4 Ersättningsnivåer
Föräldrapenning kan betalas ut på tre olika nivåer. I avsnitt 4.1 förklaras de olika nivåerna och i avsnitt 4.2 förklaras för vilken tid de olika ersättningsnivåerna kan betalas ut.
4.1 Föräldrapenningens ersättningsnivåer
Tre olika nivåer är aktuella för föräldrapenningen:
- sjukpenningnivå
- grundnivå
- lägstanivå.
4.1.1 Sjukpenningnivå
2 kap. 16 § SFB Med familjehemsförälder avses i denna balk den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet.
12 kap. 25 § SFB När föräldrapenning ska lämnas på sjukpenningnivån ska ersättningen beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25, 26 och 28 kap., med undantag av bestämmelserna i 25 kap. 5 § om bortseende från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete överstigande 10,0 prisbasbelopp, 26 kap. 19–22 §§ om beräkning i vissa fall, 28 kap. 7 § 2 om beräkningsunderlaget för sjukpenning på fortsättningsnivån, och 28 kap. 12–18 §§ om arbetstidsberäknad sjukpenning.
12 kap. 26 § SFB Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på sjukpenningnivån ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 10 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.
Föräldrapenning på sjukpenningnivå är en arbetsbaserad förmån (6 kap. 6 § SFB). Föräldrapenning per dag på sjukpenningnivå är 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst (SGI multiplicerad med talet 0,97 delat med 365 dagar (12 kap. 25 § jämfört med 28 kap. 7 och 10 §§ SFB)).
Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på sjukpenningnivå ska det vid beräkningen av SGI bortses från inkomster av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger 10 gånger prisbasbeloppet. När inkomsterna överstiger detta tak ska i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete (12 kap. 26 § SFB).
Om en persons SGI består både av familjehemsersättning och inkomst från någon annan anställning ska årsarbetstiden beräknas bara på arbetstiden i den andra anställningen. Om personen enbart har inkomst av arbete som familjehemsförälder registreras årsarbetstiden till 365 dagar.
Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat i dom den 22 januari 2019 i mål nr 228–18 att om en person har både familjehemsersättning och inkomst från annat arbete ska Försäkringskassan helt bortse från familjehemsersättningen i beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 38 § SFB. Motsvarande regel finns för föräldrapenning i 12 kap. 31 § SFB. Domen gäller alltså även för beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivå.
I SFB avses med familjehemsförälder en person som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem. Inom socialtjänsten avses med familjehem däremot ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn. Det innebär att familjehemsförälder i SFB har en vidare betydelse än familjehem inom socialtjänsten. Vid en vårdnadsöverflyttning till familjehemmet blir familjehemsföräldrarna särskilt förordnade vårdnadshavare. Då upphör socialnämndens familjehemsplaceringen. En särskilt förordnad vårdnadshavare har fortfarande tagit emot ett barn i sitt hem och ska därför ses som familjehemsförälder enligt 2 kap. 16 § SFB. Det innebär att om ersättningen till en särskilt tillförordnad vårdnadshavare ingår i hens SGI ska man bortse från den delen vid utbetalning av föräldrapenning.
Om uppdraget som familjehemsförälder upphör och föräldern omfattas av SGI-skydd är bestämmelsen i 12 kap. 31 § SFB inte aktuell.
En utförlig beskrivning av SGI-reglerna finns i vägledning (2004:5) Sjuk-penninggrundande inkomst och årsarbetstid.
4.1.2 Grundnivå
12 kap. 23 § SFB Föräldrapenning på grundnivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning enligt 5 kap. 9 § 1 eller arbetsbaserad föräldrapenning enligt 6 kap. 6 § 2. För hel föräldrapenning är grundnivån 250 kronor om dagen.
Föräldrapenning på grundnivå är en arbetsbaserad förmån för en förälder som uppfyller 240-dagarsvillkoret. För en förälder som inte uppfyller 240-dagarsvillkoret är föräldra-penning på grundnivån en bosättningsbaserad förmån (5 kap. 9 § 1 och 6 kap. 6 § 2 SFB). Regler om 240-dagarsvillkoret beskrivs i avsnitt 4.3.1 och 4.3.2.
Hel föräldrapenning på grundnivån är 250 kronor per dag (12 kap. 23 § SFB). Grundnivån blir aktuell för den som inte har rätt till SGI och för den som har en SGI som ger en lägre föräldrapenning än 250 kronor per dag. Föräldrapenning med 250 kronor per dag motsvarar en årsinkomst på 117 590 kronor.
117 590 kronor x 80 % = 94 072 kronor 94 072 kronor x 97 % = 91 250 kronor 91 250 kronor/365 dagar = 250 kronor per dag
Före den 1 januari 2016 är hel föräldrapenning på grundnivån 225 kronor per dag och motsvarar då en årsinkomst på 106 000 kronor.
4.1.3 Lägstanivå
12 kap. 24 § SFB Föräldrapenning på lägstanivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning enligt 5 kap. 9 § 1 och avser tid då föräldrapenning inte får lämnas på sjukpenningnivån eller grundnivån. För hel föräldrapenning är lägstanivån 180 kronor om dagen.
Föräldrapenning på lägstanivån är en bosättningsbaserad förmån (5 kap. 9 § 1 SFB). Hel föräldrapenning på lägstanivån är 180 kronor per dag (12 kap. 24 § andra stycket SFB).
4.2 Barn födda 2013 och tidigare
Av de totalt 480 föräldrapenningdagarna betalas 390 dagar ut på sjukpenningnivån eller grundnivån. Resterande 90 dagar betalas ut på lägstanivån oberoende av vilken SGI föräldern har. (12 kap. 21–23, 35–37, 39 och 41 §§ SFB).
De första 180 föräldrapenningdagarna för barnet räknas alltid av från de dagar som betalas ut på sjukpenningnivå eller grundnivå (12 kap. 35 § SFB).
När de 180 första föräldrapenningdagarna för barnet har tagits ut kan föräldrarna få för-äldrapenning på sjukpenningnivå under 210 dagar. Om föräldern inte har någon SGI eller en SGI som ger en föräldrapenning under 250 kronor, så får hen föräldrapenning på grundnivån (12 kap. 39–41 §§ SFB).
Före den 1 januari 2016 betalas föräldrapenning ut på grundnivån om föräldern inte har någon SGI eller en SGI som ger en föräldrapenning under 225 kronor.
Föräldrapenningdagar på sjukpenningnivån eller grundnivån kan varvas med dagar på lägstanivå från och med den 181:e föräldrapenningdagen.
De 90 dagar som föräldern inte kan avstå till den andra föräldern ingår i dagarna på sjukpenningnivå eller på grundnivå (12 kap. 17 § SFB).
För barn födda före den 1 januari 2016 är det 60 dagar som är reserverade för respektive vårdnadshavare. Det gäller också vid adoption där föräldern fått barnet i sin vård före den 1 januari 2016. Dessa 60 dagar ingår i dagarna på sjukpenningnivå eller på grundnivå.
4.2.1 Föräldrapenning för de första 180 dagarna och 240-dagarsvillkoret
12 kap. 35 § SFB Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt följande:
- Föräldrapenning lämnas på sjukpenningnivån, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3 och under hela den tiden skulle ha haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning (240-dagarsvillkoret).
- Om förutsättningarna i 1 inte är uppfyllda eller hel föräldrapenning på sjukpenningnivån i annat fall inte överstiger 250 kronor om dagen, lämnas föräldrapenning på grundnivån.
Det finns ett särskilt kvalifikationskrav för de första 180 dagarna med föräldrapenning. Kravet är att föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse, eller den beräknade tidpunkten för födelsen, har varit försäkrad för en sjukpenning och under hela tiden skulle haft rätt till sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning (240-dagarsvillkoret). Om kravet inte är uppfyllt eller om hel föräldrapenning på sjuk-penningnivå för föräldern är lägre än 250 kronor, får föräldern föräldrapenning på grundnivå (12 kap. 35 § p.1 SFB).
Före den 1 januari 2016 får föräldern föräldrapenning på grundnivå om hen inte uppfyller kravet eller om hel föräldrapenning på sjukpenningnivå är lägre än 225 kronor.
När Försäkringskassan bedömer om 240-dagarsvillkoret är uppfyllt ska Försäkrings-kassan utgå från den tidpunkt som är mest fördelaktigt för föräldern, den beräknade tidpunkten för födelsen eller faktiskt datum för födelsen.
Frida börjar förvärvsarbeta den 1 april 2018 och hennes SGI fastställs från och med samma datum till 260 000 kronor. Barnets födelse är beräknad till den 23 november 2018. Det innebär att 240:e dagen före beräknad förlossning är den 28 mars 2018. Frida uppfyller inte 240-dagarsvillkoret utifrån beräknad förlossning. Men barnet föds först den 30 november 2018 och den 240:e dagen före barnets födelse är den 4 april 2018. Hon uppfyller därmed 240-dagarsvillkoret och kan få föräldrapenning på sjukpenningnivå för de första 180 dagarna.
4.2.2 Beräkning av föräldrapenning
12 kap. 25 § SFB När föräldrapenning ska lämnas på sjukpenningnivån ska ersättningen beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25, 26 och 28 kap., med undantag av bestämmelserna i
- 25 kap. 5 § om bortseende från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete överstigande 10,0 prisbasbelopp,
- 26 kap. 19–22 §§ om beräkning i vissa fall,
- 28 kap. 7 § p. 2 om beräkningsunderlaget för sjukpenning på fortsättningsnivån, och
- 28 kap. 12–18 §§ om arbetstidsberäknad sjukpenning.
28 kap. 7 § p. 1 SFB
- Den försäkrades sjukpenning ska beräknas på ett underlag (beräkningsunderlag) som för sjukpenning på normalnivån motsvarar 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97.
Föräldrapenning ska beräknas på inkomster upp till 10 prisbasbelopp. För att beräkna om föräldern uppfyller 240-dagarsvillkoret ska förälderns inkomst först multipliceras med talet 0,97 och därefter multipliceras med 80 procent och sedan divideras med 365 för att få fram förälderns sjukpenning per dag.
Föräldern måste ha haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägsta nivån för föräldrapenning enligt 24 §, dvs. en sjukpenning på minst 181 kronor (SGI:n måste alltså ha varit minst 85 000 kronor).
85 000 x 0,97 = 82 450 kronor 82 450 x 80 % = 65 960 kronor 65 960 / 365 = 180,71 kronor per dag (avrundas uppåt till 181 kronor)
Om föräldern inte uppfyller 240-dagarsvillkoret får hen under de 180 första dagarna föräldrapenning på grundnivå, det vill säga 250 kronor per dag (12 kap. 23 och 35 §§ SFB).
Mårten och Kristina är föräldrar till Linus. Både Mårten och Kristina är fast anställda och försäkrade för såväl arbets- som bosättningsbaserade förmåner. Mårten har varit anställd i två månader när Linus föds och hans SGI fastställs till 180 000 kronor. Kristina har varit anställd i två år och hennes SGI fastställs till 220 000 kronor. Kristina uppfyller 240-dagarsvillkoret, men Mårten gör det inte. Mårten och Kristina delar på föräldrapenningen och är lediga varannan vecka. Under de 180 första föräldrapenningdagarna kan Kristina få ersättning utifrån sin SGI, medan Mårten bara kan få ersättning på grundnivån med 250 kronor per dag. Från och med den 181: a föräldrapenningdagen kan båda få ersättning utifrån sin SGI.
Föräldrapenning på grundnivå är en bosättningsbaserad förmån för en förälder som inte uppfyller 240-dagarsvillkoret (12 kap. 35 § SFB). Detta innebär att en förälder som bara är försäkrad för arbetsbaserade förmåner måste uppfylla 240-dagarsvillkoret för att kunna få någon ersättning över huvud taget under de första 180 dagarna.
Ivan är förälder till dottern Elena som är bosatt i Sverige. Elena är född den 1 februari 2017. Ivan är bosatt i Ryssland och arbetar i Sverige sedan den 1 november 2016. Dessförinnan arbetade han i Ryssland. Hans anställning i Sverige kommer att pågå till och med den 30 juni 2017, därefter kommer han att återvända till Ryssland. Ivan är enbart försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Hans SGI är fastställd till 200 000 kronor sedan den 1 november 2008. Ivan begär föräldrapenning från och med den 15 maj 2017. De första 180 dagarna med föräldrapenning är inte uttagna för barnet. Ivan uppfyller inte 240-dagarsvillkoret eftersom han inte är försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån den 6 juni 2016. Ivan är enbart försäkrad för arbetsbaserade förmåner och uppfyller inte 240-dagarsvillkoret. Han har inte rätt till föräldrapenning eftersom grundnivån i hans fall blir en bosättningsbaserad förmån för vilken han inte är försäkrad. För att Ivan ska kunna få arbetsbaserad föräldrapenning måste 180 dagar med föräldrapenning först ha tagits ut av den andra föräldern
4.3 Perioder med utländska inkomster
Avsnittet handlar om att föräldrar i vissa fall kan tillgodoräkna sig inkomst som de har haft i ett annat land, för att uppfylla bland annat 240-dagarsvillkoret.
4.3.1 De unionsrättsliga regelverken är tillämpliga
När en förälder kommer från ett annat medlemsland och omfattas av förordning 883/2004 eller 1408/71, kan försäkringsperioder och inkomster i det landet ligga till grund för bedömningen av om föräldern uppfyller 240-dagarsvillkoret enligt 12 kap. 35 § SFB. Det beror på att sammanläggningsprincipen i förordning 883/2004 eller 1408/71 ska tillämpas.
Läs mer om sammanläggningsprincipen i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har tolkat bestämmelsen om sammanläggning i förhållande till 240-dagarsvillkoret.
Ett avgörande i EU-domstolen (C-257/10 Bergström) handlade om en kvinna som hade varit bosatt och arbetat i Schweiz. Efter att kvinnan hade fött barn flyttade hela familjen från Schweiz till Sverige, där barnets andra förälder började arbeta. Kvinnan började dock inte arbeta i Sverige, utan tog i stället hand om barnet. Eftersom hon hade slutat arbeta och var bosatt i Sverige kom hon att omfattas av svensk lagstiftning enligt reglerna i förordningen om bosättningslandets lag som tillämplig lagstiftning. Några månader efter att familjen flyttade till Sverige ansökte kvinnan om föräldrapenning. Försäkringskassan avslog ansökan om föräldrapenning på sjukpenningnivå på grund av att kvinnan aldrig hade arbetat i Sverige. Kvinnan överklagade beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som vände sig till EU-domstolen med frågor om hennes tidigare arbete i Schweiz kunde ge rätt till inkomstbaserad föräldrapenning, och hur denna i så fall skulle beräknas. EU-domstolen svarade att när nationell lagstiftning kräver att den sökande har fullgjort försäkringsperioder eller anställningsperioder för att hen ska få rätt till föräldrapenning måste man beakta perioder som har fullgjorts i sin helhet i det andra landet. När storleken på förmånen bestäms ska beloppet beräknas med hänsyn till inkomsten i Sverige för en person vars yrkeserfarenhet och yrkeskvalifikationer är jämförbara med sökandens och som utför ett förvärvsarbete som är jämförbart med sökandens i det medlemsland där ansökan lämnas in s.k. jämförelseinkomst. EU-domstolen ansåg att 240-dagarsvillkoret för föräldrapenning måste tolkas så för att överensstämma med principerna om sammanläggning och likabehandling i EU-förordningen. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade utifrån EU-domstolens svar att eftersom sökanden hade arbetat i Schweiz minst 240 dagar i följd före barnets födelse och det inte varit ifrågasatt att hennes inkomst där åtminstone motsvarade den nivå som krävs för att vara försäkrad för sjukpenning över lägstanivå, ansågs hon ha fullgjort kvalifikationstiden för rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå. Kvinnans föräldrapenning skulle baseras på en SGI som fastställdes utifrån arbetet i Schweiz enligt principerna i EU-domstolens dom. Man skulle också använda SGI-skyddsreglerna (HFD 2012 ref. 44 I).
Domen innebär att 240-dagarsvillkoret kan uppfyllas genom att hela eller delar av kvalifikationstiden har fullgjorts i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Det framgår av praxis från EU-domstolen att 240-dagarsvillkoret även kan uppfyllas genom arbete i EU:s institutioner.
Två avgöranden från EU-domstolen (C-137/04, Rockler och C-185/04, Öberg) handlade om huruvida anställda vid EU:s institutioner kunde tillgodoräkna sig perioder av arbete för att nå upp till 240-dagarsvillkoret. Anställda vid EU:s institutioner som är anslutna till EU:s sjukförsäkringssystem omfattas inte av någon nationell lagstiftning om social trygghet. De omfattas därför inte av förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 och förordningens regler om sammanläggning av försäkringsperioder kan inte tillämpas. EU-domstolen konstaterade att dessa personer dock är migrerade arbetstagare och räknas liksom andra unionsmedborgare som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 EUF, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-domstolen svarade därför att man ska räkna med den period som en arbetstagare har omfattats av EU:s sjukförsäkringssystem när man tillämpar 240-dagarsvillkoret
Det kan bli aktuellt att beakta SGI-skyddsregler vid bedömningen av om 240-dagars-villkoret är uppfyllt för en person i en gränsöverskridande situation.
Ett avgörande från nuvarande HFD (RÅ 2001 ref. 77) handlade om en kvinna som flyttat från Norge till Sverige för att börja en anställning här. I samband med flytten gjorde hon avbrott i sitt arbete under cirka två och en halv månad, i väntan på förskoleplats. När hennes andra barn sedan föddes uppkom frågan om storleken på föräldrapenningen, eftersom hon under perioden om 240 dagar före den beräknade födelsen hade gjort avbrott i arbetet. HFD ansåg att även om föräldern inte har arbetat under hela den sammanlagda perioden på 240 dagar, måste SGI-skyddsreglerna gälla för att uppfylla EU-rättens krav på likabehandling. Skyddsreglerna gällde därför på samma sätt som för en person som i Sverige har fått en SGI och avbryter sitt arbete. Eftersom hon hade avbrutit sitt arbete kortare tid än vad som gällde enligt SGI-skyddsreglerna, ansågs hon ha haft ett obrutet försäkringsskydd på en nivå som låg över garantinivån. På det sättet uppfyllde hon 240-dagarsvillkoret och hade därför rätt till föräldrapenning på sjuk-penningnivå
4.3.2 Ett avtal om social trygghet är tillämpligt
Det finns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder i avtal som gör att en person kan ha rätt att räkna samman försäkringsperioder i något av dessa länder för att uppfylla 240-dagarsvillkoret. Det gäller Marocko, Turkiet, Israel, Kap Verde, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Föräldrapenningens storlek kan dock i dessa fall endast fastställas utifrån inkomst som personen haft i Sverige.
Läs mer om avtalens bestämmelser för föräldraförsäkring i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
Biståndsarbetare
12 kap. 38 § SFB För en förälder som anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8 §§, ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 240-dagarsvillkoret i 35 § 1 är uppfyllt. Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 26 kap. 22 a § anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning.
Med biståndsarbetare menas den som är anställd av
- ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund
- en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Personen räknas som biståndsarbetare när hen lämnar landet för att arbeta åt en sådan organisation.
Vid utredning av 240-dagarsvillkoret för biståndsarbetare ska tiden för utlandsvistelsen inte räknas med. Detta gäller under förutsättning att utlandstjänstgöringen varat i högst fem år.
Göran arbetar åt svenska kyrkan i Sverige. Hans SGI fastställdes den 1 februari 2014 till 200 000 kronor. Göran får i uppdrag att arbeta i Afrika som biståndsarbetare under fyra år. Han vistas i Afrika mellan den 1 augusti 2015 och den 31 augusti 2019. Görans SGI fastställs till 270 000 kronor från och med den 1 september 2019. Han begär föräldrapenning från med den 15 november 2019 för ett barn som är fött den 11 oktober 2019. Göran uppfyller 240-dagarsvillkoret eftersom han var försäkrad dels för sjuk-penning över lägstanivån i 200 dagar innan han reste utomlands för att arbeta, dels under 40 dagar efter återkomsten. Tiden som Göran har arbetat i Afrika ska inte räknas med eftersom han då har arbetat som biståndsarbetare.
4.4 Innan barnet fyller fyra år
Av de totalt 480 föräldrapenningdagarna är 390 dagar på sjukpenningnivån eller grundnivån. Resterande 90 dagar är på lägstanivån. (12 kap. 21–23, 35–37, 39 och 41 §§ SFB). Har föräldrarna gemensam vårdnad om barnet fördelas dagarna, så föräldrarna får 195 dagar var på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå (12 kap. 15 § SFB).
De första 180 dagarna räknas alltid av från antalet dagar som betalas ut på sjuk-penningnivå eller grundnivå (12 kap. 35 § SFB).
När de 180 första föräldrapenningdagarna för barnet har tagits ut kan föräldrarna få för-äldrapenning på sjukpenningnivå under 210 dagar. Om föräldern inte har någon SGI eller en SGI som ger en föräldrapenning under 250 kronor, så får hen föräldrapenning på grundnivån (12 kap. 39–41 §§ SFB).
Före den 1 januari 2016 betalas föräldrapenning ut på grundnivån om föräldern inte har någon SGI eller en SGI som ger en föräldrapenning under 225 kronor.
Föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå eller grundnivå kan varvas med dagar på lägstanivå från och med den 181:e dagen.
De 90 dagar som föräldern inte kan avstå till den andra föräldern, ingår i dagarna på sjukpenningnivå eller på grundnivå, se mer om avstående i avsnitt 6.5.
För barn födda, eller vid adoption där föräldern fått barnet i sin vård, före den 1 januari 2016 är det 60 dagar som är reserverade för respektive vårdnadshavare. Dessa 60 dagar ingår i dagarna på sjukpenningnivå eller på grundnivå.
4.5 När barnet fyller fyra år
12 kap. 41 a § SFB Bestämmelserna i 35–41 §§ gäller inte för föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt. För sådan tid tillämpas i stället 41 b–41 h §§.
När barnet fyller fyra år har föräldrarna inte rätt att spara fler än 96 dagar. De dagar som sparas kan i första hand tas ut på sjukpenningnivå eller grundnivå. Det är bara föräldrar som inte har några dagar kvar på sjukpenning eller grundnivå som kan få behålla dagar på lägstanivå. Vid fyrårsgränsen fördelas dagarna proportionellt mellan föräldrarna, det vill säga utifrån hur många dagar som respektive förälder hade kvar strax före barnet fyllde fyra år, se mer om detta i avsnitt 6.5.1.
När barnet har fyllt fyra år gäller inte 240-dagarsvilkoret för föräldrapenning på sjuk-penningnivå. Det innebär att det då inte finns några regler som begränsar uttaget för de första 180 dagarna (12 kap. 41 a § SFB).
4.6 Föräldrapenning för de första 180 dagarna och 240-dagarsvillkoret
Detta avsnitt beskriver regler gällande barn födda 2014 och senare.
4.6.1 Innan barnet har fyllt fyra år
För tid innan barnet har fyllt fyra år gäller samma bestämmelser som för barn födda 2013 och tidigare, se avsnitt 4.2.
4.6.2 När barnet fyller fyra år
12 kap. 41 a § SFB Bestämmelserna i 35–41 §§ gäller inte för föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt. För sådan tid tillämpas i stället 41 b–41 h §§.
240-dagarsvillkoret ska inte tillämpas för tid efter barnet fyllt fyra år. För att en förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning ska kunna få ersättning på sjuk-penningnivå efter barnet fyllt fyra år, räcker det om föräldern är försäkrad för sjuk-penning och har en sjukpenninggrundande inkomst under ersättningsperioden. Det innebär att det efter barnet fyllt fyra år inte finns något krav på att föräldern ska ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse (prop. 2013/14:4 s. 76).
Ivan är förälder till dottern Elena som är bosatt i Sverige. Elena är född den 1 februari 2014. Ivan är bosatt i Ryssland och arbetar i Sverige sedan den 1 november 2017. Dessförinnan arbetade han i Ryssland. Hans anställning i Sverige ska pågå till och med den 30 juni 2018. Därefter ska han återvända till Ryssland. Ivan är enbart försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Hans SGI är fastställd till 200 000 kronor sedan den 1 november 2017. Ivan begär föräldrapenning från och med den 15 maj 2018. De första 180 dagarna med föräldrapenning är inte uttagna för barnet. Ivan uppfyller inte 240-dagarsvillkoret, eftersom han inte var försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån den 1 juni 2013. Men eftersom Elena har fyllt fyra år när han begär föräldrapenning den 15 maj 2018, behöver han inte uppfylla 240-dagarsvillkoret. Ivan har därför rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå.
4.7 Särskild beräkningsgrund
12 kap. 27 § SFB Om en förälders sjukpenninggrundande inkomst har sänkts sedan den tid som avses i 26 kap. 15 § (SGI-skyddad tid för föräldraledighet) har gått ut, ska föräldrapenningen till dess att barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av
- den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde, eller
- den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder. Första stycket gäller all föräldrapenning som lämnas till föräldern, när han eller hon avstår från förvärvsarbete för vård av barn under den tid som anges där. Skulle den sjukpenninggrundande inkomsten som gällde innan sänkningen skedde ha överstigit 10,0 prisbasbelopp, om inkomsten alltjämt hade beräknats utan begränsningen i 25 kap. 5 § andra stycket första meningen, tillämpas det beräkningssätt som anges i 26 §.
Särskild beräkningsgrund innebär att föräldrapenningen beräknas på någon av följande grunder:
- den SGI som gällde innan sänkningen skedde
- den högre inkomst som föräldern fått enligt ett nytt löneavtal.
Försäkringskassan fastställer en särskild beräkningsgrund för en förälder som har fått sin SGI sänkt efter barnets ettårsdag. Föräldern får all föräldrapenning baserad på den särskilda beräkningsgrunden fram till dess att barnet fyller två år. Det innebär att den högre ersättning som den särskilda beräkningsgrunden ger, även betalas ut om föräldern tar hand om ett annat barn än det som har gett upphov till den särskilda beräkningsgrunden.
Särskild beräkningsgrund är ett skydd för den som inte längre kan skydda sin SGI genom att vara helt eller delvis föräldraledig. Om förälderns SGI har sänkts på, eller efter, barnets ettårsdag ska alltså inkomsten före sänkningen användas för beräkning av föräldrapenning.
När dottern Signe föds är Anders SGI 360 000 kronor. Han har fortfarande samma SGI när Signe fyller ett år. Anders får ett nytt arbete när Signe är ett år och två månader och hans SGI sänks till 280 000 kronor. Anders ansöker sedan om föräldrapenning. Eftersom Anders SGI sänktes efter Signes ettårsdag, men innan Signe fyller två år, kan hans föräldrapenning beräknas enligt den SGI som gällde innan inkomstsänkningen. Den särskilda beräkningsgrunden blir därför 360 000 kronor och gäller fram till dagen innan Signe fyller två år.
En förälder som helt avbryter sin föräldraledighet innan barnet har fyllt ett år omfattas inte av reglerna för särskild beräkningsgrund, utan ska få sin föräldrapenning beräknad utifrån de vanliga reglerna om SGI (12 kap. 25 § SFB).
Sanjas SGI är 275 000 kronor vid sonen Stefans födelse. Hon är föräldraledig under sex månader och börjar därefter en heltidsanställning med en lägre inkomst. Hennes SGI fastställs då till 240 000 kronor. När Stefan är ett år och tre månader ansöker Sanja om föräldrapenning. Eftersom Sanjas SGI sänktes innan sonen fyllde ett år så har hon inte rätt till särskild beräkningsgrund. Hennes föräldrapenning beräknas i stället enligt hennes nuvarande SGI, alltså 240 000 kronor. Sanja går därefter tillbaka till sitt arbete men arbetar 80 procent i stället för heltid. Hon tar inte ut föräldrapenning på resterande 20 procent. Hennes SGI sänks därmed igen och blir nu 200 000 kronor. När Stefan är ett år och nio månader ansöker Sanja om föräldraledighet igen. Eftersom Sanjas SGI har sänkts efter att Stefan fyllt ett år men inte två år har hon rätt till en särskild beräkningsgrund. Den särskilda beräkningsgrunden är alltså 240 000 kronor (dvs. den SGI som hon hade innan den sänktes till 200 000 kronor). Sanja kan få föräldrapenning på sin särskilda beräkningsgrund fram till dagen innan Stefan fyller två år.
12 kap. 28 § SFB För en förälder som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomst som föräldrapenningen beräknas på enligt 27 § räknas om på sätt som anges i 26 kap. 28–30 §§ och 31 § första stycket.
När en förälder helt eller delvis saknar anställning ska den SGI som föräldrapenningen beräknas på, räknas om med hjälp av konsumentprisindex (KPI) (12 kap. 28 § SFB).
12 kap. 29 § SFB Om en förälder är gravid på nytt innan ett barn har uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, ska föräldrapenning för föräldrarna även fortsättningsvis beräknas på det sätt som anges i 27 och 28 §§. Det som anges i första stycket gäller även vid adoption av ett barn som sker högst två år och sex månader efter det att det föregående barnet har fötts eller adopterats.
Den särskilda beräkningsgrunden ska också användas om en person blir gravid på nytt innan barnet är, eller skulle ha varit, ett år och nio månader. Det förutsätter fortfarande att SGI:n har sänkts på eller efter det senaste barnets ettårsdag. Bestämmelsen kan alltså endast tillämpas då det finns eller skulle ha funnits åtminstone ett tidigare barn i familjen.
Uttrycket ”skulle ha varit” innebär att även den som fött ett barn som dött efter 22:e graviditetsveckan kan omfattas av särskild beräkningsgrund.
Sanjas SGI är 275 000 kronor vid sonen Stefans födelse. Hon är föräldraledig under sex månader och börjar därefter en heltidsanställning med en lägre inkomst. Sanjas SGI fastställs till 240 000 kronor. När Stefan är ett år och tre månader ansöker Sanja om föräldrapenning. Eftersom Sanjas SGI sänktes innan sonen fyllde ett år omfattas hon inte av reglerna om särskild beräkningsgrund, så föräldrapenningen ska beräknas enligt hennes SGI på 240 000 kronor. Sanja blir gravid på nytt innan Stefan har fyllt ett år och nio månader. Hon har avslutat föräldraledigheten och arbetar deltid så hennes SGI är nu 180 000 kronor. Men Sanjas föräldrapenning beräknas på 240 000 kronor, eftersom hon blivit gravid innan Stefan fyllt ett år och nio månader
Sanjas föräldrapenning beräknas alltså enligt särskild beräkningsgrund, eftersom hon har blivit gravid innan det tidigare barnet fyllt ett år och nio månader. Föräldrapenning betalas då ut enligt den särskilda beräkningsgrunden till dess att det väntade barnet fyller två år. Det gäller även för dagar då Sanja tar ut föräldrapenning för Stefan.
Kelly har en SGI på 300 000 kronor när hennes dotter Maya föds 1 mars 2016. Den 1 april 2017 byter Kelly tjänst och hennes inkomst sänks till 275 000 kronor. Maya är då ett år och en månad. Kelly får sin föräldrapenning beräknad på 300 000 kronor eftersom hennes SGI sänktes efter Mayas ettårsdag. När Kelly blir gravid på nytt innan Maya är ett år och nio månader får hon behålla sin särskilda beräkningsgrund (300 000 kronor) till och med dagen innan det nya barnets tvåårsdag. Kellys son Daniel föds den 1 augusti 2018 men avlider dessvärre den 1 december samma år. I och med att Daniel avlider har Kelly inte längre ett barn under två år, och uppfyller därmed inte längre kraven för att ha rätt till en särskild beräkningsgrund. Kelly blir gravid igen i september 2019 med en beräknad födsel den 9 juni 2020. Eftersom Kelly är gravid på nytt innan Daniel (som avled) skulle ha varit ett år och nio månader så har Kelly återigen rätt till särskild beräkningsgrund (300 000 kr). Hon har alltså rätt till föräldrapenning enligt sin särskilda beräkningsgrund från det att hon blir gravid till och med dagen innan det nya barnets tvåårsdag
När en förälder fött ett barn som avlidit efter 22:a graviditetsveckan och föräldern sedan blir gravid på nytt, ska den särskilda beräkningsgrunden baseras på den SGI som var aktuell när det avlidna barnet skulle ha fyllt ett år. Även i detta fall gäller den särskilda beräkningsgrunden fram till dagen innan det nya barnet har fyllt två år. (12 kap. 27 § andra stycket SFB)
4.7.1 Adoption
Den särskilda beräkningsgrunden gäller även när någon adopterar ett barn högst två år och sex månader efter att hen fött eller adopterat ett tidigare barn (12 kap. 29 § andra stycket SFB). Observera att för att kunna tillämpa särskild beräkningsgrund för en registrerad partner krävs att personen är förälder till barnet genom adoption eller att föräldraskap fastställts med anledning av assisterad befruktning. Detta gäller även likställda föräldrar.
Anna och Helena är registrerade partner och föräldrar till Evelina, som Anna fött den 15 maj 2018. Helena har adopterat Evelina och blev gravid innan Evelina blivit ett år och nio månader. Eftersom både Anna och Helena är föräldrar till Evelina kan föräldrapenning betalas ut till dem båda enligt särskild beräkningsgrund om de båda har fått en sänkt SGI efter Evelinas ettårsdag.
Jonas och Magnus adopterar Nina den 15 maj 2017. Jonas SGI sänks den 17 maj 2019 (dvs. två år och två dagar efter att de fick Nina i sin vård). Han har därför inte rätt till särskild beräkningsgrund. Den 15 juli 2019 adopterar de sonen Frank, vilket är inom 2,5 år efter att de har adopterat Nina. Det innebär att Jonas nu är berättigad att få sin föräldrapenning enligt särskild beräkningsgrund. Detta för att:
- Jonas inkomst har sänkts efter att han har haft Nina i sin vård i ett år och
- Jonas har adopterat Frank inom 2,5 år efter att han har adopterat Nina. Jonas har då rätt att få sin föräldrapenning beräknad enligt särskild beräkningsgrund från den 15 juli 2019, oavsett vilket av barnen han tar ut föräldrapenning för.
Om man blir gravid efter att ha adopterat första barnet gäller 12 kap. 29 § första stycket SFB.
Om man adopterar ett barn efter att ha fött eller adopterat ett barn tidigare gäller 12 kap. 29 § andra stycket SFB.
4.7.2 Särskild beräkningsgrund i förhållande till 240-dagarsvillkoret
240-dagarsvillkoret ska som huvudregel alltid uppfyllas för att föräldern ska kunna få föräldrapenning på sjukpenningnivå. Läs mer under avsnitt 4.2.1 och avsnitt 4.6.
Om föräldern inte har uppfyllt 240-dagarsvillkoret, måste 180 föräldrapenningdagar tas ut för barnet innan föräldern kan få föräldrapenning utifrån sin inkomst. Det innebär alltså att om föräldern har rätt till särskild beräkningsgrund enligt 12 kap. 27 § SFB men inte uppfyller 240-dagarsvillkoret finns det rätt till föräldrapenning enligt den särskilda beräkningsgrunden först när de första 180 dagarna är uttagna för barnet.
Bestämmelsen i 12 kap. 29 § SFB hänvisar till 12 kap. 27 § andra stycket SFB som säger att om det finns en särskild beräkningsgrund så ska föräldrapenning betalas ut enligt denna oavsett vilket barn som föräldern tar ut föräldrapenning för. Observera att det endast gäller under förutsättning att föräldern sedan tidigare antingen har uppfyllt 240-dagarsvillkoret eller har tagit ut 180 föräldrapenningdagar på grundnivå för det tidigare barnet. Däremot behöver föräldern inte uppfylla 240-dagarsvillkoret för det efterföljande barnet.
Orhans SGI sänktes från 400 000 kronor till 300 000 kronor en månad efter att hans dotter Emine fyllt ett år. Orhan ska nu vara föräldraledig och ansöker om föräldrapenning på sjukpenningnivå. Mamma Linda har sedan tidigare tagit ut 160 dagar på sjukpenningnivå för Emine. Orhan uppfyller inte 240-dagarsvillkoret och får därför föräldrapenning på grundnivå för de första 20 dagarna. Efter det har Linda och Orhan tillsammans tagit ut 180 föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå för Emine. Eftersom Orhans SGI sänktes efter att Emine fyllde ett år, men före hon fyllde två, har han rätt till en särskild beräkningsgrund på 400 000 kronor. Orhan har planerat att vara föräldraledig i sex månader och efter att de första 20 dagarna har betalats ut på grundnivå får han resterande dagar enligt sin särskilda beräkningsgrund.
4.7.3 När försäkringen gäller för att rätten till förmån kan härledas från arbete i Sverige
6 kap. 11 § SFB Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 6 § 6 och 8–11 gäller när rätten till en förmån enligt de bestämmelser som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2. Försäkringen för pensioner enligt första stycket gäller också när rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 19 och 20 §§.
I vissa fall kan föräldrapenning betalas ut enligt den särskilda beräkningsgrunden även för ett barn som är fött under en tid då föräldern inte omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet. För arbetsbaserad föräldrapenning kan försäkringen nämligen gälla så länge rätten till förmån kan härledas från ett arbete i Sverige, trots att personen inte längre uppfyller de generella kraven för att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen.
Henrik och Johanna har bott och arbetat i Sverige och haft rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå för sin dotter Elin, som är född den 23 juni 2016. De flyttar den 1 juli 2017 utomlands och omfattas inte längre av svensk socialförsäkring. Johanna blir gravid på nytt innan Elin är ett år och nio månader. Hon föder en son den 6 januari 2018. Den 1 augusti 2018 återkommer familjen till Sverige och samtliga bedöms omfattas av bosättningsbaserade förmåner från och med samma dag. Henrik ansöker om föräldrapenning från och med den 1 augusti 2018. Hans SGI var 277 000 kronor när han flyttade utomlands. Henrik kan få föräldrapenning enligt den särskilda beräkningsgrunden. Det beror på att han är försäkrad för föräldrapenning enligt 6 kap.11 § SFB eftersom han kan härleda en rätt till föräldrapenning från tidigare arbete här och Johanna blev gravid på nytt inom ett år och nio månader