3 Allmänna bestämmelser
Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus (LJB) tillämpas på föräldrapenning som betalas ut för
- barn som är födda efter den 30 juni 2008 (ikraftträdandebestämmelse till LBJ)
- adopterade barn där föräldrarna fått barnet i sin vård efter den 30 juni 2008 (övergångsbestämmelse till LJB [2009:552])
- adopterade barn där en make adopterat den andra makens barn (4 kap. 8 § föräldrabalken och barnet är fött efter den 30 juni 2008.
För att föräldrar ska ha rätt till jämställdhetsbonus måste de ha gemensam vårdnad om ett barn. Med föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn likställs blivande adoptivföräldrar och särskilt förordnade vårdnadshavare. (3 § LJB) (se avsnitt 3.1, 3.1.1, 3.1.2).
I den här vägledningen kommer vårdnadshavare, särskild förordnad vårdnadshavare och adoptivförälder fortsättningsvis att benämnas endast som förälder. Det finns inte något krav på att vårdnadshavarna ska vara gifta med varandra eller vara sambor (prop. 2007/08:93, s. 22).
Om en förälder har ensam vårdnad om barnet, saknar den andra föräldern självständig rätt till föräldrapenning. I sådana fall ingår inte någon av föräldrarna i den personkrets som medför rätt till jämställdhetsbonus. (3 § LJB och prop. 2007/08:93, s. 35).
Det är endast föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- eller grundnivå som kan ligga till grund för jämställdhetsbonus (se avsnitt 3.3).
3.1 Vårdnadshavare
Föräldrabalkens (FB) regler om vårdnadshavare innebär i korthet följande (6 kap. 3–4 §§ FB).
Om ett barns föräldrar är gifta med varandra när barnet föds får föräldrarna automatiskt gemensam vårdnad. Vid äktenskapsskillnad fortsätter föräldrarna att ha gemensam vårdnad om barnet om inte en domstol beslutar något annat, antingen genom ett interimistiskt beslut eller genom en dom. Ett par som gemensamt adopterar ett barn får automatiskt gemensam vårdnad.
Om ett barns föräldrar inte är gifta med varandra när barnet föds blir modern ensam vårdnadshavare. Föräldrarna kan få gemensam vårdnad om barnet om de gör en anmälan till Skatteverket eller genom ett domstolsbeslut. Den gemensamma vårdnaden börjar gälla från det datum som Skatteverket registrerar anmälan i folkbokföringsregistret eller domstolen fattar beslut om den. Det är alltså inte från det datum som föräldrarna skrev på anmälan som de får gemensam vårdnad. Om barnets föräldrar gifter sig med varandra efter barnets födelse får föräldrarna gemensam vårdnad om barnet i och med giftermålet.
Karin och Mats son Ebbe föds den 18 mars. Den 20 mars kontaktar de socialnämnden för att få faderskapet fastställt och skriva under anmälan om gemensam vårdnad. Den 6 april får de komma till familjerätten där de skriver på sin anmälan om faderskap och gemensam vårdnad, anmälan skickas sedan till Skatteverket. Skatteverket registrerar den gemensamma vårdnaden i folkbokföringsregistret den 20 oktober. Karins och Mats gemensamma vårdnad om Ebbe gäller från och med den 20 oktober.
3.1.1 Särskilt förordnad vårdnadshavare
En domstol kan besluta att en annan person än föräldern ska vara vårdnadshavare. En särskilt förordnad vårdnadshavare som inte är förälder är en person som av en domstol särskilt har förordnats som vårdnadshavare. Av föräldrabalken (FB) framgår att en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare kan ha vårdnaden om ett barn, om inte föräldrarna eller en av föräldrarna har vårdnaden (11 kap. 4 § SFB och 6 kap. 2 § FB).
Skatteverket eller i förekommande fall domstol meddelar Försäkringskassan om ändrade vårdnadshavarförhållanden.
3.1.2 Adoptivföräldrar
Adoptivföräldrar likställs med föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn (3 § andra stycket LJB och 11 kap. 4 § 4 SFB). Med blivande adoptivföräldrar menas förälder som med socialnämndens medgivande tagit emot ett barn i syfte att adoptera det (prop. 2007/08:93 s. 35).
Adoptivbarn är att anse som barn till den som adopterat barnet och inte till de biologiska föräldrarna. Om en make adopterar den andre makens barn eller adoptivbarn ska barnet anses som deras gemensamma barn (4 kap. 8 § FB).
3.2 Vårdnadshavarperioder
Jämställdhetsbonus lämnas endast för föräldrapenningdagar som tas ut under en period då två personer har gemensam vårdnad om barnet. Om föräldrapenningdagar tas ut under en period när det bara finns en vårdnadshavare kan dessa dagar inte ligga till grund för jämställdhetsbonus (prop. 2007/08:93 s. 22). Det gäller även dagar som tas ut av en ensam vårdnadshavare under en månad då det under någon del av månaden finns två personer som har gemensam vårdnad.
Stefan och Katarina har gemensam vårdnad om dottern Lina under perioden 1–15 januari. Stefan får därefter ensam vårdnad om Lina. Stefan tar ut 20 föräldrapenningdagar i januari, varav 9 dagar infaller under perioden 16–31 januari. Vid beräkningen av jämställdhetsbonusen för januari månad kommer Försäkringskassan bara att ta med de 11 föräldrapenningdagar som inföll under perioden när de hade gemensam vårdnad.
Mohammad har ensam vårdnad om dottern Josefina 1–15 februari. Därefter får även Josefinas mamma Johanna vårdnaden om Josefina. Under perioden med ensam vårdnad av Josefina tog Mohammad ut 10 föräldrapenningdagar. Försäkringskassan kan inte ta med dessa dagar i beräkningen av jämställdhetsbonus, eftersom Mohammad och Johanna inte hade gemensam vårdnad under denna period.
3.3 Föräldrapenning enligt sjukpenning- och grundnivå
Det är endast föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- eller grundnivå som kan ligga till grund för jämställdhetsbonus (4 § LJB).
Dagar med föräldrapenning enligt lägstanivå ska inte ligga till grund för beräkning av bonusdagar eftersom de kan kombineras med arbete motsvarande sju åttondels dag. Även föräldrapenning enligt grundnivån kan kombineras med arbete på detta sätt, men bör ändå kunna ligga till grund för beräkning av bonusdagar. Orsaken till det är att de föräldrar som bara har rätt till grundnivån annars inte skulle ha möjlighet att få jämställdhetsbonus (prop. 2007/08:93 s. 20).
I den här vägledningen kommer föräldrapenning utbetald enligt sjukpenning- och grundnivå fortsättningsvis att benämnas endast som föräldrapenning.
3.4 Avräkning enligt utländsk lagstiftning
Om en förälder har fått en förmån enligt utländsk lagstiftning som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, ska den tid som den utländska förmånen har betalats ut räknas av från det högsta antal dagar som föräldrapenning kan betalas (12 kap. 33 § SFB). Föräldrarna kan inte få jämställdhetsbonus för de avräknade dagarna eftersom dessa föräldrapenningdagar inte har betalats ut enligt 12 kap. SFB (4 § LJB).
Jämställdhetsbonusen är en särskild stimulansåtgärd i syfte att öka jämställdheten mellan föräldrar. Den kan därför inte anses vara en socialförsäkringsförmån enligt unionsrätten. (Prop. 2010/11:146 s. 24). Därför kan inte heller föräldrapenningdagar som utbetalats i annat EU-land ge rätt till jämställdhetsbonus.