6 Betalningsmottagare
Det här kapitlet beskriver vem som ska ta emot utbetalningen. Det beskriver också vem som har rättshandlingsförmåga och när en utbetalning ska göras om.
Den här vägledningen beskriver ställföreträdarskap och fullmakt i samband med utbetalningar. I vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken kan du läsa mer om rättshandlingsförmåga, vem som har rätt att ansöka om en förmån och vem som kan företräda eller på annat sätt hjälpa den enskilde under ärendehandläggningen.
6.1 Huvudregel
Grundprincipen är att ersättningen betalas ut till den som har fått den beviljad. I respektive förmånsvägledning kan det finnas information om till vem en ersättning ska betalas ut.
6.2 Ställföreträdare, ombud och biträden
Minderåriga
9 kap. 1 § föräldrabalken Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser […]
Den som är under 18 år företräds av sin eller sina förmyndare. Förmyndaren kan vara antingen den minderåriges vårdnadshavare eller en person som tingsrätten utser (se 10 kap. FB.) En minderårig person kan vara vårdnadshavare, men inte förmyndare (6 kap. FB och 10 kap. 1 § FB). Minderårig och underårig är samma sak. Det finns undantag från huvudregeln i föräldrabalken som innebär att personer utan rättshandlingsförmåga får utföra rättshandlingar (exempelvis får personer som har fyllt 16 år hantera pengar i vissa situationer), men undantagen i föräldrabalken berör inte Försäkringskassans utbetalningar.
Det förekommer även att minderåriga personer företräds av en god man istället för förmyndare (se 11 kap. 1 § FB).
En minderårig person får ta emot betalning om personens förmyndare godkänner det. Bara förmyndaren kan ändra konto. Det finns ett undantag. Personer under 18 år har rätt att ansöka om förlängt underhållsstöd och har därför även rätt att anmäla det konto som förmånen ska betalas till (se 18 kap. 6 § och 110 kap. 5 § SFB).
Vuxna
Även en försäkrad som är över 18 år kan behöva hjälp i sina kontakter med Försäkringskassan. Det kan till exempel vara generell hjälp med att bevaka sin rätt, eller mindre hjälp med att skriva en viss ansökan eller begära att utbetalningen sätts in på ett annat konto.
Om en myndig person behöver generell hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person ska en god man eller förvaltare förordnas av rätten (11 kap. FB). En försäkrad kan också ta hjälp av ett ombud eller annat biträde.
Om den enskilde är myndig ska betalningen alltid göras till hen, om inte något annat följer av avsnitt 6.3 eller 6.4.
God man
11 kap. 4 § föräldrabalken Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. […]
Att den enskilde får en god man påverkar inte hens rättshandlingsförmåga. Den enskilde kan anmäla ett nytt konto. Om den gode mannens uppdrag omfattar minst ett av områdena bevaka rätt, förvalta egendom eller sörja för person kan även den gode mannen ändra konto. Det nya kontot måste tillhöra den enskilde. Löpande utbetalning av ersättning kan fortsätta att göras till samma konto som tidigare är anmält om den enskilde får en god man.
Förvaltare
11 kap. 9 § föräldrabalken Förvaltaren har inom ramen för förvaltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. […]
Att den enskilde får en förvaltare påverkar hens rättshandlingsförmåga. Om uppdraget omfattar att förvalta egendom kan bara förvaltaren anmäla ett nytt konto. Det nya kontot måste tillhöra den enskilde. Löpande utbetalning av ersättning kan fortsätta att göras till samma konto som tidigare är anmält om den enskilde får en förvaltare.
Ombud och andra biträden
Om det finns en fullmakt som ger ett ombud rätt att ändra konto får ombudet göra det, under förutsättning att det nya kontot tillhör den enskilde. Den enskilde kan alltid ändra konto själv.
Om ett biträde har den enskildes samtycke får biträdet ändra konto. Kontot måste tillhöra den enskilde. Det är samtycket som är det väsentliga, och det behövs därför ingen skriftlig fullmakt. Den enskilde kan alltid ändra konto själv.
Konkursförvaltare
Om den enskilde har gått i konkurs och det finns en av domstol utsedd konkursförvaltare, så kan endast konkursförvaltaren ändra konto för utbetalning av utmätningsbara ersättningar till konkursboet (jfr 3 kap. 1 och 3 §§ konkurslagen (1987:672)). Konkursförvaltaren ska lämna domstolsbeslutet om konkurs och utsedd konkursförvaltare till Försäkringskassan.
6.3 Till vem ska betalningen göras?
Betalning kan göras till
- den enskilde eller hens förmyndare,
- en fullmaktshavare (se avsnitt 6.4),
- någon som Försäkringskassan med stöd av särskild bestämmelse, exempelvis 18 kap 17 § SFB, 98 kap. 10-11 §§ SFB, 107 kap. 5 § SFB, ska eller får göra utbetalningen till eller
- någon som på grund av Försäkringskassans beslut, exempelvis fattat med stöd av 51 kap. 18 § SFB, ska få betalningen.
Om personen som har beviljats ersättningen saknar rättshandlingsförmåga för att hantera utbetalningen, exempelvis genom att anmäla konto, är det hens ställföreträdare (oftast förmyndare eller förvaltare) som har rätt att göra det. Om personen ändå själv har anmält det konto som betalningen görs till så kan betalningen behöva göras om. Det gäller exempelvis om en person med förvaltare byter konto utan förvaltarens godkännande och betalning görs dit. Se avsnitt 6.7.
Det måste finnas en uttrycklig bestämmelse för att en minderårig ska få utföra en viss rättshandling, och det räcker inte att det finns en bestämmelse som gäller en liknande situation. Exempelvis finns det bestämmelser i föräldrabalken som ger minderåriga rätt att hantera underhållsbidrag, men dessa bestämmelser ger inte minderåriga rätt att hantera underhållsstöd.
Observera att en person som har rättshandlingsförmåga inte kan få sin egen ersättning insatt på ett konto som innehas av någon som saknar rättshandlingsförmåga. Exempelvis kan en förälder inte begära att ersättningen som den är berättigad till ska betalas ut till dess barn.
6.4 Utbetalning till någon annan än den enskilde med stöd av fullmakt
Den enskilde kan lämna en fullmakt om utbetalning till
- en kommun, en myndighet eller en intresseorganisation
- en annan fysisk person vid särskilt undantagsfall.
Försäkringskassan godtar bara fullmakten om det står klart att alla betalningar tas emot för den enskildes räkning. Det beror på att rätten till ersättning i många fall inte får överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning (107 kap. 9 § SFB).
Du kan läsa mer om överlåtelseförbudet i kapitel 10. Bestämmelser om fullmakt finns i 2 kap. AvtL. För en beskrivning av fullmakter i ärendehandläggningen, se vägledning 2004:7 Förvaltningsrätt i praktiken.
Förfarandet med fullmakt ska inte förväxlas med en begäran från socialnämnden med stöd av 107 kap. 5 § SFB.
6.4.1 Utbetalning till en annan person i särskilt undantagsfall
Tidigare godtog Försäkringskassan fullmakter om utbetalning till en annan fysisk person än den enskilde. Det gällde oberoende av den enskildes situation. För att minska risken för felaktiga utbetalningar ska fullmakter för utbetalning till en annan person än den enskilde inte godtas annat än i särskilt undantagsfall. Fullmakter till fysiska personer som har godtagits innan förändringen trädde i kraft den 20 februari 2023 ska löpa på utan förändring.
Försäkringskassan godtar bara fullmakt för utbetalning till en annan fysisk person om den enskildes situation är ett särskilt undantagsfall. Det gäller om hen saknar någon av följande förutsättningarna för att själv kunna ta emot utbetalningen:
- ett eget konto för utbetalning
- en folkbokföringsadress eller särskild postadress hos Skatteverket
- en id-handling.
6.4.2 Uppsägning av fullmakt för utbetalning
Försäkringskassan godtar bara uppsägning av en fullmakt för utbetalning skriftligen. Fullmakten upphör även att gälla om den enskilde anmäler nytt konto som tillhör den enskilde själv.
6.5 Utbetalning till en person som är försvunnen
112 kap. 3 § SFB Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en beslutad ersättning, kan den handläggande myndigheten besluta att ersättningen ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess att ärendet avgjorts.
Om en person är försvunnen är det ovisst om hen lever och har rätt till ersättning. I så fall kan ersättning hållas inne genom ett interimistiskt (provisoriskt) beslut. Det finns ingen skyldighet att betala ut ersättning så länge det är ovisst om en person lever eller inte (NJA 1947 s. 634). För att kunna bedöma om det finns sannolika skäl för att hålla inne en beslutad ersättning krävs att Försäkringskassan noggrant utreder omständigheterna i det enskilda fallet. Det krävs inte att personen är anmäld försvunnen om tillräckligt många omständigheter talar för att det är så.
Om personen återfinns död och dödsdatum senare blir fastställt ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut som innebär att den ersättning som har innehållits som längst ska betalas ut till och med den månad när dagen för dödsfallet anses ha inträffat. Se vidare villkoren för respektive försäkringsförmån. Ett interimistiskt beslut om att innehålla en ersättning medför bara att själva utbetalningen senareläggs. Utbetalningen av innehållen ersättning görs i dessa fall till dödsboet.
Om en utlandsbosatt person inte har skickat in något levnadsintyg ska Försäkrings-kassan fatta ett interimistiskt beslut om att hålla inne ersättningen. Men om det kommer in ett levnadsintyg senare ska Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut om att betala ut ersättningen.
I vägledning 2004:7, Förvaltningsrätt i praktiken, kan du läsa mer om interimistiska beslut.
Försäkringskassan får inte fatta interimistiska beslut om indragning eller minskning i ärenden om adoptionsbidrag, bilstöd eller assistansersättning (112 kap. 4 § SFB).
9 § lagen om dödförklaring Om det föreskrivs i en författning att tid i ett visst fall skall räknas från dödsfall, skall vid dödförklaring tiden räknas från det att beslutet vann laga kraft.
En person avregistreras ur folkbokföringen när hen avlider. Normalt sker detta på grundval av ett dödsbevis som har utfärdats av en läkare. Om en person försvinner och inte återfinns kan hen dödförklaras enligt de förutsättningar som regleras i lagen (2005:130) om dödförklaring.
Om det föreskrivs i en författning att tid ska räknas från ett dödsfall räknas tiden från det att ett beslut om dödförklaring vann laga kraft. En socialförsäkringsersättning kan därför längst betalas ut till och med den dag när beslutet om dödförklaring vann laga kraft. Detta förutsätter att övriga försäkringsbestämmelser är uppfyllda. En person kan exempelvis inte vara berättigad till föräldrapenning för ett försvunnet barn eftersom denne inte kan ha ett försvunnet barn i sin vård, men en försvunnen person kan ha rätt till sjukersättning.
6.6 Den enskilde har avlidit
En grundprincip i svensk rätt är att ansvaret för den avlidnes tillgångar och skulder övergår på dennes dödsbo.
Dödsboet består av efterlevande make eller sambo, arvingar och vissa testaments-tagare. Det är dödsboet som förvaltar den dödes egendom under boets utredning. Dödsboets delägare företräder dödsboet tillsammans. (18 kap. ärvdabalken) Det är vanligt att någon har fått fullmakt att företräda dödsboet. Även om det finns en fullmaktshavare kan någon annan, exempelvis en boutredningsman, ha rätt att företräda dödsboet. Om en ersättning ska betalas ut till en avliden person är det viktigt att betalningen går antingen till dödsboet eller någon som har rätt att företräda dödsboet. En betalning till någon som inte har rätt att företräda dödsboet har inte befriande verkan (dvs. den gäller inte) utan måste göras om.
6.6.1 Metodstöd kontoregistrering på dödsbo
Utbetalning till dödsbo ska göras enligt nedanstående prioriteringsordning. Utbetalningen ska om möjligt göras genom aktuellt förmånssystem. Om det inte går ska utbetalningen göras genom lokal utbetalning på blankett 8331.
- Till tidigare registrerat konto dit utbetalningar gjorts.
- På anvisning till dödsboets adress. Saknas uppgift om adress ska den inhämtas från Skatteverket.
- Utbetalning till ett annat konto som ägs av den som företräder dödsboet.
Ett nytt konto får bara registreras om alternativ 1 och 2 inte går att använda. Du måste då säkerställa att kontot tillhör företrädaren eller dödsbodelägaren samt att denne har rätt att ta emot betalningen för dödsboets räkning. En godkänd bouppteckning eller ett dödsfallsintyg med släktutredning kan styrka detta. Kontakta dödsboföreträdaren och begär in underlag som styrker vem som företräder dödsboet. Bifoga eventuellt en kopia av kontoanmälan eller fullmakten för dödsboföreträdaren att skriva under.
Du kan läsa mer om när en betalning ska göras om i avsnitt 6.7.
6.7 När ska ersättningen betalas på nytt?
Att en betalning har gjorts med befriande verkan betyder att den som är betalningsskyldig har fullgjort sin skyldighet att betala. Om Försäkringskassan har betalat till någon som inte var behörig att ta emot betalningen måste betalningen göras om eftersom den inte gjordes med befriande verkan. Om betalningen har gjorts med befriande verkan ska den inte göras om.
I många situationer ska betalningen inte göras om trots att Försäkringskassan begick något fel i samband med betalningen, men om Försäkringskassan har gjort fel och det har lett till en skada för den enskilde kan det bli aktuellt med skadestånd.
Du kan läsa mer om skadestånd på Fia under Omprövning, överklagande, rättelse, ändring och skadestånd.
Om Försäkringskassan betalar ersättning till en tidigare fullmaktshavare trots att fullmakten är återkallad och vi har fått meddelande om det, så har betalningen gjorts till någon som inte var behörig. Vi måste då betala ut ersättningen till den behöriga personen. Om ersättningen är skattepliktig kommer då två utbetalningar att redovisas till Skatteverket. Vi får kräva tillbaka pengarna från den före detta fullmaktshavaren med stöd av reglerna om condictio indebiti. (Se FKRS 2016:06 och vägledning 2024:2, Återbetalning.)
Om den enskilde däremot har rättshandlingsförmåga för att ta emot en betalning och Försäkringskassan har betalat till den enskilde trots att någon hade fullmakt, så ska betalningen inte göras om. En fullmakt skapar inga rättigheter för fullmaktshavaren.
Försäkringskassan ska betala på nytt om den första betalningen
- gjordes till någon som saknade rättshandlingsförmåga för att hantera betalningen och betalningen inte gjordes enligt ställföreträdarens instruktion eller
- gjordes till någon som inte var behörig att ta emot betalningen för den enskildes räkning, till exempel:
- en tidigare fullmaktshavare och Försäkringskassan hade fått veta att fullmakten var återkallad
- en tidigare förmyndare till någon som blivit myndig
- en tidigare god man eller förvaltare
- en annan person än den enskilde som inte har något uppdrag från den enskilde att ta emot betalning för dennes räkning.
Försäkringskassan ska inte betala på nytt om:
- Betalningen gjordes till rätt person och hen var behörig. Det gäller även om något blev fel, som till exempel att betalningen gjordes till ett annat av den enskildes konton än det konto som hen hade uppgett, eller att den enskilde hade bett Försäkringskassan att betala till någon annan, men det förbisågs.
- Betalningen gjordes till ett konto som den enskilde hade uppgett men som tillhörde någon annan.
- Betalningen gjordes till ett tidigare ombud, men Försäkringskassan hade inte fått veta att fullmakten var återkallad (jfr 2 kap. 12–21 §§ AvtL).