6 Dagar med ersättning

I detta kapitel redogörs för de regler som styr antalet ersättningsdagar för olika situationer.

6.1 Antal ersättningsdagar

När ett barn föds eller adopteras är antalet ersättningsdagar högst 480 sammanlagt för föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet får vardera föräldern hälften av de 480 föräldrapenningdagarna, det vill säga 240 dagar var.

6.1.1 Fördelning mellan föräldrarna

Föräldrapenning kan tas ut i 390 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 90 dagar på lägstanivå. Den ena föräldern har möjlighet att avstå ersättningsdagar till den andra föräldern, se avsnitt 6.5. I vissa situationer kan samtliga dagar tillfalla en av föräldrarna, se avsnitt 6.2.1.

Barn födda från och med 2014

12 kap. 12 § SFB Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första. Om ett barn blir bosatt här i landet under barnets andra levnadsår lämnas föräldrapenning under högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 76 dagar för varje barn utöver det första. Om barnet blir bosatt här i landet efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 38 dagar för varje barn utöver det första. För tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, lämnas föräldrapenning dock under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första.

12 kap. 15 § SFB Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 12 §. Vardera föräldern får då föräldrapenning under hälften av den tid för vilken förmånen enligt 19 § lämnas på sjukpenning- eller grundnivån och hälften av den tid för vilken den lämnas på lägstanivån. Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får han eller hon dock föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Dagarna fördelas så att vardera föräldern har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå under 195 dagar och på lägstanivå under 45 dagar (12 kap. 12 § första stycket och 15 § SFB). En förälder som avstår sin rätt till föräldrapenning till den andra föräldern ska ange på vilken ersättningsnivå som dagarna ska avstås, det vill säga på antingen sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå (12 kap. 17 § tredje stycket SFB).

Exempel

Samir och Saga har gemensam vårdnad om dottern Hedvig. De har 240 dagar var med föräldrapenning, av vilka de var för sig har 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå. Saga vill vara hemma i 240 dagar på sjukpenningnivå. För att hon ska kunna vara det, måste Samir avstå 45 dagar på sjukpenningnivå till henne.

6.1.2 Flerbarnsfödsel eller adoption av flera barn samtidigt

För varje barn som föds eller adopteras utöver det första barnet får föräldrarna ytterligare 180 dagar gemensamt. (12 kap.12 § andra stycket SFB).

De ytterligare dagarna för det andra barnet består av 90 sjukpenningdagar och 90 lägstanivådagar. De dagar som tillkommer för varje barn utöver det andra barnet består av sjukpenningdagar. (12 kap. 12 § och 12 kap. 42–44 §§ SFB samt prop. 1984/85:78 s. 63). Föräldrar som har gemensam vårdnad om barnen har rätt till hälften var av dagarna. Dagarna fördelas jämnt mellan föräldrarna på respektive ersättningsnivå (12 kap. 15 § SFB).

Föräldrapenningdagarna fördelas enligt följande:

Antal barn som föds eller adopteras samtidigt	Antalet dagar på sjuk-penningnivå alternativ grundnivå	Antalet dagar på lägstanivå	Totalt antal dagar
1	390	90	480
2	480	180	660
3	660	180	840
4	840	180	1 020

Om något av barnen dör får föräldrarna behålla de extra dagarna som de får med anledning av flerbarnsfödseln eller adoptionen av flera barn samtidigt. Det finns nämligen ingen regel om att man ska frånta föräldrar dagar i samband med att ett barn avlider. Detsamma gäller om ett barn skulle vara dödfött i samband med flerbarnsfödsel, men bara om barnet dog efter tjugoandra graviditetsveckan, se vidare avsnitt 3.4. För att föräldrarna ska ha rätt till de extra dagarna måste det finnas minst ett barn kvar att ta ut föräldrapenning för.

Om barnet som dör är fött eller adopterat 2013 eller tidigare har föräldrarna rätt att behålla alla dagar, även om ett av de andra barnen fyller 10 år. Om barnet som dör är fött eller adopterat 2014 eller senare har föräldrarna rätt att behålla alla dagar, även om ett av de andra barnen fyller 12 år.

Exempel

Dan och Eva-Lena väntar tvillingar. I samband med förlossningen i graviditets-vecka trettiotvå dör en av tvillingarna. Dan och Eva-Lena får rätt till 660 föräldra-penningdagar att använda för det barn som lever.

Exempel

Annika och Jan adopterade 2012 Maja och Fredrika när flickorna var 4 och 8 år. När Fredrika blir 10 år har Annika och Jan endast tagit ut 500 föräldra-penningdagar. De kan fortfarande ta ut de återstående 160 dagarna för Maja trots att Fredrika har fyllt 10 år.

Flerbarnsfödsel eller adoption av flera barn samtidigt från och med 2014 och fyraårsgränsen

När barnen har fyllt fyra år kan föräldrar få ersättning för ytterligare 36 dagar för varje barn utöver det första (12 kap. 12 § tredje stycket SFB). För dessa dagar gäller samma bestämmelser som för de 96 dagar som kan sparas efter barnet har fyllt fyra år. Det innebär att dagarna i första hand betalas ut på sjukpenningnivå eller grundnivå men att de även kan betalas ut på lägstanivå, om det inte finns några andra dagar kvar (12 kap. 41 f och 46 §§ SFB).

6.2 Vårdnadsförhållanden påverkar rätten till antalet dagar

12 kap. 2 § SFB Rätt till föräldrapenning har en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete. Föräldrapenning lämnas i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Förmånen kan vara bosättningsbaserad enligt 5 kap. eller arbetsbaserad enligt 6 kap.

12 kap. 14 § SFB En förälder som har ensam vårdnad om ett barn får föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

För att en förälder ska ha egen rätt till föräldrapenning krävs att föräldern är försäkrad och vårdnadshavare till barnet. Om föräldern inte är försäkrad i Sverige, alternativt inte är vårdnadshavare till barnet har den ingen egen rätt till dagar med föräldrapenning.

Exempel

Jasmin begär föräldrapenning för sitt barn, men hon är inte försäkrad enligt SFB. Pappa Torben begär också föräldrapenning. Han är försäkrad enligt SFB men är inte vårdnadshavare. Jasmin kan inte få någon föräldrapenning eftersom hon inte är försäkrad. Torben kan inte heller få föräldrapenning eftersom han inte är vårdnadshavare för barnet.

Om vårdnadsförhållandena ändras, fördelas dagarna utifrån de nya förhållandena från och med den dag då ändringen uppkom.

Exempel

Anna och Stefan har en dotter som heter Siv som Anna har ensam vårdnad om. Anna ansöker om föräldrapenning för perioden 1 augusti till 31 december, och hennes ansökan kommer in till Försäkringskassan den 20 augusti. Fram till den 20 september har Anna tagit ut totalt 300 dagar på sjukpenningnivå för Siv. Den 3 oktober blir även Stefan vårdnadshavare för Siv. Anna kan få föräldra-penning fram till 2 oktober. Sedan är resten av föräldrapenningdagarna Stefans. Om Anna däremot skickar in sin ansökan om föräldrapenning för Siv den 15 oktober kan Anna inte få någon föräldrapenning, eftersom hon då inte har kvar några egna dagar med föräldrapenning i och med att Stefan också är vårdnadshavare från och med den 3 oktober. Anna kan bara få föräldrapenning om Stefan avstår dagar till henne.

6.2.1 En förälder kan ha rätt till alla ersättningsdagarna

12 kap. 15 § SFB Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 12 §. Vardera föräldern får då föräldrapenning under hälften av den tid för vilken förmånen enligt 19 § lämnas på sjukpenning- eller grundnivån och hälften av den tid för vilken den lämnas på lägstanivån. Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får han eller hon dock föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

12 kap. 16 § SFB Om en förälder på grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt saknar förmåga att vårda barnet, får den andra föräldern föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

I tre fall kan en av föräldrarna ensam få rätt till samtliga ersättningsdagar:

1. En förälder som ensam har vårdnaden om barnet. (12 kap. 14 § SFB).
2. Om föräldrarna har gemensam vårdnad men endast en av dem har rätt till föräldrapenning, får hen samtliga föräldrapenningdagar. Det gäller när den andra föräldern inte är försäkrad för bosättnings- eller arbetsbaserade förmåner enligt SFB, för ytterligare information se kapitel 2 i denna vägledning.
3. Även om föräldrarna har gemensam vårdnad kan en av föräldrarna få alla ersättningsdagar om en av dem varaktigt saknar förmåga att vårda barnet.

Läs mer

Vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Exempel

Annelie och Christer är föräldrar till Stina. De har gemensam vårdnad om Stina. Christer är försäkrad för både bosättnings- och arbetsbaserade förmåner enligt SFB. Annelie är varken försäkrad för bosättningsbaserade eller arbetsbaserade förmåner. Annelie har inte rätt till föräldrapenning. Christer får därför ensam rätt till samtliga föräldrapenningdagar.

Om en av föräldrarna på grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt inte kan vårda barnet, får den andra föräldern samtliga ersättningsdagar (12 kap. 16 § SFB). Med varaktigt menas att oförmågan ska kvarstå under den tid som föräldrapenningen kan betalas ut. Att föräldern inte kan vårda barnet bör visas genom ett läkarutlåtande som beskriver sjukdomens eller funktionsnedsättningens inverkan på förälderns förmåga att vårda barnet (prop. 1993/94:147 s. 95). Det innebär att föräldern bör lämna in ett läkarintyg för att visa att förmåga att vårda barnet inte finns. I denna situation spelar det alltså inte någon roll om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet (prop. 2008/09:200 s. 418).

Exempel

Karin och Stefan är föräldrar till Linus och de har gemensam vårdnad om barnet. Karin har sjukersättning medan Stefan arbetar. Stefan ansöker om att få samtliga föräldrapenningdagar eftersom han och Karin anser att Karin inte kan vårda Linus. Det medicinska underlaget visar inte Karins oförmåga att vårda Linus fram till hans 12-årsdag. Därför får Karin och Stefan dela lika på dagarna. Det innebär att Stefan endast kan få Karins föräldrapenningdagar om hon avstår dem till Stefan. Karin kan avstå alla dagar utom 90 dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå.

6.2.2 En förälder får rätt till föräldrapenning vid ett senare tillfälle

Huvudprincipen är att föräldrapenning lämnas under 480 dagar sammanlagt för föräldrarna (12 kap. 12 § första stycket SFB). Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tiden, det vill säga 240 dagar. Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får hen föräldra-penning för alla dagarna (12 kap. 15 § SFB).

Om vårdnadsförhållandena ändras innan samtliga dagar har tagits ut, bedömer man möjligheterna att avstå rätten till föräldrapenning utifrån de nya förhållandena. Det är lämpligt att fördelningen av de återstående dagarna görs med utgångspunkt från det antal dagar som respektive förälder faktiskt har tagit ut (prop. 1993/94:147 s. 95). Det innebär exempelvis att om en förälder får vårdnaden om ett barn vid ett senare tillfälle än den första föräldern, så får föräldern rätt till hälften av det ursprungliga antalet dagar som kunde betalas ut för barnet. I de flesta fall blir det 240 dagar. Den föräldrapenning som redan har betalats ut räknas i första hand av från den förälder som fått den, men om dagarna inte räcker till räknas den även av från den andra förälderns dagar.

Om vårdnadsförhållandena ändras och den ena föräldern tidigare har avstått dagar till den andra föräldern är det lämpligt att utreda om avståendet fortfarande är aktuellt.

Exempel

Petra har tidigare varit ensam vårdnadshavare för sonen Rikard. Hon har tagit ut föräldrapenning i 200 dagar på sjukpenningnivå och hon har avstått 100 dagar till Rikards pappa Håkan. Han har tagit ut föräldrapenning på sjukpenningnivå i 40 dagar. Därefter får Petra och Håkan gemensam vårdnad om Rikard. Då har de rätt att ta ut föräldrapenning tills de har tagit ut 240 dagar var. Men Petra har redan tagit ut 200 dagar och avstått 100 dagar till Håkan. Därför har hon inga dagar kvar, om hon inte tar tillbaka av de dagar hon avstått. Av de dagar som hon tidigare avstått finns det endast 60 dagar kvar. Handläggaren kontaktar Petra för att utreda om avståendet fortfarande är aktuellt eller om hon vill ta tillbaka dagar. Om Petra vill ta tillbaka dagar, kan hon högst ta tillbaka 40 dagar, eftersom de har rätt till 240 dagar var. Återtagandet börjar gälla från och med dagen efter att det kommit in, se avsnitt 6.6. De 40 dagar som Håkan har tagit ut föräldrapenning för räknas i första hand av från de 90 dagar på sjukpenningnivå som är förbehållna honom och som han inte kan avstå till Petra.

Exempel

Carina och Ove är föräldrar till ett barn. Carina har ensam vårdnad om barnet vilket innebär att hon har rätt till 480 dagar med föräldrapenning. Hon har tagit ut föräldrapenning i 260 dagar på sjukpenningnivå. Hon har även avstått 100 dagar på sjukpenningnivå till Ove som han tagit ut. Därefter får de gemensam vårdnad om barnet. Totalt finns det kvar 30 dagar på sjukpenningnivån och 90 dagar på lägstanivån. Eftersom Carina har tagit ut 260 dagar får Ove alla kvarvarande dagar. För att Carina ska kunna få föräldrapenning måste Ove avstå dagar till henne.

I vissa fall kan en domstol flytta över vårdnaden av ett barn till en eller två personer som utses till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnads¬havarna likställs därmed med föräldrar och får rätt till föräldra¬penning, se avsnitt 6.2. Om det finns föräldra¬penningdagar kvar för barnet, får de nya vårdnadshavarna rätt till dem. Om två vårdnadshavare har förordnats, delas de kvarvarande dagarna lika mellan dem. I en sådan situation kan en vårdnadshavare avstå dagar till den andra vårdnadshavaren, med undantag för de 90 dagar på sjuk¬penningnivå eller på grundnivå som är reserverade för respektive vårdnadshavare.

Om två vårdnadshavare har utsetts till särskilt förordnade vårdnadshavare för ett barn som är fött före den 1 januari 2016 kan den ena vårdnadshavaren avstå dagar till den andra vårdnadshavaren, med undantag för 60 dagar på sjuk¬penningnivå eller på grundnivå som är reserverade för respektive vårdnadshavare. Det gäller också vid adoption där föräldern fått barnet i sin vård före den 1 januari 2016.

Motsvarande bedömning görs när en förälder blir försäkrad för föräldrapenning vid ett senare tillfälle än den första föräldern, alltså som om föräldern har fått vårdnaden om barnet vid ett senare tillfälle.

Fram tills barnet fyller fyra år gäller samma regler som för barn födda före den 1 januari 2014. Efter barnet fyllt fyra år gäller andra bestämmelser, se avsnitt 6.6.1.

6.3 Avräkning av ersättning enligt utländsk lagstiftning

12 kap. 33 § SFB Om en förälder har fått en förmån enligt utländsk lagstiftning, som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, ska den tid som den utländska förmånen har lämnats för räknas av från det högsta antal dagar som föräldrapenning kan lämnas för enligt 12 §. Om rätten till föräldrapenning inträder först under sådan tid som avses i 12 § andra eller tredje stycket och den ena av föräldrarna eller båda har fått en sådan utländsk förmån som ska räknas av enligt första stycket, ska avräkningen göras från det högsta antal dagar som föräldrapenning hade kunnat lämnas för enligt 12 § första stycket.

12 kap. 34 § SFB Avräkning enligt 33 § första stycket ska i första hand göras från de dagar som föräldern själv har rätt till enligt 15 § första meningen samt, när det gäller dessa dagar, från de dagar som avses i 35–37 §§. För återstående dagar som ska räknas av gäller följande:

1. Om den utländska förmånen grundas på inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, ska avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas på sjukpenningnivån.
2. Om den utländska förmånen lämnas med ett belopp som för alla förmånstagare är enhetligt och oberoende av inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, ska avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas endast på lägstanivån.

Om en förälder har fått en förmån enligt utländsk lagstiftning som motsvarar föräldra-penning med anledning av ett barns födelse, ska tiden som den utländska förmånen har betalats ut för räknas av från det högsta antal dagar som föräldrapenning kan betalas (12 kap. 33 § SFB). Detta gäller ersättning som betalas ut både före och efter barnets födelse. Det innebär att det inte har någon betydelse vilket belopp föräldern har fått utbetalt, utan i stället hur många dagar som beloppet avser.

Syftet med bestämmelsen om avräkning är att undvika att hela förmåner betalas från två eller flera länder för vård av samma barn. När man beräknar antalet föräldra-penningdagar för ett barn, ska man räkna av antalet dagar när föräldrarna fått motsvarande förmån för samma barn från ett annat land. Det gäller oavsett vem av föräldrarna som har fått ersättningen. (Prop. 1994/95:197 s. 17, 18 och 25.) Det spelar ingen roll vilken organisation som har betalat ut förmånen, så länge det är en förmån enligt utländsk lagstiftning.

Avräkningen ska i första hand göras för den förälder som har fått förmånen enligt utländsk lagstiftning, och ska då avräknas från de dagar som föräldern själv har rätt till. Har föräldern fått fler än 240 dagar så avräknas även dessa dagar från den förälder som fått ersättningen. Det innebär att den andra förälderns dagar också kan påverkas. Dagarna ska först räknas av från de 180 första dagarna på sjukpenningnivån (12 kap. 34 § SFB). När man räknar av återstående dagar har det betydelse om den utländska förmånen grundas på arbetsinkomst eller inte:

• Grundas den utländska förmånen på inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete ska avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldra-penning kan lämnas på sjukpenningnivå. (12 kap. 34 § p.1 SFB).
• Betalas den utländska förmånen ut med ett belopp som för alla förmånstagare är enhetligt och oberoende av inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete, ska avräkningen i första hand göras från dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas endast på lägstanivån (12 kap. 34 § p. 2 SFB).

Om två föräldrar har fått ersättning enligt utländsk lagstiftning för samma barn och tid ska Försäkringskassan räkna av dessa dagar som dubbeldagar enligt 12 kap. 4 a § SFB.

Eftersom föräldrapenning är en familjeförmån enligt förordning 883/2004 tillämpas prioritetsreglerna i artikel 68 i förordningen när föräldrarna ansökt om föräldrapenningsförmåner för samma period och samma barn enligt flera medlemsländers lagstiftning. I sådana situationer ska inte avräkning av dagar göras enligt 12 kap. 33 § SFB. Se avsnitt 2.6.4 Sammanträffande rätt.

Uppgift om förmåner enligt andra EU/EES-länders samt Schweiz lagstiftning finns på webbplatsen för the Mutual Information System on Social Protection (MISSOC).

Exempel

Eva är försäkrad för både bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner. Hon ansöker om föräldrapenning för sin treåriga son. Hon har tidigare inte tagit ut någon svensk föräldrapenning. Vid komplettering av ärendet framkommer att Eva fått ersättning 4 dagar per vecka i 52 veckor enligt annat lands lagstiftning. Ersättningen är grundad på anställning. Från de dagar som Eva kan få föräldrapenning ska 208 dagar (4 x 52) avräknas. Dagarna avräknas i första hand från de 180 första dagarna på sjukpenningnivån. Eftersom ersättningen från det andra landet är grundad på anställning räknas även de återstående 28 dagarna av från antalet dagar som föräldrapenningen kan betalas ut på sjukpenningnivå.

Exempel

Brian och Pamela flyttar till Sverige när Brian fått en anställning hos ett svenskt företag. De har en tvåårig dotter. Brian begär föräldrapenning. Vid komplettering av ärendet framkommer att Pamela fått ersättning 5 dagar per vecka i 40 veckor enligt ett annat lands lagstiftning. Ersättningens belopp är enhetligt för alla förmånstagare i landet och oberoende av inkomst. Från de dagar som Brian kan få föräldrapenning ska 200 dagar (5 x 40) avräknas. Dagarna räknas i första hand av från de 180 första dagarna på sjukpenningnivån. Eftersom ersättningen från det andra landet är ett enhetligt belopp och oberoende av inkomst avräknas de återstående 20 dagarna från de övriga dagar som föräldrapenningen betalas ut på lägstanivå.

6.3.1 Länder betalar ut ersättning enligt olika principer

Sverige betalar ut ersättning per kalenderdag. Andra länder betalar ut ersättning per vecka, per månad eller som en engångsersättning.

Ersättning som betalats ut för specifik månad, vecka eller dag

Olika länder kan ha definierat vecka på olika sätt, i vissa fall är det fem dagar och i andra fall sju. Sättet att betala ut ersättning kan också variera inom ett land, och dessutom skilja sig åt mellan olika kommuner.

Rättsfall

Ett mål från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) behandlade frågan om avräk-ning av dagar ska ske för sju dagar per vecka, trots att föräldern i Norge valt att ta ut 80-procentig ersättning under 56 veckor i stället för full ersättning under 46 veckor. I Norge betalas ersättning ut fem dagar per vecka. HFD ansåg att utgångspunkten för avräkningen ska vara den tid som den utländska förmånen har lämnats. Att det fanns en möjlighet att få en högre ersättning under en kortare tid skulle alltså inte påverka det antal dagar som skulle avräknas. Man konstaterade att en maximal utbetalning i Norge motsvarar fem dagar per vecka, medan maximal utbetalning i Sverige motsvarar sju dagar per vecka. HFD ansåg därför att man skulle räkna av sju dagar för varje uttagen vecka i Norge. Dagarna skulle räknas av även om det innebar att den ena föräldern inte kunde ta ut de dagar som enligt 12 kap. 17 § SFB är reserverade för respektive förälder. (HFD 2015 ref. 15).

Ersättning som betalats ut som engångsersättning

9 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Om en förälder med anledning av ett barns födelse har fått engångsersättning som förmån enligt utländsk lagstiftning ska avräkning av den tid som motsvarar ersättningen ske på det sätt som anges i 12 kap. 33 och 34 §§ socialförsäkringsbalken. Vid avräkningen ska engångsersättningen anses motsvara det antal dagar som utgör kvoten mellan ersättningen och hel föräldrapenning enligt grundnivån. När 180 dagar enligt grundnivån är avräknade, ska resterande del av engångsersättningen anses motsvara det antal dagar som utgör kvoten mellan resterande del av engångsersättningen och hel föräldrapenning enligt lägstanivån. Kvarstår ytterligare ersättning när dagar enligt lägstanivån är avräknade ska resterande del anses motsvara det antal dagar som utgör kvoten mellan denna och hel föräldrapenning enligt grundnivån. Grundar sig engångsersättningen enligt första stycket på förvärvsarbete beräknas istället kvoten mellan denna och det belopp som motsvarar förälderns föräldrapenning beräknad enligt sjukpenninggrundande inkomst.

Avräkning ska även göras när en förälder har fått engångsersättning enligt utländsk lagstiftning. Den tid som ersättningen motsvarar räknas av från de dagar som föräldern kan få föräldrapenning.

Det har betydelse för avräkningen om engångsersättningen grundas på förvärvsarbete eller inte.

Om ersättningen inte grundas på förvärvsarbete ska ersättningen anses motsvara det antal dagar som utgör kvoten mellan ersättningen och hel föräldrapenning på grundnivån. När 180 dagar på grundnivån är avräknade, ska den resterande delen av engångsersättningen anses motsvara det antal dagar som utgör kvoten mellan den resterande delen av engångsersättningen och hel föräldrapenning på lägstanivå. Kvarstår ytterligare ersättning när dagar på lägstanivån är avräknade, ska den resterande delen anses motsvara det antal dagar som utgör kvoten mellan denna och hel föräldrapenning på grundnivån.

Avräkning av engångsersättning

Om engångsersättningen grundar sig på förvärvsarbete beräknas i stället kvoten mellan denna och det belopp som motsvarar förälderns föräldrapenning beräknad enligt sjuk-penninggrundande inkomst.

Exempel

Ett engångsbelopp har betalats ut enligt ett annat lands lagstiftning för ett barn. Ersättningen grundas inte på förvärvsarbete. Enligt valutaomräkningen motsvarar beloppet 47 700 svenska kronor. Avdrag görs motsvarande 180 dagar på grundnivån. Avdraget blir då 45 000 kronor (180 dagar x 250 kronor). Därmed återstår 210 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå (390 dagar – 180 dagar = 210 dagar). Det återstår 2 700 kronor att göra avdrag för (47 700–45 000). Kvoten mellan resterande del av engångsbeloppet och hel föräldrapenning på lägstanivån motsvarar 15 dagar (2 700 kronor/180 kronor = 15 dagar på lägstanivå). Dessa dagar ska räknas av från de totalt 90 dagar föräldern har på lägstanivå. 90 dagar – 15 dagar = 75 dagar. Efter avdrag för dagar som motsvarar engångsbeloppet från det andra landet återstår 210 dagar på sjukpenningnivån eller grundnivån respektive 75 dagar på lägstanivån. Om hela engångsbeloppet inte har räknats av i det första och andra steget, fortsätter avräkningen i ett tredje steg för de dagarna som återstår på grundnivån.

Läs mer

Läs mer i avsnitt 2.6.3 under rubrik Valutaomräkning.

6.3.2 Barn födda från och med år 2014

Om båda föräldrarna får rätt till föräldrapenning först efter att barnet har fyllt fyra år, och om den ena eller båda har en föräldrapenning som ska räknas av, så räknar Försäkringskassan alltid av dagarna från det högsta antalet fiktiva dagar som föräldrarna hade kunnat få om de hade varit försäkrade i Sverige. Det är vanligtvis 480 dagar. Det högsta antalet fiktiva dagar beräknas utifrån den faktiska försäkringstillhörigheten efter barnet har fyllt fyra år, oavsett om föräldrarna är försäkrade för både arbetsbaserade och bosättningsbaserade förmåner eller bara för den ena typen (12 kap. 33 § andra stycket SFB och prop. 2013/14:4 s. 76). Anledningen är att den utländska förmånen kan påverka både en eventuell minskning och fördelningen av antalet dagar vid barnets fyraårsdag (prop. 2013/14:4 s. 57).

Exempel

Linnea flyttar till Sverige när hennes dotter Selma som hon har ensam vårdnad om fyllt 5 år. Hon har fått en utländsk förmån under 380 dagar, varav 40 dagar efter barnet fyllt fyra år. Hon får räkna av de 380 dagarna från de 480 dagarna. Av de återstående 100 dagarna bortfaller 4 dagar på grund av att barnet fyllt fyra år. Det innebär att hon har 96 dagar kvar. Det har alltså ingen betydelse för beräkningen att hon tog ut 40 dagar efter barnet fyllt fyra år.

Båda föräldrarna blir försäkrade först efter barnet fyllt fyra år

Om båda föräldrarna blir försäkrade för föräldrapenning efter barnet fyllt fyra år räknas den utländska förmånen av oavsett vem av föräldrarna som fått förmånen.

Avräkningen görs i första hand från de dagar som den förälder som fått den utländska förmånen självständigt kan få föräldrapenning för. För tiden efter barnet fyllt fyra år finns det inga bestämmelser som säger att avräkning ska göras från de första 180 dagarna på sjukpenningnivå. Det finns inte heller några bestämmelser som säger att det har betydelse för avräkningen om den utländska förmånen grundas på arbetsinkomst eller inte (12 kap. 34 § andra stycket SFB).

Att avräkningen görs från fiktiva dagar beror på att man ska kunna beräkna hur många dagar som finns kvar efter barnet fyllt fyra år (12 kap. 34 a § SFB och prop. 2013/14:4 s. 76). Eftersom föräldrarna blir försäkrade efter barnet fyllt fyra år, har de rätt till föräldra-penning på sjukpenningnivå eller grundnivå (se avsnitt 4.3).

Exempel

Nils och Anna har gemensam vårdnad om sonen Björn. De blir försäkrade för föräldrapenning när Björn är 8 år. Anna har tidigare fått ersättning i 200 dagar från ett annat land. Anna och Nils beräknas fiktivt ha haft rätt till 240 dagar vardera med föräldrapenning. De 200 dagarna avräknas i första hand från de dagar som Anna skulle ha haft rätt till från den svenska socialförsäkringen, Det innebär att hon fiktivt skulle haft rätt till 40 dagar strax före barnet fyllt fyra år. Nils skulle haft rätt till 240 dagar. Efter barnet fyllt fyra år har Anna rätt till 14 dagar (40/280 x 96) och Nils rätt till 82 dagar (240/280 x 96). Eftersom Nils och Anna blivit försäkrade efter fyraårsgränsen har de rätt att få dagarna utbetalda på sjukpenningnivå eller grundnivå.

Den ena föräldern blir försäkrad efter barnet fyllt fyra år

När bara en av föräldrarna är försäkrad för föräldrapenning i Sverige, så har den föräldern rätt till alla dagar med föräldrapenning (12 kap. 15 §). Men om den andra föräldern tar ut en motsvarande utländsk förmån, så ska den förälderns dagar alltid räknas av från de dagar som föräldern som är försäkrad i Sverige har rätt till. Dagarna räknas av från det högsta antal dagar som kan beviljas (12 kap. 12 § och 33 § första stycket SFB). Det innebär att om en förälder har tagit ut en utländsk förmån före barnet fyllt fyra år räknas dagarna av från det maximala antalet dagar som kunde beviljas vid det tillfället, vanligtvis 480. Om en förälder i stället hade tagit ut dagar efter barnet fyllt fyra år räknas dagar av från de dagar som eventuellt finns kvar då, det vill säga maximalt 96 dagar.

Avräkning görs i första hand från de dagar som föräldern själv har rätt till (12 kap. 34 § första stycket SFB). Har föräldrarna gemensam vårdnad innebär det att den utländska förmånen som tagits ut före barnet fyllt fyra år räknas av från det högst antal dagar som kan beviljas för just den föräldern. I de flesta fall kommer avräkning då att ske från 240 dagar. Om den utländska förmånen i stället har tagits ut efter barnet fyllt fyra år, räknas dagarna av från det högsta antal dagar som kan beviljas för föräldern efter barnet fyllt fyra år, maximalt kan föräldern räkna av 48 dagar. Om föräldern som tagit ut den utländska förmånen har tagit ut fler dagar än den kan räkna av från sin egen andel av dagar, räknas dagarna i stället av från den andra förälderns dagar.

Exempel

Eva och Karl är föräldrar till Viktor som de har gemensam vårdnad om. Eva bor och arbetar i Sverige, Karl bor och arbetar i England. Eva tog ut 150 dagar med föräldrapenning i Sverige fram tills Viktor blev 3 år och flyttade till Karl i England. Karl tog där ut utländsk förmån i 200 dagar varav 50 dagar innan Viktor fyllde 4 år och 150 dagar efter. När Viktor fyllde 5 år flyttade han och pappa Karl hem till Sverige igen. Eva vill nu återigen ta ut föräldrapenning men behöver veta hur många dagar som hon har kvar att ta ut. Strax före barnet fyllt fyra år hade Eva kvar 90 dagar (240 – 150). Karl hade kvar 190 dagar (240 – 50). De hade alltså sammanlagt kvar 280 dagar (90 + 190), som minskar till 96 dagar vid när Viktor fyllde fyra år. Efter det beräknas Evas kvarvarande dagar till 31 dagar (90/280 x 96) och Karls till 65 dagar (190/280 x 96). De 150 dagar som Karl har tagit ut efter fyraårsgränsen, räknas i första hand av från hans egna dagar. Men eftersom han bara har 65 dagar kvar så räknas det resterande antalet dagar av från Evas 31 dagar. Det innebär att varken Eva eller Karl har några dagar kvar med föräldrapenning efter avräkningen.

6.3.3 Metodstöd – avräkning av ersättning enligt utländsk lagstiftning

Metodstödet är inte uttömmande, och därför är det viktigt att du tänker igenom vilka fler uppgifter du kan behöva hämta in.

Läs mer

Läs om i vilka situationer dagar ska räknas av enligt 12 kap. 33, 34 och 34 a §§ SFB i avsnitt 6.3.

När du utreder om en förmån motsvarande föräldrapenning har betalats ut enligt utländsk lagstiftning, börjar du med att ta reda på vilken information Försäkringskassan har om barnets föräldrar. Avräkningen ska göras för den förälder som tagit emot förmånen även om det är mer än 240 dagar.

Någon av föräldrarna kan ha lämnat uppgifter om:

• vilket land som ersättning har betalats ut ifrån
• antal dagar som betalats ut för barnet i det andra landet
• om dagar betalats ut innan barnets födelse
• om ersättning för barnet betalats ut enligt det andra landets lagstiftning
• om ersättningen har betalats från en myndighet eller från en arbetsgivare
• om ersättningen för barnet är grundad på arbetsinkomst eller om det är samma belopp för alla
• om ersättningen är en engångsutbetalning
• om båda föräldrarna eller bara den ena har fått ersättning från det andra landet.

Land inom EU/EES eller Schweiz

Om föräldern har haft rätt till ersättning från ett land inom EU/EES eller Schweiz, behöver uppgifterna intygas för båda föräldrarna från det landet. Det görs enklast genom att föräldern begär ett intyg från det aktuella landet för att visa om ersättning betalats ut eller inte. Det är den som ansöker om ersättning som är skyldig att visa att den har rätt till ersättning. Men Försäkringskassan har även ett långtgående utredningsansvar och kan därför behöva hämta in uppgifter på annat sätt om det inte kommer in något intyg (se mer avsnitt 1.1). Uppgifter kan till exempel hämtas från MISSOC där medlemsländer har specificerat sina villkor för sina förmåner. Det kan till exempel blir aktuellt när vi har uppgifter om att ersättning alltid betalas ut i det aktuella landet, men att vi inte får något intyg eller att uppgiften inte stämmer med den information som föräldrarna har lämnat.

Utifrån de uppgifter du har i ärendet ska du sedan alltid göra en helhetsbedömning. Det innebär att du ska väga samman samtliga relevanta uppgifter eller omständigheter i ärendet: det vill säga det som föräldern har berättat, de eventuella underlag som föräldern lämnat in och det som du själv utrett eller hämtat in från andra.

Beroende på vilka uppgifter som finns i ärendet kan du bedöma att ett visst antal föräldrapenningdagar ska räknas av. I andra fall kan de saknade uppgifterna innebära att du ska fatta beslut om avslag. Varje ärende måste bedömas utifrån de uppgifter som finns tillgängliga.

Föräldrapenning tillhör sakområdet familjeförmåner och det kan finnas rätt för familjen att få föräldrapenning från flera länder. I de fall ersättningen tas ut för samma tid och barn ska den samordnas enligt art. 68 förordning 883/2004.

Uppgifter ifrån MISSOC

MISSOC database finns på Försäkringskassans intranät. I MISSOC finns uppgift om ”Social protection system – Missoc” där länken ”guides to national social security systems” finns till respektive lands lagstiftning.

Uppgifter som kan vara bra att titta på är:

• antal dagar som betalas ut
• vilka villkor som finns för att få föräldrapenning
• om föräldrapenning betalas ut före eller efter ett barns födelse
• om båda föräldrarna kan få föräldrapenning
• om det finns specifika villkor för någon av föräldrarna
• om båda föräldrarna kan få föräldrapenning samtidigt vid barns födelse
• om ersättningen har betalats från en myndighet eller ifrån en arbetsgivare
• om föräldrarna måste ha arbetat för att få föräldrapenning och i så fall hur länge
• om det finns grundbelopp som är lika för alla
• om föräldrapenning betalas ut för dagar, veckor eller månader
• om föräldrapenning betalas ut som ett engångsbelopp.

Land utanför EU/EES eller Schweiz

Om föräldern har haft rätt till ersättning från ett land utanför EU/EES eller Schweiz, ska du ta ställning till om de uppgifter föräldern har lämnat verkar rimliga.

Om uppgifterna inte verkar rimliga kan de behöva kompletteras med intyg för båda föräldrarna från det andra landet. Det är den som ansöker om en ersättning som är skyldig att visa att den har rätt till ersättningen men samtidigt har Försäkringskassan en skyldighet att utreda ärendet så att det finns tillräckligt underlag för att fatta beslut.

Avräkning av ersättning som betalas för specifik månad, vecka eller dag

Om det andra landet har betalat ut ersättning veckovis ska du räkna av 7 dagar från dagarna med föräldra-penning för varje vecka som föräldern fått ersättning från det andra landet.

Om det andra landet har betalat ut ersättning månadsvis ska du räkna av så många dagar som motsvarar antalet dagar i den aktuella månaden från dagarna med föräldrapenning för varje månad som föräldern fått ersättning från det andra landet.

Om det andra landet har betalat ut ersättning för olika antal dagar per vecka ska du räkna av de dagar som den utländska förmånen faktiskt betalats ut från dagarna med föräldra-penning. Det gäller till exempel om en förälder har tagit ut: två dagar vecka 1 och en dag vecka 2 och tre dagar vecka 3 Då räknar du av faktiskt antal dagar för den ansökta perioden, i exemplet blir det alltså sex dagar.

Om det andra landet har betalat ut ersättning för del av dag ska du räkna om del av dag till hel dag så långt det går.

Om det andra landet har betalat ut ersättning för 5 dagar per vecka ska du kontakta det andra landet och kontrollera om 5 dagar motsvarar en hel vecka enligt det landets lagstiftning? Ja: räkna av sju dagar från dagarna med föräldrapenning. Nej: räkna av de dagar som den utländska förmånen faktiskt betalats ut från dagarna med föräldrapenning.

Exempel

Inger bor och arbetar i Danmark och Jörgen arbetar i Sverige. Inger har varit föräldraledig med deras son Leo och tagit ut föräldrapenning i Danmark. I Danmark har man rätt att vara föräldraledig i max 50 veckor med full ersättning, men man kan förlänga sin föräldraledighet mot att ersättningen blir lägre. Inger har tagit ut föräldrapenning i Danmark i 50 veckor och även använt sig av möjligheten att förlänga sin ledighet med 14 veckor. Nu vill Jörgen vara föräldraledig och undrar hur många föräldradagar han kan ta ut. Försäkringskassan måste börja med att utreda om Inger har varit föräldraledig och fått ersättning motsvarande hela dagar under alla veckor. Om Inger har vårdat barnet hela dagar och fått ersättning för hela dagar under alla veckor ska 448 dagar (50 veckor + 14 veckor = 64 veckor x 7 dagar) avräknas. Det innebär att Jörgen har 32 föräldradagar (480 dagar – 448 dagar) att ta ut från Sverige. Om Inger i stället fått ersättning motsvarande hela dagar i 50 veckor och ersättning motsvarande halva dagar under 14 veckor ska 399 dagar avräknas: 50 veckor x 7 dagar = 350 dagar 14 veckor x 7 dagar = 98 dagar 98 dagar/2 = 49 dagar 350 dagar + 49 dagar = 399 dagar Två halva dagar blir alltså en hel dag som ska avräknas.

Exempel

Lise och Laura har tidigare bott och arbetat i Norge. I Norge var Lise föräldraledig med deras son Liam och tog ut föräldrapenning. Lise fick ersättning för perioden 1 september till 31 december 2015. Under perioden 1 september till 31 oktober var Lise föräldraledig 90 procent och arbetade 10 procent. Under perioden 1 november till 31 december var Lise föräldraledig 80 procent och arbetade 20 procent. I intyget från NAV (norska motsvarigheten till Försäkringskassan) står det att ersättningen gäller fem dagar per vecka. Vid komplettering framgår det att fem dagar per vecka är max ersättning i Norge. De fem dagarna per vecka ska därför räknas om till sju dagar per vecka eftersom max ersättning i Sverige är kalenderdagsberäknad. Avräkning ska göras för den tiden som norska förmåner har betalats ut. Beräkning 1: 1 september till 31 oktober Lise var ledig i 7 dagar per vecka i 8 veckor och 4 dagar. Omräkning görs av de 4 dagarna till hur stor del av en vecka de är: 4 dagar/7 dagar = 0,57 vecka. Lise var alltså hemma 8,57 veckor. Sedan räknas de norska dagarna om till svenska dagar per vecka: 7 dagar x 90 % = 6,3 dagar. Lise fick 6,3 dagar per vecka under 8,57 veckor vilket blir 53,99 dagar. Beräkning 2: 1 november till 31 december Lise var ledig i 7 dagar per vecka i 8 veckor och 4 dagar. Omräkning görs av de 4 dagarna till hur stor del av en vecka de är: 4 dagar/7 dagar=0,57 vecka. Lise var alltså hemma 8,57 veckor. Sedan räknas de norska dagarna om till svenska dagar per vecka: 7 dagar x 80 % = 5,6 dagar. Lise fick 5,6 dagar per vecka under 8,57 veckor vilket blir 47,99 dagar. Total avräkning blir 101,98 vilket avrundas nedåt till Lises fördel. Eftersom det är Lise som har fått föräldrapenningen i Norge räknas dagarna av från hennes 240 dagar. Det innebär att hon har 240–101 dagar = 139 dagar kvar.

6.4 Barn blir bosatta i Sverige efter sitt första levnadsår

12 kap. 12 § SFB Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första. Om ett barn blir bosatt här i landet under barnets andra levnadsår lämnas föräldrapenning under högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 76 dagar för varje barn utöver det första. Om barnet blir bosatt här i landet efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 38 dagar för varje barn utöver det första. För tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, lämnas föräldrapenning dock under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första.

När en förälder kommer till Sverige och blir bosatt här först efter barnets första levnadsår, det vill säga från barnets ettårsdag, begränsas antalet föräldrapenningdagar. Regeln kallas fortsättningsvis begränsningsregeln. Begränsningsregeln har två huvudsyften:

• att anpassa antalet föräldrapenningdagar efter barnets ålder så att de harmoniserar med hur det ser ut för familjer som har fått barn och bor i Sverige
• att nyanlända föräldrar och barn ska få ökad möjlighet att snabbare etablera sig i samhället.

6.4.1 Vilka barn omfattas av begränsningsregeln?

Begränsningsregeln omfattar barn som blivit bosatta i Sverige efter den 1 juli 2017. Regeln omfattar också barn som blivit bosatta i Sverige före den 1 juli 2017, om föräldrarna inte har tagit ut några dagar med föräldrapenning för barnet för tid före den 1 juli 2017.

6.4.2 Vilka barn omfattas inte av begränsningsregeln?

11 kap. 8 § SFB En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast för vård av barn som är bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här.

Begränsningsregeln omfattar inte barn som blivit adopterade från utlandet. Det beror på att tidpunkten för när föräldrarna får barnet i sin vård likställs med tidpunkten för barnets födelse, även om de oftast får barnet i sin vård utomlands. Det ska inte uppfattas som att barnet blir bosatt i Sverige efter födelsen, eftersom barnet vid adoptionen ska anses vara bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här (11 kap. 8 § SFB).

Begränsningsregeln gäller inte heller för de barn som omfattas av förordning 883/2004. I förordningen finns en princip om likabehandling som innebär att nationella bestämmelser inte får missgynna personer från andra EU-länder. Kravet att barnet ska vara bosatt i Sverige före barnets ettårs- eller tvåårsdag för att föräldern ska kunna få föräldrapenning enligt huvudregeln i stället för enligt begränsningsregeln, kan oftast lättare uppfyllas av svenska medborgare. Ett sådant krav får därför anses vara i strid med likabehandlingsprincipen (prop. 2016/17:154 s. 52).

För föräldrar med barn födda i ett tredje land (det vill säga något land som inte tillhör EU/EES) kan i vissa fall tidpunkten för bosättningen i det andra EU/EES-landet vara avgörande för hur många dagar som fördelas till familjen utifrån begränsningsregeln:

• Om föräldrarna och barnet varit försäkrade i ett annat EU/EES-land innan ankomst till Sverige, är det barnets ålder vid bosättningen i det andra EU/EES-landet som avgör hur många föräldrapenningdagar som familjen får.
• Om föräldrarna och barnet inte har ansetts försäkrade i det andra EU/EES-landet är det barnets ålder vid bosättningen i Sverige som avgör antalet föräldrapenningdagar som tilldelas för barnet.
• Om barnet har blivit fött i ett annat EU/EES-land och omfattas av förordning 883/2004, trots att föräldrarna är medborgare i ett tredje land är begränsningsregeln inte tillämplig (förordning 1231/2010). Läs mer i avsnitt 2.6.2 om regler som gäller för personer bosatta inom EU.

Läs mer

Du kan läsa mer om likabehandling under beskrivning av artikel 4 i förordning 883/2004 och om förordning 1231/2010 i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.

Antal dagar för barn som blir bosatta under barnets andra levnadsår

Om ett barn blir bosatt i Sverige från ettårsdagen får föräldrarna sammanlagt högst 200 dagar med föräldrapenning. Vid flerbarnsfödsel får föräldrarna ytterligare 76 dagar enligt sjukpenning- eller grundnivå för varje barn utöver det första barnet.

Antalet dagar för barn som blir bosatta efter andra levnadsåret

Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret, alltså från tvåårsdagen, får föräldrarna sammanlagt högst 100 dagar med föräldrapenning. Vid flerbarnsfödsel får föräldrarna ytterligare 38 dagar enligt sjukpenning- eller grundnivå för varje barn utöver det första barnet.

Fördelning av antalet dagar enligt begränsningsregeln

Antalet dagar fördelas mellan föräldrarna på samma sätt som när dagar fördelas enligt huvudregeln. Det innebär att föräldrar till barn som omfattas av begränsningsregeln får hälften av dagarna var, oavsett om en av föräldrarna har fått motsvarande föräldrapenning från något annat land. Syftet är att betona att båda vårdnadshavarna har ett gemensamt och delat ansvar för barnet och även en individuell rätt till ersättning och till föräldraledighet.

När det gäller ersättningsnivåerna innebär det att föräldrapenningen som betalas ut kan vara på sjukpenning-, grund eller lägstanivå, beroende på hur många dagar som återstår efter en eventuell avräkning av utländsk motsvarighet till föräldrapenning. Utgångspunkten är dock att de första 180 dagarna som tas ut för barnet betalas ut antingen på sjukpenning- eller grundnivå. Du kan läsa mer om avräkning av ersättning enligt utländsk lagstiftning i avsnitt 6.3.

Avstående och reserverade dagar enligt begränsningsregeln

Om ingen förälder har tagit ut någon föräldrapenning sedan tidigare och tilldelningen är 200 dagar, fördelas hälften av dagarna till vardera föräldern. En förälder kan avstå maximalt 40 eller 10 dagar till förmån för den andra föräldern. Det beror på att 60 alternativt 90 dagar är reserverade till vardera föräldern beroende på när barnet är fött. Om tilldelningen är 100 dagar enligt begränsningsregeln finns det inget utrymme för att avstå föräldradagar.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser gäller för barn som blir bosatta i Sverige efter det första levnadsåret, men där det tidigare har betalats ut föräldrapenning för tid före den 1 juli 2017. Dessa barn omfattas inte av begränsningsregeln. Föräldrarna får återknyta till den föräldrapenning som återstår av de ursprungliga 480 dagarna, eftersom de har rätt till föräldrapenning enligt huvudregeln i stället för begränsningsregeln. Detta kan till exempel gälla en familj som lämnat Sverige före den 1 juli 2017 för en längre tid i utlandet och som sedan återvänder till Sverige efter den 1 juli 2017.

6.5 Avstående av dagar

12 kap. 17 § SFB En förälder kan genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Detta gäller dock inte föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ eller på grundnivå enligt 23 § såvitt avser en tid om

1. 90 dagar för varje barn, eller
2. 90 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel. I anmälan ska det anges vilka ersättningsnivåer enligt 18 § avståendet avser.

En förälder kan avstå dagar med föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Det enda undantaget är de dagar som är reserverade för respektive förälder, det vill säga 90 dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå (12 kap. 17 § SFB). Anmälan om att avstå ska göras skriftligen. Den som avstår sina föräldrapenningdagar kan anmäla vilken ersättningsnivå som ska avstås (12 kap. 17 § tredje stycket SFB).

För barn födda före den 1 januari 2016 är 60 dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå reserverade för respektive vårdnadshavare. Det gäller även vid adoption där föräldern fått barnet i sin vård före den 1 januari 2016.

Exempel

Anna har tagit ut hälften av dagarna för sitt barn. För att hon ska kunna ta ut fler dagar måste Per skriftligt avstå dagar till Anna. Han kan avstå alla dagar utom 90 dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå.

6.5.1 Föra över föräldrapenning till en annan person

12 kap. 17 a § SFB En förälder kan genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan överlåta rätten till föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån. Detta gäller dock inte föräldrapenning för sådan tid som avses i 17 § andra stycket. I anmälan ska det anges vilka ersättningsnivåer enligt 18 § överlåtelsen avser. En försäkrad som har fått rätt till föräldrapenning genom en överlåtelse får inte i sin tur överlåta förmånen eller avstå den enligt 17 §.

12 kap. 17 b § Högst 90 dagar för varje barn får överlåtas. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn, har vardera föräldern rätt att överlåta högst 45 dagar.

En förälder kan föra över dagar med föräldrapenning till en annan person. Det går att föra över max 90 dagar för varje barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad för barnet kan de föra över max 45 dagar var till någon annan. De får dock inte föra över de dagar som är reserverade för respektive förälder.

För att kunna ta ut föräldrapenning måste den som tagit emot dagar

• vara försäkrad för föräldrapenning i Sverige
• uppfylla villkoret i 12 kap. 3 § SFB om att hen till huvudsaklig del ska vårda barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder
• uppfylla 240-dagarsvillkoret i 12 kap. 35 § för att kunna få föräldrapenning på sjukpenningnivå under de första 180 dagarna.

Ersättningens storlek beräknas utifrån förutsättningarna för den personen. Det innebär att ersättningen för dagarna baseras på den SGI personen har. Om personen inte har någon SGI kan hen i stället få föräldrapenning på grundnivå.

I lagtexten och i förarbetena finns ingen nedre åldersgräns för vem man kan föra över dagar till.

En förälder som vill föra över föräldradagar ska anmäla det skriftligt till Försäkringskassan. I anmälan ska man ange vilken eller vilka ersättningsnivåer som dagarna gäller.

6.5.2 Fördelning när barnet fyllt fyra år

12 kap. 15 a § SFB Om antalet kvarstående dagar för föräldrapenning omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår överstiger det antal dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas enligt 12 § tredje stycket, fördelas antalet dagar för föräldrapenning enligt nämnda lagrum mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn på så sätt att vardera föräldern får så stor andel av antalet dagar som motsvarar den förälderns andel av de dagar som kvarstod omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår. Antalet dagar som ingår i respektive beräknad andel avrundas till närmaste hel dag, varvid halv dag avrundas uppåt.

Om föräldrarna tillsammans har kvar fler än 96 dagar när barnet fyller fyra år, så fördelas dagarna mellan föräldrarna. I fördelningen av antalet dagar ingår även tidigare avstådda dagar för respektive förälder (prop. 2013/14:4 s. 74).

Exempel

Linda och Ove har gemensam vårdnad om sin dotter. Linda avstår 100 dagar till Ove. När dottern fyller fyra år har Linda kvar 50 dagar och Ove 110 dagar. Efter fördelningen av dagar har Linda kvar 30 dagar (50/160 x 96) och Ove 66 dagar (110/160 x 96). De dagar som Linda avstått till Ove tidigare ingår även efter barnet fyllt fyra år i Oves andel av dagar.

6.5.3 Avstående efter barnet fyllt fyra år

12 kap. 41 g § SFB Om en förälder för tid före utgången av barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, har fått föräldrapenning som avses i 17 § under färre än 90 dagar, kan han eller hon inte avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern i fråga om en tid som motsvarar de 90 dagarna efter avdrag för det antal dagar under vilka han eller hon har fått sådan föräldrapenning.

Huvudbestämmelsen om avstående gäller oavsett om dagarna tas ut före eller efter barnets fyraårsdag (12 kap. 17 § SFB). I båda fallen kan en förälder som har tagit ut 90 dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå avstå resten av dagarna till den andra föräldern.

Om föräldern däremot har tagit ut färre än 90 dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå, har föräldern inte utnyttjat alla sina reserverade dagar. De kvarstående reserverade dagarna överförs då till tiden efter barnets fyraårsdag. Om föräldrarna tillsammans har kvar fler än 96 dagar med föräldrapenning, minskar antalet dagar. Det innebär dock inte att det är de reserverade dagarna som fallit bort (prop. 2013/14:4 s. 51 och s. 78).

Exempel

Berit och Jeanette har gemensam vårdnad om sin dotter. När dottern fyller fyra år har Berit tagit ut alla dagar utom 30 dagar på lägstanivå. Jeanette har bara tagit ut 10 dagar på sjukpenningnivå och har därför kvar sammanlagt 230 dagar, varav 185 på sjukpenningnivå och 45 på lägstanivå. Efter omräkning vid dotterns fyraårsdag har föräldrarnas föräldrapenningdagar reducerats till sammanlagt till 96 dagar och fördelas dagarna mellan dem (se avsnitt 6.1.1 och 6.6.2). Berit har bara kvar dagar på lägstanivå. Hon får därför 30/260 x 96 = 11 dagar på lägstanivå. Jeanette har dagar kvar på både sjukpenningnivå och lägstanivå, men eftersom ersättning på sjukpenningnivå går före ersättning på lägstanivå får hon 230/260 x 96 = 85 dagar på sjukpenningnivå. Se avsnitt 6.5.1. Av de 85 dagarna är 80 fortfarande reserverade eftersom hon sedan tidigare bara hunnit ta ut 10 av de 90 reserverade dagarna. Därför kan hon avstå högst 85–80 = 5 dagar till Berit.

De reserverade dagarna kan inte vara fler än antalet dagar som föräldern fått tilldelat sig efter minskningen och fördelningen av dagar (12 kap. 41 g § SFB och prop. 2013/14:4 s. 51 och 78).

Exempel

Ivan och Katarina flyttade till Sverige från Tyskland och blev försäkrade för föräldrapenning i Sverige när deras son var tre år. När sonen fyllde fyra år hade båda kvar många dagar. Ivan hade då tagit ut 100 dagar på sjukpenningnivå och han hade därför kvar sammanlagt 140 dagar, varav 95 dagar på sjukpenningnivå och 45 dagar på lägstanivå. Katarina hade inte tagit ut några dagar alls och hade därför kvar alla sina 240 dagar, 195 dagar på sjukpenningnivå och 45 dagar på lägstanivå. Ivan har tagit ut sina 90 reserverade dagar men det har inte Katarina. Av de totalt 96 ersättningsdagar som är möjliga att ta ut efter sonens fyraårsdag får Ivan 140/380 x 96 = 35 dagar vid fördelningen och Katarina 240/380 x 96 = 60 dagar. Eftersom ersättningen på sjukpenningnivå går före ersättning på lägstanivå är alla Katarinas dagar på sjukpenningnivå, se avsnitt 6.5.1. Eftersom Katarina bara har kvar 60 dagar på sjukpenningnivå, så minskar hennes antal reserverade dagar från 90 till 60 dagar.

6.5.4 Avstående efter barnets fyraårsdag som ska användas för tid före barnets fyraårsdag

För de föräldrar som har fler än 96 dagar kvar omedelbart innan barnets fyraårsdag görs en automatisk omräkning av antalet kvarvarande föräldrapenningdagar. Dagarna delas lika mellan föräldrarna utifrån hur fördelningen av antalet föräldrapenningdagarna såg ut före fyraårsdagen. Det innebär att ett avstående på till exempel 10 dagar som kommit in efter omräkningen inte är värt 10 dagar för tid före omräkningen.

För att få reda på värdet av antalet avstådda dagar efter fyraårsdagen som ska användas före fyraårsdagen krävs en omräkningsfaktor. Omräkningsfaktorn får man fram genom att dela det totala antalet föräldrapenningdagar som finns kvar för barnet före fyraårsdagen med det totala antalet föräldrapenningdagar efter fyraårsdagen.

6.6 Återtagande av dagar

12 kap. 17 c § SFB En förälder som har avstått eller överlåtit rätten till föräldrapenning får återta avståendet eller överlåtelsen för dagar som inte har utnyttjats.

En förälder får återta föräldrapenningdagar som tidigare har avståtts eller överlåtits, om dagarna inte har utnyttjats. Bestämmelsen inkluderar både dagar som har avståtts till den andra föräldern och dagar som har överlåtits till en annan person.

Högsta förvaltningsdomstolen fastslog i en dom från 2014 (HFD 2014 ref 16) att det inte finns något som hindrar att den förälder som tidigare avstått ett visst antal dagar till den andra föräldern tar tillbaka dagarna vid ett senare tillfälle. Återtagandet gäller från och med dagen efter den dag då återtagandet kommit in till Försäkringskassan. Att föräldern får tillbaka sin rätt till föräldrapenning från och med dagen efter återtagandet kom in till Försäkringskassan, innebär att föräldern kan göra anspråk på föräldrapenning även för tid före återtagandet.

Exempel

Per har tidigare avstått dagar med föräldrapenning till Anna. När Per den 15 oktober ansöker om föräldrapenning för tiden 1–30 september, får han veta att han inte har några dagar kvar. Den 20 november får Försäkringskassan Pers anmälan om att ta tillbaka föräldrapenning. Per har rätt att ta tillbaka det antal dagar som inte utnyttjats av Anna fram till och med den 20 november. När Per har fått tillbaka dagarna kan han antingen ansöka om föräldrapenning från och med den 21 november eller meddela att han önskar föräldrapenning enligt sin tidigare ansökan.

Ett återtagande av föräldrapenningdagar behöver inte göras på särskild blankett eller ens vara skriftligt. Om återtagandet görs muntligt är det viktigt att Försäkringskassan antecknar det i journalen.

6.6.1 När barnet har fyllt fyra år

Man kan ta tillbaka dagar även när barnet har fyllt fyra år, om det finns några kvar. Om antalet dagar med föräldrapenning minskar när barnet har fyllt fyra år, så minskar i motsvarande mån även antalet dagar som kan återtas. Det innebär att antalet ersättningsdagar som är möjliga att ta tillbaka när barnet har fyllt fyra år kan vara färre än de som tidigare avståtts (prop. 2013/14:4 s 42).

Exempel

Lisa och Camilla är mammor till Vilgot. De har gemensam vårdnad om Vilgot och har därför fått 240 dagar vardera med föräldrapenning. Lisa avstår 50 dagar till Camilla. När Vilgot fyller 4 år har föräldrarna kvar sammanlagt 100 dagar. Av dessa har Lisa kvar 30 dagar och Camilla 70 dagar. I Camillas dagar ingår 50 dagar, som Lisa tidigare har avstått till henne. Lisa kan ta tillbaka de 50 dagarna från Camilla så länge de finns kvar. Eftersom föräldrarna sammanlagt har kvar fler än 96 dagar när Vilgot fyller fyra år minskar antalet dagar vid fördelningen av dagarna. Lisa får då behålla 29 dagar (30/100 x 96) och Camilla 67 dagar (70/100 x 96). Innan Vilgot fyllde fyra år kunde Lisa ta tillbaka 50 dagar vilket utgjorde 71 procent av Camillas dagar (50/70 = 71 procent). När Vilgot har fyllt fyra år har Lisa fortfarande möjlighet att ta tillbaka 71 procent av Camillas dagar, vilket innebär att hon har rätt att ta tillbaka 48 dagar (71 procent av 67 dagar). Antalet dagar som Lisa kan ta tillbaka minskar alltså från 50 till 48 dagar vid barnet fyllt fyra år.

6.6.2 När barnet har fyllt fyra år minskas antalet dagar

12 kap. 12 § SFB Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första. Om ett barn blir bosatt här i landet under barnets andra levnadsår lämnas föräldrapenning under högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 76 dagar för varje barn utöver det första. Om barnet blir bosatt här i landet efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 38 dagar för varje barn utöver det första. För tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, lämnas föräldrapenning dock under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första.

När barnet har fyllt fyra år kan föräldrapenning tas ut i högst 96 dagar. Vid flerbarns-födsel kan föräldrapenning tas ut i ytterligare 36 dagar för varje barn utöver det första (12 kap 12 § tredje stycket SFB).

Proportionell fördelning

12 kap. 15 a § SFB Om antalet kvarstående dagar för föräldrapenning omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår överstiger det antal dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas enligt 12 § tredje stycket, fördelas antalet dagar för föräldrapenning enligt nämnda lagrum mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn på så sätt att vardera föräldern får så stor andel av antalet dagar som motsvarar den förälderns andel av de dagar som kvarstod omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår. Antalet dagar som ingår i respektive beräknad andel avrundas till närmaste hel dag, varvid halv dag avrundas uppåt.

Om föräldrarna har kvar fler än 96 dagar omedelbart innan barnet har fyllt fyra år, så fördelas dagarna mellan båda föräldrarna om de har gemensam vårdnad om barnet. Vardera föräldern får då ett proportionellt lika stort antal dagar som motsvarar antalet dagar omedelbart före 4-årsdagen. Det antal dagar som ingår i respektive förälders andel, avrundas till närmaste hel dag, varvid halva dagar avrundas uppåt (12 kap. 15 a § SFB).

Om bara den ena föräldern har dagar kvar, minskar den förälderns kvarvarande dagar till 96 dagar, när barnet fyller 4 år. Om båda föräldrarna tillsammans har färre än 96 dagar kvar, får de behålla sina respektive dagar, när barnet fyller 4 år. För att beräkna antalet dagar efter fyraårsdagen använder man följande formel:

(Antal kvarvarande dagar för föräldern/totalt antal kvarvarande dagar för båda föräldrarna) x 96

Det framgår av prop. 2013/14:4 s. 41.

Exempel

Theresia och Jean är föräldrar till Gustav. Dagen innan Gustav fyller 4 år har hans föräldrar kvar sammanlagt 150 dagar. Theresia har kvar 50 dagar och Jean 100 dagar. När Gustav fyller 4 år minskar antalet dagar. Theresia får då behålla 32 dagar (50/150 x 96) och Jean 64 dagar (100/150 x 96). Var för sig behåller föräldrarna alltså en lika stor andel av de dagar de hade både före och efter barnet fyllt fyra år. När Gustav har fyllt fyra år har Theresia därför kvar en tredjedel av sina dagar och Jean två tredjedelar av sina dagar.

Avrundning av dag

Vid fördelningen av antalet dagar mellan föräldrarna när barnet fyllt fyra år, ska den beräknade andelen avrundas till närmaste hel dag, varvid halv dag avrundas uppåt (12 kap. 15 a § SFB och prop. 2013/14:4 s. 74). Det innebär att 0,49 avrundas nedåt och 0,50 avrundas uppåt.

Exempel

Gudrun och Tore är föräldrar till Hedvig. När Hedvig fyller 4 år har de tillsammans kvar 101 dagar med föräldrapenning. Gudrun har kvar 50 dagar och Tore 51 dagar. Efter barnet fyllt fyra år får de behålla sammanlagt 96 dagar. Gudruns andel beräknas till 47,52 dagar (50/101 x 96). Eftersom hennes andel ska avrundas till närmaste hel dag och eftersom halv dag avrundas uppåt, så får hon 48 dagar. Tores andel beräknas till 48,47 dagar (51/101 x 96), hans andel avrundas också till 48 dagar.

En förälder får rätt till föräldrapenning först när barnet har fyllt fyra år

12 kap. 15 b SFB Om den ena föräldern får rätt till föräldrapenning först under sådan tid som avses i 12 § tredje stycket, lämnas föräldrapenning till vardera föräldern under hälften av det antal dagar som återstår för föräldrapenning omedelbart efter utgången av barnets fjärde levnadsår. Det antal dagar under vilka den först berättigade föräldern har fått föräldrapenning för nämnda tid, fram till dess att båda föräldrarna fick rätt till föräldrapenning, ska räknas av. I första hand ska avräkning göras från den först berättigade förälderns andel.

Om den ena föräldern har fått rätt till föräldrapenning före och den andra efter barnet fyllt fyra år, så ska de dagar som finns kvar omedelbart efter barnet fyllt fyra år, det vill säga maximalt 96 dagar, delas lika mellan föräldrarna. Om den förälder som först haft rätt till föräldrapenning hunnit ta ut föräldrapenning efter barnet fyllt fyra år, så ska de dagarna räknas av från hans eller hennes dagar. Om antalet dagar som ska avräknas är större än hans eller hennes totala antal dagar, ska det överskjutande antalet dagar avräknas från den andra förälderns dagar (prop. 2013/14:4 s. 45 och 75).

Exempel

Abdi och Amina har gemensam vårdnad om sin son George. Amina bor i Sverige och Abdi bor i Somalia vilket innebär att det endast är Amina som haft rätt till föräldrapenning. När George har fyllt 4 år flyttar Abdi till Sverige och blir försäkrad för föräldrapenning. Men Amina har före barnet fyllt fyra år tagit ut 300 dagar. Det innebär att de kvarvarande 180 dagarna har minskat till 96 dagar vid barnet fyllt fyra år och att Abdi och Amina får 48 dagar var.

Exempel

Samma förutsättningar gäller som i det tidigare exemplet men nu blir Abdi försäkrad för föräldrapenning när George blivit 4 år och tre månader. Då har Amina hunnit ta ut 50 av de 96 dagar som hon fick behålla efter barnet fyllt fyra år. Därför finns det totalt 46 dagar kvar, när Abdi blir försäkrad. Amina har alltså tagit ut mer än hälften av de dagar som fanns kvar efter barnet fyllt fyra år och därför har hon inte kvar någon egen rätt till föräldrapenning. Hon har i stället tagit ut 2 dagar som ska räknas av från Abdis dagar. Abdi tilldelas därför 46 dagar, det vill säga 48 – 2 dagar.

Båda föräldrarna får rätt till förmånen först efter barnet fyllt fyra år

12 kap. 15 § SFB Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 12 §. Vardera föräldern får då föräldrapenning under hälften av den tid för vilken förmånen enligt 19 § lämnas på sjukpenning- eller grundnivån och hälften av den tid för vilken den lämnas på lägstanivån. Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får han eller hon dock föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn och som blir försäkrade för föräldra-penning efter barnet fyllt fyra år kan tillsammans få föräldrapenning med högst 96 dagar. Vid flerbarnsfödsel betalas föräldrapenning för ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första. (12 kap. 12 § tredje stycket SFB). Dagarna fördelas jämnt mellan föräldrarna så att de får högst 48 dagar var (se prop. 2013/14:3 s. 75).

De 96 dagarna betalas ut på sjukpenningnivå, om föräldern har en sjukpenning-grundande inkomst. Efter barnet fyllt fyra år behöver föräldern inte uppfylla 240-dagarsvillkoret för att få föräldrapenning på sjukpenningnivå (se avsnitt 4.6.2). Om föräldern inte har sjukpenninggrundande inkomst betalas dagarna ut på grundnivå (12 kap. 41 b–41 d §§ SFB).

Även föräldrar som får rätt till föräldrapenning efter barnet fyllt fyra år har reserverade dagar på sjukpenningnivå eller på grundnivå. Det innebär att föräldrar som har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå eller på grundnivå inte kan avstå dagar till den andra föräldern. (12 kap. 41 g och 41 h §§ SFB).

Exempel

Ida och Joakim blir försäkrade för föräldrapenning när deras barn är 6 år. De får 48 dagar var. Ida har rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå och Joakim på grundnivå. Ingen av dem kan avstå dagar till den andra, eftersom dagarna ingår i de reserverade dagarna.

Hur fördelas dagarna om familjen flyttar från Sverige och sen återvänder

När ett barn föds i Sverige och familjen är försäkrad här fördelas föräldrapenningdagar enligt huvudregeln. Om familjen flyttar från Sverige och inte längre är försäkrade här och sedan återvänder igen efter att barnet har fyllt fyra år gäller följande. Om det finns färre än 96 föräldrapenningdagar kvar ska en omräkning av dagarna inte göras. När föräldrarna båda har varit försäkrade i Sverige tidigare ska inte heller en likafördelning av dagarna göras trots att de båda blir försäkrade efter barnets fyraårsdag. Det beror på att båda föräldrarna varit försäkrade i Sverige tidigare. Det är endast i de fall då båda föräldrarna har rätt till föräldrapenning enbart för tid efter fyraårsgränsen som en hälftendelning ska ske (prop. 2013/14:4 s. 75).

Exempel

Linnea och Anton är föräldrar till Ebba. När Ebba är 2,5 år har Linnea tagit ut alla sina föräldrapenningdagar och Anton har 60 reserverade dagar kvar. Linnea och Anton får båda jobb i Australien och bestämmer sig för att flytta dit när Ebba är 3,5 år. Familjens avsikt är att stanna borta under obestämd tid och när de börjar arbeta i Australien upphör deras försäkring i Sverige. Efter 1,5 år återvänder familjen till Sverige. Ebba är nu 5 år och när Linnea och Anton åter blir försäkrade i Sverige har Anton kvar sina 60 reserverade dagar.

I exemplet är Ebba över fyra år när familjen återvänder till Sverige. Men eftersom föräldrapenning har tagits ut tidigare för Ebba och föräldrarna varit försäkrade tidigare, har Ebba kvar samma dagar som tidigare.

När Anton i exemplet ovan ansöker om föräldrapenning måste Försäkringskassan utreda om han eller Linnea fått en förmån liknande föräldrapenning från Australien. Om de har fått det ska dessa dagar räknas bort från barnets föräldrapenningdagar, i det här fallet från Antons dagar eftersom inga andra dagar finns.

Ersättningsnivå när barnet har fyllt fyra år

För tid efter barnet fyllt fyra år betalas föräldrapenning i första hand ut på sjuk-penningnivå eller grundnivå. Om det inte finns kvar tillräckligt många dagar på dessa nivåer, kan dagarna i stället tas ut på lägstanivå. Den som är försäkrad enbart för arbetsbaserad föräldrapenning har dock inte rätt till ersättning på lägstanivå. Därför kan denna grupp endast få föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå (12 kap. 41 f § SFB och prop. 2013/14:4 s. 46–47).

En fördelning av antalet dagar per ersättningsnivå görs endast om föräldrarna har kvar fler än 96 dagar, när barnet fyller 4 år, se avsnitt 6.5.1. I första hand betalas dagarna ut på sjukpenningnivå. Men om det före barnet fyllt fyra år inte finns kvar tillräckligt många dagar på sjukpenningnivå, så betalas resterande dagar ut på lägstanivå.

Exempel

Anna och Henrik har gemensam vårdnad om sonen Oscar, vilket innebär att de har rätt till föräldrapenning under 240 dagar vardera, 195 dagar på sjuk-penningnivå och 45 dagar på lägstanivå. När Oscar fyller 4 år, har Anna kvar sammanlagt 50 dagar och av dem är 35 dagar på sjukpenningnivå och 15 dagar på lägstanivå. Henrik har kvar sammanlagt 80 dagar, varav 40 dagar på sjuk-penningnivå och 40 dagar på lägstanivå. Föräldrarna har alltså tillsammans kvar 130 dagar (50+80) när Oscar fyller 4 år, men de får bara behålla 96 dagar. Annas andel av det totala antalet dagar är 38 procent (50/130) och Henriks andel är 62 procent (80/130). Det leder till att Anna får behålla 37 dagar (50/130 x 96) och Henrik 59 dagar (80/130 x 96) efter fyraårsgränsen. Av Annas 37 dagar kan Försäkringskassan betala ut 35 dagar på sjukpenningnivå och 2 dagar på lägstanivå. Av Henriks 59 dagar kan 40 dagar betalas ut på sjukpenningnivå och 19 dagar på lägstanivå.

En konsekvens av att föräldrar avstår föräldrapenning på en viss ersättningsnivå (se avsnitt 6.1.1) blir att ett avstående bara kan tas tillbaka på samma nivå. Om en förälder till exempel har avstått dagar på lägstanivån och om det bara finns dagar kvar på sjuk-penningnivå, så kan föräldern inte ta tillbaka någon del av sitt avstående. Läs mer om avstående och återtagande av dagar i avsnitt 6.5 och avsnitt 6.6.

Exempel

Tobias och Sara har gemensam vårdnad om dottern Lovisa. Sara avstår 100 dagar på sjukpenningnivå till Tobias. När Lovisa fyller 4 år har Tobias kvar sammanlagt 50 dagar, varav 40 dagar på sjukpenningnivå och 10 dagar på lägstanivå. Sara har sammanlagt 80 dagar kvar, varav 40 dagar på sjuk-penningnivå och 40 dagar på lägstanivå. Tobias procentuella andel av det totala antalet dagar som finns kvar för Lovisa är 38 procent (50/130). Saras andel är 62 procent (80/130). På Lovisas 4-årsdag har Tobias kvar 37 dagar (50/130 x 96), varav 37 dagar på sjukpenningnivå. Sara har kvar 59 dagar (80/130 x 96), varav 40 dagar på sjuk-penningnivå och 19 på lägstanivå. Om Sara vill, kan hon ta tillbaka Tobias samtliga 37 dagar på sjukpenningnivå.

Exempel

Om Sara i stället väljer att ta tillbaka dagarna strax innan Lovisa fyller 4 år, kan hon ta tillbaka de kvarvarande 40 dagarna på sjukpenningnivå. Sara kan bara ta tillbaka dagar på samma ersättningsnivå som hon tidigare avstått dagar på. Ett sådant återtagande innebär att Tobias har kvar 10 dagar på lägstanivå och Sara 120 dagar, varav 80 dagar på sjukpenningnivå (40 + 40) och 40 dagar på lägstanivå strax innan barnet fyllt fyra år. När antalet dagar minskar vid barnet fyllt fyra år får Tobias kvar 7 dagar på lägstanivå (10/130 x 96) och Sara 89 dagar (120/130 x 96), varav 80 dagar på sjukpenningnivå och 9 dagar på lägstanivå.