7 Samordning med utbetalning av andra förmåner
I det här kapitlet kan du läsa om
- samordning med andra förmåner
- sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning
- närståendepenning under tid för militärtjänstgöring, frihetsberövande m.m.
- utbyte vid kompensations- eller semesterledighet
- aktivitetsstöd
- studerande.
28 kap 19 § SFB Om den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han eller hon hade arbetat. Till den del som lönen under sjukdom lämnas i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundade inkomst som kan beräknas enligt 25 kap. 5 § andra stycket, ska minskning dock endast göras med belopp som överstiger
- 90 procent av lönen av arbete i fråga om sjukpenning på normalnivån, och
- 85 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.
Minskningsregeln för närståendepenning är densamma som för sjukpenning på normalnivå. I vägledningen (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning beskrivs denna regel utförligare. Där finns också exempel som visar hur minskningen ska beräknas.
7.1 Samordning med andra förmåner
47 kap. 17 § SFB Närståendepenning lämnas inte i den utsträckning som vårdaren för samma tid får
- föräldrapenningförmåner,
- sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
- sjukpenning
- rehabiliteringspenning, eller
- ersättning som motsvarar sjukpenning enligt någon annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall.
Närståendepenning kan dock betalas ut om den avser en annan tid än den andra förmånen. Det innebär att närståendepenning kan betalas ut för en del av en dag medan till exempel tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för en annan del av samma dag.
Regeln om sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning beskrivs i avsnitt 7.2.
7.1.1 Byta föräldrapenning till närståendepenning
När en vårdare har ansökt om föräldrapenning och tar tillbaka sin ansökan för att i stället ansöka om närståendepenning för samma tid, så ska Försäkringskassan byta ut föräldrapenningen mot närståendepenning. Det gäller under förutsättning att föräldrapenningen inte har betalats ut. Detta följer av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:04) Avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (närståendepenning).
7.1.2 Närståendepenning och partiell sjukpenning
När någon ansöker om sjukpenning så är grundprincipen att bedömningen av arbetsförmågan ska göras dag för dag. Om personen är deltidssjukskriven kan det dock bli aktuellt att göra avsteg från grundprincipen och i stället bedöma arbetsförmågan för en sammantagen period. Det kan bli aktuellt när personen inte reducerar arbetstiden varje dag eller arbetspass i motsvarande grad som hen är sjukskriven, utan i stället väljer att koncentrera arbetstiden till färre dagar. Det kan innebära att någon som är halvt sjukskriven kan arbeta helt varannan dag och vara helt frånvarande varannan dag. Hen har fortfartfarande rätt till halv sjukpenning varje dag.
Detta gör att den som vårdar den sjuke och samtidigt är halvt sjukskriven endast kan få halv närståendepenning för de dagar som hen avstår från förvärvsarbete. Det beror på att hen får sjukpenning för en del av dagen och att närståendepenning inte kan betalas ut för samma tid som sjukpenning (47 kap. 3, 11 och 17 §§ SFB).
Läs mer om undantag från bedömningen av arbetsförmågans nedsättning i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.
7.2 Sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning
107 kap. 2 § SFB Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en ersättning enligt denna balk till en försäkrad och någon av myndigheterna senare beviljar den försäkrade en annan ersättning enligt balken retroaktivt för samma tid som den tidigare utbetalde ersättningen avser gäller följande. Avdrag på den retroaktiva ersättningen ska göras med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt. Det som föreskrivs i första stycket gäller också när den först utbetalade ersättningen är
- En sådan ersättning enligt någon annan författning som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa fattar beslut om, eller
- Omställningsstudiestöd som Centrala studiestödsnämnden fattar beslut om enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. Lag (2022:858).
Det betyder att Försäkringskassan vid utbetalning av närståendepenning måste utreda om vårdaren har fått någon annan ersättning för samma tid och i så fall med vilket belopp.
Läs mer om sammanträffande av förmåner i vägledning (2005:1) Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar.
7.3 Närståendepenning under tid för militärtjänstgöring, frihetsberövande m.m.
106 kap 12 § SFB Sjukpenning lämnas inte för tid när den försäkrade
- fullgör någon annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt än en grundutbildning som är längre än 60 dagar,
- är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § samma lag,
- är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, eller
- i annat fall än som anges i 2 eller 3 av någon annan orsak än sjukdom tagits om hand på det allmännas bekostnad.
Bestämmelserna i 106 kap 12 § gäller även närståendepenning. (106 kap. 22 § SFB)
Den som är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt kan få närståendepenning om hen vistas utanför anstalten och skulle ha arbetat, under förutsättning att de övriga kriterierna för att få ersättning är uppfyllda. (106 kap. 14) SFB)
7.4 Utbyte vid kompensations- eller semesterledighet
En vårdare har rätt till närståendepenning för dagar då hen är kompensationsledig för att vårda någon som är svårt sjuk. En förutsättning är dock att ledigheten hos arbetsgivaren byts ut mot ledighet för att vårda en sjuk närstående (FKAR 2010:22).
Detsamma gäller vid semester. En vårdare kan byta ut sin semester mot ledighet för vård av sjuk närstående så länge hen uppfyller villkoren för rätten till närstående-penning. (15 § semesterlagen [1977:480]).
7.5 Aktivitetsstöd
En person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få aktivitetsstöd under den tid hen deltar i insatser i programmet. Det gäller även om deltagaren inte kan delta i sina insatser på grund av att hen vårdat en sjuk närstående under sådana förutsättningar som anges i 47 kap. 3, 4, 6, 8, 9 och 13 §§ SFB. (4 kap. 1 § tredje punkten förordning [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser). En person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som förvärvsarbetar vid sidan av programmet kan få närståendepenning som är beräknad enbart på inkomsten från arbete under programtiden, så kallad studietids-SGI
Läs mer om aktivitetsstöd vid vård av närstående i vägledning (2017:2) Ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
7.6 Studerande
47 kap. 13 § SFB Om en vårdare får oreducerade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete i den utsträckning vårdaren går miste om löneförmånerna.
Enligt bestämmelsen i 47 kap. 13 § SFB kan avstående från studier jämställs med att avstå från förvärvsarbete när en vårdare som studerar får behålla sin lön under studietiden. Det gäller under förutsättning att hen går miste om lönen. Det innebär att en vårdare som går miste om lön för att hen avstår från studier kan få närståendepenning.
7.6.1 Studerande med studiemedel eller utbildningsbidrag
En studerande som har studiemedel (studiebidrag och studielån) har rätt att behålla studiemedlen vid ledighet för närståendevård (3 kap. 32 d § studiestödsförordningen [2000:655]).
En studerande som har statligt utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (KPUFU) kan få behålla bidraget vid vård av en sjuk närstående (9 och 10 §§ förordning [2016:706] om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå).
En studerande som förvärvsarbetar vid sidan av studierna kan få närståendepenning som är beräknad enbart på inkomsten under studietiden, studietids-SGI. Det gäller även vid ett studieuppehåll (47 kap. 16 § SFB).
Läs mer om beräkning av ersättning till studerande i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning