5 Omfattning
Det är inte bara ersättningsnivån som beskrivs i kapitel 4 som påverkar föräldrapenningens storlek. En annan omständighet som man måste beakta är i vilken utsträckning som föräldern avstår från förvärvsarbete i förhållande till sin normala arbetstid. Nedan följer en redogörelse för föräldrapenningens olika omfattningar och begreppet normal arbetstid. Det finns också en begränsning av möjligheten att ta ut föräldrapenning för arbetsfria dagar som beskrivs i avsnitt 5.3.
5.1 Uttag av hel dag eller del av dag
12 kap. 9 § SFB Föräldrapenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:
- Hel föräldrapenning lämnas för dag när föräldern inte förvärvsarbetar.
- Tre fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid.
- Halv föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid.
- En fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.
- En åttondels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid. Föräldrapenning får dock lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning på grundnivå enligt 23 § eller på lägstanivå enligt 24 § när föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid.
Föräldern kan välja mellan att ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. Försäkringskassan kan betala ut
- hel ersättning för en dag när föräldern är helt ledig
- tre fjärdedels ersättning när föräldern arbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid
- halv ersättning när föräldern arbetar högst hälften av normal arbetstid
- en fjärdedels ersättning när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid
- en åttondels ersättning när föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid.
Bestämmelserna hindrar att en förälder för samma dag får föräldrapenning på både sjukpenningnivån och lägstanivån som ger en annan än ovanstående omfattning.
Fredrik ansöker om halv föräldrapenning på sjukpenningnivån och en åttondels föräldrapenning på lägstanivån på samma dag. Försäkringskassan kan inte betala ut föräldrapenning enligt Fredriks ansökan eftersom det sammanlagt blir fem åttondels ersättning. Han kan få högst halv föräldrapenning.
En förälder kan få föräldrapenning för flera barn samma dag, men inte mer än hel föräldrapenning för en dag, oavsett hur många barn som föräldern vårdar (11 kap.9 § SFB, prop. 1973:47, s. 21 och 61 samt prop. 1984/85:78, s. 133).
Föräldrapenning på grundnivå eller lägstanivå kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag, om föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid (12 kap. 9 § andra stycket SFB). Föräldern kan alltså arbeta sju timmar per dag, om den normala arbetstiden är åtta timmar och ändå få en hel dag med föräldrapenning på grundnivån eller lägstanivån. Läs mer om normal arbetstid i avsnitt 5.2.
Den tid som en förälder ägnar åt politiska uppdrag bör inte tas med vid bedömningen av rätt till föräldrapenning, även om ersättningen för detta ingår i den sjukpenninggrundande inkomsten. Det gäller när uppdragen klart har karaktären av bisysslor till det vanliga arbetet (prop. 1976/77:117 s. 54).
Camilla arbetar heltid och har vid sidan av sin anställning ett politiskt uppdrag som ledamot i socialnämnden. Uppdraget innebär möten på kvällstid. Camilla vill veta om hon har rätt till hel föräldrapenning på sjukpenningnivå när hon vid dessa tillfällen är helt ledig från sitt arbete.
Försäkringskassan bortser vid prövning av rätten till föräldrapenningens omfattning från uppdraget som ledamot i nämnden. Hon har rätt till hel föräldrapenning om hon är ledig från sin anställning och vårdar barnet under den lediga tiden, även om hon har ett möte på kvällen.
Vård av barn som tagits emot för stadigvarande vård och fostran i hemmet betraktas inte som förvärvsarbete vid bedömning av om föräldern har rätt till ersättning. Vid beräkningen av föräldrapenning bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättning för vården (12 kap. 10 och 31 §§ SFB).
Ebba får ersättning för vård av Rasmus som placerats hos Ebba och hennes man. De är särskilt förordnade vårdnadshavare för Rasmus. Ebba arbetar halvtid (fyra timmar per dag). Hennes SGI grundas på arbetsinkomsten och ersättningen för vården av Rasmus.
Ebba begär halv föräldrapenning på sjukpenningnivå. Vården av Rasmus betraktas inte som förvärvsarbete. Ebba har därför rätt till halv föräldrapenning eftersom hon arbetar högst hälften av normal arbetstid. Vid beräkningen av föräldrapenningen görs avdrag från Ebbas SGI med den ersättning som hon får för vården av Rasmus.
Läs mer om beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivå i avsnitt 4.1.1.
5.1.1 Uttag av föräldrapenning vid jour och beredskap
Jourtid blir aktuell om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete vid behov. Jourtid får bara förekomma i sådana verksamheter där det måste finnas personal om något oförutsett inträffar, utan att det därmed är fråga om övertidsarbete. Som exempel kan nämnas sjukvården, socialvården, kriminalvården, brandförsvaret och polisen. Jourtid ska skiljas från beredskapstid. Beredskapstid är den tid som arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande för att börja arbeta med kort varsel. Arbetstagaren behöver då inte befinna sig på arbetsstället utan kan vara hemma eller någon annanstans där hen kan nås av ett meddelande. (Arbetsmiljöverkets bok ”Arbetstidslagen med kommentarer” s. 16 och 18)
Föräldern har inte rätt till föräldrapenning för den tid då hen samtidigt har jourtid eftersom tiden räknas som arbetstid. För att få föräldrapenning måste föräldern avstå från jouren.
Beredskapstid räknas inte som arbetstid enligt arbetstidslagen och föräldern kan ta ut föräldrapenning samtidigt som man har beredskap. Det gäller så länge inget arbete utförs och under förutsättning att övriga villkor för att få föräldrapenning är uppfyllda.
5.1.2 Förälder med sjukersättning tills vidare och steglös avräkning
12 kap. 10 § SFB Som förvärvsarbete betraktas inte
- vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem, och
- sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §. Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.
Den som har sjukersättning tills vidare kan arbeta eller utöka sitt arbete utan att rätten till sjukersättningen omprövas. Sjukersättningen ska i stället minskas med hänsyn till en reduceringsinkomst enligt så kallad steglös avräkning. Inkomsten från sådant arbete är inte sjukpenninggrundande (25 kap. 24 § och 37 kap. SFB).
Läs mer i vägledning (2013:3) Sjukersättning och aktivitetsersättning – beräkning, steglös avräkning m.m.
Arbete med steglös avräkning räknas inte som förvärvsarbete vid bedömningen av rätten till föräldrapenning.
Om det inte går att avgöra om ansökan om föräldrapenning gäller tid när föräldern skulle ha arbetat med steglös avräkning eller arbetstid där inkomsten ingår i SGI, ska Försäkringskassan utgå från att det i första hand gäller tid då hen skulle ha arbetat med steglös avräkning.
Det finns inget hinder mot att betala ut föräldrapenning under tid som en person har steglös avräkning. Det beror på att steglös avräkning anses vara en förlängning av den sjukersättning som den försäkrade är beviljad, och det går att betala ut föräldrapenning under tid med sjukersättning.
Tove arbetar 50 procent kl. 08.00–12.00 och har en SGI baserad på detta arbete. Hon har 50 procent sjukersättning men arbetar kl. 12.00–14.00 med steglös avräkning.
Toves dag ser ut enligt följande: 08.00–12.00 arbete 12.00–14.00 arbete med steglös avräkning 14.00–16.00 sjukersättning
Tove ansöker om hel föräldrapenning. Försäkringskassan utredning visar att Tove har arbetat kl. 8.00–10.00. Därefter har hon vårdat sitt barn. Tove har därför rätt till tre fjärdedels föräldrapenning.
Vid ett senare tillfälle ansöker Tove igen om en dag med hel föräldrapenning. Försäkringskassans utredning visar att hon har avstått arbete och vårdat sitt barn kl. 08.00–12.00. Hon har däremot arbetat kl. 12.00–14.00, det vill säga den tid då hon har steglös avräkning. Eftersom detta inte ses som förvärvsarbete och Tove har avstått arbete den tid som är SGI-grundande har hon rätt till hel föräldrapenning denna dag.
5.2 Normal arbetstid
12 kap. 9 § SFB Föräldrapenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:
- Hel föräldrapenning lämnas för dag när föräldern inte förvärvsarbetar.
- Tre fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid.
- Halv föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid.
- En fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.
- En åttondels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid. Föräldrapenning får dock lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning på grundnivå enligt 23 § eller på lägstanivå enligt 24 § när föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid.
Bestämmelserna om föräldrapenning i förhållande till normal arbetstid infördes för att föräldrar som inte arbetade alls eller arbetade deltid skulle kunna få föräldrapenning för den tid de inte arbetade. Av förarbetena framgår att ersättningen även bör betalas till föräldrar som redan har minskat sin arbetstid för vård av barn och för hemarbetande föräldrar som börjar arbeta deltid (prop. 1976/77:117, s. 42). Det innebär alltså att föräldern inte behöver minska sin arbetstid för att ha rätt till ersättning. Det räcker att avstå från arbete. Därför är det framför allt i förhållande till deltidsarbete, när en förälder avstår från arbete en del av sin arbetstid eller när en förälder arbetar oregelbunden arbetstid, som det blir aktuellt att fastställa normal arbetstid för föräldern. Det är då inte rätten till föräldrapenning som regleras utan i stället i vilken omfattning föräldern har rätt till föräldrapenning.
Med normal arbetstid menas den heltid som framgår av kollektivavtal inom respektive bransch (prop. 1976/77:117 s. 53). Om det inte finns någon sådan bestämd arbetstid för en viss bransch eller viss arbetsplats ska i stället faktiskt tillämpad normal arbetstid gälla. Om det inte finns någon faktiskt tillämpad normal arbetstid, vare sig för branschen eller arbetsplatsen, antas normal veckoarbetstid vara 40 timmar. Finns det i enskilda fall avvikelser även från detta ska den veckoarbetstid som den försäkrade uppger godtas.
5.2.1 Normal arbetstid i förhållande till SGI-skydd
Observera att normal arbetstid inte kan användas för att beräkna hur mycket föräldrapenning en förälder måste ta ut för att skydda sin SGI efter barnets ettårsdag. Det beror på att normal arbetstid är en genomsnittsarbetstid, medan SGI-skyddet måste utgå ifrån den arbetstid som förälderns SGI grundar sig på.
Det innebär alltså att, utifrån vad föräldern vill veta, måste man tänka på två olika sätt:
| Om föräldern vill veta hur … | så ska du … |
|---|---|
| mycket föräldrapenning på sjukpenningnivå det finns utrymme för | beräkna den normala arbetstiden för föräldern. |
| föräldern ska skydda sin SGI att ta ut föräldrapenning | utgå från den arbetstid som förälderns SGI grundar sig på. |
Se vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid om SGI-skydd vid vård av barn samt vilken ytterligare tid som kan ingå i årsarbetstiden.
5.2.2 Så beräknas normal arbetstid
Den normala arbetstiden beräknas per vecka eller en längre arbetsperiod. Försäkringskassan ska göra en genomsnittsberäkning för hela veckan eller perioden, och sedan slå ut timmarna på det antal dagar i veckan eller perioden som föräldern arbetar. Om föräldern arbetar inom en bransch där arbetstiden är oregelbunden beräknas normal arbetstid genom att göra en genomsnittsberäkning av förälderns faktiska arbetstid under en period, exempelvis för en skiftcykel. I den normala arbetstiden ska eventuell jourtid ingå. Har föräldern jourtid behöver Försäkringskassan därför titta på en period med åtminstone ett tillfälle med jour för att få fram en så korrekt normal arbetstid som möjligt. Eventuell beredskapstid ingår inte i normal arbetstid.
Försäkringskassan ska ta fram en genomsnittsarbetstid per dag genom att dela det sammanlagda antalet arbetstimmar under en period på antalet arbetsdagar under samma period. För att se vilken omfattning av föräldrapenning som kan betalas ut under en viss dag, ska vi jämföra den framräknade normala arbetstiden med antalet faktiskt arbetade timmar under den aktuella dagen. Se vidare under beräkningsexempel i avsnitt 5.2.7.
Om en förälder är anställd på flera arbetsplatser med olika kollektivavtal som stadgar olika arbetstider, ska arbetstidslagen gälla för att fastställa normal arbetstid. Det går nämligen inte att lägga ihop flera avtal för att få fram en normal arbetstid. Enligt arbetstidslagen är den ordinarie arbetstiden högst 40 timmar per vecka (5 § arbetstidslag [1982:673]).
I förarbetena framgår att rätten till föräldrapenning är densamma oavsett om den normala arbetstiden ligger över eller under åtta timmar om dagen (prop. 1976/77:117 s. 53). Det innebär att Försäkringskassan kan fastställa en normal arbetstid på mer än heltid om föräldern kan visa att detta är hens faktiska arbetstid. Här ska vi göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. Vi kan då hämta viss ledning exempelvis i hur föräldern har arbetat historiskt och hur avtalat arbete ser ut framåt.
5.2.3 Uttag av föräldrapenning vid deltidsarbete
När en förälder arbetar deltid kan föräldern beviljas föräldrapenning för den del av dagen när föräldern inte arbetar. Föräldern behöver alltså inte minska sin arbetstid. Det som avgör i vilken omfattning föräldern kan beviljas föräldrapenning, är den normala arbetstid för heltidsarbete som är fastställd för förälderns bransch eller arbetsplats.
Om föräldern är behovs- eller timanställd bedömer man normal arbetstid på samma sätt som för en fast anställd medarbetare på arbetsplatsen.
Se exempel 1 och 2 i avsnitt 5.2.7.
Särskilt om dagbarnvårdare
För dagbarnvårdare finns det kollektivavtal där antalet barn avgör vad som räknas som heltidstjänstgöring. Regeringsrätten fann att en dagbarnvårdares tjänstgöringsgrad i förhållande till normal arbetstid avgör rätten till föräldrapenning (RÅ 1997 ref 76).
Monica arbetar som dagbarnvårdare. Hon har förutom sitt eget barn två barn placerade hemma hos sig åtta timmar per dag. Antalet barn gör att hennes tjänst räknas som halvtid enligt kollektivavtalet.
Monica ansöker om halv föräldrapenning för en vecka måndag till fredag. Eftersom hon arbetar högst hälften av normal arbetstid enligt kollektivavtalet kan hon få halv föräldrapenning.
5.2.4 Uttag av föräldrapenning vid heltidsarbete
När en förälder arbetar heltid, har regelbundna tider och arbetar samma arbetstid på samma antal arbetsdagar, finns det i regel inte utrymme att ta ut föräldrapenning på sjukpenningsnivå.
När en förälder arbetar heltid men förlägger arbetstiden annorlunda och på så sätt avstår helt från arbete en dag när föräldern normalt skulle ha arbetat, blir det inte aktuellt att fastställa normal arbetstid. Det beror på att föräldern har avstått helt från arbete och alltså inte kombinerar arbetet med föräldrapenning den aktuella dagen.
En förälder kan ha utrymme att ta ut föräldrapenning trots att föräldern inte har minskat sin arbetstid. Det som avgör i vilken omfattning föräldern kan beviljas föräldrapenning är istället att föräldern har avstått från arbete en dag då föräldern normalt skulle ha arbetat. Eftersom det finns en begränsning gällande arbetsfria dagar i 12 kap. 11 § SFB behöver du veta i vilken omfattning föräldern vill ta ut föräldrapenning i anslutning till den arbetsfria tiden. Se mer i avsnitt 5.3.
Se exempel 3 i avsnitt 5.2.7 nedan.
5.2.5 Nattarbete
När en förälder arbetar natt och har ett arbetspass som sträcker sig över midnatt så omfattar arbetspasset två kalenderdagar. Om en del av ett tidigare eller senare arbetspass infaller på samma kalenderdag kan det vara så att det inte finns utrymme för hel föräldrapenning även om föräldern avstår från ett helt arbetspass. I sådant fall har föräldern nämligen inte avstått helt från arbete den aktuella dagen. Det kan också bli så att föräldern kan ta ut fler hela föräldrapenningdagar än vad föräldern avstår från arbetspass.
Se exempel 4 i avsnitt 5.2.7 nedan.
5.2.6 Normal arbetstid för egenföretagare
Eftersom normal arbetstid för egenföretagare inte är reglerad i arbetstidslagstiftning eller kollektivavtal, antas en normal arbetstid på 40 timmar per vecka gälla även för dem. Om en egenföretagare kan visa att hen arbetar mer än 40 timmar per vecka kan detta godtas. Det kan visas genom ett underlag från en revisor, intresseorganisation eller liknande (prop. 1976/77:117 s. 54).
5.2.7 Beräkningsexempel avseende normal arbetstid
Sofia arbetar natt på Säters rättspsykiatri. Normal arbetstid på arbetsplatsen är fastställd till 10 timmar per arbetspass, fyra dagar per vecka, vilket innebär tre arbetsfria dagar.
Sofia arbetar halvtid: fem timmar per arbetspass, fyra dagar per vecka. Som du ser i exemplet nedan har Sofia rätt till föräldrapenning för den andra delen av en normal arbetsdag i den bransch eller på den arbetsplats där Sofia arbetar, trots att hon endast arbetar halvtid och alltså inte skulle ha arbetat mer än det. Resultatet nedan blir detsamma även om Sofia hade varit timanställd på fem timmar per arbetspass, fyra dagar per vecka.
Samma regler gällande föräldrapenning i anslutning till arbetsfria dagar gäller även vid halvtidsarbete. Det finns utrymme att ta ut högst halv föräldrapenning på sjukpenningnivå om föräldern tagit ut samma omfattning på sjukpenningnivå för arbetsdag i anslutning till den arbetsfria dagen.
| Veckodag | Faktisk arbetstid | Normal arbetstid | Föräldrapenning (S-dag) |
|---|---|---|---|
| Måndag | 5 | 10 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP. |
| Tisdag | 5 | 10 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP. |
| Onsdag | Arbetsfri dag | 0 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP om hon tar ut FP i samma omfattning dagen innan eller efter. |
| Torsdag | 5 | 10 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP. |
| Fredag | Arbetsfri dag | 0 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP om hon tar ut FP i samma omfattning dagen innan eller efter. |
| Lördag | 5 | 10 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP. |
| Söndag | Arbetsfri dag | 0 | Ja, Sofia har rätt till ½ FP om hon tar ut FP i samma omfattning dagen innan eller efter. |
Jonas arbetar som telefonist på Taxi Stockholm. Anställningen är på 75 procent och han arbetar oregelbundna tider enligt nedanstående schema. Normal arbetstid för en heltidsanställd är enligt kollektivavtalet 40 timmar per vecka fördelat på fem dagar per vecka, samt arbetsfria dagar lördag och söndag varje vecka.
Vecka 1
| Veckodag | Ordinarie arbetstid (ej föräldraledig) | Faktisk arbetstid under föräldraledighet | Normal arbetstid | Föräldrapenning (Sjukpenningnivå) |
|---|---|---|---|---|
| Måndag | Ledig | 0 | 8 | Ja, Jonas har rätt till hel FP. |
| Tisdag | 8–16 | 8–16 | 8 | Nej. |
| Onsdag | 9–19 | 9–15 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ¼ FP. |
| Torsdag | 8–14 | 8–12 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ½ FP. |
| Fredag | 9–15 | 9–15 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ¼ FP. |
| Lördag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Ja, om Jonas tar ut FP på fredag eller måndag finns det rätt till samma omfattning. |
| Söndag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar lördag vecka 1. |
Vecka 2
| Veckodag | Ordinarie arbetstid (ej föräldraledig) | Faktisk arbetstid under föräldraledighet | Normal arbetstid | Föräldrapenning (Sjukpenningnivå) |
|---|---|---|---|---|
| Måndag | 8.30–16 | 11–16 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ¼ FP. |
| Tisdag | 6.30–14 | 8.30–14 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ¼ FP. |
| Onsdag | 16–24 | 18–24 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ¼ FP. |
| Torsdag | 10–17 | 10–15.30 | 8 | Ja, Jonas har rätt till ¼ FP. |
| Fredag | Ledig | 0 | 8 | Ja, Jonas har rätt till hel FP. |
| Lördag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Ja, om Jonas tar ut FP på fredag eller måndag finns det rätt till samma omfattning. |
| Söndag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar lördag vecka 2. |
Sara arbetar som handläggare på ett försäkringsbolag och har flextid. Normal arbetstid är fastställd till 40 timmar/vecka fördelat på fem dagar, arbetsfria dagar är lördag och söndag.
Sara begär tjänstledigt på grund av föräldraledighet på fredagar. Däremot vill hon inte avstå från sin heltidsinkomst och arbetar därför extra två timmar/dag måndag–torsdag.
Eftersom det finns en begränsning gällande arbetsfria dagar i 12 kap. 11 § SFB behöver du veta i vilken omfattning Sara tar ut föräldrapenning i anslutning till den arbetsfria tiden.
Sara har utrymme att ta ut föräldrapenning trots att hon inte har minskat sin arbetstid. Det som avgör i vilken omfattning Sara kan beviljas föräldrapenning är istället att hon har avstått från arbete en dag då hon normalt skulle ha arbetat (det vill säga fredag, i exemplet nedan).
| Veckodag | Faktisk arbetstid | Normal arbetstid | Föräldrapenning (S-dag) |
|---|---|---|---|
| Måndag | 10 | 8 | Nej. |
| Tisdag | 10 | 8 | Nej. |
| Onsdag | 10 | 8 | Nej. |
| Torsdag | 10 | 8 | Nej. |
| Fredag | Tjänstledig | 8 | Ja, Sara har rätt till FP i vilken omfattning som helst. |
| Lördag | Arbetsfri dag | 0 | Ja, beroende på i vilken omfattning Sara tar ut FP på fredagen. |
| Söndag | Arbetsfri dag | 0 | Ja, beroende på i vilken omfattning Sara tar ut FP på fredagen. |
Daniel arbetar som undersköterska på ett hospis och arbetar natt enligt nedanstående schema som rullar på två veckor. Eftersom arbetspassen sträcker sig över midnatt blir det två kalenderdagar varje arbetspass. Enligt kollektivavtalet ska arbetstiden för en heltidsanställd som arbetar natt förläggas så att den anställda har tre arbetsfria dagar under vecka 1 och fyra arbetsfria dagar under vecka 2. Det innebär att den anställda arbetar sju dagar under två veckor.
Normal arbetstid per dag beräknas på summan av antalet timmar för bägge veckorna, delat med det totala antalet kalenderdagar med arbete under dessa två veckor: 3 + 12 + 12 + 9 + 3 + 12 + 9 = 60 timmar 60 timmar för bägge veckorna fördelat på 7 arbetsdagar: 8,57 timmar per dag är normal arbetstid.
Daniel begär föräldrapenning under vecka 1. Trots att han inte avstår från arbete finns det ändå utrymme att ta ut föräldrapenning.
Daniel begär föräldrapenning för arbetspassen mellan måndag och tisdag samt tisdag och onsdag, vecka 2.
Daniel avstår från två hela arbetspass men kan ändå få minst tre hela dagar med föräldrapenning. Eftersom arbetspassen är i anslutning till arbetsfria dagar kan han även ta ut föräldrapenning för dessa dagar i samma omfattning.
Vecka 1
| Veckodag | Schemalagd arbetstid | Faktisk arbetstid | Normal arbetstid | Föräldrapenning (Sjukpenningnivå) |
|---|---|---|---|---|
| Måndag | 21-00 | 3 | 8,57 | Ja, Daniel har rätt till ½ FP. |
| Tisdag | 00-09, 21-00 | 12 | 8,57 | Nej. |
| Onsdag | 00-09, 21-00 | 12 | 8,57 | Nej. |
| Torsdag | 00-09 | 9 | 8,57 | Nej. |
| Fredag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Ja, om Daniel tar hel FP på måndagen v. 2 kan han även ta samma omfattning fredag, lördag och söndag. |
| Lördag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar fredag v. 1. |
| Söndag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar fredag v. 1. |
Vecka 2
| Veckodag | Schemalagd arbetstid | Faktisk arbetstid | Normal arbetstid | Föräldrapenning (Sjukpenningnivå) |
|---|---|---|---|---|
| Måndag | 21-00 | 0 | 8,57 | Ja, Daniel har rätt till hel FP. |
| Tisdag | 00-09, 21-00 | 0 | 8,57 | Ja, Daniel har rätt till hel FP. |
| Onsdag | 00-09 | 0 | 8,57 | Ja, Daniel har rätt till hel FP. |
| Torsdag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Ja, om Daniel tar hel FP på onsdagen kan han även ta samma omfattning torsdag- söndag (alternativt ½ FP enligt kommande måndag, dvs v. 1). |
| Fredag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar torsdag v. 2. |
| Lördag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar torsdag v. 2. |
| Söndag | Arbetsfri dag | 0 | 0 | Se kommentar torsdag v. 2. |
5.3 Uttag av föräldrapenning för arbetsfria dagar
12 kap. 11 § SFB Föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ lämnas för tid som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden får föräldrapenning på motsvarande eller högre förmånsnivå. Detta gäller dock endast för perioder av arbetsfri tid om högst fyra dagar.
För uttag av föräldrapenning på sjukpenningnivå för dagar som normalt är arbetsfria finns en begränsning. Föräldrapenning betalas ut för högst fyra arbetsfria dagar bara om föräldern tar ut motsvarande eller högre föräldrapenning för en arbetsdag i direkt anslutning till den arbetsfria tiden.
Motivet till begränsningen är i första hand att motverka att föräldrapenningen tas ut under veckoslut och helger i syfte att förstärka familjens ekonomi. För att inte i onödan begränsa föräldrarnas möjligheter att utnyttja föräldrapenningen gäller begränsningen bara för kortare ledighetsperioder, det vill säga perioder om högst fyra dagar i följd (prop. 1994/95:42 s. 16–17).
Med arbetsfri dag menas en dag som är arbetsfri inom den bransch eller på den arbetsplats där föräldern är anställd, oavsett om föräldern är tjänstledig eller inte. Det är framför allt frågan om dagar för veckovila (vanligtvis lördagar och söndagar) samt helgdagar och vissa helgaftnar (prop. 1994/95:42 s. 17).
Den arbetsfria tiden avser hela den period när föräldern inte ska arbeta. Det innebär att en förälder som inte arbetar onsdagar och torsdagar och som vill ta ut hel föräldrapenning på sjukpenningnivå för en onsdag, måste ta ut hel föräldrapenning på sjukpenningnivå även för tisdagen eller fredagen. Den som vill ha hel föräldrapenning under en period som består av till exempel tre helgdagar och en arbetsfri dag måste därför ta ut hel föräldrapenning under sammanlagt fem dagar. Men den som vill ha hel föräldrapenning under en arbetsfri period om fem dagar behöver däremot inte ta ut någon ytterligare dag med hel föräldrapenning (prop. 1994/95:42, s. 17 och 25).
Oregelbunden arbetstid och icke specificerade arbetsfria dagar
För en förälder som arbetar oregelbundet eller i skiftarbete fastställs den arbetsfria tiden utifrån hur föräldern normalt arbetar. Den som till exempel arbetar sju dagar en vecka för att sen vara ledig sju dagar veckan efter har alltså en arbetsfri period om sju dagar. Det innebär att hen kan ta hel föräldrapenning för de sju dagarna utan att behöva ta ut någon ytterligare dag med hel föräldrapenning.
Om det inte framgår i kollektivavtalet vilka dagar som är arbetsfria, utan endast att den anställda ska ha två arbetsfria dagar varje vecka, kan föräldern i vissa fall själv välja vilka dagar som ska vara arbetsfria. Det gäller när det inte går att fastställa vilken period som är arbetsfri med hjälp av antingen tidigare schema eller vid en jämförelse med hur andra på arbetsplatsen arbetar. Detsamma gäller om arbetsplatsen inte har något kollektivavtal. Saknas kollektivavtal måste Försäkringskassan utreda vilken eller vilka dagar som är arbetsfria i den bransch eller på den arbetsplats där den försäkrade arbetar.
En förälder med en tim- eller behovsanställning i en bransch där alla dagar kan vara arbetsdagar kan ta ut föräldrapenning på sjukpenningnivå oavsett vilken dag det är. Det beror på att en tim- eller behovsanställning indikerar att den anställda inte kan räkna med att ha arbetsfria dagar. Det är därför inte möjligt att bestämma vilka dagar i dessa anställningar som ska räknas som arbetsfria dagar.
Veronika arbetar normalt måndag–fredag. Hon avstår från arbetet på fredagen och ansöker om hel föräldrapenning på sjukpenningnivå för fredag–söndag. Eftersom hon begär hel föräldrapenning för fredagen har hon också rätt till hel föräldrapenning för lördag och söndag.
Kerstin arbetar normalt måndag–fredag. Hon har en nyfödd son och kommer att vara helt föräldraledig under hans första år. Hon ansöker om föräldrapenning på sjukpenningnivån för onsdagar, torsdagar och söndagar. Hon har rätt till föräldrapenning för onsdagarna och torsdagarna. Hon har däremot inte rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå för söndagarna eftersom söndag är en arbetsfri dag och hon inte begär föräldrapenning för varken måndag eller fredag.
Botvid är helt arbetslös och vill ta ut föräldrapenning på sjukpenningnivå för lördag och söndag. Eftersom alla dagar är arbetsfria under arbetslöshetsperioden, så kan ersättning betalas ut.
Det finns inte någon motsvarande begränsningsregel för lägstanivådagar eller dagar med ersättning på grundnivån. Det innebär att sådana dagar kan tas ut för till exempel lördag och söndag utan att andra dagar tas ut i anslutning till dem.
5.3.1 Uttag av föräldrapenning vid semester
11 kap. 11 § SFB Föräldrapenningförmåner lämnas inte för dag då en förälder är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480).
Föräldrapenning får inte betalas för en dag när föräldern är semesterledig enligt semesterlagen. Det gäller semesterledighet med eller utan semesterlön och oavsett om föräldern begär föräldrapenning för hel eller del av dag (prop. 1993/94:220 s. 44).
Vad som avses med semesterledighet framgår av 3 § semesterlagen (1977:480).
Annelie arbetar normalt måndag–fredag och är arbetsfri lördag–söndag. Hon har semester i tre veckor från och med måndagen den 3 juli till och med fredagen den 21 juli. Hon begär föräldrapenning på lägstanivån för lördagen den 8 juli och söndagen den 9 juli. Hon har inte rätt föräldrapenning för dessa dagar eftersom de ingår i den period under vilken hon är semesterledig.
Det finns inte något hinder för en förälder att byta ut sin föräldraledighet mot semester (prop. 1993/94:220, s. 76).