5 Avdrag vid utbetalning av retroaktivt beviljade förmåner

Detta kapitel beskriver vad sammanträffande av förmåner och vad en begäran om utbetalning från socialnämnden innebär. Övriga avdrag finns beskrivna i kapitel 4.

5.1 Avdragsordning

Avdragsordningen när retroaktivt beviljad ersättning betalas ut är följande

1. sammanträffande av förmåner
2. obligatoriskt skatteavdrag
3. institutionsvistelse
4. Försäkringskassans beslut om kvittning och utländsk fordran med prioritet för den fordran som är äldst hos Försäkringskassan
5. utmätning
6. begäran från socialnämnden
7. överenskommelse med den enskilde om avdrag
8. frivilligt skatteavdrag.

Avdragsordningen följer av FKRS 2022:11, Avdragsordning.

5.2 Sammanträffande av förmåner

107 kap. 2 § SFB Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en ersättning enligt denna balk till en försäkrad och någon av myndigheterna senare beviljar den enskilde en annan ersättning enligt balken retroaktivt för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser gäller följande. Avdrag på den retroaktiva ersättningen ska göras med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt. Det som föreskrivs i första stycket gäller också när den först utbetalda ersättningen är

1. en sådan ersättning enligt någon annan författning som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa fattar beslut om, eller
2. omställningsstudiestöd som Centrala studiestödsnämnden fattar beslut om enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd.

Sammanträffande av förmåner, även kallat samordning, innebär att utbetalningen av en förmån minskas med en annan förmån. Samordningsregeln i 107 kap. 2 § SFB säger att utbetalningen av en retroaktivt beviljad förmån ska minskas med en tidigare utbetalad förmån så att den enskilde får lika mycket pengar som om beslut om båda förmånerna hade fattats samtidigt. Det förekommer att bestämmelsen i 107 kap. 2 § SFB kallas för avdragsregeln eller minskningsregeln.

Bestämmelsen innebär att utbetalningen av en retroaktivt beviljad ersättning enligt SFB i vissa fall ska minskas med hänsyn till en ersättning för samma tid som redan har betalats ut av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en a-kassa på grund av ett tidigare beslut. Det gäller oavsett om den första ersättningen betalades ut med stöd av SFB eller någon annan författning. Samordning ska även ske i vissa fall om Centrala studiestödsnämnden har betalat omställningsstudiestöd.

Minskning är enbart aktuell när det är fråga om två eller flera förmåner som antingen inte lämnas samtidigt eller som samordnas beloppsmässigt när de lämnas samtidigt. I sådana fall ska den retroaktivt beviljade förmånen minskas om och i den utsträckning det behövs för att inte den sammanlagda utbetalningen ska överstiga vad den enskilde skulle ha fått om båda eller alla förmånerna hade beslutats vid samma tillfälle. På detta sätt sker den föreskrivna samordningen av förmånerna i efterhand. (Se prop. 2008/09:200 s. 542.)

Syftet med samordning av retroaktivt beviljade förmåner är att den sammanlagda utbetalningen inte ska överstiga vad den enskilde skulle ha fått om båda eller alla förmånerna hade beslutats vid samma tillfälle.

Läs mer

I avsnitt 5.2.3 kan du läsa mer om vilka förmåner som ska samordnas med varandra.

5.2.1 Vilka perioder ska samordnas?

Utbetalning av ersättningar ska samordnas om de perioder som ersättningarna avser överlappar varandra. Det spelar ingen roll om den först beviljade ersättningen har betalats under hela eller bara delar av den senare beviljade ersättningens retroaktiva tid. Den senare beviljade ersättningen ska samordnas i sin helhet med den först utbetalade ersättningen (se även prop. 1992/93:30 s. 39).

Perioden inleds när den tid som någon av ersättningarna avser inleds och avslutas när den retroaktiva perioden tar slut. Det är samma period även om det finns uppehåll i när ersättningen har utgått, exempelvis om en dagersättning bara har utgått för vissa dagar.

Rättsfall

Frågan i målet var om Försäkringskassan hade rätt att samordna sjuk-ersättning även för de månader då sjukpenning inte hade betalats. Den enskilde hade fått sjukpenning under perioden februari 2007 – juni 2008. Senare fick han rätt till sjukersättning för perioden augusti 2006 – juni 2008. Sjukpenningen hade utgetts med ett högre belopp än sjukersättningen. HFD ansåg att hela den retroaktiva perioden skulle beaktas vid avräkningen. Sammanfattningsvis fann HFD att sjukersättningen skulle minskas med ett belopp som svarade mot halv sjukpenning för perioden augusti 2006 – juni 2008. (HFD 2013 ref. 29)

Så ska avdraget fördelas

Avdraget görs genom att hela den utbetalda ersättningen dras av från den retroaktivt beviljade ersättningen. Det gäller oberoende av hur ersättningarna fördelar sig på dagar och månader. Det finns i de flesta fall inget krav på att avdraget ska fördelas på månader.

Det finns inte något skäl att göra avdragen månad för månad (fördela per månad). För pensionsgrundande förmåner gäller följande. Den först utbetalade ersättningen anses vara den som betalats ut och den som eventuellt är pensionsgrundande. Den sist utbetalade ersättningen är pensionsgrundande först om den faktiskt betalas ut, och inte när den samordnas (minskas med en tidigare utbetald ersättning). (59 kap. 29 § SFB och FKRS 2021:02, Tillämpning av samordningsregeln i 107 kap. 2 § socialförsäkringsbalken)

Sjukersättning och aktivitetsersättning måste fördelas per månad, på grund av att särskilda regler gäller för dessa förmåner (jfr 60 kap. 10 § SFB).

5.2.2 När är en ersättning retroaktivt beviljad?

Månadsersättningar anses vara retroaktivt beviljade när de avser perioden till och med den månad då beslut om ersättningen fattades (jfr RÅ 2001 ref. 58).

En dagersättning anses vara retroaktivt beviljad när beslutet om ersättning fattas efter den period som ersättningen avser, dvs. ersättningen är retroaktivt beviljad till och med den dag då beslut om ersättningen fattas.

Se också avsnitt 5.3.2.

5.2.3 Vilka förmåner ska samordnas?

107 kap. 2 § SFB anger inte vilka förmåner som ska samordnas med varandra. I en del fall finns bestämmelser som anger att vissa förmåner ska samordnas när de beviljas och betalas ut löpande (se till exempel 11 kap. 14 § SFB). Om det finns en sådan bestämmelse ska samordning göras även när den ena ersättningen beviljas retroaktivt.

Det kan också framgå av villkoren för att få en ersättning att den inte kan utges samtidigt som en annan ersättning. Den som exempelvis har fått arbetslöshetsersättning har inte rätt till sjukpenning för samma inkomstbortfall. (Se prop. 1982/83:3, s. 68.)

Om villkoren innebär att beloppet påverkas av om en annan ersättning betalas ut, och den senare ersättningen beviljas retroaktivt, ska utbetalningen samordnas med den första ersättningen så att det sammanlagda beloppet blir detsamma som om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt (jfr prop. 82/83:3 s. 67).

Det är möjligt att samordna ersättning med samma slags ersättning, exempelvis att samordna föräldrapenning som någon har fått för ett barn med föräldrapenning som personen ska få för ett annat barn.

5.2.4 När någon av ersättningarna ges ut delvis

Efter ett sammanträffande av förmåner ska den enskilde få samma belopp som om båda förmånerna hade beslutats vid samma tillfälle. Om någon har fått flera ersättningar som ska kompensera för inkomstbortfall kan det bli aktuellt att bedöma om de avser att kompensera för samma inkomstbortfall.

Rättsfall

I RÅ 2003 ref. 67 fick en försäkrad hel frivillig sjukpenning för perioden januari 1995 – juli 1996. Senare fick hon halv förtidspension för samma tid. Regeringsrätten fastslog att hälften av den frivilliga sjukpenningen skulle samordnas. Den andra hälften motsvarade inte förtidspensionen och kunde därför inte samordnas.

Rättsfall

I HFD 2013 ref. 29 hade en försäkrad fått sjukpenning i varierande omfattning. Senare fick hon halv sjukersättning retroaktivt. HFD uttalade att för en period då hel sjukpenning hade betalats ut kunde bara hälften samordnas.

5.2.5 Ärendena ska inte rekonstrueras

Vad innebär det att rekonstruera ett ärende?

Att rekonstruera ett ärende innebär att rätta bokföringen och arbetsgivardeklarationen genom att omföra belopp så att bokföringen blir rätt utifrån vilken förmån den enskilde faktiskt borde ha fått.

Ärendena ska inte rekonstrueras

Ärendena ska inte i något fall rekonstrueras, det vill säga beloppen ska inte omföras i bokföringen, även om det i efterhand är uppenbart att fördelningen av förmånerna skulle ha varit annorlunda om samtliga omständigheter varit kända från början. Ingen ändring görs i bokföringen, utan den förmån som betalats ut först anses vara den förmån som den enskilde har fått. Att ärendena inte rekonstrueras kan medföra att skatt och pension blir annorlunda jämfört med om ersättningen hade betalats ut löpande.

5.2.6 Kan felaktigt utbetald ersättning samordnas?

Även en felaktigt utbetald ersättning ska samordnas på samma sätt som annan ersättning (FKRS 2021:02, Tillämpning av samordningsregeln i 107 kap. 2 § socialförsäkringsbalken).

Att en felaktigt utbetald ersättning kan samordnas innebär att avdraget som görs med stöd av 107 kap. 2 § SFB görs oavsett om ersättningen var felutbetalad eller inte.

När det finns ett beslut om att återkräva ersättningen kan den ersättning som har återkrävts inte längre samordnas.

Däremot kan samordning ske om det finns en återkravsutredning eller om det har fattats ett beslut om att inte återkräva ersättningen därför att den enskilde inte har funnits vara återbetalningsskyldig eller har fått eftergift. Om en ersättning delvis har återkrävts kan den del som inte har återkrävts samordnas.

5.2.7 Kommuniceringsskyldighet enligt förvaltningslagen

Försäkringskassan får inte fatta beslut om att samordna en retroaktivt beviljad ersättning utan att den enskilde har underrättats om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan och hen har fått tillfälle att yttra sig över dem. Detta förfarande kallas kommunicering.

Läs mer

I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken beskrivs vad som gäller för kommunicering. Där finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till i olika situationer.

5.2.8 Restbelopp

Ersättningen räcker inte till för hela avdraget

När ersättningen för den retroaktiva perioden inte räcker till för att göra avdrag för hela den ersättning som tidigare har betalats ut av Försäkringskassan eller av en arbetslöshetskassa uppstår ett restbelopp. Restbeloppet avser hela den period som ersättningen för den retroaktiva perioden avser.

I ärendet för den först utbetalade förmånen noteras att samordning skett och att ett restbelopp återstår, så att det framgår att det belopp som kan bli föremål för samordning eller återkrav har minskat.

Om den enskilde har ansökt om ytterligare ersättning som kan samordnas, eller ytterligare ersättning som kan samordnas annars är att vänta, ska kvarvarande belopp hanteras som ett restbelopp. Om ytterligare ersättning inte är att vänta, och handläggaren kan konstatera att den först utbetalade ersättningen är felaktigt utbetalad (det vill säga att det inte var korrekt att betala ut den) ska ett beslutsunderlag för återkrav upprättas.

Exempel

Tina har felaktigt fått föräldrapenning 1–31 juli 2020 med 12 000 kronor, varav 8 500 kr avser perioden 1–22 juli. Hon beviljas sedan sjukpenning för 1–22 juli 2020 med 8 500 kronor. Hela beloppet samordnas, se avsnitt 5.2.1. I föräldrapenningärendet journalförs att samordning gjorts och att ett restbelopp på 3 500 kronor återstår. Eftersom hon vid tiden för den första samordningen har ansökt om sjukpenning för resten av juli utreds inte ärendet som ett återkrav, utan beloppet sparas som ett restbelopp. Därefter får hon sjukpenning för 22–31 juli med 4 000 kronor. 3 500 kronor samordnas och 500 kronor betalas ut. I föräldrapenningärendet noteras att ytterligare 3 500 kronor har samordnats.

Exempel

Urban ansöker om hel sjukersättning och den 10 juli 2017 beslutar Försäkringskassan att han har rätt till hel sjukersättning från och med april 2017. Försäkringskassan fattar beslut om interimistisk sjukersättning eftersom Skatteverket ännu inte har beslutat om den pensionsgrundande inkomsten för 2016.

Urbans sjukersättning kommer att betalas ut löpande från och med augusti 2017. Försäkringskassan beräknar sjukersättningen för tiden april–juli med 10 000 kronor för varje månad (10 000 x 4 = 40 000 kronor). För samma tid har Urban fått hel sjukpenning med 10 500 kronor per månad (10 500 x 4).

Avdraget blir: (4 x 10 000) – (4 x 10 500) = – 2 000 kronor (= restbelopp)

När sjukersättningen har samordnats med sjukpenningen blir det ingen utbetalning för retroaktiv tid till Urban eftersom sjukersättningen inte räcker för att göra avdrag för hela den tidigare utbetalade sjukpenningen. 2 000 kronor sparas som restbelopp för perioden april–juli 2017. Eftersom det slutliga beslutet kan innebära att ytterligare samordning kan göras sparas restbeloppet och det är inte aktuellt att överväga utredning om återkrav.

Ytterligare ersättning för retroaktiv tid

Om Försäkringskassan beviljar en person ytterligare ersättning för retroaktiv tid ska Försäkringskassan göra avdrag för restbeloppet på samma sätt som vid den första utbetalningen för retroaktiv tid. Om perioden för den först beviljade ersättningen till någon del sammanfaller med den ersättning som ska betalas retroaktivt kan samordning ske.

Om en senare beviljad retroaktiv ersättning inte täcker hela restbeloppet uppstår ett nytt restbelopp. Perioden för detta nya restbelopp blir då den tid som den nya retroaktiva ersättningen avser.

Exempel

Det här är en fortsättning på förra exemplet.

Under december 2017 fattar Försäkringskassan slutligt beslut om Urbans sjukersättning efter att ha fått uppgift om hans pensionsgrundande inkomst för 2016. Sjukersättningen räknas därför om med hänsyn till den nya inkomsten. Omräkningen innebär att Urban ska få en tilläggsutbetalning för tiden april–december 2017 med 200 kronor för varje månad (200 x 9 = 1 800 kronor).

Försäkringskassan bedömer om den sjukpenning som har betalats ut under sjukersättningens retroaktiva tid ska dras av, nu för perioden april–december 2017. Eftersom den nya retroaktiva tiden till någon del överensstämmer med den period som restbeloppet avser är det möjligt att minska den nya retroaktivt beviljade sjukersättningen med restbeloppet. Det innebär att Försäkrings-kassan kan göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget blir:

1 800 – 2 000 = – 200 kronor (restbelopp)

Efter samordningen med sjukpenning betalar Försäkringskassan inte ut någon sjukersättning för retroaktiv tid till Urban eftersom tilläggsutbetalningen inte räcker till för att göra avdrag för hela restbeloppet som avser tidigare utbetald sjukpenning. Ingen ytterligare ersättning är att vänta, men eftersom ingen ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp finns det ingen anledning att upprätta ett beslutsunderlag för återkrav av det resterande beloppet. Det resterande beloppet på 200 kronor sparas som nytt restbelopp. Den nya restbeloppsperioden blir april–december 2017.

Läs mer

I process 2017:1 Återbetalning kan du läsa mer om hur du upprättar ett underlag för utredning av om ersättning ska återkrävas, och vilket underlag som behövs.

5.2.9 Ersättningar utanför SFB

107 kap. 2 § första stycket SFB gäller bara ersättningar i SFB. Utbetalning av retroaktivt beviljade ersättningar utanför SFB kan bara samordnas om det finns en samordningsregel för retroaktivt beviljad ersättning som gäller för förmånen ifråga. Det gäller även om det finns en samordningsregel för löpande utbetalningar eller om försäkringsvillkoren för två ersättningar är sådana att de inte kan utges för samma tid.

Exempelvis kan utbetalningar av de ersättningar som regleras i förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser bara samordnas med tidigare utbetalad ersättning om det finns en regel om det i förordningen.

I förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga finns ingen samordningsregel och utbetalning av dagersättning till totalförsvarspliktiga kan därför inte samordnas alls.

Däremot kan utbetalning av en ersättning som regleras i SFB samordnas med en tidigare utbetalning av ersättning utanför SFB som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en a-kassa har gjort. Detsamma gäller omställningsstudiestöd som Centrala studiestödsnämnden har betalat. (107 kap. 2 § andra stycket SFB).

5.2.10 Livränta

Vilka ersättningar kan minska den retroaktiva livräntan?

När en livränta ska betalas ut retroaktivt kan en minskning vara aktuell med hänsyn till samtliga ersättningar som Försäkringskassan eller a-kassan har betalat ut. Här beskrivs samordningen om någon av följande ersättningar har betalats ut

• aktivitetsstöd,
• arbetslöshetsersättning,
• bostadstillägg till pensionärer,
• dagpenning inom totalförsvaret,
• föräldrapenning,
• graviditetspenning,
• närståendepenning,
• omställningsstudiestöd,
• rehabiliteringsersättning,
• sjukpenning,
• smittbärarpenning,
• tillfällig föräldrapenning.

Den retroaktiva livräntan ska minskas för annan ersättning med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut, om beslut om livränta och en annan ersättning hade fattats samtidigt. Det är därför viktigt att du känner till de bestämmelser som gäller för den ersättning som eventuellt ska minska den retroaktiva livräntan. Samordning kan ske om ersättningarna inte lämnas samtidigt eller om de samordnas beloppsmässigt när de lämnas samtidigt.

För att illustrera hur du ska minska en livränta för en annan ersättning som har betalats ut under retroaktiv tid och med vilket belopp, väljs sjukpenning. Skälet för att välja sjukpenning är att det är mycket vanligt att den ersättningen minskar en retroaktivt beviljad livränta. Den minskning som beskrivs för sjukpenning kan även användas för andra dagersättningar som livräntan samordnas med som också betalas ut i förhållande till fastställd SGI. Minskning får dock inte göras för en dagersättning som inte grundas på SGI, exempelvis den garanterade ”lägstanivån” vid föräldrapenning eller ”garantibeloppet” vid tjänstgöring inom totalförsvaret. Det beror på att det är ersättningar som inte påverkas av ett beslut om livränta, det vill säga de betalas ut med oförändrat belopp även under tid som det finns ett beslut om livränta.

Minskning av livränta för sjukpenning

Att sjukpenning och livränta inte kan lämnas samtidigt för samma arbetsoförmåga framgår av 27 kap. 53 § SFB. SGI ska dessutom ändras när den enskilde beviljas livränta eller om en livränta ändras, jfr 26 kap. 4 § SFB.

Livränta beviljas om arbetsskadan medför en nedsättning av arbetsförmågan som medför en inkomstförlust. För att beräkna livräntans storlek fastställs en inkomst före skadan (= livränteunderlag) och en inkomst efter skadan som motsvaras av den enskildes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Om den enskilde har fått sjukpenning och senare beviljas livränta för samma tid, ska avdrag för sjukpenning göras med det belopp som inte skulle ha betalats ut för perioden om det hade funnits ett beslut om båda ersättningarna samtidigt. Det här innebär att livräntan minskas med den sjukpenning som har betalats ut tidigare, om SGI:n som har legat till grund för beräkning av sjukpenningen är högre än den inkomst efter skadan som fastställts. I annat fall skulle den enskilde få ersättning i form av sjukpenning och livränta för samma nedsättning av arbetsförmågan.

Nedan beskrivs några situationer där livräntan ska minskas med sjukpenning som betalats ut under den retroaktiva perioden.

Exempel

Inkomst efter skadan är fastställd till 0 kr En man beviljas livränta för retroaktiv tid. Inkomst efter skadan är fastställd till noll kronor. Under retroaktivtiden har han fått sjukpenning. Livräntan minskas med all den sjukpenning som han har fått under den retroaktiva perioden.

Exempel

Inkomst efter skadan är fastställd till ett belopp högre än noll kr Livräntan ska minskas med det sjukpenningbelopp som inte skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade funnits samtidigt. Den inkomst efter skadan som fastställts omfattas inte av några avrundningsregler. Därför får man i en del fall inleda beräkningen med att avrunda inkomsten efter skadan till närmast lägre helt hundratal kronor. Tänk på att minskning för sjukpenning inte kan göras på livräntan om den inkomst efter skadan som fastställts är högre än den SGI som legat till grund för sjukpenningen.

Exempel

En kvinna beviljas livränta enligt följande förutsättningar: Livräntan beviljas fr.o.m. mars 2018 Livränteunderlag 200 000 kr per år Inkomst efter skadan 160 024 kr per år Försäkringskassan fattar beslut den 10 juli 2018 Livräntans retroaktivtid är mars–juli 2018 (5 månader). Både inkomst före och inkomst efter skadan är baserade på heltidsarbete. För år 2018 blir livräntans årsbelopp 39 976 kronor (200 000 kronor – 160 024 kronor). Månadsbeloppet blir 3 331 kronor (39 976 kronor / 12). Livräntan för retroaktivtiden blir då 16 655 kronor (5 månader x 3 331 kronor) Kalenderdagsberäknad sjukpenning har under retroaktivtiden betalats ut enligt följande:

Månad	Nivå	SGI	Belopp per dag	Antal dagar	Utbetalt belopp
Mars	Hel	200 000 kr	425 kr	31	13 175 kr
April	Hel	200 000 kr	425 kr	30	13 750 kr
Maj	Hel	200 000 kr	425 kr	31	13 175 kr
Juni	Hel	200 000 kr	425 kr	30	13 750 kr
Juli	Hel	200 000 kr	425 kr	31	13 175 kr
Summa					65 025 kr

Inkomst efter skadan avrundas enligt SGI-reglerna till 160 000 kr. Eftersom inkomsten efter skada är lägre än SGI:n som legat till grund för sjukpenningen ska ersättningarna samordnas. Om inkomst efter skadan hade utgjort SGI, hade sjukpenningen för retroaktivtiden betalats ut med:

Skillnaden mellan utbetald sjukpenning och sjukpenning beräknad utifrån inkomst efter skadan blir 425 – 340 = 85 kr per dag.

Sjukpenning har betalats ut för 153 dagar under den retroaktiva tiden.

Den retroaktivt beviljade livräntan minskas med 153 x 85 = 13 005 kr. Livränta att betala ut blir 16 655 – 13 005 = 3 650 kr.

Minskning av livräntan för bostadstillägg

Att livränta beviljas kan medföra att bostadstillägget minskar eftersom livräntan räknas in i beräkningsunderlaget och beviljandet kan medföra höjning av reduceringsinkomsten.

Om livränta beviljas för retroaktiv tid, ska livräntan minskas med skillnaden mellan utbetalt bostadstillägg och det bostadstillägg som skulle ha betalats ut för den retroaktiva tiden, om livräntan hade varit medräknad i reduceringsinkomsten.

Exempel

En man beviljas livränta enligt följande förutsättningar: Livräntan beviljas fr.o.m. juni 2017 Livränteunderlag 120 000 kr per år Inkomst efter skadan 0 kr per år Försäkringskassan fattar beslut den 23 september 2017 Livräntans retroaktivtid är juni–september 2017 (4 månader). Hel sjukersättning betalas ut med 92 640 kr per år fr.o.m. juni 2017. Livräntan och sjukersättningen samordnas till 100 procent. För 2017 blir livräntans årsbelopp efter samordning med sjukersättningen 120 000 – 92 640 = 27 360 kr per år. Beloppet per månad blir 27 360/12 = 2 280 kr. Livräntan för retroaktivtiden beräknas till 4 x 2 280 = 9 120 kr. Mannen har även bostadstillägg som är beräknat enligt följande: Bostadstillägget före inkomstavdrag är 40 000 kr per år. Reduceringsinkomsten antas vara 10 000 kr. Inkomstavdraget för den inkomsten blir 10 000 x 62 procent = 6 200 kr per år. Bostadstillägg efter inkomstavdrag blir då 40 000 – 6 200 kr = 33 800 kr per år. Den livränta som ingår i reduceringsinkomsten viktas till 80 procent av sitt belopp vilket blir 27 360 x 80 procent = 21 888 kr. Den totala reduceringsinkomsten blir då 10 000 + 21 888 = 31 888 kr per år. Inkomstavdraget beräknat med den inkomsten blir 31 888 x 62 procent = 19 771 kr per år. Bostadstillägg efter inkomstavdrag kan nu beräknas till 40 000 – 19 771 = 20 229 kronor per år. Beviljandet av livräntan medför alltså en minskning av utgående bostadstillägg från 33 800 till 20 229 = 13 571 kr per år. Beloppet som ska minska livräntan för den period livräntan ska betalas ut retroaktivt, det vill säga juni–september 2018 , blir då 4 523 kr (13 571 kr/12 x 4). Livränta som ska betalas ut för den retroaktiva tiden efter minskning för bostadstillägg blir 4 597 kronor (9 120 – 4 523).

Minskning av livräntan för arbetslöshetsersättning

Om en försäkrad har fått arbetslöshetsersättning under livräntans retroaktiva tid, kan livräntan minskas med hela eller del av den arbetslöshetsersättning som har betalats ut.

Det som avgör om livräntan kan minskas är om rätten till och storleken av arbetslös-hetsersättningen påverkas av beslutet om livränta. Det är en uppgift som den enskildes a-kassa kan lämna. Uppgiften grundas på vad som står i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Tänk på att det aldrig blir aktuellt att minska en retroaktiv livränta med en arbets-löshetsersättning om den enskildes inkomst efter skadan har fastställts till ett belopp som motsvaras av arbetslöshetsersättningens belopp. Det beror på att den arbetslöshetsersättning som faktiskt betalats ut inte överstiger den arbetslöshets-ersättning som skulle ha betalats ut, om det hade funnits ett beslut om livränta när arbetslöshetsersättningen betalades ut.

För att du ska kunna minska livräntan måste du informera a-kassan om den livränta som beviljats. Du måste meddela från och med-tider och livräntans månadsbelopp. Använd blanketten FK 3361 Förfrågan – dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa.

A-kassan ska i sin tur, på samma blankett, lämna uppgift om den arbetslöshets-ersättning som har betalats ut och om det belopp som skulle ha betalats ut om beslutet om livräntan hade varit gällande under tiden den enskilde varit beviljad arbetslöshetsersättning. Försäkringskassan ska därefter minska den retroaktivt beviljade livräntan med skillnaden mellan dessa två belopp.

Exempel

En man beviljas arbetsskadelivränta enligt följande förutsättningar: Livräntan beviljas fr.o.m. juni 2017 Livränteunderlag 185 000 kr per år Inkomst efter skadan 144 000 kr per år Försäkringskassan fattar beslut den 10 september 2017 Livräntans retroaktivtid är juni–september 2017 (4 månader). För år 2017 blir livräntans årsbelopp 41 000 kr (185 000 – 144 000) och månadsbeloppet blir 3 417 kr (41 000/12). Den livränta som ska betalas ut under retroaktivtiden är alltså 13 668 kr (4 x 3 417). Antag att a-kassan uppger följande belopp:

Månad, år	Arbetslöshetsersättning som betalats ut	Arbetslöshetsersättning som skulle betalats ut
Juni 2017	11 000 kronor	8 000 kronor
Juli 2017	10 000 kronor	8 000 kronor
Augusti 2017	11 000 kronor	8 000 kronor
September 2017	10 000 kronor	7 300 kronor
Summa	42 000 kronor	30 600 kronor

Skillnaden mellan den arbetslöshetsersättning som har betalats ut och den ersättning som skulle ha betalats ut blir 11 400 kr (42 000 – 30 600). Avdrag på livräntan ska ske med hela beloppet. Livränta att betala ut retroaktivt blir således 2 268 kr (13 668 – 11 400).

Minskning av livränta för aktivitetsstöd

Äldre bestämmelser (tid före januari 2018)

Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd upphävdes den 1 januari 2018 men gäller fortfarande för ersättningar som avser tid före den 1 januari 2018, jfr övergångs-bestämmelserna till förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknads-politiska insatser.

För tid före 1 januari 2018 samordnas livränta med aktivitetsstöd. Samordningen innebär att aktivitetsstödet minskas endast till den del aktivitetsstödet och livränta utgör ersättning för samma inkomstbortfall. (Jfr 11 § första stycket 5 och andra stycket förordning [1996:1100])

Om den enskilde har förvärvsarbetat och samtidigt fått livränta omedelbart innan ett arbetsmarknadspolitiskt program påbörjats, ska aktivitetsstödet inte samordnas med livräntan. Med förvärvsarbete likställs tid under vilken deltagaren får ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. (11 § tredje stycket förordning [1996:1100]). För att minskningen ska göras korrekt, ska två belopp för aktivitetsstödet tas fram:

1. Det aktivitetsstöd som har betalats ut per dag.
2. Det aktivitetsstöd som skulle ha betalats ut om beslutet om livräntan hade varit fattat när aktivitetsstödet betalades ut.

När beloppet enligt punkt två tas fram används livräntans belopp per dag. Livräntans dagbelopp i det här sammanhanget tas fram genom att livräntans månadsbelopp divideras med talet 22 (4 § RFFS 1996:24 och övergångsbestämmelserna till FKFS 2017:6 p 3).

Skillnaden mellan beloppet vid punkt 1 och beloppet vid punkt 2 ska minska den retroaktivt beviljade livräntan för varje dag som aktivitetsstöd har betalats ut.

Har beloppen för aktivitetsstödet och/eller för arbetsskadelivräntan ändrats under den retroaktiva tiden, måste beräkningen ovan göras vid varje tillfälle som det har skett en förändring.

Exempel

En kvinna beviljas livränta med 30 000 kronor per år. Beloppet per månad blir 30 000 kronor per år/12 = 2 500 kronor. En retroaktiv utbetalning av livräntan ska göras. Under retroaktivtiden har aktivitetsstöd betalats ut. Stödet ersätter samma inkomstförlust som livräntan. Så här beräknar du det belopp som ska minska den retroaktivt beviljade livräntan:

• Aktivitetsstöd har betalats ut med 360 kronor per dag,
• Livräntan per dag beräknas till 2 500 kronor/22 = 114 kronor.

Det aktivitetsstöd som skulle ha betalats ut om beslutet om livräntan hade varit fattat vid utbetalningen av stödet blir då 246 kronor per dag (360 – 114). Den retroaktivt beviljade livräntan ska därför minskas med 246 kronor för varje dag som aktivitetsstödet har betalats ut.

Nya bestämmelser

Från och med 1 januari 2018 gäller förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. I förordningen finns det inte några bestämmelser om samordning mellan aktivitetsstöd och livränta.

Det innebär att ersättning som har betalats med stöd av den nya förordningen bara kan samordnas om det följer av försäkringsvillkoren att ersättningarna inte kan lämnas samtidigt.

Minskning av livränta för omställningsstudiestöd

Livränta och omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd ersätter båda inkomstbortfall. I syfte att undvika överkompensation ska livräntan minskas under den tid den enskilde får omställningsstudiestöd, till den del omställningsstudiestödet avser samma inkomstbortfall som livräntan är avsedd att täcka (jfr 42 kap. 4 a § SFB).

Ett beslut om att bevilja livränta kan komma att påverka beloppet som skulle ha betalats ut i omställningsstudiestöd. Detta eftersom stödet beräknas på en årlig inkomst som bestäms på motsvarande sätt som SGI och när en försäkrad beviljas livränta ska SGI ändras (jfr 22 § lagen [2022:856] om omställningsstudiestöd och 26 kap. 4, 6-7 §§ SFB). Det utbetalda omställningsstudiestödet kan därmed vara beräknat på en högre årlig inkomst än om beslutet om livränta hade fattats samtidigt som beslutet om omställningsstudiestöd.

Om den enskilde har fått omställningsstudiestöd och senare beviljas livränta för samma tid och för samma inkomstbortfall, ska det göras avdrag på den retroaktiva livräntan med det belopp som inte skulle ha betalats ut i omställningsstudiestöd för perioden om det hade beslutats om de båda ersättningarna samtidigt. Avdraget utgör mellanskillnaden mellan det belopp som omställningsstudiestödet har betalats ut med och det belopp som samma studiestöd skulle ha betalats ut med om det beslutats samtidigt som livräntan.

Det är den enskildes SGI, med vissa undantag, som ligger till grund för den årliga inkomsten som omställningsstudiestödet beräknas utifrån. Det är därmed den SGI som fastställs med utgångspunkt i förhållandena vid tidpunkten för beviljandet av livräntan som ska vara grunden för beräkningen av det belopp som omställningsstudiestödet skulle ha betalats ut med om det beslutats samtidigt som livräntan.

Läs mer

Läs mer om att fastställa SGI när någon har beviljats livränta i vägledning 2004:5 Sjukpenninggrundande inkomst.

5.2.11 Metodstöd – samordning mellan förmåner

Du som handlägger sjukpenning

När du bedömer att det finns rätt till sjukpenning för samma tid som en person har fått graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning ska du:

• minska utbetalningen av sjukpenning med det belopp som motsvarar den ersättning som betalats ut för samma tid. Vilka perioder som ska samordnas framgår av avsnitt 5.2.1.
• lämna impuls till handläggare för den andra förmånen om att historiken ska korrigeras.

Om det finns ett pågående ärende i ÄHS lämnar du en impuls i det pågående ärendet. Om det inte finns ett pågående ärende lämnar du en impuls via en konversation.

Om den ersättning som har betalats ut är lika stor eller större än sjukpenningen för samma tid, ska ingen sjukpenning betalas ut. Du ska då endast korrigera historiken med T-kod 116 och journalföra detta.

Om den ersättning som redan har betalats ut för samma tid är större än den sjukpenning som ska betalas ut, uppstår även ett restbelopp. Du ska då lämna impuls till den andra förmånen om att det finns ett restbelopp.

När du får en impuls om att föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning har samordnats med sjukpenning ska du korrigera historiken med T-kod 116 för den tid som den enskilde nu har fått föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning eftersom dagarna inte längre ska ses som utbetalda dagar med sjukpenning i historikbilden. Om du får en impuls om att ett restbelopp kvarstår efter samordning, se avsnitt 5.2.8 om hur detta ska hanteras.

Kommunicering och beslut

Om du ska minska en utbetalning av sjukpenning på grund av att en annan ersättning har betalats ut för samma tid avgör du om du behöver kommunicera den enskilde innan beslut, se process 2009:7 Sjukpenning och rehabilitering.

Du som handlägger graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning

När du bedömer att en person har rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning för samma tid som sjukpenning har betalats ut ska du

• minska utbetalningen av föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning med det belopp som motsvarar den sjukpenning som betalats ut för samma tid.
• lämna impuls till handläggare för sjukpenning om att historiken ska korrigeras.

Om det finns ett pågående SJP_ANS lämnar du en impuls där. Finns endast ett SJP_UTM lämnar du impulsen där. Om det inte finns ett pågående SJP-ärende lämnar du en impuls via en konversation.

Om sjukpenning har betalats ut för samma tid som den enskilde har ansökt om graviditetspenning ska du fatta beslut om att ingen graviditetspenning kommer att betalas ut på grund av att sjukpenning har betalats ut för samma tid.

När du får en impuls som innebär att sjukpenning har samordnats med graviditets-penning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning ska du korrigera historiken för den period som den enskilde nu har fått sjukpenning för.

• Föräldrapenning: Skapa ett FP_ANS-ärende för föräldern, välj korrigera dagar. Korrigera antalet dagar som samordnats. Dokumentera i journalen att samordning har skett och att du har korrigerat dagarna. Ange antalet dagar som du har korrigerat och att korrigeringen beror på samordning med [ange förmån].
• Tillfällig föräldrapenning: Följ instruktionerna i TFP Användarhandledning – ÄHS
• Graviditetspenning: Korrigera historiken med T-kod 236.

När du får en impuls om att ett restbelopp kvarstår efter samordning, se avsnitt 5.2.8 om hur detta ska hanteras.

Kommunicering och beslut

Om du ska minska en utbetalning av graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning på grund av att sjukpenning har betalats ut för samma tid avgör du om du behöver kommunicera det till den enskilde innan beslut, se respektive förmånsprocess.

Använd brevmall 11574 när du fattar beslut om samordning gällande graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning.

5.2.12 Metodstöd – samordning mellan underhållsstöd och etableringstillägg

Du som handlägger underhållsstöd

När du som handlägger underhållsstöd ska bevilja det för retroaktiv tid och får reda på att etableringstillägg är beviljat och utbetalt för samma period, ska du utreda om en förfrågan ska skickas via en konversation i ÄHS.

Ange i konversationen:

• Underhållsstödsärendets ärende-id.
• För hur många barn underhållsstödet kommer att beviljas.
• Från och med när underhållsstödet kommer att beviljas.

Ställ följande frågor:

• Hur mycket etableringstillägg har betalats under den period som underhållsstödet kommer att beviljas?
• Hur mycket etableringstillägg skulle Försäkringskassan ha betalat ut om underhållsstöd redan hade varit beviljat?

Skicka förfrågan så snart som möjligt. Du ska få svar från den som handlägger etableringstillägg inom 48 timmar.

För att ta reda på vilka månader som underhållsstöd ska dras av från det etablerings-tillägg som har betalats ut ska du kontrollera följande under serviceåtgärder i ÄHS: Etableringsersättning/Visa ET utbetalningsbelopp (historikbilden) eller Konto- och utbetalningsinformation/Översikt verkställda utbetalningar/dagersättning (utbetalnings-bilden). Klicka på raden med dagersättning så syns utbetalningarna om etableringstillägg i en ny tabell, Utifrån den summa som har betalats ut i etablerings-tillägg ska underhållsstödet minskas retroaktivt.

Exempel

Exempel när etableringsplan finns: När ett beslut om underhållsstöd fattas den 20 mars 2018 tittar den som handlägger underhållstöd i betalningshistoriken eller utbetalningsbilden och ser att etableringstillägg bara har betalats ut till och med februari 2018. Därför ska avdrag för utbetalt etableringstillägg bara göras till och med den månaden.

Du som handlägger etableringstillägg

När underhållsstöd ska beviljas och den som handlägger underhållsstöd skickar en förfrågan till [email protected], besvarar du som handlägger etableringstillägg mejlet. Svaret ska innehålla uppgifter om följande.

• Hur mycket etableringstillägg som har betalats ut under den period som underhållsstöd kommer att beviljas.
• Hur mycket etableringstillägg Försäkringskassan skulle ha betalat ut om underhållsstöd redan hade varit beviljat.

När frånvaro påverkar utbetalningen – gäller endast etableringsplan

Svaret ska även innehålla uppgifter om det finns avdrag för frånvaro i utbetalningen av etableringstillägget. Detta gäller oberoende av vilken period som frånvaron gäller. Du som handlägger etableringstillägg måste därför beräkna hur mycket underhållsstöd som hade betalats ut om etableringstillägg betalats ut med ett lägre belopp på grund av frånvaro. Om Försäkringskassan inte har betalat ut något etableringstillägg en månad på grund av att den sökande varit helt frånvarande (100 procent), kan inte något avdrag göras, och hela underhållsstödet ska alltså betalas ut för den månaden.

Exempel

Försäkringskassan har beslutat att betala ut 4 500 kronor per månad i etableringstillägg. I februari betalades etableringstillägg ut med 3 150 kronor eftersom det finns avdrag på grund av frånvaro med 30 procent. 4 500 kronor x 0,7 = 3 150 kronor Underhållsstöd kommer att beviljas från och med februari 2017. Om underhållsstöd hade varit beviljat från början, så skulle etableringstillägg betalats ut med 1 500 kronor. 1 500 kronor x 0,7 = 1 050 kronor Skriv i svaret till underhållsstöd att etableringstillägg skulle ha betalats ut med 1 050 kronor om underhållsstöd hade varit beviljat.

Exempel

Underhållsstöd gör avdrag på följande sätt: För februari ska avdrag göras med 2 100 kronor (3 150–1 050 = 2 100). För de övriga månaderna som etableringstillägg har betalats ut ska avdrag göras med 3 000 kronor (4 500–1 500 = 3 000). Avdrag ska göras under förutsättning att den som handlägger etableringstillägg inte meddelat annat för de månaderna.

5.3 Begäran från socialnämnden enligt 107 kap. 5 § SFB

107 kap. 5 § SFB Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) får retroaktivt beviljad ersättning på begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättningsberättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående beloppet överstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser. Det som föreskrivs i första stycket gäller inte barnbidrag och assistansersättning.

Bestämmelsen tillämpas när en person har rätt till periodisk ersättning enligt SFB och gäller alla periodiska förmåner (det vill säga dagersättningar och månadsersättningar) i SFB utom barnbidrag och assistansersättning. Däremot gäller den inte förmåner utanför SFB, till exempel aktivitetsstöd. Den gäller inte heller förmåner i SFB som inte är periodiska, exempelvis bilstöd.

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt har, enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Försörjningsstödet avser att täcka de löpande kostnaderna för den enskildes livsföring. Därutöver har den enskilde rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § till nödvändiga kostnader för livsföringen i övrigt. Ekonomiskt bistånd kan exempelvis ges till kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel, tandvård, glasögon och umgängesresor. Socialnämnden får även ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 § om det finns skäl för det, då med stöd av 2 § samma kapitel. Bistånd som har getts med stöd av 4 kap. 2 § socialtjänstlagen omfattas inte av 107 kap. 5 § SFB.

Socialnämnden kan välja mellan att antingen kräva tillbaka bistånd från den enskilde eller att vända sig till Försäkringskassan. (Prop. 2006/07:59 s. 29.)

När förutsättningarna är uppfyllda ska Försäkringskassan betala all ersättning eller delar av den till socialnämnden. Vi kan dock göra undantag om det finns starka skäl för att göra det, till exempel om ett annat avdrag prioriteras högre (FKRS 2024:06, Försäkringskassan ska som huvudregel betala ut retroaktivt beviljad ersättning till socialnämnden). Skäl för undantag ska vara hänförliga till Försäkringskassan och inte till den enskilde. Avdrag till socialnämnden är en typ av samordning mellan bistånd och socialförsäkringsersättning. Om vi beaktade skäl hänförliga till den enskilde för att inte göra avdraget, så skulle det innebära att hen får mer ersättning från det allmänna än hen har rätt till.

Försäkringskassans betalning till socialnämnden kan högst vara det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktivt beviljade ersättningen avser. Socialnämnden kan inte räkna det bistånd som har betalats utanför den period som den retroaktivt beviljade ersättningen avser.

Det finns en nedre beloppsgräns

Av samhällsekonomiska skäl är det inte lämpligt att socialnämnden begär att Försäkringskassan ska betala ut ersättningen till nämnden om beloppet understiger kostnaden för Försäkringskassans administration. En nedre beloppsgräns har därför fastställts till 1 000 kronor per ärende. Prövningen ska göras i förhållande till hela den period som den retroaktiva ersättningen avser. Försäkringskassan ska dock inte göra någon avräkning för sina administrativa kostnader om det görs en utbetalning till en socialnämnd (prop. 2006/07:59, s. 27).

Vilket bistånd omfattas?

Bestämmelsen om betalning från Försäkringskassan till socialnämnden omfattar allt ekonomiskt bistånd som en socialnämnd har lämnat med stöd av 4 kap. 1 § social-tjänstlagen, både försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt.

När Försäkringskassan bedömer om en ersättning för retroaktiv tid ska betalas ut till en socialnämnd måste utgångspunkten alltid vara att den ersättningsberättigade ekonomiskt sett ska behandlas på samma sätt som om hen fått sin ersättning vid den tidpunkt som ersättningen avser. Ekonomiskt bistånd utöver försörjningsstöd som socialnämnden lämnar med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen kan inte alltid hänföras enbart till den period som den retroaktiva ersättningen avser, men kan ändå omfattas av socialnämndens rätt till utbetalning från Försäkringskassan. Ett exempel är att socialnämnden under den period som den retroaktiva ersättningen avser lämnar ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen till glasögon. Detta bistånd är avsett för en längre period än den retroaktiva ersättningen avser, men omfattas ändå av socialnämndens rätt till utbetalning. (Prop. 2006/07:59, s. 28 och 29)

Vem har fått bistånd?

Det är den som har beviljats biståndet som anses ha fått det, även om det har betalats ut till någon annan.

Familj

Försäkringskassan får betala motsvarande belopp till socialnämnden som nämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj under perioden. Med familj menas make eller sambo och minderåriga barn (jfr prop. 2006/07:59 s. 8 och 34). Däremot ingår inte föräldrar eller myndiga barn.

Det innebär att om en förälder har fått bistånd kan socialnämnden inte få personens barns ersättning eftersom föräldern inte i paragrafens mening ingår i barnets familj. Även om föräldern har fått högre bistånd för att kunna försörja barnet har inte barnet i paragrafens mening fått bistånd om det inte har sökt och beviljats bistånd.

Exempel

Sara är förälder till Erik. De bor tillsammans. Sara beviljas bistånd enligt socialtjänstlagen. Vid beräkningen av hur mycket bistånd hon har rätt till tar socialnämnden hänsyn till att Erik bor hos henne och hon får alltså bistånd för att försörja honom. Senare beviljar Försäkringskassan Erik förlängt underhållsstöd retroaktivt. Socialnämnden har inte rätt till hans ersättning.

Högre prioriterade avdrag ska göras först

Högre prioriterade avdrag enligt avdragsordningen ska göras först, innan utbetalning till socialnämnden. Detta gäller även om beloppet efter andra avdrag inte täcker socialnämndens begäran om utbetalning.

Läs mer

Du kan läsa mer om felaktiga utbetalningar till socialnämnd i vägledning 2024:2 Återbetalning och i rättsligt ställningstagande 2016:06 Gränsen mellan återkrav och condictio indebiti.

5.3.1 För vilken tid får ersättning betalas ut till socialnämnden?

Rättsfall

I RÅ 2001 ref. 58 hade en försäkrad fått bistånd från socialnämnden under tiden december 1993 till juni 1994 med cirka 55 000 kronor. Senare fick hon vårdbidrag som utbetalades retroaktivt för tiden januari 1994 till augusti 1994 med cirka 12 000 kronor. Socialnämnden hade rätt att få hela den retroaktiva utbetalningen trots att den enskilde inte hade fått bistånd under hela perioden. Det är alltså utan betydelse under vilka delar av den retroaktiva perioden, som ekonomiskt bistånd erhålls och hur det sammanlagda biståndsbeloppet fördelas på olika månader.

Socialnämnden hade rätt till utbetalningen för perioden januari 1994 och framåt, även för tid då den enskilde inte hade fått något bistånd.

Rättsfall

I ett mål hade en man fått bistånd mellan juni och oktober 2011, för uppehälle och för hemutrustning. Han beviljades bostadstillägg retroaktivt för augusti till december 2011. Kammarrätten fann i sin dom att socialnämnden hade rätt till ett belopp som motsvarade vad han hade fått för uppehälle för augusti till oktober samt för hemutrustning. Beloppet för hemutrustning hade han fått i juli men hemutrustningen skulle användas under tiden för den retroaktivt beviljade ersättningen. (KRNJ 1256-14)

Om perioden när en försäkrad fick bistånd är inom den period som den retroaktiva utbetalningen avser har socialnämnden rätt till hela utbetalningen (om den har betalat motsvarande summa i bistånd). Däremot har socialnämnden inte rätt till ersättning för bistånd som avser tid som ligger utanför tiden för den retroaktivt beviljade ersättningen, med undantag för om bistånd har getts till något som är avsett att användas under en längre tid, till exempel glasögon. Tiden för Försäkringskassans retroaktivt beviljade förmån kan däremot vara längre än tiden då bistånd har betalats.

Från början skulle avdraget fördelas på månader, men detta ändrades på grund av att det krävde stora resurser (prop. 1992/93:30 s. 33 f.). Nu ska Försäkringskassan betala det begärda beloppet till socialnämnden när den period som socialnämnden har rätt till utbetalning för har fastställts, oavsett hur ersättning och bistånd fördelar sig på olika dagar och månader. Det finns ingen anledning att fördela avdraget på månader.

Samma regler gäller för dagersättningar och för månadsersättningar; det är utan betydelse under vilka dagar, under den retroaktiva perioden, som ekonomiskt bistånd har betalats ut och hur det sammanlagda biståndsbeloppet har fördelats på olika månader.

Exempel

Socialnämnden begär ersättning för en period som inte till någon del överensstämmer med perioden för den retroaktivt beviljade ersättningen. Försäkringskassan ska betala ut 20 000 kronor retroaktivt beviljad ersättning för perioden 9 mars–21 april. Socialnämnden har begärt 5 000 kronor för perioden 1–28 februari. Den period som socialnämnden begär utbetalning för är inte inom den som Försäkringskassan ska betala ut ersättning för. Behövs ytterligare utredning? Inget tyder på att bistånd har betalats under någon del av den period som ersättningen avser. Försäkringskassan avslår socialnämndens begäran utan att utreda om de vill ändra sin begäran.

Exempel

Socialnämnden begär ersättning för en period som är inom perioden för retroaktivt beviljad ersättning, men bistånd har inte utgått under hela perioden. Socialnämnden har betalat bistånd med 7 000 kronor i maj och juni. Försäk-ringskassan beviljar underhållsstöd retroaktivt för perioden januari–juni med 7 638 kronor. Perioden då den enskilde fick bistånd ryms inom den period som den retroaktivt beviljade ersättningen avser. Att den enskilde inte fick bistånd alla månader i perioden spelar ingen roll. Socialnämnden har rätt till betalning upp till det belopp som den har betalat i bistånd. Behövs ytterligare utredning? Inget tyder på att ytterligare bistånd har betalats. Ingen ytterligare utredning krävs inför beslutet. Socialnämnden får 7 000 kronor och den enskilde får 638 kronor.

Exempel

Socialnämnden begär ersättning för en period som delvis ligger före perioden för den retroaktivt beviljade ersättningen. Socialnämnden har betalat bistånd med 12 000 kronor under perioden januari–juni. Försäkringskassan beviljar sjukpenning retroaktivt för perioden 1 maj–30 juni med 7 638 kronor. Behövs ytterligare utredning? Socialnämnden har inte rätt till ersättning för tid som ligger utanför den tid som den retroaktivt beviljade ersättningen avser. Försäkringskassan ber socialnämnden att precisera hur mycket bistånd som har betalats ut för eller under maj och juni. Svaret blir att 4 000 kronor betalades ut då. Socialnämnden får därför 4 000 kronor och den enskilde får 3 638 kronor.

Exempel

Socialnämnden begär ersättning för en period som är inom perioden för retroaktivt beviljad ersättning. Socialnämnden har betalat bistånd och begär ersättning för perioden juli–september med 28 725 kronor. Försäkringskassan beviljar en förmån retroaktivt för tiden januari – oktober med 20 000 kronor. Behövs ytterligare utredning? Den period som socialnämnden begär ersättning för ligger inom den retroaktiva perioden och om ytterligare bistånd har betalats för oktober spelar det ingen roll, eftersom socialnämnden redan har rätt att få all retroaktivt beviljad ersättning. Försäkringskassan behöver inte utreda något med socialnämnden inför sitt beslut. Den retroaktivt beviljade ersättningen uppgår till 20 000 kronor. Socialnämnden kan därför få 20 000 kronor.

Exempel

Socialnämnden begär ersättning för en period som avser tid både före och efter perioden för den retroaktivt beviljade ersättningen. Socialnämnden har betalat bistånd och begär ersättning för perioden april–augusti med 8 000 kronor. Försäkringskassan beviljar ersättning retroaktivt med 7 000 kronor för perioden maj–juli. Behövs ytterligare utredning? Socialnämnden kan inte få ersättningen för augusti därför att ersättningen inte är retroaktivt beviljad. Socialnämnden kan inte få ersättning för det bistånd som betalades ut för april eftersom det inte betalades för eller under samma period som den retroaktivt beviljade ersättningen. Försäkringskassan behöver veta hur mycket bistånd som betalades för perioden maj–juli. Därför kontaktar Försäkringskassan socialnämnden och ber den precisera detta. Svaret blir att 6 000 kronor betalades ut för perioden maj-juli. Försäkringskassan betalar 6 000 kronor till socialnämnden och 1 000 kronor till den enskilde.

Exempel

Socialnämnden begär ersättning för tid före perioden för den retroaktivt beviljade ersättningen. Försäkringskassan ska betala ut 15 500 kronor i föräldrapenning för perioden 21 oktober–20 november till den enskilde (500 kronor per dag i 31 dagar). Beslutet fattas den 20 november. Socialnämnden har begärt 10 000 kronor för perioden 1 oktober–31 oktober. Den retroaktiva perioden sträcker sig till den 20 november och det innebär att Försäkringskassan kan betala även ersättningen för den 1–20 november till socialnämnden. Däremot har socialnämnden inte rätt att tillgodoräkna sig biståndet som avser tid före den 21 oktober eller efter den 20 november, eftersom den retroaktivt beviljade ersättningen inte avser den tiden. Behövs ytterligare utredning? Det är oklart hur mycket av begäran som avser tid före perioden för retroaktivt beviljad ersättning och om ytterligare bistånd har betalats efter att begäran gjordes. Försäkringskassan behöver veta hur mycket bistånd som har betalats för eller under perioden 21 oktober–20 november. Försäkringskassan ber socialnämnden ange hur mycket bistånd som har betalats under perioden för den retroaktivt beviljade ersättningen (socialnämnden har rätt till ersättningen för 1–20 november oavsett om något bistånd har utgått då, men det kan hända att socialnämnden har betalat bistånd efter att de skickat begäran och därför vill begära ett högre belopp). Socialnämnden uppger att totalt 12 000 kronor gäller perioden 21 oktober–20 november och begär ersättning med 12 000 kronor. Socialnämnden har betalat ut ersättning för hela kalendermånaden medan Försäkringskassan beviljar ersättning för dagar. Men eftersom perioderna inte måste överensstämma helt så länge perioden för biståndet ryms inom perioden för den retroaktivt beviljade ersättningen, så betalar Försäkringskassan ut 12 000 kronor till socialnämnden och 3 500 kronor till den enskilde.

5.3.2 När är en ersättning retroaktivt beviljad?

Rättsfall

I RÅ 2001 ref. 58 var en fråga i vilken mån vårdbidrag var retroaktivt beviljat. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att utgångspunkterna för beräkningen bör vara att beslutet om vårdbidrag anses meddelat den dag då protokollet med beslutet justerades samt att vårdbidrag betalas ut månadsvis. För att i möjligaste mån tillgodose lagstiftningens syfte att förhindra överkompensation genom sammanträffande av förmåner bör ett vårdbidrag anses retroaktivt beviljat till den del det avser tiden t.o.m. den månad då socialförsäkringsnämnden beslutat om vårdbidrag. Eftersom nämndens beslut i detta fall meddelades den 29 augusti 1994 fick vårdbidrag som avsåg tiden januari–augusti 1994 anses retroaktivt beviljat.

I denna del är rättsfallet bara tillämpligt på månadsersättningar. De anses retroaktivt beviljade till den del de avser tiden till och med den månad då beslutet om att bevilja förmånen blev bindande. Brytdagen för betalningen saknar betydelse för bedömningen av om en ersättning är retroaktivt beviljad. Även om beslutet blir bindande den första dagen i en månad betraktas den månaden som retroaktivt beviljad.

Läs mer

Mer om när beslut blir bindande står i vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.

Dagersättning anses vara retroaktivt beviljad till och med den dag då beslutet fattades.

Huruvida ersättningen betalas i förskott eller i efterskott påverkar inte bedömningen av om den är retroaktivt beviljad. Ofta är retroaktivt utbetalad ersättning också retroaktivt beviljad, men inte alltid. 107 kap. 5 § gäller bara retroaktivt beviljad ersättning.

Huruvida beslutet om att bevilja ersättningen fattas före eller efter brytdagen påverkar inte heller bedömningen.

Socialnämnden har inte rätt till ersättning som inte är retroaktivt beviljad, även om den betalas ut tillsammans med retroaktivt beviljad ersättning.

Försäkringskassan är inte skyldig att betala till socialnämnden i anslutning till att ersättningen beviljas, utan kan betala vid en tidpunkt som passar verksamheten oavsett när beslutet fattades.

När en ersättning hålls inne interimistiskt helt eller delvis med stöd av 112 kap. 3 § SFB anses det vid tillämpning av 107 kap. 5 § SFB vara ett beviljande om den innehållna ersättningen betalas ut. (FKRS 2020:05, Retroaktivt utbetalad ersättning)

Detsamma gäller om ersättning har hållits inne med stöd av någon annan bestämmelse än 112 kap. 3 § SFB, exempelvis 106 kap. 8 § SFB. Om det blir aktuellt med en retroaktiv utbetalning räknas den som retroaktivt beviljad vid tillämpningen av 107 kap. 5 § SFB.

Om Försäkringskassan beslutar att dra in en ersättning och beslutet senare ändras, är utbetalningen av den ersättning som avser tiden mellan indragningen och ändringen att anse som ett retroaktivt beviljande. Beslutet kan ändras med stöd av 113 kap. 3 § SFB, vid omprövning eller av domstol. (FKRS 2020:05, Retroaktivt utbetalad ersättning) När Försäkringskassan ändrar ett beslut om att avslå en ansökan om ersättning till ett bifall (med stöd av 113 kap. 3 § SFB eller vid omprövning) är ersättningen retroaktivt beviljad fram till ändringsbeslutet. Detsamma gäller om ett avslag ändras till bifall genom en dom; ersättningen räknas som retroaktivt beviljad fram till ändringsdomen.

Ibland måste handläggningen fortsätta efter ändringsdomen och i så fall räknas den retroaktiva perioden fram till Försäkringskassans beslut om utbetalning.

Det är förmånsenheten som ska fatta beslut om socialnämndens begäran även om det pågår omprövning av ärendet eller om beslutet har överklagats till domstol och prövning pågår där.

5.3.3 Flödesschema

5.3.4 Försäkringskassan underrättar socialnämnden

3 § förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) Socialnämnden har rätt att hos Försäkringskassan ta del av följande uppgifter om enskilda:

1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in,
3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats,
4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts,
5. vilket belopp som har betalats ut, och
6. datum för utbetalning. Om det finns skäl för det ska Försäkringskassan på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden.

Med stöd av denna bestämmelse kan Försäkringskassan underrätta socialnämnden om att den har möjlighet att komma in med en begäran om utbetalning av en retroaktivt beviljad periodisk ersättning från Försäkringskassan.

Bestämmelsen innebär inte att det finns någon skyldighet för Försäkringskassan att regelmässigt underrätta socialnämnderna om uppgifter om den enskilde och ersättningsperioder.

Skäl för att underrätta socialnämnden kan till exempel vara att Försäkringskassan har anledning att anta, eller har vetskap om, att ekonomiskt bistånd har betalats ut under samma tid som ersättning kommer att betalas ut från Försäkringskassan. Det kan vara så att den enskilde har meddelat Försäkringskassan att hen har fått ekonomiskt bistånd.

Om en begäran om att få ersättning kommer in från socialnämnden utan att det finns någon ansökan om ersättning från den enskilde, så finns ingen skyldighet för Försäkringskassan att avvakta med att fatta beslut om socialnämndens begäran. Varje förmånsavdelning kan skapa egna rutiner för om, och i så fall hur länge, socialnämndens begäran ska bevakas innan beslut fattas.

Men om Försäkringskassan har avslagit socialnämndens begäran därför att den enskilde inte har ansökt om ersättningen, och en ansökan sedan inkommer, så måste vi på eget initiativ meddela det till socialnämnden. Det räcker att ringa den person som skrivit under begäran, tala om att en förmånsansökan har inkommit och fråga om den tidigare begäran kvarstår. I så fall ska vi fatta ett nytt beslut om den. Det finns inte förutsättningar för att ändra det första beslutet.

5.3.5 Socialnämndens begäran

2 § Försäkringskassans föreskrifter om utbetalning till socialnämnden av retroaktivt beviljad periodisk ersättning med stöd av 107 kap. 5 § socialförsäkringsbalken (FKFS 2007:5) För att Försäkringskassan ska kunna betala ut retroaktivt beviljad periodisk ersättning som avser flera förmåner ska socialnämnden komma in med en begäran per förmån och beslutstillfälle.

3 § En begäran ska innehålla

• det belopp som socialnämnden begär,
• vilken förmån som avses,
• vilket belopp socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj och
• vilken period som avses.
• Underskrift av behörig person på socialnämnden

Om begäran från socialnämnden avser flera förmåner – eller om Försäkringskassan beslutar om ersättning vid flera tillfällen – ska socialnämnden lämna en begäran för varje förmån.

Om utbetalningen till socialnämnden inte täcker hela det belopp som socialnämnden tidigare har betalat till den enskilde får socialnämnden ansöka på nytt om utbetalning.

Socialnämnden kan ha delegerat uppdraget att begära en utbetalning till exempelvis en socialsekreterare. Det ingår i Försäkringskassans utredning att kontrollera både vilken period den aktuella begäran gäller och att det är en behörig person från socialnämnden som begär utbetalningen. Se även 10 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453).

En begäran ska innehålla vilken tid som avses, det vill säga ange den period som socialnämnden har betalat bistånd. Om denna tid helt omfattas av den tid som den retroaktiva ersättningen från Försäkringskassan avser, är ärendet utrett i den omfattning som krävs. Om inte så ska Försäkringskassan vid behov utreda vilka belopp som socialnämnden har betalat ut för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

Hur ska begäran göras?

Socialnämndens begäran bör göras på blankett 3280. 110 kap. 4 och 8 §§ SFB är inte tillämpliga och begäran kan därför göras på annat sätt.

Utgångspunkten är att socialnämnden ska göra eventuella kompletteringar genom att skicka in en ny blankett 3280. Mindre kompletteringar kan dock göras muntligt, om handläggaren bedömer att det är lämpligt. Att kompletteringar görs muntligt är mindre säkert än om de görs skriftligt, bland annat för att risken för missförstånd ökar. Men det kan ibland vara smidigare med muntlig komplettering. En tumregel är att om kompletteringen inte kan dokumenteras med en mycket enkel tjänsteanteckning bör den göras skriftligen.

Hur lång tid ska socialnämnden få på sig?

Socialnämnden bör få 14 dagar på sig för att skicka in en begäran eller en komplettering från det att Försäkringskassan har underrättat socialnämnden om att den har möjlighet att komma in med en begäran om utbetalning av en retroaktivt beviljad periodisk ersättning från Försäkringskassan. Men Försäkringskassan måste betala ut ersättningen inom en rimlig tid efter att ersättningen har beviljats och därför kan situationer uppstå, exempelvis om betalningen kan göras tidigare om tiden kortas, då socialnämnden bara får sju dagar på sig. Försäkringskassan behöver inte påminna socialnämnden om ingen begäran inkommer.

Om en begäran inkommer efter att tiden gått ut ska vi fortfarande ta ställning till den. Om begäran inkommer när det är för sent för att ändra utbetalningen av den retroaktivt beviljade ersättningen är bara avslag möjligt.

När bör socialnämnden justera sin begäran?

Om socialnämnden har begärt ersättning för bistånd som har betalats utanför den period som den retroaktivt beviljade ersättningen avser kan det behöva klarläggas hur mycket av det utbetalade biståndet som betalades under eller för den tid som den retroaktivt beviljade ersättningen avser.

Exempel

Socialnämnden har begärt ersättning med 10 000 kronor för perioden januari–juni. Försäkringskassan avser att bevilja en ersättning retroaktivt för perioden februari–juni med 7 000 kronor. Socialnämnden har inte rätt till ersättning för det bistånd som betalades ut för och under januari. Handläggaren kontaktar därför socialnämnden och ber den precisera hur mycket bistånd som betalades ut för perioden februari–juni. Svaret blir att 8 000 kronor betalades då. Socialnämnden har därför rätt att få hela betalningen.

Det kan finnas skäl som talar för att socialnämnden har betalat ytterligare bistånd efter att de skickat begäran. Om det skulle påverka hur mycket som ska betalas till socialnämnden bör vi utreda om ytterligare bistånd har betalats.

5.3.6 Kommunicering av uppgifter som har tillförts ärendet genom socialnämnden eller Försäkringskassan

Socialnämnden ska lämna in en begäran för varje förmån och beslutstillfälle, alltså för respektive retroaktivt beviljad ersättning. En viss begäran från socialnämnden kan alltså ta sikte på högst ett beslut om retroaktivt beviljad ersättning. Om en begäran från socialnämnden avser flera förmåner, ska begäran avvisas med hänvisning till 2 § FKFS 2007:5.

Om det belopp som socialnämnden begär inte överstiger 1 000 kronor, ska begäran avslås.

Det finns ingen laglig skyldighet att kommunicera vilket beslut myndigheten tänker fatta, och när det gäller avdrag till socialnämnden kan ett exakt angivet belopp ofta leda till att kommuniceringsbrevet inte stämmer. I kommuniceringsbrevet bör det stå vilket beslut som övervägs, dvs. att Försäkringskassan överväger att göra avdrag med en viss summa men det bör framgå att beloppet kan komma att ändras.

Om Försäkringskassan beslutar att avslå begäran eller betala ut lägre belopp än vad socialnämnden har begärt behöver Försäkringskassans uppgifter i regel inte kommun-iceras med socialnämnden. Anledningen till att uppgifterna inte behöver kommuniceras är att Försäkringskassan bedömer att det är uppenbart att kommuniceringen inte har någon funktion eftersom uppgifterna inte kan bemötas på något sätt av socialnämnden.

Försäkringskassan behöver inte heller kommunicera några uppgifter med den enskilde när

• den enskilde inte har ansökt om en förmån
• den enskilde inte har beviljats ersättning för den aktuella perioden
• Försäkringskassan redan har betalat ut ersättningen
• Försäkringskassan redan har gjort avdrag i en annan ersättning
• barnbidrag och assistansersättning betalas ut för retroaktiv tid
• när den enskilde har i socialnämndens begäran skrivit under att hen har tagit del av begäran.

Läs mer

Vägledning 2004:7, Förvaltningsrätt i praktiken beskriver utförligt vad som gäller för kommunicering och att lämna uppgifter muntligt. Där finns också ett metodstöd för hur kommunicering går till och vad man ska ta hänsyn till i olika situationer.

5.3.7 Till vem och när Försäkringskassan ska kommunicera och till vem beslut ska skickas

Tabellen nedan beskriver till vem och när Försäkringskassan ska kommunicera uppgifter samt till vem Försäkringskassans beslut ska skickas när socialnämnden har begärt att retroaktivt beviljad ersättning ska betalas ut.

	Socialnämnd		Den enskilde
	Kommunicering	Beslut	Kommunicering	Beslut
Beviljad begäran		X	Om den enskilde inte tagit del av socialnämndens begäran (jämför blankett 3280)	X
Delvis beviljad begäran		X	Om den enskilde inte tagit del av socialnämndens begäran (jämför blankett 3280)	X
Avslag på begäran		X

5.3.8 Försäkringskassans beslut till socialnämnden

När Försäkringskassan beviljar utbetalning till socialnämnden, helt eller delvis, ska både den enskilde och nämnden underrättas om beslutet (brevmall 10551). I förmånsbeslutet till den enskilde ska det framgå att avdrag har gjorts till nämnden. Förmånsbeslutet ska också innehålla en omprövningshänvisning så att den enskilde kan få avdraget omprövat. Om beslutet till socialnämnden går nämnden emot, dvs. ett avslagsbeslut eller ett delvis beviljande (brevmallar 10550 och 10551) ska beslutet förses med en överklagandehänvisning. Socialnämnden kan inte begära att Försäkringskassan ska ompröva beslutet eftersom den möjligheten bara finns för en enskild person (se 113 kap. 7 § första stycket SFB).

Beslut om att avslå ansökan om förmån

När det finns en begäran från socialnämnden enligt 107 kap. 5 § SFB och Försäkringskassan beslutar att helt eller delvis avslå en ansökan om en förmån, ska vi även besluta om begäran från socialnämnden i anslutning till förmånsbeslutet.

Om förmånsbeslutet ändras, exempelvis efter omprövning eller överklagande, kan beslutet till socialnämnden också behöva ändras. Det förutsätter att beslutet till socialnämnden skulle ha blivit annorlunda utifrån det ändrade beslutet om ersättning. I så fall ska 113 kap. 3 § SFB användas. Tänk på att socialnämndens begäran kan ha ändrats och att perioden för den retroaktivt beslutade ersättningen sträcker sig ända fram till dagen för ändringen. Handläggaren bör inför beslutet utreda om socialnämnden fortfarande begär samma belopp.

Läs mer

Du kan läsa mer om ändring av beslut i vägledning 2018:1, Rättelse och ändring av beslut enligt socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen.

Behöver socialnämnden göra en ny begäran?

Försäkringskassan ska självmant beakta en tidigare begäran från socialnämnden om Försäkringskassans beslut om utbetalning ändras eller om Försäkringskassan har fattat ett provisoriskt beslut om ersättning och därefter fattar ett slutligt beslut om ersättningen.

Däremot måste socialnämnden alltid skicka in en ny begäran om den enskilde gör en ny ansökan om en förmån (2 § FKFS 2007:5).

5.3.9 Missad utbetalning till socialnämnden

Om Försäkringskassan av misstag har betalat ut ersättningen till den enskilde trots att socialnämnden begärt att få den, så finns det inte någon retroaktiv ersättning att betala ut till nämnden. (FKRS 2024:06, Försäkringskassan ska som huvudregel betala ut retroaktivt beviljad ersättning till socialnämnden)

Om vi inte har fattat något beslut om socialnämndens begäran ska vi i så fall avslå (inte avvisa) den.

Om vi har fattat ett beslut om att socialnämnden ska få ersättningen men ändå betalat den till den enskilde ska socialnämnden informeras om att beslutet inte kan verkställas och om möjligheten att begära skadestånd.

Läs mer

Det kan hända att kommunen vill begära skadestånd på grund av Försäkringskassans hantering av kommunens begäran om ersättning. Du kan läsa mer om skadestånd på Fia under Omprövning, överklagande och skadestånd.