3 Avdrag för skatt

Detta kapitel beskriver kort de generella skatteregler som gäller när Försäkringskassan betalar ut ersättning.

Läs mer

Ytterligare information finns i Skatteverkets föreskrifter, allmänna råd och meddelanden om vissa förmåner. SKV:s serie Föreskrifter, Allmänna råd och Meddelanden finns på www.skatteverket.se/rattsligvagledning.

Skattesystemet bygger på att den preliminära skatten betalas in under samma kalendermånad som personen har inkomsten. Utbetalaren gör oftast skatteavdrag, men det förekommer att den enskilde betalar preliminärskatten själv. Utbetalaren ska då inte göra något skatteavdrag.

Vid det slutliga beslutet om skatt jämför Skatteverket sedan hur mycket som betalats in i preliminärskatt under året med den slutliga skatten. Om för lite preliminär skatt har betalats in får personen kvarskatt, och om för mycket har betalats in får personen tillbaka pengar. Den preliminära skatten ska i möjligaste mån motsvara den slutliga skatten.

3.1 Förmåner, bidrag och ersättningar är skattefria

8 kap. 6 § IL

Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria.

8 kap. 9 § IL

Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:

• barnbidrag,
• underhållsstöd,
• adoptionsbidrag och
• efterlevandestöd.

8 kap. 10 § IL

Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria.

8 kap. 13 § IL

Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till vissa nyanlända invandrare är skattefria.

8 kap. 16 § IL

Merkostnadsersättning enligt 50 kap. socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria.

8 kap. 17 § IL

Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

8 kap. 19 § IL

Assistansersättningar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.

11 kap. 25 § IL

Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet. […]

11 kap. 33 § IL

Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp.

11 kap. 35 § IL

Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i

1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
2. arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. […]

Följande ersättningar är inte skattepliktiga:

• adoptionsbidrag
• assistansersättning
• barnbidrag
• betalning av tillägg till sjukersättning efter avstämning av sjukersättning i form av steglös avräkning
• bilstöd
• boendetillägg
• bostadsbidrag
• bostadsersättning
• bostadstillägg till sjukersättning och aktivitetsersättning
• ersättning enligt 36 kap. 18 § SFB (se 11 kap. 30 § IL, som citeras nedan)
• ersättning för merutgifter för arbetsresor
• etableringsersättning
• etableringstillägg
• familjebidrag till totalförsvarspliktiga utom i form av näringsbidrag
• flerbarnstillägg
• förlängt barnbidrag
• handikappersättning enligt äldre lagstiftning
• merkostnadsersättning
• särskilt bidrag för kostnader i samband med rehabiliteringsersättning
• tilläggsbetalning efter avstämning av bostadsbidrag
• underhållsstöd
• utvecklingsersättning
• vårdbidrag enligt äldre lagstiftning (merkostnadsdelen).

3.2 Skattepliktiga förmåner, bidrag och ersättningar

11 kap. 1 § IL

Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11 a kap. […]

11 kap. 24 § IL

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ska tas upp.

11 kap. 30 § IL

Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:

1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,
2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och
4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.

Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas upp.

Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp.

11 kap. 31 § IL

Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i samband med vård ska tas upp:

1. föräldrapenningsförmåner,
2. närståendepenning, och
3. omvårdnadsbidrag.

11 kap 36 § IL

Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp:

1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd.

11 kap. 37 § IL

Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. […]

Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

15 kap. 8 § IL

Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:

1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och
2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Följande förmåner räknas vid beskattningen som ersättning för arbete och är skattepliktiga:

• aktivitetsersättning (både inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning)
• aktivitetsstöd
• arbetsskadelivränta, egenlivränta
• dagpenning till totalförsvarspliktiga
• ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön
• familjebidrag till rekryter i form av näringsbidrag (lagtexten citeras i avsnittet om skattefri ersättning)
• föräldrapenning
• graviditetspenning
• närståendepenning
• omvårdnadsbidrag
• rehabiliteringspenning
• sjukersättning (både inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning)
• sjukpenning
• smittbärarpenning
• statlig ersättning för arbete i etableringsjobb
• tillfällig föräldrapenning
• vårdbidrag enligt äldre lagstiftning, dock inte den del som avser merkostnader.

3.3 Försäkringskassan är skyldig att göra avdrag för preliminär skatt

10 kap. 2 § SFL

Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker.

Den som betalar ut kontant ersättning för arbete ska i de flesta fall göra avdrag för preliminär skatt på skattepliktiga inkomster. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker. De socialförsäkringsförmåner som räknas som ersättning för arbete i skattehänseende är skattepliktiga (se 10 kap. 3 § SFL). Försäkringskassan ska alltså göra skatteavdrag när skattepliktiga socialförsäkringsförmåner betalas ut.

Vilket skatteavdrag som ska göras beror på omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. på vilken skatteform som gäller och vilken typ av ersättning som ska betalas ut. I vissa fall är det även aktuellt att avgöra om Försäkringskassan är huvudutbetalare eller sidoutbetalare och om det är fråga om en ordinarie utbetalning eller utbetalning för retroaktiv tid.

Försäkringskassan kan, utom i de situationer som behandlas i avsnitt 3.6.2, alltid göra högre avdrag för preliminär skatt om en person så önskar. Om en person vill att Försäkringskassan ska göra ett lägre avdrag behövs ett beslut från Skatteverket om det. Om Skatteverket har fattat beslut om skatteavdrag har beslutet företräde framför skattetabeller.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag

Det finns vissa undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag. För Försäkringskassans del är de viktigaste undantagen:

• När beloppet understiger 100 kronor (se 10 kap. 4 § första stycket 1 SFL),
• när det kan antas att den ersättning som Försäkringskassan sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor (se 10 kap. 4 § första stycket 2 SFL) och
• när betalningsmottagaren själv betalar sin preliminärskatt, se avsnitt 3.5.

Läs mer

De flesta ersättningar som Försäkringskassan betalar ut ger inte rätt till skattereduktion för arbetsinkomster, så kallat jobbskatteavdrag. Fullständig information om jobbskatteavdrag finns på www.skatteverket.se.

3.3.1 Allmänna skattetabeller

11 kap. 2 § SFL

Med regelbunden ersättning avses sådan ersättning för arbete som gäller en bestämd tidsperiod och som betalas ut till en fysisk person vid regelbundet återkommande tillfällen.

11 kap. 3 § SFL

Med huvudinkomst avses sådan regelbunden ersättning till en fysisk person som utgör dennes huvudsakliga ersättning för arbete.

Detsamma gäller ersättning som inte är regelbunden men som betalas ut tillsammans med huvudinkomsten.

11 kap. 17 § SFL

Skatteavdrag ska, om inte annat föreskrivs i 18 eller 19 §, göras enligt en allmän skattetabell i fråga om sådan ersättning som är mottagarens huvudinkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 §.

Detta avsnitt gäller personer med A-skatt. Om personen som har beviljats ersättningen har F-skatt gäller andra regler, se avsnitt 3.5.

För många ersättningar som Försäkringskassan betalar gäller bestämmelserna ovan för allmänna skattetabeller för utbetalare. Men för vissa ersättningar gäller andra regler. De beskrivs i avsnitt 3.3.2.

De ersättningar som följer vanliga regler är

• sjukersättning
• aktivitetsersättning
• arbetsskadelivränta, egenlivränta
• sjukpenning i särskilda fall
• rehabiliteringspenning i särskilda fall
• familjebidrag till rekryter i form av näringsbidrag
• omvårdnadsbidrag
• vårdbidrag enligt äldre lagstiftning, dock inte den del som avser merkostnader
• Statlig ersättning för arbete i etableringsjobb (alltid sidoinkomst).

Om Försäkringskassan är huvudbetalare ska skatteavdrag göras enligt allmänna skattetabeller från sådan ersättning som gäller en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen. Skattetabellerna fastställs av Skatteverket och uppdateras varje år. Tabellerna finns på Skatteverkets webbplats, se www.skatteverket.se/skattetabeller.

När allmän skattetabell ska användas beslutar Skatteverket vilken skattetabell som ska användas med ledning av var den enskilde var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret (jfr 65 kap. 3 § IL). Underlagen för beräkning av skatt liksom skattebeloppen avrundas nedåt till hela krontal (22 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen [2011:1261]).

Med huvudinkomst menas regelbunden ersättning till en fysisk person som utgör dennes huvudsakliga ersättning för arbete. När Försäkringskassan är huvudutbetalare ska skatteavdrag göras enligt allmänna skattetabeller eller enligt en särskild tabell för engångsbelopp, se avsnitt 3.4. Från övriga inkomster, så kallade sidoinkomster, ska skatteavdrag göras med 30 procent (se 11 kap. 20 § SFL, citerad nedan).

När är Försäkringskassan huvudutbetalare?

När Försäkringskassan ska betala ut en ersättning och är skyldig att göra skatteavdrag kan Försäkringskassan anse sig vara huvudutbetalare och göra skatteavdrag enligt tabell. Detta kan ske i de fall myndigheten inte har kännedom om att det finns någon annan utbetalare som betalar ut högre skattepliktig ersättning. Om Försäkringskassan däremot känner till att det finns en annan utbetalare som betalar ut högre skattepliktig ersättning, ska avdrag ske med 30 procent, eftersom det då är frågan om en sidoinkomst.

Om den enskilde uppger att Försäkringskassan inte är huvudutbetalare ska uppgiften dokumenteras och skatteavdrag göras med 30 procent.

Att Försäkringskassan någon enstaka månad betalar ut ett högre belopp än huvudutbetalaren betyder inte att mottagaren får en ny huvudutbetalare. (Se RÅ 1988 ref. 43.)

Sidoinkomster

11 kap. 20 § SFL

Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget, om ersättningen 1.inte är mottagarens huvudinkomst och inte heller sådan sjukpenning m.m. som avses i 18 §, […]

När Försäkringskassan inte är huvudutbetalare ska Försäkringskassan göra skatte-avdrag med 30 procent såsom sidoutbetalare (11 kap. 20 § SFL). Det gäller till exempel regelbundna men lägre ersättningar.

Försäkringskassans utbetalning av statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska ses som sidoinkomst, eftersom den lön som den enskilde får från sin arbetsgivare ska ses som huvudinkomst.

Särskild skattetabell för aktivitetsstöd

Skatteverket har tagit fram en särskild skattetabell för ersättning från arbetslöshetskassa eftersom denna ersättning betalas ut fem dagar per vecka. Denna specialtabell används även för skatteavdrag på aktivitetsstöd eftersom aktivitetsstöd också betalas ut högst fem dagar per vecka. Tabellen finns inte på Skatteverkets webbplats utan Försäkringskassan får den elektroniskt från Skatteverket.

Reglerna är desamma som för de ersättningar där skatteavdraget ska göras enligt allmänna skattetabeller. Det innebär bland annat att vid utbetalning av retroaktivt beviljad ersättning ska den särskilda engångstabellen användas.

3.3.2 Särskild skattetabell för dagersättningar

11 kap. 18 § SFL

Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjukpenning m.m., om ersättningen för arbete är sådan som avses i 11 kap. 24 §, 30 § första stycket eller 31 § eller 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Första stycket gäller inte om ersättningen är omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken.

Detta avsnitt gäller personer med A-skatt. Om personen som har beviljats ersättningen har F-skatt gäller andra regler, se avsnitt 3.5.

Skatteverket utfärdar en särskild skattetabell för sjukpenning m.m. för varje beskattningsår. De flesta, men inte riktigt alla, dagersättningar följer denna tabell. (jfr 11 kap. 17, 18 och 20 §§ SFL). Tabellen finns på Skatteverkets webbplats och ska användas vid utbetalning av följande ersättningar:

• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• graviditetspenning
• sjukpenning (utom sjukpenning i särskilda fall)
• närståendepenning
• smittbärarpenning
• rehabiliteringspenning, utom rehabiliteringspenning i särskilda fall
• ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön
• dagpenning till totalförsvarspliktiga.

Den särskilda tabellen ska användas även vid utbetalning av retroaktivt beviljad ersättning. Vid utbetalningar enligt tabellen finns ingen anledning att avgöra om det är Försäkringskassan som är huvudutbetalare eller inte.

3.4 Skatt på retroaktivt beviljad ersättning

3.4.1 Engångstabellen

Det finns en särskild skattetabell för engångsbelopp (se 11 kap. 3 och 17 §§,12 kap. 6 § SFL samt prop. 2010/11:165 s. 743). Skattetabellen ändras årligen och finns på Skatteverkets webbplats.

Den ska användas när den ersättning som Försäkringskassan betalar ut följer allmän tabell (se avsnitt 3.3.1) och engångsbeloppet betalas tillsammans med huvudinkomsten.

I dessa fall ska den särskilda skattetabellen för engångsbelopp inte användas:

• När det handlar om en sidoinkomst. Då ska skatteavdrag göras med 30 procent (se 11 kap. 16 och 20 §§ SFL).
• Om mottagaren har F-skatt. Se avsnitt 3.5.
• Vid utbetalning av ersättningar som omfattas av den särskilda skattetabellen för sjukpenning m.m.

När Försäkringskassan gör en engångsbetalning handlar det vanligen om retroaktivt beviljad ersättning.

Avdrag ska göras enligt skattetabellen för engångsbelopp på ersättning för retroaktiv tid som betalas samma månad som regelbundet betalad huvudinkomst.

I tabellen läggs skattebeloppet för den retroaktiva tiden till de övriga inkomsterna under året. Skatteavdraget på utbetalningen för retroaktiv tid blir därför ofta högre än vid en vanlig månadsutbetalning. Reglerna är desamma oavsett om engångsbeloppet avser innevarande år eller ett tidigare år. Tabellen för engångsbelopp ska användas även om utbetalningen för den retroaktiva tiden delas upp på flera delutbetalningar.

För aktivitetsstöd är det på samma sätt engångstabell som gäller för skatteavdrag på retroaktivt beviljad ersättning, men årsbeloppet räknas då utifrån 22 dagar x aktivitetsstödet x tolv månader.

Exempel

Ursula har fått aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Försäkringskassan har gjort skatteavdrag med 48 kronor per dag enligt den särskilda skattetabellen för aktivitetsstöd. Ursulas aktivitetsstöd höjs senare till 320 kronor per dag med retroaktiv verkan. Försäkringskassan, som är huvudutbetalare, gör då en utbetalning för den retroaktiva tiden vilken betalas ut tillsammans med de vanliga utbetalningarna av aktivitetsstöd och drar skatt enligt tabellen för engångsbelopp med 72 kronor per dag.

Försäkringskassan gör en ny utbetalning genom att bokföra om den tidigare utbetalningen (minus bruttobelopp, plus skattebelopp, minus nettobelopp) och registrerar sedan den rätta utbetalningen med skatteavdrag på hela bruttobeloppet. Den nya utbetalningen blir så här:

Den första utbetalningen:

• 223 (brutto) +48 (skatt) = -175 kr (netto)

Rättelse: +320 (brutto) -72 (skatt) = +248 kr (netto)

Summa att betala ut: +97 (brutto) -24 (skatt) = +73 kr (netto)

3.4.2 Rättelser av dagersättning

I ärenden där Försäkringskassan rättar till utbetalningar av de ersättningar som räknas upp i avsnitt 3.3.2, ska det preliminära skatteavdraget göras enligt den särskilda skatte-tabellen för sjukpenning m.m. Det gäller oavsett om rättelsen avser innevarande år eller ett tidigare år.

Exempel

Uma har fått sjukpenning utbetald med en fjärdedels ersättning. Hon ringer och säger att hon är beviljad hel sjukpenning och Försäkringskassan ser att Uma har fått för litet sjukpenning och lovar att rätta till utbetalningen. Handläggaren gör en ny utbetalning genom att bokföra om den tidigare utbetalningen (minus bruttobelopp, plus skattebelopp, minus nettobelopp) och sedan registrera en ny utbetalning på rätt bruttobelopp och skatteavdrag på hela bruttobeloppet enligt tabellen för sjukpenning m.m. Den nya utbetalningen tar hänsyn både till Umas SGI och att det blir en hel ersättning och ser ut så här:

1/4 sjukpenning –-56 (brutto) +235 (skatt) = -521 kr (netto)

1/1 sjukpenning +3 024 (brutto) -938 (skatt) = +2 086 kr (netto)

Summa att betala ut: + 2 268 (brutto) -703 (skatt) = +1 565 kr (netto)

Enligt bokföringslagen (1999:1078) får en felaktig utbetalning inte tas bort, utan ska korrigeras på ett synligt sätt.

Arbetsgivardeklaration på individnivå medför ingen ny hantering för tilläggsutbetalningar. Tilläggsutbetalningen påverkar personens arbetsgivardeklaration den månad som tilläggsutbetalningen sker (enligt kontantprincipen). Tilläggsutbetalningen påverkar inte tidigare arbetsgivardeklaration, utan är bara ett tillägg.

3.4.3 Ackumulerad inkomst

Detta avsnitt gäller alla skattepliktiga ersättningar. Den enskilde kan vända sig till Skatteverket för att ansöka om särskild skatteberäkning av ackumulerad inkomst. Det gäller om Försäkringskassan ska göra en utbetalning som

• avser delar av minst två kalenderår
• är minst 50 000 kronor netto, och
• årsinkomsten, inklusive utbetalningen, överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt med minst 50 000 kronor.

Skiktgränsen omfattar den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga inkomsten som den enskilde har efter att grundavdraget har dragits bort. Skiktgränsen uppdateras varje år och finns på Skatteverkets webbplats.

3.5 Skatteformer

Skatteformen avgör vilket skatteavdrag utbetalaren ska göra. De flesta som beviljas ersättning har A-skatt men om personen driver näringsverksamhet kan Skatteverket besluta att personen istället ska ha F-skatt, FA-skatt eller SA-skatt. Även näringsidkare kan dock ha A-skatt.

En persons skatteform kan ändras under året om Skatteverket fattar ett nytt beslut. Skatteverket lämnar elektroniska uppgifter till Försäkringskassan en gång varje år om skatteform och vilken skattetabell som är tillämplig för samtliga personer i landet genom ett så kallat CSR-svar. Om en person saknar skattsedel ska ett förhöjt skatteavdrag göras, se avsnitt 3.6.1.

3.5.1 A-skatt

Om en person har A-skatt ska utbetalaren göra skatteavdrag på utbetald ersättning för arbete och annan ersättning som räknas som ersättning för arbete i skattehänseende (se 10 kap. 2 och 3 §§ SFL och avsnitt 3.3). Den som saknar skattsedel anses ha A-skatt.

Särskild A-skatt, så kallad SA-skatt

Om någon har inkomster som ingen annan gör skatteavdrag för kan Skatteverket besluta att personen ska betala särskild A-skatt, så kallad SA-skatt. (Se 8 kap. 5 § SFL.)

För Försäkringskassans del innebär ett beslut om SA-skatt att skatteavdrag görs som för A-skatt om personen inte visar att preliminärskatten i stället ska betalas av personen själv.

3.5.2 F-skatt

En person som uppger sig driva, eller ha för avsikt att driva, näringsverksamhet i Sverige kan ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd för F-skatt (se 9 kap. 1 § SFL).

Näringsidkaren bestämmer själv om denne vill ha F-skatt eller inte. Ett godkännande gäller tills vidare om det inte återkallas av Skatteverket.

För att Försäkringskassan ska kunna beakta ett godkännande om F-skatt måste Försäkringskassan få det. Vi får information från Skatteverket i december varje år om en persons skatteuppgifter för nästa inkomstår. Där ingår information om registrering för F-skatt till och med sista november. Om Skatteverket har godkänt ansökan om F-skatt vid en senare tidpunkt får vi inte information om det per automatik, utan näringsidkaren måste själv lämna ett registerutdrag till Försäkringskassan. Den här hanteringen gäller fram till nästa inläsning i december månad året därpå.

Den som inte är godkänd för F-skatt har automatiskt A-skatt. Det gäller framförallt löntagare men även näringsidkare som inte vill ha eller annars inte är godkända för F-skatt.

Avdrag vid F-skatt

Regelverket

För den som har F-skatt är huvudregeln att utbetalaren inte ska göra avdrag för skatt (10 kap. 11 § SFL). I stället betalar den som har F-skatt in sin preliminära skatt själv. Det finns dock ett undantag som anger att skatteavdrag ska göras med 30 procent för vissa ersättningar. Reglerna är desamma oavsett om betalningen avser retroaktivt beviljad ersättning eller inte.

Den enda ersättningen från Försäkringskassan som omfattas av huvudregeln för F-skatt är familjebidrag till totalförsvarspliktiga i form av näringsbidrag. Övriga skattepliktiga socialförsäkringsförmåner som Försäkringskassan betalar ut, det vill säga de allra flesta, omfattas av undantaget (10 kap. 3 § andra stycket SFL, 10 kap. 13 § SFL och 11 kap. 20 § SFL samt prop. 2010/11:165 s. 730).

När en ersättning som är tänkt att ersätta utebliven näringsinkomst betalas ut till någon som har F-skatt anses ersättningen dock ingå i underlaget för den skatt som den enskilde själv betalar och Försäkringskassan ska inte göra något skatteavdrag. Detta utgör alltså ett undantag från undantaget. Vilka ersättningar detta gäller framgår nedan (se 10 kap. 5 § första stycket 2 SFL och 15 kap. 8 § IL).

Vad gäller för Försäkringskassan?

Försäkringskassan ska göra skatteavdrag med 30 procent vid utbetalning av

• sjukersättning
• aktivitetsersättning
• arbetsskadelivränta, egenlivränta
• omvårdnadsbidrag
• vårdbidrag enligt äldre lagstiftning
• sjukpenning i särskilda fall
• rehabiliteringspenning i särskilda fall
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• graviditetspenning
• närståendepenning
• aktivitetsstöd
• ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön
• dagpenning till totalförsvarspliktiga.

Vid utbetalning av följande förmåner ska inget skatteavdrag göras

• familjebidrag i form av näringsbidrag till totalförsvarspliktiga,
• sjukpenning enligt SFB,
• rehabiliteringspenning,
• smittbärarpenning,
• sjukpenning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.

F-skatt med villkor, så kallad FA-skatt

FA-skatt innebär att en person har både F-skatt och A-skatt (se 9 kap. 3 § SFL). Den som både har enskild firma och anställning ska ha ett godkännande för F-skatt med villkor, så kallad FA-skatt. Då drar arbetsgivaren av skatt och betalar arbetsgivaravgifter på lönen som vanligt, medan företagaren själv betalar skatten och egenavgifterna för sin näringsverksamhet. F-skatt får bara användas i näringsverksamhet.

Om en person har FA-skatt och inte åberopar sin F-skatt ska Försäkringskassan göra skatteavdrag för A-skatt enligt vanliga regler för A-skatt (se 10 kap. 11 § andra stycket SFL).

Om personen har FA-skatt och skriftligen åberopar sin F-skatt ska Försäkringskassan göra skatteavdrag enligt de regler som gäller för F-skatt (se 10 kap. 13 § och 11 kap. 20 § 5 SFL).

3.6 Ändring av skatteavdrag

3.6.1 Förhöjt skatteavdrag när skattsedel saknas

Om den som ska ta emot ersättningen inte har visat upp ett beslut om preliminär A-skatt trots att utbetalaren har begärt detta, och ersättningen är mottagarens huvudinkomst, så ska ett förhöjt skatteavdrag göras. Det ska göras enligt den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där utbetalaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 procent av avdraget enligt tabellen. (Se 11 kap. 21 § SFL.)

Metodstöd – förhöjt skatteavdrag när skattsedel saknas

Om Försäkringskassan saknar uppgift om den enskildes beslut om preliminär A-skatt och hen inte efter begäran har lämnat denna uppgift ska skatteavdrag göras enligt ett schablonbelopp ökat med 10 procent. Schablonbeloppet är baserat på den skattetabell som gäller för Stockholms kommun. Det förhöjda skatteavdraget ska tillämpas tills vi får uppgifter från den enskilde eller Skatteverket om vilken preliminär A-skatt som är beslutad.

3.6.2 Frivillig förhöjning av skatteavdrag

11 kap. 22 § SFL

Om den som tar emot ersättning för arbete begär det, ska utbetalaren göra ett förhöjt skatteavdrag från huvudinkomsten. Utbetalaren ska göra avdrag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller två veckor efter begäran.

Utbetalaren får inte göra skatteavdrag enligt första stycket om Skatteverket har omprövat ett beslut om preliminär A-skatt på begäran av ett konkursbo eller Kronofogdemyndigheten enligt 66 kap. 15 §.

Den enskilde kan komma överens med Försäkringskassan om att Försäkringskassan ska göra ett förhöjt skatteavdrag. Ett exempel är att den enskilde ber att Försäkringskassan gör ett avdrag med en viss procentsats eller ett visst belopp utöver tabellavdraget vid varje utbetalningstillfälle. Detta är den enda situationen när Försäkringskassan får tillmötesgå den enskildes begäran om ändrat skatteavdrag eftersom avdraget då är högre än vad som gäller enligt skattetabell eller enligt beslut från Skatteverket. Den enskilde kan när som helst begära att det frivilligt förhöjda skatteavdraget ska upphöra.

Det är bara när Försäkringskassan är huvudutbetalare som Försäkringskassan är skyldig att tillmötesgå den enskildes begäran om ett förhöjt skatteavdrag. Försäkringskassan måste i dessa fall börja dra preliminär skatt enligt det förhöjda skatteavdraget senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller sedan två veckor gått efter det att en sådan begäran har tagits emot.

Försäkringskassan tillmötesgår dock önskemål om höjning av skatteavdrag även när Försäkringskassan är sidoutbetalare, om avdraget ska göras enligt den särskilda tabellen för sjukpenning m.m. eller om den enskilde har F-skatt.

Om en försäkrad har begärt ett förhöjt skatteavdrag hos Försäkringskassan är det viktigt att det förhöjda skatteavdraget också gäller när den enskilde beviljas en ny ersättning. Det kan exempelvis vara en försäkrad som får sjukpenningen utbytt mot sjukersättning. Försäkringskassan måste i dessa fall alltid kontakta den enskilde och kontrollera om det förhöjda skatteavdraget ska gälla även i fortsättningen.

Om Skatteverket har beslutat om ett lägre skatteavdrag än enligt tabell kan den enskilde själv begära att beslutet inte ska tillämpas.

Metodstöd – den enskilde vill att skatteavdraget höjs

Om det preliminära skatteavdraget är för lågt kan den enskilde få betala kvarskatt. Den vanligaste orsaken till att skatteavdraget blir för lågt är att den enskilde har flera utbetalare.

Den enskilde kan undvika kvarskatt genom att be Försäkringskassan göra ett högre avdrag för skatt varje månad. I vissa situationer kan dock inte Försäkringskassan göra ett högre skatteavdrag än enligt skattetabell. Detta beskrivs i avsnitt 3.6.2.

Den enskilde kan även ansöka om jämkning hos Skatteverket, se avsnitt 3.6.3. Det är särskilt viktigt när någon får dagersättning under en längre tid eller får en stor retroaktiv utbetalning och skatteavdrag inte ska göras enligt tabellen för engångsbelopp. Skatteverkets beslut om jämkning kan innebära att skatteavdraget höjs eller sänks.

3.6.3 Förhöjt skatteavdrag vid utmätning, konkurs eller kvittning

Det finns undantag från huvudregeln om att utbetalaren ska göra ett förhöjt skatteavdrag.

Vid utmätning eller kvittning följer det av beslutet vilket belopp som ska utmätas eller kvittas och vilket belopp den enskilde ska få behålla (jfr 7 kap. 6 § första stycket utsökningsförordningen). Det finns oftast inte utrymme för ytterligare skatteavdrag. Avdrag för utmätning eller kvittning har företräde framför frivilligt förhöjt skatteavdrag. Det innebär att den som har utmätning eller kvittning inte kan höja sitt skatteavdrag.

Ett annat undantag följer av 11 kap. 22 § andra stycket SFL, citerad i avsnitt 3.6.2. Den enskilde kan inte få förhöjt skatteavdrag om samtliga följande omständigheter är uppfyllda:

• Skatteavdraget ska göras enligt allmän tabell.
• Försäkringskassan är huvudutbetalare.
• Den enskilde är försatt i konkurs.
• Skatteverket har omprövat beslutet om preliminär skatt på begäran av konkursboet eller Kronofogden.

Att beslutet om preliminär skatt har omprövats betyder att Skatteverket har beslutat om jämkning av skatten. Dessa bestämmelser har kommit till för att förhindra att en gäldenär begär ett för högt skatteavdrag och på så sätt förhindrar eller fördröjer konkursen. Om den enskilde är försatt i konkurs och Skatteverket har beslutat om jämkning av skatten på begäran av konkursboet eller Kronofogden, så får den enskilde därför inte heller frivilligt höja skatteavdraget.

Metodstöd – förhöjt skatteavdrag vid utmätning eller konkurs

Om den enskilde begär förhöjt skatteavdrag vid utbetalning av en ersättning som anges i avsnitt 3.3.1 och hen är försatt i konkurs, ska du kontrollera att det kommit in ett jämkningsbeslut från Skatteverket. Om inget sådant beslut har kommit in eller går att finna ska du kontakta Skatteverket för att ta reda på om det har fattats något jämkningsbeslut och vad beslutet i så fall är. Har Skatteverket fattat ett jämkningsbeslut ska du kontakta den enskilde och förklara att det inte går att göra ett högre skatteavdrag.

Ifall den enskilde har utmätning eller kvittning kommer det att påverka förbehållsbeloppet och vi ska inte acceptera ett förhöjt skatteavdrag.

3.6.4 Sänkning av skatteavdrag, jämkning

För att Försäkringskassan ska få göra ett lägre skatteavdrag än enligt skattetabell måste Skatteverket ha beslutat om jämkning (särskild beräkningsgrund). Skatteverket får besluta om jämkning om det leder till att den enskildes preliminära skatt stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten.

Om den enskilde vill att Försäkringskassan gör ett lägre skatteavdrag än enligt tabell ska den enskilde bifoga Skatteverkets jämkningsbeslut till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska då göra skatteavdrag i enlighet med Skatteverkets beslut.

3.7 Internationella förhållanden

3.7.1 Särskild inkomstskatt för personer bosatta utomlands

När en person är bosatt utomlands beskattas inkomster från arbete i Sverige och inkomster från statlig anställning, pensioner samt socialförsäkringsersättningar med särskild inkomstskatt (SINK-skatt). Skatten är en statlig definitiv källskatt på 25 procent. De inkomster som beskattas enligt SINK behöver inte deklareras, men man kan välja att deklarera och beskatta inkomsterna på vanligt sätt trots att man är bosatt utomlands.

Ansökan om beslut om särskild inkomstskatteredovisning kan göras av såväl mottagare som utbetalare av ersättning. Skatteverket kan också på eget initiativ fatta beslut. Både utbetalare och mottagare av ersättning får del av beslutet. Finns inte något beslut om SINK-skatt ska utbetalaren av ersättning dra vanlig preliminär skatt.

När Skatteverket har beslutat att en person ska beskattas enligt SINK, ska Försäkringskassan hantera betalningen enligt metodstödet nedan.

För pensionsersättning (utom barnpension), sjukersättning och aktivitetsersättning finns det ett fribelopp (5 § första stycket 4 SINK). Detta betyder att skatt tas ut på det totala beloppet av uppräknade ersättningar när totalbeloppet är mer än en tolftedel av 0,77 gånger prisbasbeloppet varje kalendermånad.

Fribeloppet är gemensamt för både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Därför måste Försäkringskassans handläggare veta om Pensionsmyndigheten har gjort en utbetalning och i så fall hur stor del av fribeloppet som har använts.

Metodstöd – särskild inkomstskatt för personer bosatta utomlands

Det här metodstödet beskriver hanteringen av avdrag för särskild inkomstskatt när den enskilde får ersättning från både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Metodstödet beskriver också beräkningen och hanteringen av gemensamt fribelopp för båda myndigheterna.

Exempel

Ilse bor i Tyskland. Hon har sjukersättning från Försäkringskassan med 5 900 kronor per månad under år 2018. Från Pensionsmyndigheten har hon efterlevandepension i form av förlängd omställningspension med 1 080 kronor per månad under år 2018.

Skatteverket har beslutat att Ilse ska betala SINK-skatt. I bilden Kommande utbetalning kan man se om den andra myndigheten har en ersättning där ett gemensamt fribelopp ska gälla.

Ilses sammanlagda ersättning från Försäkringskassan och Pensions-myndigheten för de förmåner som fribelopp ska beräknas på är 6 980 kronor. Fribeloppet för år 2018 är 0,77 x 45 500/12 eller 2 920 kronor per månad.

6 980 – 2 920 kronor = 4 060 kronor som SINK-skatten ska räknas på. Skatten blir då 4 060 kronor x 25 procent = 1 015 kronor.

Om Försäkringskassan använder hela fribeloppet i samband med utbetal-ningen av sjukersättning så måste Pensionsmyndigheten dra 25 procent i SINK-skatt på hela sin utbetalning.

Om Pensionsmyndigheten betalar ut pensionen innan sjukersättningen betalas ut och använder en del av fribeloppet, kan Försäkringskassan använda resterande fribelopp. Fribeloppet ska användas på totalbeloppet av de ersättningar som räknas upp.

Om det är Försäkringskassan som först betalar ut sjukersättning på 5 900 kronor kommer fribeloppet att dras av från sjukersättningen: 5 900 – 2 920 = 2 980 kronor är sjukersättningen efter att fribeloppet har dragits. På den summan ska Ilse betala 25 procent i definitiv skatt som blir 745 kronor.

När Pensionsmyndigheten sedan betalar ut omställningspension dras 25 procent i skatt på hela beloppet.1 080 x 25 procent = 270 kr.

Ilses totala skatt blir 745 + 270 = 1 015 kronor per månad.

Om det i stället är Pensionsmyndigheten som betalar ut pensionen (1 080 kr brutto) innan sjukersättningen betalas ut, kommer fribeloppet först att dras av från pensionen. I sådana fall dras ingen skatt från pensionen. Resterande fribelopp (2 920 – 1 080) dras av från sjukersättningen (5 900 kr brutto) före skatteavdraget på 25 procent skatt. På sjukersättningen dras då 1 015 kronor i skatt per månad.

3.7.2 Dubbelbeskattning

Dubbelbeskattning innebär att en och samma person beskattas för samma inkomst i två eller flera länder. Det finns svenska regler som helt eller delvis kan undanröja den dubbla beskattningen. Utöver de svenska reglerna finns det skatteavtal i form av överenskommelser med andra länder. Ett skatteavtal fördelar rätten att beskatta en inkomst mellan två eller flera länder och förhindrar att inkomster beskattas dubbelt.

En lista över vilka skatteavtal som Sverige träffat med andra länder finns på Skatteverkets hemsida.

3.7.3 Gränsgångare

Med gränsgångare menas en person som är bosatt i en gränskommun och pendlar till sitt arbete i en gränskommun i det andra landet. Kommunerna i respektive land behöver inte gränsa till varandra. Reglerna innebär förenklat att gränsgångarens inkomst av anställning beskattas endast i hemvistlandet (bosättningslandet). Personer som bor i Sverige och arbetar i Danmark omfattas dock endast i undantagsfall av gränsgångarreglerna. Personer som är bosatta i Danmark omfattas inte alls av gränsgångarbestämmelserna.

I det nordiska skatteavtalet finns särskilda regler för gränsgångare. Försäkringskassans ersättningar omfattas inte av de särskilda gränsgångarbestämmelserna i det nordiska skatteavtalet. Det finns dock andra regler i det nordiska skatteavtalet som bestämmer hur beskattningsrätten fördelas mellan länderna när Försäkringskassan betalar ut ersättningar som ska beskattas.

3.8 Metodstöd – om du ska betala ut en skattepliktig ersättning manuellt

Om du ska betala ut en skattepliktig ersättning manuellt och göra ett så riktigt skatteavdrag som möjligt behöver du ta ställning till flera saker.

• Är den enskilde bosatt utomlands? Läs i så fall mer i avsnitt 3.7.
• Finns det något beslut från Skatteverket?
• Vad har den enskilde för skatteform? Läs mer i avsnitt 3.5.
  • Om den enskilde har A-skatt: Vilken skattetabell ska användas? Läs mer i avsnitten 3.3.1 och 3.3.2.
    • Om allmän tabell ska användas: är Försäkringskassan huvudutbetalare eller sidoutbetalare? Läs mer i avsnitt 3.3.1.
    • Om allmän tabell ska användas: avser ersättningen retroaktiv tid? Läs mer i avsnitt 3.4.1.
  • Är den enskilde godkänd för F-skatt eller har den enskilde FA-skatt och har åberopat F-skatt? Läs mer i avsnitt 3.5.2.
• När kan du tillmötesgå den enskildes begäran om ändrat skatteavdrag? Läs mer i avsnitt 3.6.1.
• När bör du be den enskilde vända sig till Skatteverket? Läs mer i avsnitt 3.4.3 och 3.6.3.

3.9 Försäkringskassans återbetalning av preliminär skatt

10 kap. 20 § SFL

Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket, ska den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.

Återbetalning som grundas på ett beslut om preliminär A-skatt i samband med konkurs eller utmätning ska göras till konkursboet respektive Kronofogde-myndigheten.

Försäkringskassan är skyldig att återbetala skatteavdrag i de fall den enskilde kan visa att Försäkringskassan har gjort avdrag med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket. Den enskilde ska få ett skriftligt besked om återbetalningen där det tydligt framgår att det återbetalade beloppet avser skatt. Särskilda regler gäller om personen är i konkurs eller har utmätning.

En situation där detta kan bli aktuellt är när Försäkringskassan har gjort skatteavdrag enligt skattetabell, trots att Försäkringskassan har fått ett beslut om ändrad beräkning men inte hunnit följa beslutet, eller av misstag inte har beaktat det.

Vid månatlig arbetsgivardeklaration på individnivå är det bara möjligt att betala tillbaka skatt under samma månad som utbetalningen gjordes, det vill säga fram till att underlaget har redovisats till Skatteverket.

Efter att skatten har redovisats till Skatteverket kan Försäkringskassan inte betala tillbaka den. Den enskilde får i stället ansöka om ändrad beräkning hos Skatteverket. Det gäller även om avdraget är ett frivilligt höjt skatteavdrag.