5 Att avstå från förvärvsarbete i olika situationer
I det här kapitlet kan du läsa om
- när en vårdare anses avstå från förvärvsarbete
- dygnsvila
- partiell sjukersättning och steglös avräkning.
5.1 Anställda
För att ha rätt till ersättning ska vårdaren avstå från sitt förvärvsarbete för att vårda en sjuk närstående. Det innebär att ersättning kan beviljas för de dagar som vårdaren är med den sjuke i stället för att arbeta. Har hen semester så kan den dock enligt semesterlagen (1977:480) bytas ut mot ledighet för vård av en sjuk närstående.
I en gränsöverskridande situation, det vill säga när en person som bor i ett annat EU/ESS-land arbetar i Sverige, krävs att det föreligger ett anställningsförhållande för att personen ska anses vara anställd i Sverige enligt artikel 11.3.a i förordning 883/2004.
I Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:10) Arbete som anställd enligt förordning 883/2004 och socialförsäkringsbalken kan du läsa mer om vad som utgör ett anställningsförhållande i en gränsöverskridande situation.
5.2 Anställd av kommun eller region för att vårda en sjuk närstående
Kommuner eller regioner ger ibland olika former av stöd för vård som en svårt sjuk får av en närstående. Ibland utformas stödet så att den närstående anställs för att vårda den sjuke. Den som har en sådan anställning kan inte anses avstå från förvärvsarbete under den tid när hen i anställningen vårdar den sjuke. Hen har då inte rätt till närståendepenning. (Prop. 1987/88:176, s.116)
Om den sjuke blir inskriven på sjukhus beror rätten till närståendepenning på hur anställningsvillkor ser ut. Om villkoren är sådana att den som vårdar anses avstå från sitt förvärvsarbete för att vårda den sjuke under tiden som hen vårdas på sjukhus, så kan vårdaren ha rätt till närståendepenning.
Om det däremot är så att anställningsvillkoren innebär att det inte finns något förvärvsarbete att avstå från när den sjuke vårdas på sjukhus, har vårdaren inte rätt till närståendepenning.
5.3 Lärare
Lärare som har tjänstgöringsfri tid under skollov, det vill säga är lediga från sitt arbete med bibehållen lön, kan inte få närståendepenning under dessa lov. Det beror på att de inte anses avstå från förvärvsarbete då (47 kap. 3 § SFB). Den tjänstgöringsfria tiden vid lov anses vara inarbetad under resten av året. (Prop. 1987/88:176, s.116)
5.4 Dygnsvila
Den som vårdar en sjuk närstående kan få närståendepenning när hen avstår från förvärvsarbete för att få sin dygnsvila. Behovet av dygnsvila kan finnas såväl före som efter ett skift eller arbetspass (FKAR 2010:22).
Den som ska vårda den sjuke kommande natt kan få närståendepenning för samma dag när hen avstår från förvärvsarbete för att få sin dygnsvila. Detsamma gäller när någon vårdar den sjuke under natten och skulle ha arbetat följande dag.
5.5 Arbetslös
En arbetslös person som avstår från a-kassa för att vårda en sjuk närstående ska anses avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB. Det framgår av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:04) Avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (närståendepenning).
Den som är arbetslös har rätt till a-kassa enligt de villkor som anges i lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Eftersom rätten till närståendepenning förutsätter en inkomstförlust krävs det att den som är arbetslös går miste om a-kassa när hen vårdar den sjuke.
Om personen inte tillhör någon a-kassa eller inte har rätt till a-kassa, kan hen inte anses avstå från förvärvsarbete för att vårda den sjuke. Om hen inte har dagar med a-kassa kvar så räknas det inte heller som att hen har avstått från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB.
A-kassan är inte konstruerad med närståendepenningens fyra nivåer, utan är i stället en dagpenning som normalt beräknas utifrån den arbetslösa personens dagsförtjänst och normalarbetstid (25 § andra stycket lagen [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring). Däremot kan den som är arbetslös på deltid få a-kassa på deltid. A-kassan beräknas då enligt en särskild omräkningstabell (9 § förordning [1997:835] om arbetslöshetsförsäkring).
Eftersom a-kassan inte har fyra nivåer går det inte att kräva att den som är arbetslös ska avstå från a-kassa med en fjärdedel för att få en fjärdedels närståendepenning och så vidare. För att undvika överkompensation är utgångspunkten därför att den som är arbetslös och ansöker om närståendepenning ska avstå helt från a-kassa. Hel närståendepenning ska beviljas, under förutsättning att hen vårdar den sjuke på heltid.
En person som är arbetslös kan ha a-kassa på deltid samtidigt som hen arbetar deltid. Om hen fortsätter att arbeta deltid men avstår helt från a-kassa för att vårda en sjuk närstående, bör närståendepenning beviljas i den omfattning som närmast motsvarar den tid hen inte arbetar.
Om en person är arbetslös på deltid och har ansökt om närståendepenning i motsvarande omfattning till exempel för att hen inte ska vårda den sjuke hela dagen, finns inget hinder att bevilja närståendepenning för den tiden enligt ansökan. Det är möjligt även om hen helt har avstått från a-kassa.
Det finns arbetslösa som har aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. De har rätt att behålla sin ersättning när de vårdar en sjuk närstående. Det innebär att de inte kan få närståendepenning (4 kap. 1 § förordning [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser).
Läs mer om bakgrunden och Försäkringskassans tolkning i det rättsliga ställningstagandet (FKRS 2023:04) Avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (närståendepenning).
5.5.1 Vem räknas som arbetslös?
Om en vårdares förvärvsarbete upphör under perioden med närståendepenning betraktas hen som arbetslös. Närståendepenningen ska då begränsas till arbetslöshetstaket, se avsnitt 6.2.3. Det gäller även för egenföretagare.
Läs mer om när en egenföretagare ska betraktas som arbetslös i vägledning (2004:5) Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid om egenföretagare och deras verksamhet.
En vårdare som har en intermittent anställning (så kallad dag-för-dag-anställning eller behovsanställning) betraktas som arbetslös när hen inte längre har några arbetspass inbokade.
Läs mer om när en vårdare ska ses som arbetslös vid tillämpning av arbetslöshetstaket i vägledning (2015:1).
5.6 Föräldraledig
En föräldraledig som vårdar en sjuk närstående i stället för att vårda barn kan anses avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB. En förutsättning för det är att hen har ansökt om minst en fjärdedels föräldrapenning och tar tillbaka ansökan för de dagar när hen avser att vårda den sjuke. Det gäller även om hen är arbetslös. Se Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:04).
Kravet på inkomstförlust för att få närståendepenning innebär att den som är föräldraledig ska visa att hen skulle ha fått föräldrapenning om hen inte hade vårdat den sjuke. Annars har vården av den sjuke inte lett till någon inkomstförlust för hen.
Försäkringskassan hanterar ansökningar om närståendepenning och föräldrapenning på olika sätt. En ansökan om föräldrapenning görs i allmänhet innan personen ska vårda barnet, medan en ansökan om närståendepenning görs efter att personen har vårdat den sjuke. Skulle det vara så att personen redan har fått föräldrapenning utbetald, så kan hen inte få närståendepenning för samma tid i efterhand (47 kap. 17 § SFB).
En person som är föräldraledig måste ta tillbaka sin ansökan om föräldrapenning för de dagar som hen ska vårda den sjuke för att kunna beviljas närståendepenning. Även i den här situationen gäller att föräldrapenning som väl har betalats ut för en viss dag inte kan ersättas med närståendepenning för samma dag (47 kap. 17 § SFB).
Om personen inte har föräldrapenningdagar kvar att ta ut, kan hen inte anses avstå från förvärvsarbete för att vårda en sjuk närstående. Om hen inte har ansökt om föräldrapenning så räknas det inte heller som att hen har avstått från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB.
Det saknar betydelse vilken typ av föräldrapenning (sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå) som personen avstår från.
Föräldrapenning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels och en åttondels förmån (12 kap. 9 § SFB). Närståendepenning kan beviljas i samma omfattning förutom en åttondels omfattning (47 kap. 11 § SFB). Personen måste därför avstå minst en fjärdedels föräldrapenning för att anses avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB.
Läs mer i avsnitt 7.1.1 om det finns rätt till både föräldrapenning och närståendepenning.
Läs mer om bakgrunden och Försäkringskassans tolkning i det rättsliga ställningstagandet (FKRS 2023:04) Avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (närståendepenning).
5.7 Partiell sjukersättning och steglös avräkning
47 kap. 12 § SFB
Vid tillämpningen av 11 § ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då vårdaren förvärvsarbetar med stöd av 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid vårdaren avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.
Den tid som vårdaren arbetar med steglös avräkning ska inte ingå när Försäkringskassan bedömer i vilken omfattning hen avstår från förvärvsarbete. Om det inte går att avgöra om det handlar om förvärvsarbete som utförs med steglös avräkning eller inte ska vårdaren i första hand anses avstå från arbete med steglös avräkning.