3 Grundläggande förutsättningar
Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får i samband med att ett barn föds eller adopteras. Ersättningen ska göra det möjligt för föräldrar att vara hemma med sina barn.
Den gravida kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar.
I det här kapitlet beskrivs de grundläggande förutsättningar och villkor, som förutom att man är försäkrad för arbetsbaserad eller bosättningsbaserad föräldrapenning och att barnet är bosatt enligt vad som beskrivs i kapitel 2, måste uppfyllas för att föräldrapenning ska kunna beviljas. Kapitlet tar upp
- föräldrabegreppet
- att vårda barn
- barnets ålder.
3.1 Villkor för rätt till föräldrapenning
Ett av villkoren för att ha rätt till föräldrapenning är att man är förälder till barnet. Inom föräldrapenningen är det skillnad på de som räknas som föräldrar och de som räknas som rättsliga vårdnadshavare. Båda grupperna kan ta ut föräldrapenning, men bara den förälder som har rättslig vårdnad om ett barn får en självständig rätt till föräldrapenning. Vårdnadshavare har dock möjlighet att avstå föräldrapenning till en annan förälder, se vidare avsnitt 6.5.
3.2 Föräldrabegreppet
Vem som är förälder framgår av reglerna i 1 kap. föräldrabalken (FB). Inom föräldraförsäkringen definieras en förälder som biologisk förälder, fosterförälder eller adoptivförälder (prop. 1978/79:168 s. 47).
FB innehåller sedan 1 januari 2019 även bestämmelser som gäller vid ändrad könstillhörighet, alltså när en person har ändrat sitt juridiska kön. Se 1 kap. 10–14 §§ FB.
Uppgift om vem som är förälder eller vårdnadshavare hämtas maskinellt från Skatteverket.
3.2.1 Om den som föder barnet är gift
Om mamman är gift eller registrerad partner vid barnets födelse anses maken eller partnern vara förälder till barnet.
3.2.2 Om den som föder barnet inte är gift
Om mamman inte är gift eller registrerad partner vid barnets födelse fastställs faderskapet eller föräldraskapet genom bekräftelse eller dom.
Sedan den 1 januari 2022 kan föräldraskapet bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. Bekräftelsen ska godkännas digitalt av mamman för att den ska gälla.
För att en digital bekräftelse ska vara möjlig måste både mamman och den som lämnar bekräftelsen vara myndiga och folkbokförda i Sverige när barnet föds. Barnet måste vara folkbokfört i Sverige när bekräftelsen lämnas. En digital bekräftelse ska lämnas och godkännas senast 14 dagar efter barnets födelse. (Se 1 kap. 4 a, 9, 13 och 14 §§ FB samt prop. 2020/21:176 s.35 ff.)
3.2.3 Befruktning via insemination eller IVF
Om mamman har inseminerats eller om hennes ägg har befruktats utanför hennes kropp (assisterad befruktning), med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och det är sannolikt att barnet har kommit till genom behandlingen, ska han anses som barnets pappa. Om behandlingen har utförts med spermier från en annan man gäller detta endast om behandlingen har utförts enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller om behandlingen har utförts vid en behörig inrättning utomlands och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Det gäller också om ägget kommer från en annan kvinna (1 kap. 8 § FB).
Om mamman har inseminerats eller om hennes ägg har befruktats utanför hennes kropp, enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., med samtycke av en kvinna som var hennes maka, registrerade partner eller sambo och det är sannolikt att barnet har kommit till genom behandlingen, ska den kvinnan anses som barnets förälder. Detta gäller även om inseminationen eller befruktningen utanför kroppen utförts vid en behörig inrättning utomlands och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Föräldraskapet fastställs då genom bekräftelse eller dom (1 kap. 9 § FB).
Om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom så kallad äggdonation, dvs. att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, ska hon anses som barnets mamma (1 kap. 7 § FB).
3.2.4 Surrogatmödraskap
Trots att det i Sverige inte är tillåtet att skaffa barn med hjälp av en surrogatmamma, finns barn i Sverige som har tillkommit genom surrogatmödraskap. Fastställandet av föräldraskapet vid surrogatmödraskap sker utifrån reglerna i FB.
Om en man har skaffat barn genom surrogatmödraskap genom att surrogatmamman inseminerats med hans spermier, kan faderskapet bekräftas genom en bekräftelse eller dom.
David och Evelina är gifta och skaffar barn utomlands via en surrogatmamma som insemineras med Davids spermier. När barnet föds är surrogatmamman barnets biologiska mor och vårdnadshavare. David blir barnets far och vårdnadshavare genom att han bekräftar faderskapet. Evelina adopterar därefter barnet, en så kallad närståendeadoption. Vårdnadshavarskapet upphör då för surrogatmamman och Evelina och David är nu vårdnadshavare och föräldrar till barnet.
3.2.5 Adoption
4 kap. 21 § FB Den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make eller sambo har adopterat den andra makens eller sambons barn, ska den som har adopterats dock anses som makarnas eller sambornas gemensamma barn. Lag eller annan författning som tillägger släktskapet mellan barn och förälder rättslig betydelse ska tillämpas på den som har adopterats och hans eller hennes adoptivförälder.
Första stycket gäller inte i den utsträckning något annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur
Adoptivbarn anses vara barn till den som har adopterat barnet. Om en person adopterar sin makes barn eller adoptivbarn (närståendeadoption) anses barnet som deras gemensamma barn.
3.2.6 Vem som likställs med förälder
11 kap. 4 § SFB Vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med en förälder följande personer:
- förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern,
- förälders sambo,
- särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet, och
- blivande adoptivförälder.
11 kap. 4 a § SFB I fråga om föräldrapenning för en försäkrad som har fått rätt till sådan förmån genom överlåtelse enligt 12 kap. 17 a § likställs den försäkrade med en förälder.
En registrerad partner likställs med den person som en förälder är gift med eller har varit gift med om de stadigvarande bor tillsammans.
Vid bedömningen av om två personer ska uppfattas som sambor ska du ta hänsyn till om personerna stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen [2003:376]). I förarbetena till sambolagen anges att du som regel kan utgå ifrån att personer med en gemensam folkbokföringsadress har gemensam bostad och att deras samlevnad inte är tillfällig, om det inte finns andra omständigheter som talar emot det (prop. 2002/03 s. 43-44).
Även den som har rätt till föräldrapenning genom överlåtelse enligt 12 kap. 17 a § likställs med en förälder. Den gäller dock bara avseende den föräldrapenning som har överlåtits.
3.2.7 Vårdnadshavare
Bestämmelserna om vem eller vilka som är ett barns vårdnadshavare finns i FB. Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden om ett barn. Det kan vara en eller båda föräldrarna eller en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utsedda av domstol.
Om den som föder barnet är gift vid barnets födelse får föräldrarna gemensam vårdnad som består även vid en eventuell skilsmässa, om parterna inte önskar annat. Om barnets blivande föräldrar är gifta när barnet föds men ingen av dem föder barnet måste föräldraskapet först fastställas, se vidare i avsnitt 3.2.4 eller 3.2.5.
Om föräldrarna inte är gifta är den som fött barnet ensam vårdnadshavare. Ogifta föräldrar kan anmäla att de önskar gemensam vårdnad, i samband med att faderskapet eller föräldraskapet fastställs hos socialnämnden. Om de är svenska medborgare kan de även anmäla gemensam vårdnad till Skatteverket vid ett senare tillfälle.
Om bara en av föräldrarna vill att vårdnaden ska ändras måste det avgöras av domstol. Om föräldrarna däremot är överens kan vårdnaden ändras i ett avtal som ska godkännas av socialnämnden.
I vissa fall kan en domstol flytta över vårdnaden av ett barn till en eller två personer som utses som särskilt förordnade vårdnadshavare.
Uppgift om vem som är särskilt förordnad vårdnadshavare framgår av personuppgifterna i serviceåtgärder i ÄHS. Uppgiften hämtas maskinellt från Skatteverket. Domstolar och Skatteverket aviserar också ändringar till Försäkringskassan.
En domstol kan i vissa fall utse en person som tillfällig vårdnadshavare. En tillfällig vårdnadshavare har dock inte till uppgift att tillgodose den faktiska vården av barnet, likställs därmed inte med förälder och har därför inte rätt till föräldrapenning.
Kerstin bor tillsammans med sin registrerade partner Maria. Kerstin har en son som heter Viktor tillsammans med Leif. Kerstin har ensam vårdnad om Viktor. Kerstin kan avstå föräldrapenningdagar till både Leif och Maria eftersom Leif är biologisk förälder och Maria likställs med en förälder till följd av partnerskapet.
3.3 Att vårda barnet
Förutom att vara förälder till barnet, så måste man i regel även vårda barnet för att ha rätt till föräldrapenning. I vissa fall kan föräldern ha rätt till föräldrapenning utan att vårda barnet, se avsnitt 3.3.3.
Det finns inte något krav i SFB på att barnet ska vårdas i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 150).
3.3.1 Barn födda 2013 och tidigare
12 kap. 3 § SFB För rätt till föräldrapenning enligt 2 § gäller också som villkor att föräldern under tid som anges där till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder.
Den av föräldrarna som till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet har rätt till föräldrapenning (12 kap. 3 § SFB). Från den regeln finns följande undantag. Båda föräldrarna kan få föräldrapenning vid besök i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i (11 kap. 10 § och 12 kap. 7 § SFB). Båda föräldrarna kan även få föräldrapenning samtidigt för samma barn och tid i högst 30 dagar under barnets första levnadsår (12 kap. 4a § SFB). Försäkringskassan har valt att kalla dessa dagar för dubbeldagar, se avsnitt 7.2.
För att föräldern ska uppfylla kravet på att vårda barnet ska det finnas en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under större delen av den tid som föräldrapenningen avser. Det hindrar inte att föräldern kan uträtta ärenden eller uppgifter som normalt ingår i hushållet och som bara minskar umgängestiden med barnet i en begränsad omfattning (prop. 1978/79:168 s. 47).
Enligt en dom från Kammarrätten i Göteborg ska det finnas en rumslig kontakt mellan förälder och barn under huvuddelen av den normala arbetstid från vilken föräldern är ledig. Enligt kammarrättens bedömning krävs att det finns rumslig kontakt som i vart fall överstiger tre fjärdedelar av den normala arbetstiden för att föräldern ska ha rätt till hel föräldrapenning. Den rumsliga kontakten får brytas endast av nödvändiga hushållsgöromål. (KRG mål nr 7552–1999 och 4110–2000).
Jill som är polis arbetar normalt mellan klockan 14.00 och 22.00. Hon begär hel föräldrapenning på sjukpenningnivån för en dag då hennes dotter Inez kommer hem från skolan kl. 13.00. Jill har rätt till hel föräldrapenning eftersom hon vårdar Inez under den tid hon annars skulle ha arbetat.
Mikael arbetar natt inom vården mellan klockan 21.00 och 07.00. På måndagen arbetar han till klockan 07.00. Han tar ledigt ett arbetspass som sträcker sig från måndag 21.00 till tisdag 07.00. Han börjar arbeta igen 21.00 på tisdag. Mikaels son Björn är under måndagen på förskolan mellan klockan 09.00 och 12.00. Mikael hämtar sedan Björn och de är tillsammans resten av dagen. De är också tillsammans under tisdagen fram till att Mikael börjar arbeta på kvällen. Mikael har rätt till föräldrapenning för den tid som han vårdar Björn i stället för att arbeta. Det motsvarar tre timmar på måndagen och sju timmar på tisdagen.
I ovanstående exempel är den normala arbetstiden tio timmar per dag. Mikael begär föräldrapenning på sjukpenningnivån. Han har rätt till högst en fjärdedels föräldrapenning för måndagen och halv föräldrapenning för tisdagen. Se vidare avsnitt 5.2 om normal arbetstid.
En förälder som bedriver bundna heltidsstudier kan normalt inte anses uppfylla kravet på att samtidigt vårda barn i den utsträckningen att föräldrapenning kan betalas ut. Om studierna är förlagda så att föräldern ändå kan anses uppfylla vårdnadskravet kan dock föräldrapenning betalas ut (prop. 1978/79:168 s. 56).
Sjukpenning och tillfällig föräldrapenning betalas inte ut när föräldern är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt (106 kap. 4 och 12 §§ SFB). Motsvarande begränsning finns inte när det gäller föräldrapenning. Har en frihetsberövad förälder barnet i sin vård kan föräldrapenning betalas ut.
3.3.2 Barn födda 2014 och senare
12 kap. 3 § SFB För rätt till föräldrapenning enligt 2 § gäller också som villkor att föräldern under tid som anges där till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder.
12 kap. 13 § SFB Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan.
Den av föräldrarna som till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet har rätt till föräldrapenning. Från den regeln finns följande undantag. Båda föräldrarna kan få föräldrapenning vid besök i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i (11 kap. 10 § och 12 kap. 7 § SFB). Båda föräldrarna kan även få föräldrapenning samtidigt för samma barn och tid i högst 30 dagar under barnets första levnadsår (12 kap. 4a § SFB). Försäkringskassan har valt att kalla dessa dagar för dubbeldagar, se avsnitt 7.2.
För barn födda 2014 och senare kan föräldrapenning beviljas till dess barnet fyller 12 år, eller till den senare tidpunkt då barnet slutat femte klass. För att ha rätt till föräldrapenning måste föräldern till huvudsaklig del faktiskt vårda barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder.
Även för äldre barn gäller, liksom hittills, att föräldern till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet, men den höjda åldersgränsen medför att vården kan ha en annan utformning. Anledningen är att behovet av rumslig kontakt minskar när barnet utvecklas och blir äldre. Väsentligt för att uppfylla förutsättningarna för att ha rätt till föräldrapenning för lite äldre barn är dock att barnet står under förälderns tillsyn. Så kan det vara, även om barnet vistas utanför hemmet för att till exempel leka med andra barn men inte när någon annan ansvarar för barnet, till exempel när barnet är i skolan eller deltar i lägerverksamhet. Däremot kan det finnas rätt till föräldrapenning när en förälder faktiskt är i skolan för att följa barnet i dess skolgång (prop. 2013/14:4 s. 37).
Eva är hemma med sin 11-åriga dotter Naomi. Naomi går och leker hemma hos en vän och är borta i 5 timmar under dagen medan Eva är hemma och städar. Resten av dagen är Eva och Naomi tillsammans. Vården av Naomi är anpassad till hennes ålder och kravet på rumslig kontakt är därför mindre än för yngre barn. Den här dagen har Eva rätt att få upp till hel föräldrapenning på sjukpenningnivå, eftersom hon till huvudsaklig del har vårdat Naomi på det sätt som krävs med hänsyn till åldern.
Nästa dag är Eva också hemma men Naomi är 6 timmar på sportkollo i idrottshallen. Under de 6 timmar som Naomi är på sportkollot ansvarar idrottsledarna för tillsynen. Eva har rätt till högst en fjärdedels föräldrapenning på sjukpenningnivå för den dagen, eftersom hon inte anses vårda Naomi när hon är på sportkollot. Eva kan i stället välja att ta ut en hel lägstanivådag, eller motsvarande på grundnivån, om hon har någon sådan att ta ut, se avsnitt 4.1.3.
3.3.3 Inget krav på att vårda barnet
12 kap. 5 § SFB Barnets mor har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.
Även om barnets mor inte har barnet i sin vård har hon rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen.
12 kap. 5 a § SFB En förälder som besöker mödravården när det gäller ett ofött barn eller en graviditet har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.
Föräldrapenning i samband med besök hos mödravården kan lämnas för tid från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till och med förlossningsdagen.
12 kap. 6 § SFB En förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till föräldrapenning i samband med utbildningen.
Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning kan lämnas före barnets födelse och även därefter till en förälder som inte har barnet i sin vård.
12 kap. 7 § SFB En förälder som besöker barnets förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.
8 § Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2010:30 om föräldrapenningsförmåner En förälder som tar ut föräldrapenning och läggs in på sjukhus har rätt till föräldrapenning för de första sju dagarna av sjukhusvistelsen, trots att föräldern inte vårdar barnet. För modern gäller detta utöver den rätt till föräldrapenning som hon har till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen enligt 12 kap. 5 § socialförsäkringsbalken.
Vistas både barnet och föräldern på sjukhuset ska föräldern anses ha barnet i sin vård.
Föräldern har rätt till föräldrapenning trots att föräldern inte vårdar barnet i följande situationer:
- under en period före barnets födelse (den gravida)
- under en period efter barnets födelse (den som fött barnet)
- vid föräldrautbildning
- vid förälderns sjukhusvistelse
- vid besök hos mödravården
- vid ett barns inskolning för att delta i en verksamhet enligt skollagen.
I övrigt krävs särskilda skäl för att en förälder ska ha rätt till föräldrapenning utan att vårda barnet.
Den gravida har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.
Sara är gravid, beräknat förlossningsdatum är den 15 november 2022. Hon har rätt till föräldrapenning från och med den 16 september 2022.
Den som fött barnet har rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen (12 kap. 5 § SFB). Under denna period finns, som framgår ovan, inget krav på att den som fött barnet ska vårda barnet. Anledningen är att den som fött barnet ska hinna återhämta krafterna efter förlossningen även om arbetsförmågan inte är så nedsatt att hen har rätt till sjukpenning, och oavsett om hen vårdar barnet eller inte (prop. 1973:47 s. 61).
Anmälan av ett barns födelse ska göras till Skatteverket om barnet föds i Sverige eller om det föds utomlands av en person som är folkbokförd i Sverige. Anmälan ska göras för ett nyfött barn som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt ett dödfött barn som avlidit efter utgången av tjugoandra graviditetsveckan. Den inrättning där barnet föds ska göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall ska hon göra anmälan. Anmälan ska göras så snart som möjligt. I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad från födelsen (24 § folkbokföringslagen [1991:481]).
Anna får missfall den 1 november, i den tjugofemte graviditetsveckan. Hon har rätt till föräldrapenning längst till och med den 30 november som är den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen.
Föräldrapenning kan normalt inte betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid, se avsnitt 5.3. Om barnet lämnas till blivande adoptivföräldrar i samband med förlossningen påverkar inte de dagar den biologiska mamman tagit ut föräldrapenning antalet dagar med föräldrapenning för de blivande adoptivföräldrarna. Den biologiska mamman och en av de blivande adoptivföräldrarna kan ha rätt till föräldrapenning för samma tid och barn. Detta gäller under förutsättning att det inte är fråga om en adoption där den ena maken adopterar den andra makens barn 12 kap. 8 § och 11 kap. 7 § SFB).
Karin föder ett barn som lämnas till barnets blivande adoptivföräldrar direkt efter förlossningen den 1 november. Hon har rätt till föräldrapenning under förlossningsdagen samt under de följande 29 dagarna, det vill säga till och med den 30 november. De blivande adoptivföräldrarna har rätt till föräldrapenning för samma tid.
En förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till föräldrapenning även om inte barnet är med (12 kap. 6 § SFB). Med föräldrautbildning menas den utbildning som anordnas för blivande och nyblivna föräldrar av bland annat huvudmännen för sjukvården. Båda föräldrarna kan få ersättning samtidigt. En adoptivförälder har dock ingen möjlighet att få ersättning i samband med föräldrautbildning före barnets ankomst eller adoptionen. (prop. 1978/79:168 s. 59–60)
En förälder som deltar i Försäkringskassans informationer till blivande föräldrar har inte rätt till föräldrapenning. Informationen handlar om de ersättningar som kan bli aktuella vid graviditet och barns födelse. Den är inte en föräldrautbildning i den mening som ges till exempel via landstinget.
En förälder som har föräldrapenning och läggs in på sjukhus har rätt till föräldrapenning för de första sju dagarna av sjukhusvistelsen, trots att hen inte vårdar barnet. För den som föder barnet gäller detta utöver den rätt till föräldrapenning som hen har till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen enligt 12 kap. 5 § SFB. (8 § FKFS 2010:30)
När det finns särskilda skäl ska en förälder även i andra fall kunna få föräldrapenning trots att hen inte uppfyller villkoret att vårda barn (12 kap. 4 § SFB). De särskilda skäl som avses är när barnet vistas på sjukhus under obestämd tid och föräldern inte tillfälligt kan återgå i förvärvsarbete, eller att den som fött barnet ammar eller i övrigt behöver hålla kontakt med barnet medan det vistas på sjukhus (prop. 1975/76:133 s. 57).
En förälder som besöker mödravården har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före beräknat förlossningsdatum och fram till och med förlossningsdagen (12 kap. 5 a § SFB).
En förälder har rätt till föräldrapenning när barnet skolas in för att delta i en verksamhet enligt skollagen (2010:800) så som förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, internationell skola på grundskolenivå, fritidshem som kompletterar utbildningen i en skolform enligt 2 eller 3, eller verksamhet enligt 25 kap. 2, 4 eller 5 § skollagen. Föräldrapenning i samband med ett barns inskolning kan beviljas även när föräldern inte har barnet i sin vård (12 kap. 7 a § SFB).
3.3.4 Tidsgränser
Det finns tidsgränser för hur länge en förälder kan ta ut föräldrapenning för ett barn. Tidsgränserna beror både på vilket år barnet är fött och hur gammalt barnet är.
3.3.5 Barn födda 2013 och tidigare
Föräldrapenning kan tas ut längst till dess att barnet har fyllt 8 år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret i grundskolan. (12 kap. 13 § SFB).
Med första skolårets utgång avses den dag då den andra skolterminen enligt fastställd skolplan är avslutad (prop. 1976/77:117 s. 51). Det första skolåret är alltså årskurs ett i grundskolan.
Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs (4 kap. 4 § skolförordningen [2011:185]). Under vissa förutsättningar får rektorn dock besluta att en elev inte ska flyttas till den högre årskursen, med stöd av 4 kap. 5–6 §§ skolförordningen. En elev som inte flyttats upp till den högre årskursen kan inte sägas ha avslutat den lägre årskursen. Om detta innebär att eleven inte kommer att flyttas till årskurs två utan i stället ska gå om årskurs ett, så kan eleven inte anses ha avslutat årskurs ett. Föräldrapenning betalas då ut längst till dess att eleven avslutat årskurs ett.
Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra (4 kap. 7 § skolförordningen). Om detta innebär att eleven inte börjar sin skolgång i årskurs ett utan i stället i årskurs två, så anser Försäkringskassan att eleven har avslutat årskurs ett. Föräldrapenning betalas då ut längst till dess att eleven fyllt 8 år.
Tilde slutar årskurs ett den 12 juni 2016. Hon fyller 8 år den 16 november samma år. Föräldrapenning betalas ut längst till och med den 16 november.
Jonathan fyller 8 år den 7 januari 2017. Han slutar årskurs ett den 12 juni samma år. Föräldrapenning betalas ut längst till och med den 12 juni.
Sigge fyller 8 år den 7 januari 2018. Han får hoppa över årskurs ett och börja direkt i årskurs två. Eftersom han inte kommer att gå årskurs ett anses han ha avslutat den årskursen. Föräldrapenning betalas ut längst till dess Sigge fyller 8 år den 7 januari.
Jasmin är 9 år när hon blir försäkrad i Sverige den 15 juni 2019. Den 1 juli samma år får hennes föräldrar reda på att hon har placerats i årskurs ett. Föräldrapenning kan då betalas ut längst till dess Jasmin avslutar årskurs ett.
Rektorn beslutar att Samuel som är 8 år inte ska flyttas upp till årskurs två utan i stället ska få gå om årskurs ett. Föräldrapenning kan då betalas ut längst till dess Samuel avslutar årskurs ett.
Adopterade barn
11 kap. 7 § SFB Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med adoption att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet.
Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder.
Adoptivföräldrar likställs med föräldrar redan från den dag då de med socialnämndens medgivande tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran och där syftet är att adoptera barnet (11 kap. 7 § första stycket SFB).
Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder. Föräldrapenning betalas längst ut till dess adoptivbarnet har fyllt 10 år. (11 kap. 7 § andra stycket och 12 kap. 8 § p. 1 SFB).
William föddes den 21 februari 2009. Adoptivföräldrarna fick honom i sin vård den 16 augusti 2010. Han slutar det första skolåret den 12 juni 2017 och fyller 10 år den 21 februari 2019. Föräldrapenning kan betalas ut i åtta år från och med den dag föräldrarna fick honom i sin vård, det vill säga från och med den 16 augusti 2010 och längst till och med den 16 augusti 2018.
Lilly föddes den 3 april 2009. Adoptivföräldrarna fick henne i sin vård den 14 april 2013. Föräldrapenning kan betalas ut längst till och med den 3 april 2019 eftersom Lilly fyller 10 år den 3 april 2019.
När föräldrar adopterar ett barn utan socialnämndens medgivande kan de få föräldrapenningsförmåner först från den dag adoptionen är godkänd genom beslut av svensk domstol eller Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Mer information om adoptioner finns i vägledning 2002:12 adoptionsbidrag.
När en make adopterat den andra makens barn betalas inte föräldrapenning utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte ägt rum (12 kap. 8 § SFB). I en sådan situation medför inte adoptionen att rätten till föräldrapenning förlängs fram till dess att barnet har fyllt 10 år.
Lena har ensam vårdnad om dottern Hanna som fyller 8 år den 12 september 2012. I samband med att Lena gifter sig med Anders adopterar han Hanna. Adoptionen medför inte att föräldrapenning kan betalas efter att Hanna har fyllt 8 år. Föräldrapenning kan betalas ut längst till och med den 12 september 2012.
3.3.6 Barn födda 2014 och senare
12 kap. 13 § SFB Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan.
Föräldrapenning betalas som längst ut till dess barnet har fyllt 12 år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan (12 kap. 13 § SFB). Med femte skolåret menas årskurs fem i grundskolan.
Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs (4 kap. 4 § skolförordningen [2011:185]). Under vissa förutsättningar får rektorn dock besluta att en elev inte ska flyttas till den högre årskursen, med stöd av 4 kap. 5–6 §§ skolförordningen. En elev som inte flyttats upp till den högre årskursen kan inte sägas ha avslutat den lägre årskursen. Om detta innebär att eleven inte kommer att flyttas till årskurs sex utan i stället gå om årskurs fem, så kan eleven inte anses ha avslutat årskurs fem. Föräldrapenning betalas då ut längst till det att eleven avslutat årskurs fem.
Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra (4 kap. 7 § skolförordningen). Om detta innebär att eleven inte kommer att gå årskurs fem utan i stället flyttas från årskurs fyra till årskurs sex, så anser Försäkringskassan att eleven har avslutat årskurs fem. Föräldrapenning betalas då ut längst till det att eleven fyllt 12 år.
Tilde slutar årskurs fem den 12 juni 2026 och fyller 12 år den 16 november samma år. Föräldrapenning betalas ut längst till och med den 16 november.
Jonathan fyller 12 år den 7 januari 2026 och slutar årskurs fem den 12 juni samma år. Föräldrapenning betalas ut längst till och med den 12 juni.
Sigge fyller 12 år den 7 januari 2026. Han får hoppa över årskurs fem och börja direkt i årskurs sex. Eftersom han inte kommer att gå årskurs fem anses han ha avslutat årskurs fem. Föräldrapenning betalas ut längst till dess Sigge fyller 12 år den 7 januari.
Jasmin är 13 år när hon blir försäkrad i Sverige den 15 juni 2027. Den 1 juli 2027 får hennes föräldrar reda på att hon har placerats i årskurs fem. Föräldrapenning betalas ut längst till dess Jasmin avslutar årskurs fem.
Rektorn beslutar att Samuel som är 12 år inte ska flyttas upp till årskurs sex utan i stället ska få gå om årskurs fem. Föräldrapenning betalas ut längst till dess Samuel avslutar årskurs fem.
3.3.7 Barnet fyller fyra år
12 kap. 12 § SFB Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första.
Om ett barn blir bosatt här i landet under barnets andra levnadsår lämnas föräldrapenning under högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 76 dagar för varje barn utöver det första.
Om barnet blir bosatt här i landet efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 38 dagar för varje barn utöver det första.
För tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, lämnas föräldrapenning dock under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första.
Från den dag som barnet fyller fyra år, eller vid likställd tidpunkt för adopterade barn, betalas föräldrapenning ut under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid flerbarnsfödsel betalas föräldrapenningen ut under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första (12 kap. 12 § tredje stycket SFB och prop. 2013/14:4 s. 72). Se vidare avsnitt 6.5.1.
Arvid är född den 13 mars 2014. Den 12 mars 2018 har hans föräldrar kvar sammanlagt 120 dagar. När han fyller 4 år den 13 mars 2018 minskar antalet dagar, så att det endast återstår sammanlagt 96 dagar.
3.3.8 Adopterade barn
11 kap. 7 § SFB Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med adoption att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet.
Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder.
Adoptivföräldrar likställs med föräldrar redan från den dag då de med socialnämndens medgivande tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran och där syftet är att adoptera barnet (11 kap. 7 § första stycket SFB). Den dagen motsvarar tidpunkten för ett biologiskt barns födelse. Det innebär att barnet fyllt fyra år inträffar när adoptivföräldern har haft barnet i sin vård i fyra år. Först då minskar antalet dagar med rätt till föräldrapenning till 96 dagar. (12 kap 12 § tredje stycket och prop. 2013/14:4 s. 72).
Samira föds den 2 februari 2013. Adoptivföräldrarna får henne i sin vård den 3 augusti 2014. Den 2 augusti 2018 har föräldrarna sammanlagt kvar 110 dagar med föräldrapenning men den 3 augusti minskar antalet dagar så att det endast återstår 96 dagar med föräldrapenning för föräldrarna.
Däremot kan föräldrapenning som längst betalas ut till dess adoptivbarnet har fyllt 12 år eller gått ut årskurs fem (11 kap. 7 § andra stycket och 12 kap. 13 § SFB).
William föddes den 21 februari 2012. Adoptivföräldrarna får honom i sin vård den 16 augusti 2014. Han slutar det femte skolåret den 12 juni 2024, alltså efter 12-årsdagen den 21 februari 2024. Föräldrapenning kan betalas ut fram till dess han går ut femte klass den 12 juni 2024.
När en person har adopterat sin partners barn förlängs inte rätten till föräldrapenning på grund av adoptionen (12 kap. 8 § SFB).
Lasse har ensam vårdnad om dottern Hedda som fyller 12 år den 12 september 2026. Lasse gifter sig med Anders, som adopterar Hedda. Adoptionen medför inte att föräldrapenning kan betalas efter att Hedda har fyllt 12 år. Därför kan föräldrapenning som längst betalas till och med 12-årsdagen den 12 september 2026.