2 Försäkrad för föräldrapenning, socialförsäkringsskydd och internationella förhållanden
För att ha rätt till föräldrapenning krävs att föräldern
- är försäkrad i Sverige
- uppfyller övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet
- uppfyller de särskilda förmånsvillkoren.
Huvudregeln är att föräldern ska uppfylla dessa tre förutsättningar varje dag som hen söker om föräldrapenning för (4 kap. 3–4 §§ SFB).
För att en förälder ska ha rätt till föräldrapenning för ett barn som är bosatt i Sverige ska föräldern vara försäkrad i Sverige. En förälder är försäkrad om hen uppfyller kraven i fråga om antingen bosättning i 5 kap. SFB eller arbete i 6 kap. SFB och under förutsättning att försäkringstiden för arbetet gäller. Du kan läsa mer om det nedan.
Utöver att vara försäkrad i Sverige, måste föräldern också uppfylla övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet (jfr 4 kap. 3 § andra stycket SFB). Det betyder till exempel att den som behöver ha uppehållstillstånd i Sverige måste ha ett sådant. Det finns också särskilda bestämmelser vid utlandsvistelse. Därutöver behöver de särskilda förmånsvillkoren för rätten till föräldrapenning vara uppfyllda (4 kap. 4 § SFB).
När det är fler länder än Sverige inblandade, kan Försäkringskassan också behöva ta hänsyn till olika internationella regelverk som exempelvis EU:s förordningar, avtal om social trygghet och andra avtal som Sverige har ingått med andra länder.
Dessa bestämmelser beskrivs mer i detalj i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
2.1 Bosättningsbaserad föräldrapenning
5 kap. 9 § p. 1 SFB Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner:
- föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, (11 och 12 kap.)
5 kap. 11 § SFB Till den som bosätter sig i Sverige men inte är folkbokförd här får bosättningsbaserade förmåner inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad när anmälan om bosättningen gjordes till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen. Bestämmelser om anmälan om bosättning i Sverige finns i 110 kap. 43 § SFB.
Bosättningsbaserad föräldrapenning är
- föräldrapenning på lägstanivå
- föräldrapenning på grundnivå, när personen inte uppfyller 240-dagarsvillkoret.
240-dagarsvillkoret beskrivs i avsnitt 4.2.1 och avsnitt 4.6.
För att en förälder ska vara försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning ska hen vara bosatt i Sverige. Det förutsätter att föräldern har sin egentliga hemvist här. Det kan till exempel handla om personer som är födda i Sverige, har bott här många år av sitt liv eller som har bott här en längre tid, när de väl blir föräldrar. Men även föräldrar som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år kan anses vara bosatta här.
Om en familj bosätter sig i Sverige, men inte är folkbokförd här, har föräldern inte rätt till bosättningsbaserad föräldrapenning för längre tid tillbaka än tre månader före den månad när anmälan om bosättning gjordes eller Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om att familjen flyttat hit.
Föräldern och barnet kan alltså i dessa fall vara försäkrade för bosättningsbaserad föräldrapenning utan att ha rätt till den förrän från och med tidigast tre månader från det att Försäkringskassan fick veta att familjen flyttat hit.
2.2 Även barnet ska vara bosatt i Sverige
11 kap. 8 § SFB En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast för vård av barn som är bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här.
En förälder har bara rätt till föräldrapenningsförmåner, det vill säga bosättnings- och arbetsbaserad föräldrapenning, om barnet är bosatt i Sverige. Bestämmelserna om bosättning i 5 kap. 2–3 §§ SFB gäller även för barn. Det beror på att bosatt och försäkrad för bosättningsbaserade förmåner är samma sak i SFB och att det inte finns någon särbestämmelse i SFB som reglerar barns bosättning.
När ett barn adopteras till Sverige anses barnet bosatt här om den blivande föräldern är bosatt här.
Barnets ålder har betydelse
Hur gammalt barnet är när det blir bosatt i Sverige har betydelse för begränsningsregeln i 12 kap. 12 § SFB, det vill säga hur många dagar med föräldrapenning som barnet får. Läs mer om detta i avsnitt 6.4.
Läs om socialförsäkringsskyddet för den bosättningsbaserade försäkringen i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal under beskrivningen av 5 kap. 11–16 §§ SFB.
2.2.1 Föräldrar som behöver uppehållstillstånd
5 kap. 3 § första st. SFB Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det. En utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte ska folkbokföras ska inte heller anses vara bosatt här.
5 kap. 12 § SFB Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.
Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla, om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller på en sådan annan grund som enligt 5 kap. 18 § andra stycket 8 b eller 5 b kap. 15 § andra stycket 3 utlänningslagen kan beviljas efter inresan eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.
Förmåner enligt första stycket lämnas inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär.
När en förälder kommer till Sverige och Försäkringskassan ska bedöma om hen ska anses bosatt här, finns det ibland krav på uppehållstillstånd. Det gäller personer som behöver uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Då måste föräldern ha uppehållstillstånd för att kunna få bosättningsbaserad föräldrapenning, med de undantag som finns angivna i 5 kap. 12 § SFB. Tänk på att även barn omfattas av bestämmelsen ovan.
Föräldrar och barn som enligt utlänningslagen behöver uppehållstillstånd för att ha rätt till bosättningsbaserad föräldrapenning måste ha ett sådant. Om de haft ett tillfälligt uppehållstillstånd som gått ut, har föräldern inte rätt till föräldrapenning även om föräldern och barnet är försäkrade för bosättning. (5 kap. 12 § SFB). Det finns dock vissa undantag från kravet på uppehållstillstånd, exempelvis om föräldern har sökt om ett nytt tillstånd på samma grund innan det tidigare gått ut.
Det finns också en bestämmelse om att bosättningsbaserade förmåner inte lämnas för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) har lämnats om förmånerna är av motsvarande karaktär (5 kap. 12 § tredje stycket SFB).
Om en förälder får dagersättning enligt LMA kan hen inte samtidigt få föräldrapenning på lägstanivå eller grundnivå, eftersom de anses vara av motsvarande karaktär.
Läs mer om vad som gäller för personer som behöver uppehållstillstånd i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
2.2.2 Barn som behöver uppehållstillstånd
I vissa situationer behöver även barn uppehållstillstånd enligt utlänningslagen för att anses bosatta i Sverige. Det gäller dock inte om föräldrarna, eller föräldern, är tredjelandsmedborgare och är bosatta i Sverige och föder barnet här. Då räcker det med att föräldrarna, eller föräldern, är bosatta i Sverige och har ansökt om uppehållstillstånd för barnet. Barnet anses då vara bosatt från och med det datum när föräldrarna ansöker om uppehållstillstånd för barnet.
Läs om barns bosättning i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal under beskrivningen av 5 kap. 3 § SFB.
2.2.3 Föräldrar som lämnar Sverige
5 kap. 3 § andra st. SFB En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.
Om en förälder som är bosatt i Sverige lämnar landet, ska hen fortfarande anses vara bosatt i Sverige om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Det händer att föräldrar regelbundet vistas utomlands, men att varje period utomlands är kortare än ett år. Även i en sådan situation kan Försäkringskassan behöva utreda om föräldern fortsatt kan anses bosatt i Sverige.
Här är exempel på situationer när Försäkringskassan kan behöva utreda ytterligare om föräldern är bosatt i Sverige och försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning:
- om föräldern arbetar, barnet/barnen går i förskola/skola eller föräldern/familjen bor i ett annat land (kan vara både inom och utanför EU)
- om föräldern har för avsikt att arbeta, barnet/barnen gå i förskola/skola eller föräldern/familjen bosätta sig i ett annat land
- om föräldern/familjen utöver sin bostad i Sverige har en bostad i ett annat land
- om föräldern/familjen vistas stora delar av året i ett annat land.
Om en familj eller förälder vistas utanför EU/EES, har föräldern bara rätt till bosättningsbaserad föräldrapenning om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Om vistelsen för familjen eller föräldern beräknas vara längre, försvinner rätten till bosättningsbaserad föräldrapenning från dag ett. (5 kap. 14 § SFB)
Läs om villkoren för att vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och faktorer att reagera på i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal, under beskrivningen av 5 kap. 2 och 3 §§ SFB.
2.3 Arbetsbaserad föräldrapenning
6 kap. 2 § SFB Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk avses med arbete i Sverige, om inget annat särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet här i landet.
Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska verksamhet som hänför sig till driftstället anses bedriven här i landet.
6 kap. 6 § p. 2 SFB Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner:
- föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning
Arbetsbaserad föräldrapenning är:
- föräldrapenning på sjukpenningnivå
- föräldrapenning på grundnivå, när personen uppfyller 240-dagarsvillkoret.
240-dagarsvillkoret beskrivs i avsnitt 4.2.1 och avsnitt 4.6.
För att vara försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning är huvudregeln att föräldern ska arbeta i Sverige, det vill säga ha ett förvärvsarbete som utförs här i landet.
Föräldern behöver inte ha ett arbetstillstånd för att vara försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning. Däremot kan arbetstillstånd få betydelse vid bedömningen av om föräldern har rätt till arbetsbaserad föräldrapenning.
Om en förälder behöver arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige enligt utlänningslagen, kan arbetsbaserad föräldrapenning bara beviljas om föräldern har ett sådant tillstånd. I utlänningslagen och utlänningsförordningen finns flera undantag från kravet på arbetstillstånd.
För att vara försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning krävs också att försäkringstiden gäller. Försäkringstiden börjar gälla vid anställningens början enligt anställningsavtalet om föräldern är anställd. Om föräldern är egenföretagare börjar försäkringen gälla när arbetet väl har påbörjats. Utgångspunkten är att den arbetsbaserade försäkringen bara ska gälla under den tid som föräldern har ett förvärvsarbete samt under en generell efterskyddstid, men det finns även andra likvärdiga situationer.
Det generella efterskyddet innebär att föräldern fortsätter att vara försäkrad viss tid med anledning av det tidigare arbetet om inte föräldern börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl.
Föräldern fortsätter även att vara försäkrad om hen får en arbetsbaserad förmån, exempelvis föräldrapenning, och under SGI-skyddad tid, exempelvis fram till barnets ettårsdag. För arbetsbaserad föräldrapenning kan föräldern vara försäkrad även så länge rätten till föräldrapenningen kan härledas från ett arbete i Sverige.
Om familjen eller föräldern vistas utomlands har föräldern bara rätt till arbetsbaserad föräldrapenning så länge som rätten till förmånen består, men bara under förutsättning att barnet är bosatt i Sverige. Om en familj alltså flyttar och bosätter sig i exempelvis Egypten har föräldern inte rätt till arbetsbaserad föräldrapenning, trots att hen fortsatt är försäkrad för det tidigare arbetet i Sverige. Detta eftersom barnet inte längre är bosatt i Sverige.
Läs om villkoren för att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal (under beskrivningen av 6 kap. 2 § och 6 kap. 8–12 §§ SFB).