det yngre barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, dvs. att barnet är bosatt i Sverige och att barnets ålder är sådan att tillfällig föräldrapenning kan komma i fråga. Observera att ersättning i en sådan situation endast kan betalas ut vid läkarbesök och inte vid sjukhusvistelse.

4.4.1 Förälder som normalt vårdar ett barn som är yngre än 240 dagar och som följer ett annat barn till läkare

För lagtext se avsnitt 4.1.2 Sjukt eller smittat barn som är yngre än 240 dagar.

En förälder som normalt vårdar ett barn som är yngre än 240 dagar och som följer ett annat barn till läkare kan få tillfällig föräldrapenning endast om barnet som är yngre än 240 dagar vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

Med motsvarande vård i hemmet menas sådan vård i hemmet som sjukhuset har ansvaret för och som annars skulle ha skett på sjukhus. (Prop. 2002/03:2 s. 35 f. och 52 f.)

Detta bör ytterst sällan förekomma men genom att det är en situation som är möjlig enligt lagstiftningen beskrivs den ändå här.

4.5 Förälder besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman

13 kap. 20 § 1 och 2 SFB En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet,

deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges i 1.

110 kap. 17 § andra stycket SFB Försäkringskassan får också kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningsförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen.

En förälder till ett barn under 12 år som är sjukt eller har en funktionsnedsättning och som avstår från sitt arbete för att besöka en institution eller delta i en kurs för att lära sig vårda barnet, kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Föräldern har rätt till tillfällig föräldrapenning även om barnet inte är med vid besöket eller vid kurstillfället.

Institutionen kan exempelvis vara en habiliteringsklinik, specialskola eller liknande. En förutsättning för att föräldern ska ha rätt till ersättning är att besöket är direkt föranlett av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning eller ingår som en del i behandlingen av barnet. Syftet ska alltså vara att medverka i behandlingen av barnet eller att lära sig att vårda barnet.

Kammarrätten i Göteborg har i ett mål uttalat att även en privat vårdgivare kan vara en institution i lagens mening (mål nr 2699-05).

HFD har sagt att en förälders deltagande i kurs i teckenspråk måste syfta till att föräldern ska lära sig vårda barnet. De påpekade att begreppet vård i detta samman- hang inte bör tolkas alltför snävt utan att det, utöver den rent fysiska omsorgen om och tillsynen av barnet, måste inrymma även dess utveckling och fostran. (RÅ 2004 ref. 52)

Kammarrätten i Göteborg fann att en förälders deltagande i ett gruppbesök var i syfte att medverka i behandlingen av barnet och för att lära sig vårda barnet (KRNG mål nr 192-04).

När det gäller deltagande i kurs/utbildning kan tillfällig föräldrapenning betalas ut när kursen/utbildningen anordnas av en sjukvårdshuvudman och utbildningen i huvudsak är inriktad på utbildning och information om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning samt att ge föräldrarna psykosocialt stöd i deras svåra föräldraroll (prop.1992/93:159 s. 204).

För att en kurs ska anses vara anordnad av sjukvårdshuvudman ska kursen vara ordnad av en region eller kommun. Om en region eller kommun har köpt platser på en kurs som ordnas av en annan aktör kan detta likställas med att kursen är ordnad av sjukvårdshuvudman.

Vid behov får Försäkringskassan begära in ett intyg från den försäkrade som bekräftar att hen har genomgått en utbildning om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning alternativt deltagit i ordinerad behandling. Det finns dock inget krav på att Försäkringskassan ska begära in ett intyg i alla dessa situationer.

4.5.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

En förälder som besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvud- man har rätt till tillfällig föräldrapenning. Det gäller både om barnet är yngre än 240 dagar eller äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut. Notera att en föräldraledig förälder kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern skulle ha behövt avstå från arbete om hen inte varit föräldraledig. Mer om detta kan du läsa i avsnitt 4.1.3 Sjukt eller smittat barn över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalats ut.

4.6 Läkarbesök på grund av att barnet lider av en allvarlig sjukdom

13 kap. 20 § 3 SFB En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 3. läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom,

En förälder till ett barn under 12 år som är sjukt eller har en funktionsnedsättning och som avstår från sitt arbete för ett läkarbesök på grund av att barnet lider av en allvarlig sjukdom, kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning.

Föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning även om barnet inte är med när de gör läkarbesök som beror på att barnet lider av en allvarlig sjukdom. Föräldrarna kan behöva tala med läkaren ensamma. Barnet skulle vid sådana besök kunna uppleva att man talar negativt om det trots att man berättar om faktiska förhållanden. (prop. 1992/93:159, s. 204).

Det finns ingen relevant definition av begreppet allvarlig sjukdom i fråga om rätten till tillfällig föräldrapenning. Det handlar dock inte om att barnet är allvarligt sjukt i den mening som avses i 13 kap. 30 § SFB (se avsnitt 4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn). Begreppet allvarlig sjukdom är inte heller detsamma som används inom sjukpenningen.

4.6.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning vid läkarbesök på grund av att barnet lider av en allvarlig sjukdom. Det gäller både om barnet är yngre än 240 dagar äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut.

4.7 Läkarbesök och behandling

13 kap. 20 § 4 och 5 SFB En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med 4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet, eller 5. deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i 4.

En förälder till ett barn under 12 år som är sjukt eller har en funktionsnedsättning och som avstår från sitt arbete för att besöka en läkare eller delta i en behandling som är ordinerad av läkare, kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning.

En del av en behandling av barnet kan vara ett läkarbesök där föräldrarna får information, stöd eller träning för att kunna hantera barnets sjukdom eller funktions- nedsättning. Syftet med läkarbesöket är ju då att föräldrarna ska få bättre möjligheter att vårda barnet. Även läkarbesök där medicinering eller annan behandling diskuteras med läkare bör ingå som en del av behandlingen av barnet.

För att en förälder ska kunna ha rätt till tillfällig föräldrapenning när hen deltar i en behandling som ordinerats av läkare, måste det vara barnets sjukdom eller funktionsnedsättning som är det direkta skälet till att föräldern behöver delta.

Om barnet normalt vistas på förskola, skola eller liknande ska barnet få sin vård och behandling där. Om personalen inte har tillräcklig kompetens för att vårda barnet kan föräldern behöva utbilda, informera eller faktiskt utföra behandlingen på plats. Ett sådant behov grundar sig då i första hand på personalens behov av hjälp. I en sådan situation är det inte barnets sjukdom eller funktionsnedsättning som är det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete. Då har föräldern alltså ingen rätt till tillfällig föräldrapenning.

Om det finns behov att få bekräftat att den försäkrade har deltagit i sådan behandling får Försäkringskassan begära att den försäkrade lämnar in ett intyg från den som ordinerat behandlingen (110 kap. 17 § andra stycket SFB). Se avsnitt 4.5 Förälder besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman.

4.7.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning vid läkarbesök eller behandling. Det gäller både om barnet är yngre än 240 dagar eller äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut. Notera att en föräldraledig förälder kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern skulle ha behövt avstå från arbete om hen inte varit föräldraledig. Mer om detta kan du läsa i avsnitt 4.1.3 Sjukt eller smittat barn som är över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalats ut.

4.8 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS

13 kap. 26 § SFB En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har även rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar från barnets födelse till dess att det fyller 16 år. Detta gäller endast om föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med

deltagande i föräldrautbildning,

besök i barnets skola, eller

besök i barnets förskola eller fritidshem eller i sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) och som barnet deltar i.

En förälder till ett barn under 16 år som omfattas av LSS kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar.

Det är viktigt för föräldrar till barn med funktionsnedsättning att få ökad kunskap om hur barnets utveckling kan främjas, hur stöd i hemmet kan läggas upp och hur den egna föräldrarollen kan stärkas. Ett exempel kan vara när föräldrarna behöver delta i kurser som anordnas av handikapporganisationer eller vid så kallade kunskapscentrum (resurscentrum) (prop. 1992/93:159 s. 145).

Det spelar ingen roll för rätten till ersättning om den pedagogiska verksamheten bedrivs offentligt eller privat. Däremot får Försäkringskassan vid behov begära att den försäkrade lämnar in ett intyg från den som anordnat föräldrautbildningen (110 kap. 17 § andra stycket SFB). Se avsnitt 4.5 Förälder besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman.

Dagarna kan också användas vid medverkan i någon aktivitet som anordnas av skolan, exempelvis en skolresa eller ett studiebesök.

Observera att om barnets ordinarie tillsynsform är stängd, till exempel under ett lov, och barnet därför inte kan vistas där kan dagarna inte användas på grund av den anledningen.

Det går inte att föra över dagar från ett barn till ett annat eller att spara dagar från ett år för att ta ut dessa ett senare år.

När Försäkringskassan bedömer om ett barn tillhör personkretsen för LSS bör man i regel kunna utgå från den bedömning som kommunen eller regionen har gjort. I de flesta fall har föräldrarna sökt någon insats enligt LSS redan innan de söker ersättning från Försäkringskassan. Men om föräldrarna inte har gjort det, bör Försäkringskassan göra sin bedömning efter samråd med kommunen eller regionen (prop. 1992/93:159 s. 204). Det är Försäkringskassan som kontaktar kommunen i dessa ärenden.

När Försäkringskassan ska avgöra om en förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som är så litet att det ännu inte är känt av kommunen eller regionen, är det troligt att barnet fortfarande vårdas på sjukhus. Försäkringskassan kan då samråda med exempelvis en läkare eller kurator på barnkliniken för att kunna bedöma om barnet kan omfattas av personkretsen i LSS.

Läs mer

För mer information om personkretsen se vägledning (2003:6) Assistansersättning.

4.8.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar. Det gäller både om barnet är yngre än 240 dagar eller äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut. Notera att en föräldraledig förälder kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern skulle ha behövt avstå från arbete om hen inte varit föräldraledig. Mer om detta kan du läsa i avsnitt 4.1.3 Sjukt eller smittat barn över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalts ut.

4.9 Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse, adoption eller förordnande av särskilda vårdnadshavare

13 kap. 10 § SFB Rätt till tillfällig föräldrapenning har en far som avstår från förvärvsarbete i samband med sitt barns födelse för att

närvara vid förlossningen,

sköta hemmet, eller

vårda barn.

Det som föreskrivs om en far i första stycket gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

13 kap. 13 § SFB Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har förordnats att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn gäller följande:

Rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tillkommer båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

4.9.1 Dagar i samband med barns födelse

I samband med ett barns födelse har den förälder som inte föder barnet (den andra föräldern) rätt till tillfällig föräldrapenning. En förutsättning för att ha rätt till dessa dagar är att föräldern då avstår från sitt arbete. Här behöver man inte bedöma om föräldern faktiskt haft ett behov av att avstå från arbete. I stället räcker det att föräldern avstår från arbete.

Dessa särskilda dagar kan tas ut samtidigt som den förälder som fött barnet får föräldrapenning för samma barn. Den andra föräldern kan använda dagarna för att vara med vid förlossningen, ta hand om ett annat barn i familjen, delta i vården av det nya barnet på sjukhuset eller i hemmet eller för att sköta hemmet den första tiden efter hemkomsten från sjukhuset.

Det är i första hand den andra föräldern till det nyfödda barnet som har rätt till de särskilda dagarna. Det hindrar dock inte att den andra föräldern till ett äldre barn i familjen, som inte är förälder till det nyfödda barnet, kan använda dagarna för att vårda det äldre barnet under moderns BB-vistelse. Detta gäller under förutsättning att den andra föräldern till det nyfödda barnet medger detta. Det får förutsättas att uttag av dagar i en sådan situation görs efter överenskommelse. Någon formell överlåtelse behöver därför i regel inte krävas (prop.1984/85:78 s. 122).

Den andra föräldern har rätt till tillfällig föräldrapenning för att närvara vid förlossningen. Som förlossning räknas även en sådan situation när en kvinna till följd av missfall behöver särskild vård (prop. 1973:47 s. 57). Rätten till tillfällig föräldrapenning vid missfall gäller oberoende av när under graviditeten det inträffar. Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse kan även betalas ut om barnet avlider vid födelsen.

Om förlossningen inte inträffar vid den beräknade tidpunkten utan drar över till nästa dygn betalas tillfällig föräldrapenning ut för samtliga dagar (jfr. prop. 1984/85:78 s. 122).

Om värkarbetet avstannar får föräldern ersättning även om förlossningen sker vid ett annat tillfälle.

4.9.2 Dagar i samband med adoption av barn eller vid förordnande av särskild vårdnadshavare

Det som beskrivits under föregående rubrik gäller även när någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet.

4.9.3 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Det gäller även om barnet är yngre än 240 dagar eller är äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut.

4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn

13 kap. 30 § SFB Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet.

En förälder till ett allvarligt sjukt barn under 18 år som avstår från arbete för att vårda barnet har rätt till tillfällig föräldrapenning.

Ett barn ska bedömas vara allvarligt sjukt om det misstänks lida av eller lider av en sjukdom som typiskt sett eller i det enskilda fallet är förenad med ett påtagligt hot mot barnets liv. Så länge barnets sjukdom är sådan att den innebär ett påtagligt hot mot barnets liv är barnet allvarligt sjukt.

Vissa barn kan komma att behöva långvarig behandling för sin sjukdom. När behandlingen i sig får avsedd effekt och det inte längre finns en påtaglig risk för barnets liv anser Försäkringskassan inte att barnet längre är allvarligt sjukt i lagens mening.

Ett barn kan också vara allvarligt sjukt under eftervårdsfasen trots att hotet mot barnets liv är undanröjt. Det har HFD slagit fast i ett avgörande (HFD 2013 ref. 76). Det finns varken i förarbeten eller i praxis ett uttalat krav om att det under eftervårdsfasen ska pågå en faktisk behandling för att barnet ska kunna bedömas vara allvarligt sjukt.

4.10.1 Föräldern behöver avstå från förvärvsarbete

En grundläggande förutsättning för att få tillfällig föräldrapenning är att föräldern har behövt avstå från sitt arbete för att vårda ett sjukt barn. För tid som föräldern avstår från arbete och inte samtidigt vårdar barnet finns det inte rätt till ersättning. Det betyder att om barnet, trots sin sjukdom, kan vistas i sin ordinarie omsorg kan föräldern inte få tillfällig föräldrapenning.

Det finns situationer när föräldern behöver avstå från arbete för att vårda barnet trots att barnet vistas i sin ordinarie omsorg. Till exempel när barnet genomgår behandling mot en livshotande sjukdom som cancerbehandling. Ett barn i den situationen kan periodvis vistas i sin ordinarie omsorg i olika omfattning och kan ibland även där behöva förälderns stöd på grund av sitt sjukdomstillstånd. I en sådan situation finns rätt till tillfällig föräldrapenning.

Om föräldern däremot inte är tillsammans med sitt barn i den ordinarie omsorgen, utan under samma tid avstår från arbete för att kunna finnas till hands om behov uppstår, då finns inte rätt till ersättning för den tiden.

4.10.2 Ersättning till båda föräldrarna

När ett barn har bedömts vara allvarligt sjukt kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till båda föräldrarna för samma tid under ett obegränsat antal dagar. Syftet med bestämmelsen är att barn och föräldrar ska kunna vara tillsammans när barnet drabbas av en livshotande sjukdom. Under ett kalenderår finns det rätt till 120 dagar med tillfällig föräldrapenning. I de flesta fall räcker detta mer än väl. Men när ett barn blir allvarligt sjukt tar dagarna slut fort eftersom båda föräldrarna kan avstå från arbete för att vårda barnet under samma tid. Därför är dagarna obegränsade i den situationen.

4.10.3 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med allvarligt sjukt barn. Det gäller både om barnet är yngre än 240 dagar eller äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut.

4.10.4 Vad innebär pågående behandling?

En pågående behandling är när barnet får behandling mot sitt sjukdomstillstånd och det utan behandlingen finns en fara för barnets liv. Observera att det inte finns rätt till tillfällig föräldrapenning i förebyggande syfte. Behandlingen mot sjukdomen måste pågå.

I förarbetena nämns två exempel när barn genomgår behandling som undanröjer det direkta hotet mot barnets liv, men där barnet trots det kan bedömas vara fortsatt allvarligt sjukt: cancerbehandling och psykiatrisk behandling vid ätstörningar eller självskadebeteenden. Det som framför allt beaktas i bedömningarna av dessa sjukdomar är barnets behov av stödet från sina föräldrar. Det kan alltså finnas rätt till tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn trots att barnet fungerar någorlunda normalt under vissa perioder under behandlingstiden. Men barn med sjukdomar som, genom att de får behandling mot sin sjukdom, i stort kan leva som andra barn omfattas inte av reglerna. För att ett barn i den här situationen ska anses som allvarligt sjuk krävs att livshotet uppstår i stort sett omgående om behandlingen upphör.

Rättsfall

I mål 3108-17 bedömde Kammarrätten i Jönköping att det inte fanns rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn med psykisk ohälsa. Kammarrätten menade att läkarintyget visserligen gav stöd för att barnet var psykiskt sjukt, men att det inte var fråga om ett påtagligt hot mot barnets liv. Det hade inte heller varit fråga om en situation där ett tidigare direkt hot mot barnets liv övergick i en efterföljande behandling (jfr rättsfallet HFD 2013 ref. 76) utan om en utredning med medicinering samt återbesök med utvärderingar och utredningsmoment. Domstolen bedömde att intensiteten mellan läkarbesöken samt resterande behandling inte hade varit så intensiv att det hade handlat om en överhängande risk för barnets liv. Därför ansåg domstolen att barnet inte kunde anses vara allvarligt sjuk i lagens mening.

Många sjukdomar kan anses allvarliga i sig och kan bli livshotande om ingen behandling sker. Det kan gälla sjukdomar för vilka det inte finns botemedel men det finns behandling så att barnet i stort eller med olika stöd kan leva som andra barn och kan vistas i sin ordinarie omsorg.

Det är viktigt att se till vad som händer med barnet om en fungerande behandling av någon anledning slutar att fungera. När något går fel med behandlingen för barnets sjukdom efter att den har fått avsedd effekt, kan barnet om igen anses vara allvarligt sjukt beroende på vilka konsekvenser som följer av att behandlingen inte fungerar. Beroende på om det finns tid att få läkarhjälp innan det uppstår ett påtagligt hot mot barnets liv i det fall behandlingen slutar att fungera, bör barnet inte anses vara allvarligt sjukt. Om barnet i dessa fall inte anses vara allvarligt sjukt igen kan tillfällig föräldrapenning beviljas enligt 13 kap. 16, 20 eller 22 §§ beroende på uppkommen situation och om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Vissa behandlingar är riskfyllda och innebär ett direkt livshot om de upphör. Så länge en sådan behandling pågår är barnet att anse som allvarligt sjukt. Det gäller även behandlingar som kan ge allvarliga akuta komplikationer.

När behandlingen har fått avsedd effekt och hotet mot barnets liv är undanröjt anses barnet inte längre vara allvarligt sjukt i lagens mening.

4.10.5 Läkarutlåtande om att barnet är allvarligt sjukt

110 kap.18 andra meningen SFB I fall som avses i 13 kap. 30 § ska barnets sjukdomstillstånd styrkas med ett läkarutlåtande om det inte hos Försäkringskassan redan finns tillräcklig utredning för att bedöma rätten till ersättning.

Det är bara en läkare som kan lämna ett sådant utlåtande. Läkare är en skyddad yrkestitel (4 kap. 5 § [2010:659] patientsäkerhetslagen). Det betyder att det bara är den som har läkarlegitimation eller särskilt förordnande eller som genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring som får utöva yrket och använda titeln.

Om det sedan tidigare finns ett läkarutlåtande hos Försäkringskassan som styrker barnets vård- och tillsynsbehov, till exempel i ärende rörande omvårdnadsbidrag eller vårdbidrag, behöver föräldern inte lämna in ytterligare utlåtande.

Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav utan ska istället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta

Beroende på vilken sjukdom barnet har och den behandling som det får, kan barnets sjukdomstillstånd förändras. Därför bör ett läkarutlåtande som regel inte gälla alltför lång tid. Det kan vara lämpligt att Försäkringskassan efter en viss tid bedömer om det behövs ett nytt läkarutlåtande eller inte. Hur lång tid ett läkarutlåtande ska kunna gälla måste bedömas i varje enskilt fall.

4.10.6 Metodstöd - Bedömning av allvarligt sjukt barn

Det här metodstödet syftar till att ge stöd vid utredningen och bedömningen av om ett barn är allvarligt sjukt enligt bestämmelsen i 13 kap. 30 § SFB och om barnets föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning för att vårda barnet.

Bedömningen av om ett barn är allvarligt sjukt i lagens mening görs alltid utifrån samma kriterier för att få en rättssäker tillämpning. Det betyder inte att bedömningen ska generaliseras utifrån vilken diagnos barnet har, utan du ska alltid göra en individuell bedömning i varje enskilt ärende. Barn med samma diagnos kan ha olika förutsättningar, ha olika svåra symptom osv.

Läs mer

Du kan även läsa om tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:13) Tillfällig föräldrapenning vid misstanke om allvarlig sjukdom.

Avstå från förvärvsarbete för vård av barnet Om du får information om att barnet vistas i sin ordinarie omsorg för tid som föräldern ansöker om tillfällig föräldrapenning behöver du utreda förälderns behov av att avstå från sitt arbete. Det är viktigt att du dokumenterar din utredning och bedömning i journalen. I tabellen finns information om vad som gäller i olika situationer.

Om barnet är allvarligt sjukt och...	kan föräldern få tillfällig föräldrapenning?

föräldern vårdar barnet i barnets ordinarie omsorg | Ja, när det är barnets sjukdom som är det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från arbete.
är i sin ordinarie omsorg endast en del av dagen | Ja, men du måste utreda i vilken omfattning rätten finns. Det beror på hur länge barnet är i sin ordinarie omsorg och hur förälderns behov av att avstå från sitt arbete ser ut.
föräldern avstår helt från arbete men vårdar inte barnet under tiden barnet är i sin omsorg |
är i sin ordinarie omsorg på heltid | Nej.
föräldern avstår helt från arbete men vårdar inte barnet under tiden barnet är i sin omsorg |
förälderns arbetstid sammanfaller med den tid barnet är i sin ordinarie omsorg |
är i sin ordinarie omsorg på heltid | Ja, föräldern kan få ersättning med hel omfattning om hen vårdar barnet under den tid föräldern skulle ha arbetat och det är barnets sjukdom som är det direkta skälet till att föräldern har behov av att avstå från sitt arbete.
föräldern avstår helt från arbete men vårdar inte barnet under tiden barnet är i sin omsorg |
förälderns arbetstid sammanfaller inte med den tid barnet är i sin ordinarie omsorg |
är i sin ordinarie omsorg på heltid | Nej, eftersom föräldern har möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande under tiden barnet är i sin ordinarie omsorg.
föräldern är helt arbetslös och har a-kassa |
föräldern vårdar inte barnet under tiden barnet är i sin omsorg |

Ersättning till båda föräldrarna Eftersom båda föräldrarna alltid kan ha rätt till ersättning för samma barn och tid när barnet är allvarligt sjukt i lagens mening, behöver du inte utreda om barnet har behov av båda sina föräldrar. Det räcker att det finns ett behov av att avstå från arbete för att vårda barnet. Detta under förutsättning att resterande kriterier för tillfällig föräldrapenning är uppfyllda. En av föräldrarna kan ha omvårdnadsbidrag eller vårdbidrag för barnet, men detta har inte någon betydelse om omvårdnadsbidraget eller vårdbidraget avser ett annat vård- och tillsynsbehov än den sjukdom som gör barnet allvarligt sjukt.

Läs mer

Läs mer i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2007:05) Tillfällig föräldrapenning – när det i vissa fall inte handlar om "samma vård- eller tillsynsbehov” enligt 11 kap. 16 § socialförsäkringsbalken.

Bedöma om barnet är allvarligt sjukt och det finns rätt till tillfällig föräldrapenning Läs om i vilka situationer ett barn bedöms vara allvarligt sjukt enligt 13 kap. 30 § SFB i avsnitt 4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn.

När du ska bedöma om det finns rätt till tillfällig föräldrapenning för ett allvarligt sjukt barn enligt 13 kap. 30 § SFB behöver du under utredningen ta ställning till bland annat de frågor som listas nedan. Frågorna är inte uttömmande utan det kan uppkomma fler. Det är därför viktigt att du tänker igenom vilka följdfrågor du kan behöva ställa.

Du ska ta hänsyn till det aktuella sjukdomstillståndet och dess samband med sjukdomens akuta skede när du bedömer om ett barn är allvarligt sjukt i lagens mening. Dessutom bör du beakta hur krävande vården är för barnet och vilket stöd från sina föräldrar hen behöver under behandlingsperioden. I det sammanhanget ska barnets ålder beaktas liksom behandlingens innehåll och intensitet. Se mer under rubriken längre ner i metodstödet När barnet har en diagnos, punkt 3.

Frågor att ta ledning av Det första steget i varje bedömning är att utreda förälderns behov av att avstå från sitt arbete. Det är barnets sjukdom som ska vara det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från arbete.

Behöver föräldern avstå från sitt arbete för att vårda sitt barn? Om ja: Gå vidare i din bedömning av om rätt till tillfällig föräldrapenning finns. Om nej: Rätt till tillfällig föräldrapenning finns inte. Besluta om ett avslag.
Vilken fas befinner sig barnet i?
- Barnet misstänks vara allvarligt sjukt.
- Barnet har fått en diagnos.
- Behandlingen av barnets sjukdom är avslutad.
- Gå vidare till respektive avsnitt nedan för att läsa vad som gäller i de olika faserna.

Det är viktigt att inte utgå från diagnosen, eller den misstänkta diagnosen, när du bedömer rätten till tillfällig föräldrapenning. Du ska bedöma det enskilda ärendet. Tänk på att det viktigt att du dokumenterar din utredning och bedömning för att tydliggöra vad du grundar ditt beslut på.

Tänk på att nyttja stödet från försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) när du behöver hjälp att tolka läkarutlåtanden, diskutera olika sjukdomar, följder av behandlingar eller liknande. Det finns ett stort bedömningsutrymme gällande rätten till tillfällig föräldra- penning för ett allvarligt sjukt barn, det är därför viktigt att diskutera dessa frågor kontinuerligt både med kollegor och FMR. Se avsnitt Metodstöd – Försäkringsmedicinsk rådgivare för hur du konsulterar en FMR.

När barnet misstänks vara allvarligt sjukt

Framgår det en medicinsk grund för den misstanke som läkaren uttrycker? Läkarutlåtandet kan innehålla uppgifter om vilka undersökningar och utredningar som gjorts och hur misstanken om allvarlig sjukdom är kopplade till dem. Om läkaren medicinskt kan förklara sin misstanke och det inte kan ses som uteslutet att barnet lider av en sådan sjukdom, bör det bedömas vara tillräckligt. Ibland behöver läkarutlåtandet kompletteras av läkaren eftersom det inte innehåller tillräckligt mycket information. Det kan bero på att läkaren inte redogör för sin misstanke innan den är bekräftad.
Är den sjukdom som barnet misstänks lida av typiskt sett förenad med ett påtagligt livshot? Utgå från att barnets sjukdom är konstaterad i ditt ställningstagande.
Är den sjukdom som barnet misstänks lida av förenad med ett påtagligt livshot för just det här barnet? Utgå från att sjukdomen är konstaterad och hur den yttrar sig i kombination med barnets enskilda förutsättningar när du tar ställning i frågan.

När barnet har en diagnos

Är den sjukdom som barnet lider av en sådan sjukdom som typiskt sett är förenad med ett påtagligt livshot? Så länge det pågår en behandling mot en sjukdom som innebär en fara för barnets liv är barnet att anse som allvarligt sjukt. Däremot kan det finnas långvariga eller kroniska sjukdomar där behandling pågår under en lång tid eller under en hel livstid och där barnet kan fungera normalt i sin livssituation. I så fall har föräldrarna inte rätt till tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn.
Lider barnet av en sjukdom som är förenad med ett påtagligt livshot för just det här barnet?
- Har barnet några enskilda förutsättningar som försvårar behandlingen av den allvarliga sjukdomen?
- Saknar barnet förutsättningar för att sjukdomen ska kunna behandlas utan att barnets liv är i fara?
- Har barnet ett flertal medicinska besvär, alternativt funktionsnedsättning, som tillsammans med en annan sjukdom försätter barnets liv i fara?
Kan sjukdomen vara livshotande med tanke på barnets ålder?
- Är barnet för litet för att förstå konsekvenserna av att inte medverka till behandlingen?
- Är barnet för litet för att ha förståelse för sin egen sjukdom?
- Är barnet så litet att hen gör saker som påverkar behandlingen vilket i sin tur gör att det uppstår ett livshot? Barnets ålder kan ha betydelse vid bedömningen eftersom ett litet barn inte kan hantera sin behandling på egen hand och förstår inte heller varför en behandling är livsnödvändig.
Kan barnet anses vara allvarligt sjukt trots att hen kan vistas i sin ordinarie omsorg? I de flesta fall bedöms inte barnet vara allvarligt sjukt om det kan vistas i sin ordinarie omsorg. Det är kommunens ansvar att erbjuda barnomsorg och skola där barnet kan få det stöd och den omsorg som deras speciella behov kräver. Men det är alltid barnets hälsotillstånd som avgör om barnet är att anse som fortsatt allvarligt sjukt och inte det faktum att barnet kan vistas i sin ordinarie omsorg i olika omfattning. Det gäller även om barnets omsorg är anpassad på något sätt. Det innebär att i de fall när barnet genomgår en långvarig eller livslång behandling men ändå har ett stabilt hälsotillstånd är barnet inte att anse som allvarligt sjukt. Barn som genomgår behandling och som bedömts vara allvarligt sjuka kan under vissa perioder vara i sin ordinarie omsorg i varierande omfattning. I dessa situationer upphör barnet inte att vara allvarligt sjukt, men däremot påverkas rätten till tillfällig föräldrapenning utifrån förälderns behov av att avstå från arbete.

När den primära behandlingen är avslutad (Eftervårdsfas)

Har barnet lidit av en sådan sjukdom som typiskt sett är förenad med ett påtagligt livshot?
Har barnet lidit av en sjukdom som varit förenad med ett påtagligt hot mot just det här barnets liv? Har det aktuella sjukdomstillståndet samband med sjukdomens akuta skede? Du ska ta hänsyn till det aktuella sjukdomstillståndet och dess samband med den primära sjukdomens akuta skede. Det är flera omständigheter som ska vägas samman vid bedömningen.
Hur krävande är nuvarande vård för barnet? Du ska beakta hur krävande vården är för barnet och vilket stöd som barnet behöver av sina föräldrar under behandlingsperioden. I det sammanhanget ska barnets ålder beaktas liksom behandlingens innehåll och intensitet.
Vilket behov av uppföljning av den avslutade behandlingen finns, exempelvis genom regelbundna kontroller? Ett barn som varit allvarligt sjukt kan behöva gå på efterkontroller i många år framöver, men dessa i sig gör inte att barnet är att anse som fortsatt allvarligt sjukt. Däremot kan föräldern få tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 16 § och 22–23 § för dessa läkarbesök så länge barnet är under 16 år. Om efterkontroll- erna är frekventa och barnet har andra biverkningar och komplikationer kan det bedömas vara fortsatt allvarligt sjukt. Läs mer under punkt 5 nedan.
Har sjukdomen medfört komplikationer/biverkningar? I HFD 2013 ref. 76 konstaterade HFD att en sjukdom och dess behandling som medför flera allvarliga komplikationer och biverkningar kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning för ett allvarligt sjukt barn trots att barnet i fråga inte längre lever under ett direkt livshot. I målet var det fråga om förlamning, andningsproblem och infektionskänslighet till följd av nedsatt immunförsvar. Om ett barn efter avslutad behandling är infektionskänsligt och av den anledningen inte kan vistas i sin ordinarie omsorg är det viktigt att utreda vad infektionskänsligheten faktiskt innebär och vad den kan få för konsekvenser för barnet. Resultatet av utredningen får visa om barnet fortfarande är att anse som allvarligt sjukt. Tänk på att lagstiftningen inte medger ersättning i förebyggande syfte. Det innebär att endast infektionskänslighet inte kan ge rätt till tillfällig föräldra- penning. Däremot ska du ta hänsyn till det tillsammans med övriga omständigheter i din bedömning.
Vilket stöd behöver barnet av sina föräldrar under eftervården? Du ska beakta barnets ålder och tidigare behandlingens innehåll och intensitet när du tar ställning i frågan. Enligt en dom från HFD kan ett barn under vissa omständigheter räknas som allvarligt sjukt i lagens mening under hela det sammanhängande sjukdomsförloppet, dvs. även efter avslutad primärbehandling (HFD 2013 ref. 76).

4.11 Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit

13 kap. 31 e § SFB Föräldrar till ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att barnet har avlidit.

Föräldrar som har mist ett barn har en särskild rätt till tillfällig föräldrapenning.

4.12 Barn som fyllt 12 men inte 16 år

Föräldrar till ett barn som fyllt 12 men inte 16 år kan få tillfällig föräldrapenning om barnet har ett särskilt behov av vård eller tillsyn. Ansökan ska gälla en sådan situation som kan ge rätt till förmånen. Tillfällig föräldrapenning kan också betalas ut för kontaktdagar om barnet omfattas av LSS. Tillfällig föräldrapenning kan dessutom betalas ut om barnet är allvarligt sjukt eller har avlidit.

4.12.1 När barnet har ett särskilt behov av vård eller tillsyn

13 kap. 22 § SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 år om det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av

sjukdom i annat fall än som avses i 30 §,

utvecklingsstörning, eller

annat funktionshinder.

13 kap. 23 § SFB En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 22 § endast om han eller hon behöver avstå från sitt förvärvsarbete av skäl som anges i 16 eller 20 §.

Föräldrar till barn mellan 12 och 16 år som på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning behöver särskild tillsyn eller vård kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Om barnet har ett sådant behov, ska Försäkringskassan pröva rätten till tillfällig föräldrapenning som om barnet inte fyllt 12 år, samma regler som beskrivs i avsnitt 4.1 Barnet är sjukt eller smittat till avsnitt 4.7 Läkarbesök och behandling ovan.

Det är endast av anledningar som nämns i 13 kap. 16 och 20 §§ SFB som någon kan få tillfällig föräldrapenning för barn mellan 12 och 16 år som behöver extra tillsyn eller vård.

Begreppet styrka i 13 kap. 22 § SFB ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav utan ska istället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.

110 kap. 18 § SFB När det gäller tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 22 § ska läkarutlåtande ges in för att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehovet. I fall som avses i 13 kap. 30 § ska barnets sjukdomstillstånd styrkas med ett läkarutlåtande om det inte hos Försäkringskassan redan finns tillräcklig utredning för att bedöma rätten till ersättning.

4 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Ett läkarutlåtande enligt 110 kap. 18 § socialförsäkringsbalken kan vid enstaka läkarbesök lämnas genom att läkaren på läkarvårdskvitto eller intyg om sjukvård anger att förälders närvaro har varit nödvändig vid läkarbesöket.

Det särskilda vård- och tillsynsbehovet ska styrkas med ett läkarutlåtande. Det är bara en läkare som kan lämna ett sådant utlåtande. Läkare är en skyddad yrkestitel (4 kaр. 5 § [2010:659] patientsäkerhetslagen). Det betyder att det bara är den som har läkarlegitimation eller särskilt förordnande eller som genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring som får utöva yrket och använda titeln. Enligt en dom från HFD ger lagtexten inte utrymme för att ersätta ett läkarutlåtande med ett intyg från en tandläkare (HFD 2016 ref. 42).

Begreppet styrka ska i detta sammanhang inte tolkas som ett beviskrav utan ska istället tolkas utifrån att styrka innebär visa, intyga eller bekräfta.

Om det sedan tidigare finns ett läkarutlåtande hos Försäkringskassan som visar barnets vård- och tillsynsbehov, till exempel i ett ärende om omvårdnadsbidrag eller vårdbidrag, behöver föräldern inte lämna in ytterligare intyg.

Ett särskilt behov av vård eller tillsyn beror ofta på kända långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Det kan också uppkomma när barn som i vanliga fall klarar sig själva drabbas av en allvarlig sjukdom eller en funktionsnedsättning och då behöver föräldrarnas stöd, hjälp och omsorg under en begränsad sjukperiod eller vid läkarbesök. (jfr. prop. 1984/85:78 s. 68)

4.12.2 Barn med kända långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Barn med tidigare kända långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kontinuerligt eller mera tillfälligt behöver hjälp eller tillsyn i sin dagliga tillvaro, kan vid tillkommande sjukdomstillstånd behöva ytterligare hjälp (prop. 1984/85:78 s. 67).

Förutsättningen för att tillfällig föräldrapenning ska kunna betalas ut är att barnets sjukdom eller funktionsnedsättning medför ett särskilt behov av hjälp och tillsyn i samband med att barnet akut insjuknat i en ny sjukdom eller akut försämrats i grund- sjukdomen eller funktionsnedsättningen.

En akut försämring i grundsjukdomen kan vara tillfällig eller finnas under en längre tid. Det finns inga tidsgränser för hur kort- eller långvarig en sådan tillfällig försämring kan vara. Det innebär att föräldern kan få tillfällig föräldrapenning både för enstaka dagar eller en längre period i dessa situationer.

Om den akuta försämringen övergår till att vara bestående får en prövning göras i varje enskilt ärende om det finns fortsatt rätt till ersättning.

4.12.3 Barn som drabbas av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

När det gäller barn utan tidigare kända sjukdomar eller funktionsnedsättningar är utgångspunkten att barn över 12 år kan klara sig själva utan tillsyn av föräldrarna vid tillfälliga sjukdomar som inte är av allvarlig art eller kräver någon speciell vård.

Men om barnet drabbas av en skada eller en sjukdom av den karaktären att barnet inte bör vistas ensamt hemma på grund av hälsoproblemets allvarliga art, kan barnet behöva tillsyn av föräldrarna (jfr prop. 1984/85:78 s. 68). Detta gäller till exempel om allmäntillståndet är mycket nedsatt till exempel på grund av hög feber (FÖD mål nr 40/88 och FÖD mål nr 1518/88). Då kan en förälder ha rätt till tillfällig föräldrapenning trots att barnet är över 12 år.

Läkarbesök När det gäller bedömningen av rätten till ersättning i samband med läkarbesök, är barnets förmåga att klara sig utan föräldrarnas tillsyn och stöd under besöket avgörande. Det kan finnas flera omständigheter kring läkarbesöket att väga in. Det gäller bland annat läkarens behov av att få uppgifter från den som har ansvar för barnet, förälderns behov av att få uppgifter från läkaren och att diskutera eventuell behandling och medicinering, resans längd och hur lång tid som läkarbesöket tar. (FÖD mål nr 57/86). Det innebär att föräldern kan få tillfällig föräldrapenning för läkarbesök även om besöket inte är föranlett av en försämring av grundsjukdomen eller funktionsnedsättningen.

4.12.4 Kontaktdagar enligt LSS

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för kontaktdagar även när barnet har fyllt 12 men inte 16 år. Här gäller samma bestämmelse som för barn som inte fyllt 12 år. För en beskrivning av denna bestämmelse se avsnitt 4.8 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS.

4.12.5 Förälder till ett allvarligt sjukt barn

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut när barnet är allvarligt sjukt och har fyllt 12 men inte 16 år. Här gäller samma bestämmelse som för barn som inte fyllt 12 år. För en beskrivning av denna bestämmelse se avsnitt 4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn.

4.12.6 När ett barn har avlidit

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut när barn avlidit i en ålder mellan 12 och 16 år. Här gäller samma bestämmelse som för barn som inte hunnit fylla 12 år. För en beskrivning av denna bestämmelse se avsnitt 4.11 Tillfällig föräldrapenning i samband med att barn avlidit.

4.13 När barnet har fyllt 16 men inte 18 år och omfattas av LSS

13 kap. 27 § SFB En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet från det att barnet fyllt 16 år till dess att det fyller 21 år. Rätt till tillfällig föräldrapenning föreligger dock endast om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1.

En förälder till ett barn över 16 år kan få tillfällig föräldrapenning om barnet omfattas av LSS och om föräldern behöver avstå från arbete på grund av att barnet är sjukt eller smittat. Med att barnet är sjukt menas att barnet får en ny sjukdom eller att grund- tillståndet försämras. Denna avgränsning har till följd att det vårdbehov man har tagit hänsyn till vid exempelvis bedömningen av rätt till omvårdnadsbidrag, vårdbidrag, handikappersättning eller assistansersättning inte ersätts genom den tillfälliga föräldrapenningen (prop. 1992/93:159, s. 205).

När Försäkringskassan bedömer om ett barn tillhör personkretsen för LSS bör man i regel kunna utgå från den bedömning som kommunen eller regionen har gjort. I de flesta fall har föräldrarna sökt någon insats enligt LSS redan innan de söker ersättning från Försäkringskassan. Men om föräldrarna inte har gjort det bör Försäkringskassan göra sin bedömning efter samråd med kommunen eller regionen (prop. 1992/93:159 s. 204). Det är Försäkringskassan som kontaktar kommunen i dessa ärenden.

Läs mer

För mer information om personkretsen se vägledning (2003:6) Assistansersättning.

Om barnet till exempel bor på ett gruppboende och i vanliga fall vårdas där, kan föräldern som regel inte anses behöva avstå från arbete för att vårda barnet när barnet blir sjukt. Då har föräldern alltså inte rätt till tillfällig föräldrapenning. Bedömningen av om föräldern behöver avstå från arbete måste ändå avgöras i varje enskilt fall. Ett exempel på en situation när föräldern kan ha rätt till tillfällig föräldrapenning är när barnet måste besöka en läkare på grund av sin nya sjukdom eller försämrade grundtillstånd.

4.13.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta

Försäkringskassan får begära att föräldern visar ett särskilt utlåtande som intygar barnets sjukdom eller smitta, när det finns skäl till det. En beskrivning av de regler som gäller finns i avsnitt 4.1.4 Utlåtande om sjukdom eller smitta.

4.14 Förälder till ett allvarligt sjukt barn

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut när barnet är allvarligt sjukt och har fyllt 16 men inte 18 år. Här gäller samma bestämmelse som för barn som inte fyllt 12 år. För en beskrivning av denna bestämmelse se avsnitt 4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn.

4.15 När ett barn har avlidit

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut när barn avlidit i en ålder mellan 16 och 18 år. Här gäller samma bestämmelse som för barn som inte hunnit fylla 12 år. För en beskrivning av denna bestämmelse se avsnitt 4.11 Tillfällig föräldrapenning i samband med att barn avlidit.

4.16 När barnet fyllt 18 men inte 21 år

En förälder till ett barn över 18 år kan bara få tillfällig föräldrapenning om barnet omfattas av LSS och om föräldern behöver avstå från arbete på grund av att barnet är sjukt eller smittat. För en beskrivning av den aktuella bestämmelsen se avsnitt 4.13 När barnet har fyllt 16 men inte 18 år och omfattas av LSS.

Läs mer

För mer information om personkretsen se vägledning (2003:6) Assistansersättning.

4.16.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta

4.17 När barnet har fyllt 21 år

13 kap. 27 § SFB En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet från det att barnet fyllt 16 år till dess att det fyller 21 år.

Om barnet efter att ha fyllt 21 år går i sådan skola som avses i 15 kap. 36 § eller 18 kap. 8 § skollagen (2010:800) har föräldern rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet till och med vårterminen det år då barnet fyller 23 år.

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för barn som fyllt 21 år. Förutsättningarna för det är att barnet omfattas av LSS och går på anpassad gymnasieskola eller går en så kallad Rh-anpassad gymnasieutbildning. För dessa barn kan tillfällig föräldrapenning betalas ut fram till utgången av vårterminen det år barnet fyller 23 år.

4.1 Barnet är sjukt eller smittat​

4.1.1 Metodstöd – bedömning vid psykisk ohälsa​

4.1.2 Sjukt eller smittat barn som är yngre än 240 dagar​

4.1.3 Sjukt eller smittat barn över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.1.4 Utlåtande om sjukdom eller smitta​

4.1.5 Metodstöd - utreda barnets vårdperiod​

4.1.6 Utlåtande om att barnet får motsvarande vård i hemmet​

4.1.7 Metodstöd - Försäkringsmedicinsk rådgivning​

4.2 Barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad​

4.2.1 När den ordinarie vårdaren är sjuk eller smittad och barnet är yngre än 240 dagar​

4.3 Vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård​

4.3.1 Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är yngre än 240 dagar​

4.3.2 Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.4 Förälder som normalt vårdar barnet följer ett annat barn till läkare​

4.4.1 Förälder som normalt vårdar ett barn som är yngre än 240 dagar och som följer ett annat barn till läkare​

4.5 Förälder besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman​

4.5.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.6 Läkarbesök på grund av att barnet lider av en allvarlig sjukdom​

4.6.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.7 Läkarbesök och behandling​

4.7.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.8 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS​

4.8.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.9 Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse, adoption eller förordnande av särskilda vårdnadshavare​

4.9.1 Dagar i samband med barns födelse​

4.9.2 Dagar i samband med adoption av barn eller vid förordnande av särskild vårdnadshavare​

4.9.3 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn​

4.10.1 Föräldern behöver avstå från förvärvsarbete​

4.10.2 Ersättning till båda föräldrarna​

4.10.3 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut​

4.10.4 Vad innebär pågående behandling?​

4.10.5 Läkarutlåtande om att barnet är allvarligt sjukt​

4.10.6 Metodstöd - Bedömning av allvarligt sjukt barn​

4.11 Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit​

4.12 Barn som fyllt 12 men inte 16 år​

4.12.1 När barnet har ett särskilt behov av vård eller tillsyn​

4.12.2 Barn med kända långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar​

4.12.3 Barn som drabbas av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning​

4.12.4 Kontaktdagar enligt LSS​

4.12.5 Förälder till ett allvarligt sjukt barn​

4.12.6 När ett barn har avlidit​

4.13 När barnet har fyllt 16 men inte 18 år och omfattas av LSS​

4.13.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta​

4.14 Förälder till ett allvarligt sjukt barn​

4.15 När ett barn har avlidit​

4.16 När barnet fyllt 18 men inte 21 år​

4.16.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta​

4.17 När barnet har fyllt 21 år​

4.17.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta​

4.1 Barnet är sjukt eller smittat

4.1.1 Metodstöd – bedömning vid psykisk ohälsa

4.1.2 Sjukt eller smittat barn som är yngre än 240 dagar

4.1.3 Sjukt eller smittat barn över 240 dagar när föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.1.4 Utlåtande om sjukdom eller smitta

4.1.5 Metodstöd - utreda barnets vårdperiod

4.1.6 Utlåtande om att barnet får motsvarande vård i hemmet

4.1.7 Metodstöd - Försäkringsmedicinsk rådgivning

4.2 Barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad

4.2.1 När den ordinarie vårdaren är sjuk eller smittad och barnet är yngre än 240 dagar

4.3 Vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård

4.3.1 Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är yngre än 240 dagar

4.3.2 Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård när barnet är äldre än 240 dagar och föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.4 Förälder som normalt vårdar barnet följer ett annat barn till läkare

4.4.1 Förälder som normalt vårdar ett barn som är yngre än 240 dagar och som följer ett annat barn till läkare

4.5 Förälder besöker institution eller deltar i kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman

4.5.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.6 Läkarbesök på grund av att barnet lider av en allvarlig sjukdom

4.6.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.7 Läkarbesök och behandling

4.7.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.8 Kontaktdagar för barn som omfattas av LSS

4.8.1 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.9 Tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse, adoption eller förordnande av särskilda vårdnadshavare

4.9.1 Dagar i samband med barns födelse

4.9.2 Dagar i samband med adoption av barn eller vid förordnande av särskild vårdnadshavare

4.9.3 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.10 Förälder till ett allvarligt sjukt barn

4.10.1 Föräldern behöver avstå från förvärvsarbete

4.10.2 Ersättning till båda föräldrarna

4.10.3 När föräldrapenning annars skulle ha betalats ut

4.10.4 Vad innebär pågående behandling?

4.10.5 Läkarutlåtande om att barnet är allvarligt sjukt

4.10.6 Metodstöd - Bedömning av allvarligt sjukt barn

4.11 Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit

4.12 Barn som fyllt 12 men inte 16 år

4.12.1 När barnet har ett särskilt behov av vård eller tillsyn

4.12.2 Barn med kända långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar

4.12.3 Barn som drabbas av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

4.12.4 Kontaktdagar enligt LSS

4.12.5 Förälder till ett allvarligt sjukt barn

4.12.6 När ett barn har avlidit

4.13 När barnet har fyllt 16 men inte 18 år och omfattas av LSS

4.13.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta

4.14 Förälder till ett allvarligt sjukt barn

4.15 När ett barn har avlidit

4.16 När barnet fyllt 18 men inte 21 år

4.16.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta

4.17 När barnet har fyllt 21 år

4.17.1 Utlåtande om sjukdom eller smitta