4 Avdrag vid ordinarie utbetalningar

Detta kapitel beskriver i vilken ordning Försäkringskassan ska göra avdrag och grunden för dessa avdrag. Information om indragning av en ersättning finns i respektive regler och vägledning för ersättningen.

4.1 Avdragsordning

Försäkringskassan ska göra avdrag i den här ordningen

1. obligatoriskt skatteavdrag
2. institutionsvistelse
3. Försäkringskassans beslut om kvittning och utländsk fordran med prioritet för den fordran som är äldst hos Försäkringskassan
4. utmätning
5. överenskommelse med den enskilde om avdrag
6. frivilligt skatteavdrag.

Avdragsordningen följer av FKRS 2022:11, Avdragsordning.

4.2 Skatt

Först ska obligatorisk preliminärskatt dras av. Se vidare kapitel 3. Frivilligt avdrag för preliminär skatt görs allra sist.

4.3 Institutionsvistelse

106 kap. 2 § SFB I detta kapitel finns bestämmelser om när ersättning enligt denna balk inte lämnas, begränsas till sitt belopp eller betalas ut till någon annan under tid när en person är häktad, är intagen i anstalt, vårdas på institution eller av någon annan anledning än sjukdom är omhändertagen på det allmännas bekostnad eller fullgör plikttjänstgöring. Vidare finns i detta kapitel bestämmelser om när en person under sådan tid som anges i första stycket ska betala för sitt uppehälle genom att den handläggande myndigheten gör avdrag från ersättningen.

Många socialförsäkringsförmåner är avsedda att täcka mottagarens levnadskostnader. När en person vistas på en institution där de allmänna levnadskostnaderna helt eller delvis täcks av det allmänna finns det ofta ett minskat behov av ett allmänt ekonomiskt stöd till försörjningen. (Prop. 2001/02:164 s. 30.)

Om en person är häktad, är intagen i anstalt, vårdas på institution, av någon annan anledning än sjukdom är omhändertagen på det allmännas bekostnad, eller om en person fullgör plikttjänstgöring, kan olika åtgärder vidtas med personens ersättning. Det kan även bli aktuellt att personen får betala för sitt uppehälle genom avdrag från ersättningen.

Institutionsvistelse kan avse något av följande:

• personer som är intagna i kriminalvårdsanstalt,
• häktade personer,
• personer som verkställer sluten ungdomsvård eller
• personer som genomgår skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård.

(Prop. 2001/02:164 s. 1)

Kontraktsvård innebär att den som dömts för brott får möjlighet att genomgå behandling i stället för att dömas till fängelse. Det är allmän domstol som beslutar om kontraktsvård och en förutsättning är att den dömde har åtagit sig att följa en för hen upprättad behandlingsplan. Behandlingen kan ske genom att den dömde vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453).

Läs mer

I förmånsvägledningarna behandlas regler som gäller enbart en förmån.

Läs mer

De situationer med omhändertaganden som kan bli aktuella enligt denna paragraf behandlas även i 7 kap. 2 § SFB, se vidare vägledning 2004:6, Statligt personskadeskydd.

När anses någon vara häktad eller intagen på anstalt?

106 kap. 3 § SFB Om inte något annat särskilt anges ska den som är häktad, är intagen i kriminalvårdsanstalt eller annars på det allmännas bekostnad är omhändertagen, och som olovligen avviker från placeringen, vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel fortfarande anses som häktad, intagen respektive omhändertagen. Det som föreskrivs i första stycket ska också gälla den som vistas utanför anstalt med anledning av permission.

I vissa fall anses en försäkrad som häktad, intagen eller omhändertagen även om hen faktiskt är någon annanstans. Om en person är omhändertagen men avviker så ska Försäkringskassan fortfarande göra avdrag för institutionsvistelse. Detsamma gäller om personen har permission.

Om någon får ersättning för en del av en månad

106 kap. 37 § SFB Ska ersättning betalas ut endast för del av en kalendermånad, beräknas ersättningen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal. […] Bestämmelserna i första stycket gäller inte för förmåner som beräknas per dag.

Bestämmelsen anger hur avdrag för institutionsvistelse ska göras när den enskilde får en månadsersättning. Bestämmelsen gäller inte dagersättningar.

4.3.1 Tid när vissa förmåner inte betalas ut

Sjukpenning med fler förmåner

106 kap. 12 § SFB Sjukpenning lämnas inte för tid när den enskilde

1. fullgör någon annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt än grundutbildning som är längre än 60 dagar,
2. är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § samma lag,
3. är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, eller
4. i annat fall än som anges i 2 eller 3 av någon annan orsak än sjukdom tagits om hand på det allmännas bekostnad.

106 kap. 13 § SFB För varje dag då en försäkrad som får sjukpenning vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, ska han eller hon betala för sitt uppehälle på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna.

106 kap. 14 § SFB Utan hinder av bestämmelserna i 12 § lämnas sjukpenning till försäkrad som avses under 3 i den paragrafen vid sjukdom som inträffar när han eller hon får vistas utom anstalt och bereds tillfälle att förvärvsarbeta.

Bestämmelserna i 106 kap. 12–14 §§ tillämpas även på graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning och sjukpenning enligt 40, 43 och 44 kap. SFB (106 kap. 4 §, 15 §, 20 § första stycket och 21 § SFB).

Bestämmelserna i 12 och 14 §§ tillämpas även på närståendepenning (106 kap. 22 § SFB).

Om den enskilde går en grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt gäller inte 106 kap. 12 § SFB. Förmånerna ska i så fall beräknas utifrån den enskildes inkomst och arbetstid under tiden för grundutbildningen (se t.ex. 26 kap. 20 § SFB).

Enligt 106 kap. 12 § 2 betalas inte förmånerna ut under tid då en försäkrad är intagen i ett så kallat § 12-hem enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det gäller dock endast då beslutet om vård har fattats utifrån 3 § LVU, det vill säga att vård utförs med tvång på grund av att det annars finns en påtaglig risk för att den enskildes hälsa eller utveckling skadas.

Sjukersättning, aktivitetsersättning och livränta

106 kap. 16 § SFB Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas inte för tid efter det att den enskilde sextio dagar i följd varit frihetsberövad på grund av att han eller hon är

1. häktad eller intagen i anstalt, eller
2. intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård. Förmånerna lämnas dock åter från och med den trettionde dagen före frigivningen.

106 kap. 17 § SFB Utan hinder av 16 § lämnas sjukersättning och aktivitetsersättning för tid under vilken den enskilde vistas utanför anstalt enligt 11 kap. 3 eller 5 § fängelselagen (2010:610).

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ tillämpas även i fråga om livränta till den enskilde enligt 41, 43 och 44 kap. (106 kap. 20 § andra stycket SFB.)

Förmånerna ska dras in tillfälligt när den enskilde är häktad, är intagen i kriminalvårdsanstalt eller vistas i ett särskilt ungdomshem (s.k. § 12-hem) för att där verkställa sluten ungdomsvård. Bestämmelserna omfattar däremot inte institutionsvistelser som kommunen ska bekosta (t.ex. att en person vistas i ett ungdomshem för att beredas vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen). (Prop. 2001/02:164 s. 56)

Förmånerna ska inte betalas ut om institutionsvistelsen är längre än 90 dagar (60+30). När det gäller häktning är det inte på förhand känt om den enskilde kommer att vara intagen i mer än 90 dagar. I en sådan situation ska förmånen inte betalas ut för tid efter den sextionde dagen av frihetsberövandet. Visar det sig senare att det sammanlagda frihetsberövandet kom att understiga 90 dagar, får en rättelse göras. (Prop. 2001/02:164 s. 56)

Av 106 kap. 17 § SFB följer att förmånerna ska lämnas som vanligt när den enskilde avtjänar straff enligt 11 kap. 3 eller 5 § fängelselagen. Det handlar om utslussningsåtgärderna vårdvistelse eller utökad frigång där straffet delvis avtjänas i bostaden.

Exempel

Karina får livränta och sjukersättning. Mellan den 7 februari och den 26 april samma år är hon intagen i kriminalvårdsanstalt. Eftersom institutionsvistelsen varar kortare tid än 90 dagar ska inget avdrag göras.

I avsnitt 4.3.2 finns ett exempel på hur avdraget ska göras vid en vistelse på kriminalvårdsanstalt som överstiger 90 dagar.

106 kap. 18 § SFB Försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för sitt uppehälle är beroende av den enskilde, rätt att helt eller delvis få sjukersättning eller aktivitetsersättning som enligt 16 § annars inte ska lämnas. Utbetalning av del av förmån till nära anhörig ska i första hand ske från inkomstrelaterad ersättning.

Regeln gäller även livränta till den enskilde enligt 41, 43 och 44 kap. (106 kap. 20 § andra stycket SFB).

Det finns ett allmänt råd om när en anhörig ska anses vara beroende av den enskilde för sin försörjning:

Om den nära anhörigas inkomster (inklusive egna tillgångar och socialförsäkringsförmåner) efter skatt understiger det belopp som framgår av Kronofogdens årligen utgivna föreskrifter och allmänna råd om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m., bör hen anses vara beroende av den enskilde för sitt uppehälle. Vid bedömningen av en nära anhörigs behov av hela eller del av den tillfälligt indragna livräntan bör vägledning hämtas från nämnda allmänna råd. Beloppet (efter skatt) som utbetalas till en anhörig bör tillsammans med hens egna inkomster inte understiga det förbehållsbelopp som beräknas enligt Kronofogdens bestämmelser. Det bör dock inte överstiga hela den tillfälligt indragna livräntan.

(RAR 2001:2)

Det allmänna rådet gäller utbetalning av livränta men detsamma gäller sjukersättning och aktivitetsersättning.

Vid utbetalning av en del av förmånen till en anhörig ska i första hand den inkomstrelaterade ersättningen användas så att den enskilde tillgodoräknas pensionsrätt (prop. 2001/02:164 s. 56).

4.3.2 När den enskilde ska betala för institutionsvistelsen

Hur ska betalningen ske?

106 kap. 38 § SFB När en person ska betala för sitt uppehälle enligt detta kapitel ska betalningen ske genom att den handläggande myndigheten, efter skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) gör avdrag från ersättningen när den ska betalas ut. När det gäller graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning ska det innehållna beloppet betalas ut till den som har begärt avdraget

Betalningen för uppehälle sker genom avdrag från en ersättning, med undantag för de förmåner som räknas upp i andra stycket. De förmånerna ska betalas till den som har begärt avdraget.

Hur stort avdrag ska göras?

106 kap. 39 § SFB Avdrag för kostnad som avses i 38 § ska beräknas till 80 kronor för dag. När det gäller graviditetspenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning får avdraget utgöra högst en tredjedel av ersättningens belopp efter skatteavdrag. I övriga fall får avdraget utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Avdraget ska avrundas till närmaste lägre krontal.

Avdraget för kostnader för uppehälle är begränsat till 80 kronor per dag.

I andra stycket finns ännu en begränsningsregel: Avdraget kan inte vara större än en tredjedel av ersättningen för en månad (efter skatteavdrag) delad med 30. För förmånerna som räknas upp i andra styckets första mening ska man räkna en tredjedel av var dags ersättning efter skatteavdrag. Avdraget ska avrundas till närmaste lägre krontal. Om uträkningen enligt andra stycket leder till ett belopp som är lägre än 80 kronor per dag ska avdraget göras med det lägre beloppet. Blir beloppet högre än 80 kronor per dag ska avdraget göras med 80 kronor per dag.

Exempel

Omar får livränta med 2 000 kronor per månad och sjukersättning med 6 000 kronor per månad. Efter skatteavdrag får han 6 200 kronor per månad. Sedan den 7 februari är han intagen i kriminalvårdsanstalt. Den 26 augusti är sista dagen för intagningen. Efter 60 dagar, dvs. från den 8 april, ska avdrag göras. Avdraget för april blir enligt huvudregeln 80 kronor per dag. Avdraget får dock inte överstiga 1/3 av livräntan och sjukersättningen efter skatteavdrag, delat med 30.

Ersättning efter skatt	1/3 av ersättningen efter skatt/30
6 200 kr	6 200/3=2 066,67/30=68,89

Avdraget blir då (6 200 x 1/3)/30 = 68,89. Det är det beloppet, avrundat nedåt till 68 kronor, som ska dras av från livräntan och sjukersättningen. Avdraget för april blir 68 kronor x 22 dagar = 1 496 kr. För maj blir avdraget 68 kronor x 31 dagar = 2 108 kr Den 26 augusti är sista dagen som Omar är intagen på kriminalvårdsanstalten. Avdraget upphör 30 dagar innan. Avdraget för juli månad blir 68 kronor x 26 dagar = 1 768 kr. Från och med den 27 juli får Omar livränta och sjukersättning utbetalad utan avdrag.

106 kap. 40 § SFB Om den som ska betala för sitt uppehälle får flera förmåner enligt denna balk för samma tid, ska endast ett avdrag göras från de sammanlagda ersättningarna.

Avdrag för uppehället ska göras för tiden från och med den dag institutionsvistelsen påbörjas till och med dagen innan den dag då vistelsen avslutas (Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2014:8] om avdrag vid institutionsvistelse).

När avdraget inte kan göras förrän nästa månad

Bestämmelserna om utbetalning av ersättning kan göra det svårt med avdrag för institutionsvistelse vid utbetalning av just den ersättning som betalas ut för dagarna för institutionsvistelsen. Eftersom avdraget för institutionsvistelsen inte kan göras för samma månad som utbetalningen avser kan Försäkringskassan göra avdraget tidigast närmast följande månad. Det innebär alltså en förskjutning av avdragen för institutionsvistelse. Om Försäkringskassan börjar göra avdraget månaden efter tidpunkten för påbörjad institutionsvistelse beräknas avdraget alltså på föregående månadsbelopp. Om ersättningen inte längre ska betalas ut den månaden som avdraget ska verkställas medför det att något avdrag inte kan göras. (Prop. 1988/89:33, s. 17–18)

Kriminalvården ska underrätta Försäkringskassan

Kriminalvårdsstyrelsen måste underrätta Försäkringskassan om de tidpunkter som man behöver få information om för att kunna tillämpa reglerna om avdrag på grund av vistelse på institution (1 § Förordning (2018:1747) om viss underrättelseskyldighet för Kriminalvården)

4.4 Kvittning

Försäkringskassan kan besluta att dra av en del av en utbetalning för att få betalning för en fordran som en försäkrad har till Försäkringskassan (kvittning). När det finns ett beslut om kvittning ska detta avdrag göras efter avdrag för skatt och institutionsvistelse.

Läs mer

Beskrivning av kvittningsreglerna finns i vägledning 2005:2 Fordringshantering hos Försäkringskassan.

4.5 Utmätning

7 kap. 1 § utsökningsbalken Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av […] 5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas.

Med löneutmätning avses Kronofogdens beslut att en arbetsgivare eller annan utbetalare av ersättning, exempelvis Försäkringskassan, ska göra avdrag och redovisa en del av gäldenärens ersättning till Kronofogden.

Det innebär att följande ersättningar och förmåner går att utmäta

• belopp som utgår som livränta
• sjukpenning och rehabiliteringspenning
• sjukpenning i särskilda fall
• rehabiliteringspenning i särskilda fall
• sjukersättning och aktivitetsersättning
• föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning
• närståendepenning
• graviditetspenning
• omvårdnadsbidrag
• vårdbidrag (delvis)
• utvecklingsersättning
• etableringsersättning
• aktivitetsstöd
• smittbärarpenning
• Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb
• dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga
• ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.

Vårdbidrag ska bland annat kompensera för hjälp- och vårdbehov som uppkommer med anledning av funktionsnedsättningen. När man bestämmer förbehållsbeloppet ska man inte räkna med del som är avsedd att kompensera för särskilt angivna merkostnader, dvs. den skattefria delen av utbetalningen.

Ersättningar som inte kan utmätas är barnbidrag, bilstöd, boendetillägg, bostadsbidrag, bostadstillägg, bostadsersättning och etableringstillägg (tilläggsersättningar till nyanlända invandrare som är anvisade etableringsprogrammet), handikappersättning, underhållstöd, bidrag till arbetshjälpmedel, reskostnadsersättning för smittbärare, den del av rehabiliteringsersättning som avser att kompensera för särskilda kostnader, den del av vårdbidraget som avser att kompensera för särskilda kostnader, merkostnadsersättning och assistansersättning.

I 7 kap. 20–22 §§ UB regleras de skyldigheter arbetsgivaren har när det gäller utmätning.

Ett beslut om utmätning innebär att Försäkringskassan vid varje utbetalningstillfälle ska dra av det beslutade utmätningsbeloppet, dvs. det belopp som ska betalas till Kronofogden. Gäldenären har dock alltid rätt att behålla det förbehållsbelopp som Kronofogden har fattat beslut om.

Metodstöd – beslutstyper om utmätning

Handläggare kan se följande beslutstyper om utmätning av lön eller ersättning i dokumentlagret:

1. grundbeslut – nytt beslut
2. ändringsbeslut där beslutet ska gälla tillsvidare
3. anståndsbeslut
4. återkallat anståndsbeslut
5. upphävandebeslut
6. meddelande om inhibitionsbeslut
7. meddelande om återkallat inhibitionsbeslut.

Kronofogden bestämmer varje år ett normalbelopp som avses innefatta alla vanliga levnadskostnader. I förbehållsbeloppet ingår normalbeloppet, gäldenärens bostadskostnad samt vissa andra kostnader till exempel kostnad på grund av sjukdom.

Läs mer

För mer information om beräkning av förbehållsbeloppet hänvisas till Kronofogdens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön, KFM M 2014:2.

Försäkringskassan ska göra avdraget från och med den första utbetalningen efter det att Försäkringskassan har tagit emot beslutet om löneutmätning från Kronofogden.

Här kommer ett par exempel som visar beräkningssättet för utmätning av aktivitetsstöd och föräldrapenning.

För alla dagersättningar tar vi hänsyn till det faktiska antalet kalenderdagar i perioden, eftersom förbehållsbeloppet ska täcka både vardag och helgdag. Alla dagar under kalenderperioden ska ingå i uträkningen. Om gäldenären till exempel har ansökt om föräldrapenning för dag 1–14 och 16–31 i månaden, så ska vi räkna av utmätningsbelopp kontra förbehållsbelopp på det totala antalet kalenderdagar i månaden.

Exempel

Beräkna utmätning av aktivitetsstöd:

• Utmätningsbeloppet per dag: 30 kronor
• Förbehållsbeloppet per dag: 263 kronor
• Bruttobeloppet per dag: 670 kronor
• Skatteavdraget per dag: 203 kronor

Maria ska få aktivitetsstöd för 18 dagar utbetalat i juni. Vi tar hänsyn till 30 dagar i perioden.

• Nettobeloppet för 18 dagar i perioden: 8 406 kronor
• Förbehållsbeloppet för 30 dagar: 7 890 kronor
• Möjligt utrymme för löneutmätning: 516 kronor

Utmätningsbeloppet för 30 dagar blir 900 kronor men då det möjliga utrymmet är 516 kronor ska vi betala 516 kronor till Kronofogden.

Exempel

Beräkning av utmätning av föräldrapenning:

• Utmätningsbeloppet per dag: 76 kronor
• Förbehållsbeloppet per dag: 327 kronor
• Bruttobeloppet per dag: 561 kronor
• Skatteavdraget per dag: 157 kronor

Lena ansöker om ersättning för 30 dagar, men får ersättning bara för 21 dagar i perioden, som är 30 kalenderdagar.

• Nettobeloppet för 21 dagar: 8 484 kronor
• Förbehållsbeloppet för 30 dagar: 9 810 kronor
• Möjligt utrymme för löneutmätning: 0 kronor

Utmätningsbeloppet för hela perioden är 2 280 kronor. Men utrymmet för löneutmätning är 0 kronor, eftersom förbehållsbeloppet är större än nettobeloppet. Vi gör därför inte något avdrag för utmätning.

Läs mer

Läs mer om felaktiga utbetalningar till Kronofogden, se vidare vägledning 2024:2 Återbetalning.

4.5.1 Avvikelserapportera till Kronofogden

7 kap. 14 § utsökningsförordningen Har arbetsgivaren inte innehållit belopp i enlighet med beslut om utmätning av lön, skall han anmäla orsaken för Kronofogdemyndigheten senast den redovisningsdag som infaller närmast därefter. Upphör gäldenärens anställning eller avlider gäldenären, skall arbetsgivaren snarast anmäla detta för Kronofogdemyndigheten.

7 kap. 17 § utsökningsförordningen Har beslut meddelats om utmätning av sjukpenning från Försäkringskassan, ska Försäkringskassan genast underrätta Kronofogdemyndigheten, om det i stället för sjukpenning ska betalas ut annan ersättning enligt 10 och 29–42 kap. socialförsäkringsbalken.

7 kap. 18 § utsökningsförordningen Bestämmelsen i 14 § första stycket gäller inte vid utmätning av sjukpenning.

7 kap. 20 § utsökningsförordningen Vad som sägs i 16–19 §§ om sjukpenning gäller även i fråga om annan dagersättning som avses i 7 kap. 1 § första stycket 5 utsökningsbalken

Om det finns ett beslut om utmätning, men Försäkringskassan inte har innehållit något belopp i enlighet med beslutet, ska orsaken anmälas för Kronofogden. Detta gäller inte utbetalning av

• sjukpenning
• sjukpenning i särskilda fall
• graviditetspenning
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• rehabiliteringspenning
• rehabiliteringspenning i särskilda fall
• smittbärarpenning
• närståendepenning
• dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga
• aktivitetsstöd
• utvecklingsersättning
• etableringsersättning
• ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.

Skyldigheten att rapportera avvikelser gäller alltså de månadsersättningar som kan utmätas, exempelvis

• livränta
• sjukersättning
• aktivitetsersättning
• vårdbidrag.

Om ersättningen inte längre betalas ut ska Försäkringskassan snarast anmäla det till Kronofogden. Däremot behöver det inte meddelas om utbetalningen upphör på grund av att den enskilde avlider, den informationen får Kronofogden på annat sätt.

17 § innebär att om ett beslut om utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning från Försäkringskassan har meddelats, ska Försäkringskassan genast underrätta Kronofogden, om det i stället för sjukpenning ska betalas ut sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning eller graviditetspenning.

4.5.2 Metodstöd – avvikelserapportera till Kronofogden

Det här metodstödet beskriver hur du som handläggare rapporterar avvikelser vid utmätning av en månadsersättning och sjukpenning. Det finns inte något systemstöd för avvikelserapportering. När handläggaren ska bevilja någon av de uppräknade ersättningarna måste handläggaren kontrollera om det finns ett utmätningsbeslut.

Metodstöd – avvikelserapportera vid utmätning av månadsersättning

Om det finns ett beslut om löneutmätning av en månadsersättning ska du som handlägger ärendet rapportera till Kronofogden om

• avdrag bara kunde göras med ett visst belopp
• det inte kunde göras något avdrag
• månadsersättningen har upphört

Rapportera avvikelsen i blanketten Meddelande till Kronofogden (3575) När avdrag inte kunde göras fullt ut och avvikelsebeloppet är 101 kronor eller mer ska du som handlägger ärendet rapportera avvikelsen till Kronofogden med blanketten 3575.

Metodstöd – avvikelserapportera vid utmätning av sjukpenning

Om det finns ett beslut om löneutmätning av sjukpenning ska du som handlägger ärendet rapportera till Kronofogden om sjukpenningen byts ut mot sjukersättning, aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, eller graviditetspenning. Rapportera avvikelsen i blanketten Meddelande till Kronofogden (3575). Observera att det är handläggaren av den nya förmånen som ska avvikelserapportera.

4.6 Återbetalning av för mycket utbetald ersättning enligt förordning 574/72 eller förordning 987/2009

Förutom de typer av avdrag som beskrivits ovan kan Försäkringskassan göra avdrag på vissa förmåner, som Försäkringskassan betalar ut på begäran från ett annat EU/EES-land (artikel 111 punkt 1 och 2 i rådets förordning [EEG] nr 574/72 och artikel 72.1 i förordningen 987/2009).

Läs mer

Se vidare vägledningarna för respektive förmån och vägledning 2005:2 Fordringshantering hos Försäkringskassan.

4.7 Överenskommelse om avdrag

Den enskilde kan ha kommit överens med Försäkringskassan om att avdrag ska göras på utbetalningar från Försäkringskassan. Ett sådant frivilligt avdrag görs efter alla lagstadgade avdrag men före frivilligt skatteavdrag.

Läs mer

Se vidare om avdrag på den enskildes begäran i vägledning 2005:2 Fordringshantering hos Försäkringskassan.