1 Inledning
Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får i samband med att ett barn föds eller adopteras. Ersättningen ska göra det möjligt för föräldrar att vara hemma med sina barn, såväl kortare som längre sammanhängande perioder, genom att den ersätter en del av en förälders inkomstbortfall vid föräldraledighet.
Föräldrapenningen ska göra det möjligt för både män och kvinnor att kombinera förvärvsarbete med familjeliv.
1.1 Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är lag i Sverige sedan 2020. Många av Försäkringskassans förmåner rör barn, och vår handläggning kan påverka barns situation på olika sätt. Därför ska vi följa barnkonventionen i all vår handläggning.
Konkret betyder det att vi alltid ska beakta barnets bästa när vi fattar beslut eller vidtar åtgärder som rör ett barn. På så sätt säkerställer vi barnets rättigheter och har ett barnrättsperspektiv.
Bedömningen av vad som är barnets bästa ska göras som en del av vår ordinarie handläggning, precis som vi hanterar förmånsspecifika regler, utredningsmetodik, kommunikation och bemötande. Hur och i vilken utsträckning barnets bästa ska beaktas måste vägas mot andra regler och intressen inom Försäkringskassans verksamhet.
- I riktlinje (2016:02) om Anmälan till socialnämnden vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och polisanmälan vid misstanke om brott
- I vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken om barn och barnrättsperspektivet
- Om barns bästa på Barnombudsmannens hemsida
- Om barns rättigheter på Försäkringskassans intranät
1.2 Utreda föräldrapenningärenden
9 § FL Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.
23 § FL En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen.
110 kap. 13 § första stycket SFB Den handläggande myndigheten ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.
Ovanstående innebär att ett ärende ska utredas enligt både förvaltningsrättsliga och förmånspecifika bestämmelser. Handläggaren ska även ta hänsyn till aktuella föreskrifter, praxis och andra styrande och stödjande dokument.
Försäkringskassan har ett omfattande utredningsansvar i socialförsäkringsärenden (jfr prop. 2008/09:200 s. 554f). Det innebär att Försäkringskassan har det yttersta ansvaret för att de faktiska förhållandena blir tillräckligt klarlagda för att kunna fatta ett materiellt riktigt beslut. Vi ansvarar för att så tydligt som möjligt tala om hur föräldern kan komplettera eller förtydliga sina uppgifter. Vid behov ska vi också ställa frågor till föräldern eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna. Ett materiellt riktigt beslut är ett beslut som baseras på korrekt tillämpning av gällande rätt och som grundar sig på de faktiska förhållandena.
Om Försäkringskassan inte får efterfrågad information från föräldern, kan vi därför behöva hämta in den på något annat sätt, exempelvis från en läkare eller förskola. Det går inte att säga exakt vilka utredningsåtgärder som behöver vidtas, utan det beror på omständigheterna i det enskilda ärendet.
Efter utredning i ärendet ska Försäkringskassan göra en helhetsbedömning där samtliga relevanta omständigheter eller uppgifter vägs samman för att kunna bedöma om det är sannolikt att föräldern har rätt till föräldrapenning.
Du behöver även läsa om Försäkringskassans utredningsansvar i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken. Där kan du också läsa om helhetsbedömning, bedömningsutrymme och beviskrav. Läs också om vilka skyldigheter föräldern har att bidra till utredningen genom att lämna uppgifter (uppgiftsskyldighet). Det är viktigt att du kontinuerligt förvaltar din kunskap om förvaltningsrättsliga regler och tar stöd av vägledningen.
Föräldrapenningärenden ska också handläggas enligt Processen (2007:11) för att utreda och besluta föräldrapenning.
1.3 Anmälningsskyldighet
11 kap. 12 § SFB Föräldrapenning får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att föräldrapenning ändå bör lämnas.
2 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner Anmälan om föräldrapenningsförmån behöver inte göras av förälder som från att uppbära ett slag av föräldrapenningsförmån direkt övergår till att uppbära en annan föräldrapenningsförmån.
Syftet med anmälningsplikten är i första hand att Försäkringskassan ska ha möjlighet att kontrollera att föräldern uppfyller villkoren för ersättningen. Vidare ska samordning av olika förmåner kunna ske. När undantag från anmälningsplikten kan göras bestäms av i vilka situationer Försäkringskassans behov av kontroller och samordning av förmåner kan anses tillgodosett trots att anmälan uteblivit eller försenats (prop. 1984/85:78 s. 75–76).
Den som övergår direkt från föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning till en annan föräldrapenningförmån behöver inte anmäla detta.
1.4 Ansökan om föräldrapenning för retroaktiv tid
12 kap. 12 a § SFB Föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan om föräldrapenning kom in till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att föräldrapenning ändå bör lämnas.
Det finns en bestämmelse som begränsar möjligheten att ansöka om föräldrapenning i efterhand. Den ska tillämpas när föräldrar tar ut dagar med föräldrapenning som gäller tid från och med den 1 januari 2015. Då kan föräldrapenning inte beviljas för längre tid tillbaka än 90 dagar, räknat från det datum då ansökan kommit in till Försäkringskassan. (p. 3 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till Lag 2013:999 om ändring i socialförsäkringsbalken)
Om det finns synnerliga skäl kan föräldrapenning beviljas för längre tid tillbaka. Det är den som ansöker om föräldrapenning som måste visa att det finns synnerliga skäl för att Försäkringskassan ska kunna bevilja föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in (prop. 2013/14:4 s. 73). Men tänk på att Försäkringskassan har ett omfattade utredningsansvar. Det innebär att det är vi som har det yttersta ansvaret för att beslut fattas på tillräckligt underlag. Se mer avsnitt 1.2.
1.4.1 Vad innebär synnerliga skäl
Synnerliga skäl kan till exempel vara hälsoskäl som hindrar en förälder att ansöka i tid. Ansökan måste då lämnas in kort tid efter att hindret har upphört. Annars kan det hinder som föräldern angett inte anses vara ett synnerligt skäl för att betala ut föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in.
En förälder ansökte om föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan om föräldrapenning kom in till Försäkringskassan. Föräldern uppgav att anledningen till att hon ansökt för sent var att hennes livssituation hade varit ansträngd under flera års tid. Hon hade dålig ekonomi, levde i en dålig relation, hade en sjuk förälder och en stressig vardag. Kammarrätten i Jönköping fann att även om det inte fanns skäl att ifrågasätta förälderns beskrivning av livssituationen var skälen inte tillräckliga för att det skulle anses finnas synnerliga skäl att bevilja föräldrapenning retroaktivt. (KRNJ mål nr. 1623–18).
Synnerliga skäl kan också vara särskilt ömmande omständigheter i det enskilda fallet. Med synnerliga skäl menas då att föräldern har starka individuella skäl. Kravet på synnerliga skäl betyder att Försäkringskassan endast i extraordinära fall får göra undantag från huvudregeln.
En förälder fick sänkt SGI, eftersom föräldern inte hade skyddat sin SGI, exempelvis genom att ta ut föräldrapenning. Hon hade ansökt om föräldrapenning retroaktivt, men fått avslag på grund av att hon hade lämnat in sin ansökan om föräldrapenning för sent. Föräldern hävdade att hon inte kände till bestämmelsen i 12 kap. 12 a § SFB och att hon fått felaktig information från Försäkringskassan. Kammarrätten i Jönköping konstaterade dels att det inte funnits något hinder för föräldern att lämna in sin ansökan i tid, dels att det är varje enskilds eget ansvar att ta reda på vad som gäller. Den omständighet att förälderns SGI riskerade att påverkas och att föräldern eventuellt fått felaktig information från Försäkringskassan var inte tillräckligt för att det skulle anses vara sådana särskilt ömmande omständigheter som utgör synnerliga skäl. (KRNJ mål nr 1787–16).
En förälder fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd på grund av att han haft för låg inkomst under en period då han hade varit föräldraledig. Föräldern ansökte om föräldrapenning retroaktivt för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan lämnades in till Försäkringskassan och fick därför avslag på sin ansökan om föräldrapenning. Kammarrätten i Stockholm konstaterade att föräldern inte hade varit förhindrad att ansöka om föräldrapenning tidigare. Även om föräldern riskerade att utvisas på grund av hans sena ansökan om föräldrapenning kunde det inte anses vara särskilt ömmande omständigheter. Det fanns därför inga synnerliga skäl. (KRNS mål nr 6260–18).
Nedanstående rättsfall ska läsas med beaktande av de speciella omständigheterna i detta enskilda fall och innebär inte att Försäkringskassans tillämpning ska bli mindre restriktiv.
En förälder lämnade den andra föräldern. Det hade förekommit våld i relationen. Hon flyttade till en släkting och anmälde ändrad adress, men flyttanmälan tog tid. Av den anledningen fick hon inte ett brev från Försäkringskassan med information om att den andra föräldern återtagit föräldrapenningdagar utan hennes vetskap. Detta ledde till att hon inte kunde ansöka om föräldrapenning i tid, vilket resulterade i att hon inte hade något SGI-skydd under dessa dagar. Förvaltningsrätten ansåg att föräldern lämnat en utförlig förklaring till varför hon hamnat i den aktuella situationen. Hon hade saknat anledning att tro att barnens andra förälder skulle ta tillbaka föräldrapenningdagarna eftersom det var hon som hade tagit hand om barnen under den aktuella tiden. Situationen ansågs därmed så udda och ömmande att förvaltningsrätten ansåg att det fanns synnerliga skäl att bevilja föräldrapenning i efterhand. Kammarrätten i Göteborg gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten (KRNG mål nr. 750–17).
1.4.2 Metodstöd – att tänka på vid bedömning av synnerliga skäl
Det här metodstödet handlar om hur du kan avgöra om det finns synnerliga skäl för föräldern att få föräldrapenning retroaktivt för tid 90 dagar före ansökan.
Vi tillämpar bestämmelsen restriktivt, eftersom det är svårt att kontrollera rätten till föräldrapenning och att samordna den med andra förmåner när det gått så lång tid.
Finns det synnerliga skäl att göra undantag från 90-dagarsregeln? Ta hjälp av rättsfallen i avsnitt 1.4.1 när du gör din bedömning. Nedanstående frågor kan hjälpa dig att få en helhetsbild av de relevanta omständigheterna i ärendet. Utifrån helheten ska du bedöma om det finns skäl att göra undantag från 90-dagarsregeln.
- Av vilken anledning var föräldern förhindrad att ansöka i tid?
- När upphörde hindret och i förhållande till det datumet, när lämnades föräldrapenningansökan in?
- Var omständigheterna sådana att föräldern kunde ha lämnat in ansökan i tid utan svårighet?
- Finns det särskilt ömmande skäl, exempelvis hälsoskäl?
- Kan Försäkringskassan utan svårighet kontrollera att föräldern har rätt till föräldrapenning för perioden?
Om ansökan gäller ett barn som är över fyra år bör du också ta hänsyn till om ett beviljande av ansökan kommer att påverka den andra förälderns tilldelade dagar negativt.
1.5 Komplettering
110 kap. 13 § andra stycket SFB Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk. För sådant uppgiftslämnande gäller även 4 § andra stycket, om inte särskilda skäl talar mot det.
Utgångspunkten är att alla uppgifter ska lämnas skriftligen (se prop. 2001/02:9 s. 41). Detta betyder inte att alla former av kompletteringar behöver lämnas skriftligen. I en ansökan kan det förekomma mindre oklarheter som kan bekräftas eller justeras per telefon. (Prop. 2008/09:200 s. 551).
Det får avgöras från fall till fall när uppgifter kan kompletteras muntligt. Vid denna bedömning bör vi särskilt överväga vilken karaktär uppgiften har och vilka konsekvenser uppgiftslämnandet har i ett straffrättsligt perspektiv. (Prop. 2008/09:200 s. 556)
Läs mer om komplettering i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.
1.5.1 Metodstöd – muntlig eller skriftlig komplettering
En ansökan om föräldrapenning ska innehålla de uppgifter som du behöver för att kunna fatta ett beslut. Ibland kan det däremot saknas någon uppgift som behöver kompletteras. De uppgifter i ansökan som ligger till grund för Försäkringskassans bedömning om rätten till ersättning måste alltid kompletteras skriftligen. Exempel på sådana uppgifter är:
- vilket barn
- vilken period
- vilken nivå
- utökat anspråk (i de fall det gäller högre nivå eller omfattning)
- alla uppgifter på blanketten Föra över dagar
- underskrift.
En del kompletteringar kan göras muntligen. Du måste avgöra i varje enskilt ärende om de saknade uppgifterna kan kompletteras muntligt. När du bedömer om du kan komplettera uppgifterna muntligt ska du väga in vilket bevisvärde uppgifterna har. Vanligtvis kan exempelvis följande uppgifter kompletteras muntligen:
- förtydliganden av oklara uppgifter på ansökan
- anledning till anspråket
- ändrat anspråk (i de fall det gäller lägre nivå eller omfattning).
Tänk på att ovanstående endast är exempel och att det är viktigt att du bedömer i varje enskilt fall om du kan komplettera muntligen.
Läs mer om beviskrav och bevisbörda i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken.