4 Formell prövning av en begäran
När en begäran om skadestånd kommer in till Försäkringskassan ska vi ta ställning till om de formella förutsättningarna för att pröva skadeståndsbegäran är uppfyllda. Om förutsättningarna inte är uppfyllda ska vi alltså inte pröva begäran i sak. Den enskilde kan lämna in en ny begäran om samma sak och få den prövad när förutsättningarna är uppfyllda. Det gäller dock inte om samma begäran har prövats tidigare eller om det exempelvis krävs muntlig handläggning, se avsnitt 4.4 och 4.6.
4.1 Finns fullmakt för ombud eller förordnande för ställföreträdare?
Om någon annan än den enskilde har lämnat in en begäran om skadestånd måste Försäkringskassan säkerställa att den personen har rätt att företräda den enskilde i ärendet. Vi behöver därför en muntlig eller skriftlig fullmakt. Är det en god man eller en förvaltare som har begärt skadestånd behöver vi i stället en kopia på hens förordnande. Förordnandet ska omfatta något av områdena att sörja för person eller att bevaka rätt, i annat fall krävs en fullmakt. Vi kan redan ha en fullmakt eller ett förordnande, men om det saknas ska vi ge personen möjlighet att lämna in det.
Om det är en juridisk person som anser sig ha lidit skada, till exempel ett assistansbolag, ska begäran om skadestånd eller fullmakt komma från behörig firmatecknare. Kan Försäkringskassan inte säkerställa att det är en behörig firmatecknare som har lämnat in begäran eller utfärdat fullmakten, ska vi ge personen möjlighet att visa att hen har rätt att föra talan.
Försäkringskassan kan i vissa fall kräva att en fullmakt ska vara skriftlig. Om det till exempel finns tveksamheter kring fullmaktens giltighet och omfattning bör vi begära en skriftlig fullmakt. Vi får bedöma i det enskilda fallet om fullmakten även måste vara i original.
Försäkringskassan kan bara pröva skadeståndsbegäran om vi har en fullmakt, ett förordnande för god man eller förvaltare eller uppgifter om behörig firmatecknare. Lämnar personen inte in detta trots att vi har gett den möjligheten, lämnas begäran utan någon ytterligare åtgärd.
Läs mer om fullmakter och ställföreträdare, och till vem handlingar ska skickas när den enskilde har exempelvis ett ombud, i Försäkringskassans vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
4.2 Är begäran för tidigt väckt?
För att Försäkringskassan ska kunna fastställa om den enskilde har lidit en ersättningsgill skada, och i så fall vilken, så måste den påstådda skadan vara definitiv. Det betyder att skadan inte längre kan kompenseras helt eller delvis på annat sätt. Om skadan inte är definitiv är begäran för tidigt väckt. Då fattar vi beslut om att inte pröva begäran.
Typen av skada avgör när den betraktas som definitiv:
- Vid förmögenhetsskada måste Försäkringskassans beslut ha vunnit laga kraft och inte längre vara aktuellt för en fortsatt rättslig prövning. Gäller det exempelvis bostadsbidrag måste även beslut om slutligt bostadsbidrag ha fattats och vunnit laga kraft.
- Vid ideell skada är skadan i regel definitiv när den inträffar. Prövning kan då ske förutsatt att det inte finns något beslut som är av betydelse för skadeprövningen som kan behöva vinna laga kraft, exempelvis om det föreligger tjänstefel eller brott mot tystnadsplikt.
- Vid personskada eller sakskada är skadan i regel definitiv när den inträffar.
En begäran om skadestånd kan omfatta dels ett krav på ersättning för förmögenhetsskada på grund av exempelvis ett felaktigt beslut, dels ett krav på ersättning för ideell skada på grund av samma påstådda fel. Prövningen av dessa krav ska inte separeras utan begäran ska i sin helhet betraktas som för tidigt väckt om det saknas lagakraftvunnet beslut. (Jfr JK:s beslut den 10 juni 2013 med dnr 3515-13-40)
En skadeståndsbegäran som omfattar krav på ersättning för skada orsakad inom olika förmåner kan hanteras som två separata ärenden. Det kan exempelvis bli aktuellt om bara ett av besluten har vunnit laga kraft. Det ärende som gäller det krav som är för tidigt väckt prövas då inte av Försäkringskassan och det ärende som gäller det andra kravet kan prövas. (Jfr JK:s beslut den 27 mars 2013 med dnr 1617-13-40)
Avgörande för om skadeståndsbegäran är för tidigt väckt och därför inte ska prövas är förhållandena som är aktuella vid den tidpunkt när Försäkringskassan hanterar begäran, inte vid den tidpunkt när begäran kom in till oss. En skada kan alltså bli definitiv efter att begäran har kommit in men innan vi har hunnit hantera den. I den här situationen ska vi pröva begäran.
Vid tveksamheter ska begäran om skadestånd bedömas vara för tidigt väckt. I annat fall finns risken att den enskilde till exempel kan bli dubbelkompenserad, det vill säga att hen får ett skadestånd och sedan även får exempelvis en rättelse genom överprövning.
Om Försäkringskassan inte prövar begäran för att den är för tidigt väckt kan den enskilde lämna in en ny skadeståndsbegäran vid en senare tidpunkt och få den prövad då.
4.3 Finns behov av förtydligande av begäran?
Statens frivilliga skadeståndshantering förutsätter att en begäran om skadestånd är så tydlig att en prövning kan ske direkt och utan muntlig handläggning. Hanteringen är inte tänkt att vara komplicerad och omfattande för staten. Försäkringskassan ska inte pröva en begäran om den är alltför otydlig för att kunna prövas genom skriftlig handläggning.
Om begäran är så otydlig att Försäkringskassan inte kan avgöra vad den enskilde menar, kan vi be den enskilde om ett förtydligande. Det kan till exempel vara att det är svårt att utläsa vilket fel som åsyftas, inom vilken förmån, när felet har skett eller av vem. Försäkringskassan ska dock inte begära förtydliganden i syfte att åtgärda brister i den enskildes krav eller bevisning utan enbart för att kunna avgöra om den enskilde begär skadestånd och i så fall för vad.
Om vi inte får några förtydliganden, eller om de är lika otydligt beskrivna som i skadeståndsbegäran, prövar Försäkringskassan inte begäran utan lämnar den utan någon ytterligare åtgärd.
Om begäran inte är alltför otydlig kan Försäkringskassan tolka vad den enskilde vill och pröva begäran utifrån det, i stället för att begära ett förtydligande. Om den enskilde anser att Försäkringskassan inte har tolkat begäran riktigt utan har prövat fel grunder och skador, kan hen lämna in en ny skadeståndsbegäran. Om det finns en risk att ersättningsanspråket kan komma att bli preskriberat, se avsnitt 5.1, är det dock lämpligare att begära in ett förtydligande från den enskilde än att tolka vad hen menar.
4.3.1 Metodstöd – om det saknas adress till den enskilde
Den enskilde ansvarar för att lämna de kontaktuppgifter som hen vill att Försäkringskassan använder i skadeståndsärendet. Om det saknas adressuppgifter i begäran skickar vi brevet om förtydligande till den enskildes folkbokföringsadress, eller den särskilda postadress som Skatteverket har registrerad. Var och en ska nämligen anmäla flytt till Skatteverket och kontrollera sin post. (Jfr 25 § folkbokföringslagen [1991:481] och NJA 2012 s. 172)
Om brevet kommer i retur vidtar vi inga fler åtgärder för att hitta en annan adress. I det här fallet avstår vi från att pröva begäran och lämnar den utan någon ytterligare åtgärd, på samma sätt som när vi inte får in begärda förtydliganden.
4.4 Har samma begäran prövats tidigare?
Försäkringskassan prövar bara begäran om skadestånd en gång när det gäller samma grunder och skador, eftersom prövningen är frivillig. Vill den enskilde få dem prövade på nytt måste hen ansöka om stämning i allmän domstol. Däremot kan begäran innehålla både gamla och nya grunder och skador. Är det gamla och det nya oberoende av varandra, det vill säga att det gäller helt separata yrkanden, ska Försäkringskassan pröva det nya. Är det gamla och det nya dock beroende av varandra ska vi pröva begäran på följande sätt:
| Om begäran innehåller | Så |
|---|---|
| nya grunder men gäller samma skador som redan har prövats | ska Försäkringskassan pröva de nya grunderna. Prövningen utgår från de nya grunderna gentemot det tidigare beslutet om skadorna. |
| samma grunder som redan har prövats men gäller nya skador | ska Försäkringskassan pröva de nya skadorna. Prövningen utgår från de nya skadorna gentemot det tidigare beslutet om grunderna. |
| både nya grunder och skador samt samma grunder och skador som redan har prövats | måste begäran delas upp. I detta fall ska alla grunder prövas gentemot de nya skadorna men endast de nya grunderna ska prövas gentemot de redan tidigare prövade skadorna. |
Det är viktigt att det tydligt framgår av beslutet eller yttrandet till JK vad den aktuella prövningen gäller och vad som redan har prövats.
Om Försäkringskassan tidigare har avstått från att pröva en begäran om skadestånd kan den enskilde lämna in en ny begäran om samma sak och då få den prövad om exempelvis skadan har blivit definitiv.
4.5 Prövar JK samma begäran?
Samma begäran om skadestånd kan inte prövas av både JK och Försäkringskassan. Har JK och Försäkringskassan fått samma begäran så prövar JK den. Detsamma gäller om den enskilde har skickat in olika skrivelser och Försäkringskassan bedömer att de handlar om samma sak.
Om Försäkringskassan senare får den aktuella skadeståndsbegäran på remiss från JK så hanteras den som ett nytt skadeståndsärende av oss.
Om JK har bedömt att en skadeståndsbegäran är för tidigt väckt och den enskilde skickar in samma begäran till Försäkringskassan ska vi inte pröva begäran. Har den enskilde lämnat in begäran till Försäkringskassan efter att JK har hanterat sitt ärende och skadan därefter har blivit definitiv kan vi dock pröva begäran.
Försäkringskassan behöver inte kontrollera om samma begäran om skadestånd har skickats till JK i varje enskilt ärende. Vi kan dock få impuls om att så är fallet exempelvis genom vad den enskilde anger i sin begäran eller genom att JK har skickat en remiss till oss. Risken för att den enskilde får dubbla beslut, det vill säga ett från JK och ett från Försäkringskassan, är väldigt låg. Prövar JK en begäran skickas regelmässigt en remiss till Försäkringskassan, bland annat eftersom JK inte själv har tillgång till aktuella underlag.
4.6 Finns andra skäl till att inte pröva begäran?
Försäkringskassan kan i undantagsfall avstå från att pröva en skadeståndsbegäran om det inte är lämpligt att begäran prövas inom ramen för statens frivilliga skadeståndshantering. Det kan exempelvis gälla i följande situationer:
- Om det är oklart vad som hänt i ett ärende och detta kan förtydligas genom skriftlig och muntlig handläggning i allmän domstol.
- Om muntlig bevisning krävs för att en rättvisande skadebedömning ska kunna göras.
Försäkringskassan ska i dessa fall informera den enskilde om möjligheten att i stället ansöka om stämning i allmän domstol för att få sitt ersättningsanspråk prövat.