8 Beslut och utbetalning
Föräldrapenning betalas ut högst var 14:e dag om inte ersättningsperioden tar slut innan dess (1 och 2 §§ förordningen [1982:366] om utbetalningar av dagersättningar från Försäkringskassan). Vanligen betalar Försäkringskassan ut ersättningen en gång i månaden, den 25:e eller vid ersättningsperiodens slut. Föräldrar som är under 18 år har i normalfallet inte rätt att ta emot betalning.
8.1 Interimistiska beslut
Interimistiska beslut är tillfälliga beslut och ska alltid följas av ett slutligt beslut. Dessa beslut används ytterst sällan och restriktivt inom föräldrapenning. Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att kunna fatta interimistiska beslut beskrivs i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Försäkringskassan ska så snart som möjligt efter det interimistiska beslutet slutföra utredningen och fatta det slutliga beslutet om rätten till ersättning.
112 kap. 2 § SFB
För tid till dess att ett ärende har avgjorts får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten besluta i fråga om ersättning från samma myndighet, om
- det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
- det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
- det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen.
Ett beslut enligt första stycket får meddelas även när det står klart att rätt till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.
För att kunna bevilja föräldrapenning genom att fatta ett interimistiskt beslut måste det alltså ta lång tid att utreda ärendet, vara sannolikt att det finns rätt till ersättning och ersättningen ska ha väsentlig betydelse för föräldern. Det kan till exempel ta extra lång tid att utreda 240-dagarsvillkoret när föräldern har arbetat i ett annat EU/EES-land. Om föräldern har ansökt om föräldrapenning varje vecka under en längre period kan det tyda på att ersättningen har väsentlig betydelse för föräldern. Men om föräldern har ansökt om enstaka dagar kan det indikera att ersättningen inte har lika stor betydelse för familjen.
112 kap. 3 § SFB
Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en beslutad ersättning, kan den handläggande myndigheten besluta att ersättningen ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess att ärendet avgjorts.
Om det framkommer att den beviljade föräldrapenningen sannolikt är felaktigt beslutad kan det i vissa fall vara lämpligt att fatta ett interimistiskt beslut om att stoppa utbetalningen. Det kan exempelvis vara tillfällen då en felaktig utbetalning är på väg att utföras och utbetalningsdatum ligger nära i tiden. Om det inte finns möjlighet att hinna utreda om grundbeslutet ska ändras eller om annan åtgärd behöver vidtas kan det vara lämpligt att stoppa utbetalningen genom att fatta ett interimistiskt beslut.
Läs mer i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken om interimistiska beslut och beviskrav.
8.2 Begäran av en socialnämnd
11 kap. 17 § SFB
Om en förälder som inte fyllt 18 år har rätt till en föräldrapenningsförmån, får Försäkringskassan på begäran av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.
På begäran av en socialnämnd får Försäkringskassan besluta att föräldrapenningen helt eller delvis ska betalas ut till någon annan än föräldern eller till nämnden. Ersättningen ska då användas till förälderns och familjens nytta. Detta gäller under förutsättning att föräldern inte har fyllt 18 år (11 kap. 17 § SFB).
107 kap. 5 § SFB
Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) får retroaktivt beviljad ersättning på begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden.
Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättningsberättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående beloppet överstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte barnbidrag och assistansersättning.
Föräldrapenning som beviljas för retroaktiv tid får på begäran av en socialnämnd betalas ut till nämnden när föräldern har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Betalning till socialnämnden får göras, till den del personen inte har återbetalat biståndet till socialnämnden och det återstående beloppet överstiger 1 000 kronor. Försäkringskassan ska betala ut det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade och dennes familj för eller under den retroaktiva tid som ersättningen avser.
8.3 Intagen på kriminalvårdsanstalt
106 kap. 5 § SFB
Om en kvinna vid tiden för förlossningen är intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får Försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta att den föräldrapenning som kvinnan har rätt till ska betalas ut till föreståndaren att användas för kvinnans och barnets nytta.
Det finns även en särskild bestämmelse om utbetalning till en kvinna som vid tiden för förlossningen är intagen på kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Försäkringskassan får då på begäran av föreståndaren för inrättningen besluta att den föräldrapenning som kvinnan har rätt till ska betalas ut till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.
8.4 Väsentlig risk för försening
11 § FL
Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen.
När det finns risk för väsentlig försening i ett ärende ska Försäkringskassan meddela den enskilde och förklara vad som har hänt och varför det inte är möjligt att fatta beslut som planerat eller inom rimlig tid.
Läs mer om utbetalning i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar. Läs också om väsentlig risk för försening i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
8.5 Återställa dagar med föräldrapenning
Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2022 ref. 34 prövat frågan om när felaktigt utbetalda föräldrapenningdagar ska återställas. Med återställas menas att den försäkrade får tillbaka rätten till ersättningsdagar och att förmånshistoriken korrigeras.
Av HFD:s avgörande framgår att Försäkringskassan enbart ska korrigera förmånshistorik när den försäkrade har fått ett beslut om återkrav enligt 108 kap. 2 § SFB. Och det är bara aktuellt att korrigera förmånshistoriken när återkravet beror på att personen inte har haft rätt till ersättning. Förmånshistoriken ska däremot inte korrigeras när personen har haft rätt till ersättning men ersättning betalats ut med för högt belopp.
Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade är återbetalningsskyldig, men i beslutet beviljar eftergift med hela beloppet ska heller inga ersättningsdagar återställas.
Om kravet på återbetalning bara delvis efterges, måste det belopp som finns kvar att återbetala efter eftergiften räknas om till ersättningsdagar enligt en särskild metod.
- I Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:16) Återställande av ersättningsdagar vid felaktig utbetalning av dagersättning går att läsa mer om vad som gäller vid återställande av dagar.
- Den särskilda metoden för att räkna om beloppen vid eftergift till ersättningsdagar finns i Metod för omräkning vid delvis eftergift.