Hoppa till huvudinnehåll

4 Rätten till närståendepenning

I det här kapitlet kan du läsa om

  • vårdarens försäkring
  • den närståendes försäkring
  • gränsöverskridande situationer
  • övriga villkor för rätten till närståendepenning
  • förmånsnivåer
  • förmånstid
  • återställa ersättningsdagar.

4.1 Både vårdaren och den sjuke ska vara försäkrade​

Både vårdaren och den sjuke ska vara försäkrade för att vårdaren ska ha rätt till närståendepenning.

Läs mer

I vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal finns övergripande information. Där kan du bland annat läsa om

  • vad arbetsbaserade och bosättningsbaserade förmåner är, och hur man avgör om en person är försäkrad för sådana förmåner
  • vad som gäller för socialförsäkringsskyddet
  • vad som gäller vid gränsöverskridande situationer, det vill säga när två eller fler länder är involverade
  • vad det innebär att förmånerna ingår i sakområdet för förordning nr 883/2004.

4.1.1 Vårdarens försäkring​

47 kap. 3 § SFB En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning […]

6 kap. 6 § SFB Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner: […] 7. närståendepenning,[…]

Det betyder att vårdaren ska vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner och uppfylla övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet (4 och 6 kap. SFB) för att ha rätt till närståendepenning.

4.1.2 Den sjukes försäkring​

47 kap. 3 § SFB En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning […], om

  1. den sjuke är försäkrad enligt någon bestämmelse i 4–7 kap. […]

Det betyder att den sjuke ska vara försäkrad antingen för en bosättningsbaserad eller en arbetsbaserad förmån och uppfylla övriga relevanta villkor i socialförsäkringsskyddet (4–7 kap. SFB).

Att det räcker att vara försäkrad för någon förmån innebär att den sjuke är försäkrad i Sverige genom att bo här även om hen är försäkrad för arbete i ett annat EU/EES-land.

HFD har i en dom (HFD 2024 ref. 17) konstaterat att ett barn som föds i Sverige till tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd ska anses bosatt i Sverige enligt SFB trots att barnet inte har uppehållstillstånd. Detta kan ha betydelse när den sjuke är ett barn.

4.1.3 Gränsöverskridande situationer​

Närståendepenning ingår i sakområdet för förordning 883/2004.

Närståendepenning ingår även i vissa avtal om social trygghet som Sverige har med andra länder.

Även andra bestämmelser än de i SFB kan därför påverka om vårdaren eller den sjuke ska anses vara försäkrade i Sverige.

I gränsöverskridande situationer definieras vilka som är närstående till varandra som familjemedlemmar i enlighet med förordning 883/2004 (Artikel 1 i) 3 pt.). En familjemedlem är en make, maka, minderåriga barn och myndiga barn som är beroende av underhåll. Vårdaren och den sjuke behöver alltså anses vara familjemedlemmar enligt förordningen i en gränsöverskridande situation. Därmed är personkretsen för vilka som är närstående till varandra mer begränsad i en gränsöverskridande situation än när vården ges i Sverige.

Läs mer

I vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal kan du läsa mer om gränsöverskridande situationer och begreppet familjemedlem.

4.2 Vårdaren ska ge vård​

47 kap. 3 § SFB En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för tid då han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården […]

För att ha rätt till närståendepenning måste vårdaren ge vård. Men vård i det här sammanhanget betyder inte traditionell sjukvård. Det framgår av förarbetena. Vården ska i stället främst bestå av tillsyn och omvårdnad. Det innebär att villkoret om att ge vård anses uppfyllt redan genom samvaron mellan vårdaren och den sjuke. Det räknas som vård även om samvaron bryts för en kortare tid till exempel, när vårdaren uträttar ärenden åt den sjuke. (Prop. 1987/88:176, s. 115)

Det spelar ingen roll om vården ges hemma, på sjukhus eller vid någon annan institution (prop. 1991/92:106 s. 17).

Det är främst kommunens och regionens ansvar att ge den service och vård som den sjuke behöver. Den vård som ger rätt till närståendepenning är frivillig och ska ses som ett komplement till samhällets insatser. (Prop. 1987/88:176 s. 99)

Det är därför inget hinder att samhället ställer vårdpersonal till förfogande för samma tid som någon får närståendepenning för att finnas till hands för den sjuke. Sjukvård och hjälp från hemtjänsten är ofta nödvändig vid sidan av detta. (Prop. 1987/88:176 s. 115)

I vården ingår också resor tillsammans med den sjuke i samband med vården, för till exempel läkarbesök eller inläggning på sjukhus (prop. 1987/88:176, s. 100).

4.3 Svårt sjuk​

47 kap. 3 § SFB En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning […]

För att närståendepenning ska kunna beviljas måste den närstående vara svårt sjuk. Med svårt sjuk menas att det ska finnas ett omedelbart överhängande hot mot livet eller ett allvarligt överlevnadshot på någon tids sikt. Det kan också beskrivas som att hälsotillståndet är så nedsatt att det finns ett påtagligt hot mot personens liv. Detta utesluter dock inte fall där det finns hopp om att hälsotillståndet förbättras. Inte heller utesluter det fall där sjukdomstillståndet först efter någon tid kan förväntas gå in i ett akut skede (prop. 1987/88:176 s. 100 och 114–115).

Det är inte bara sjukdomens art som har betydelse för bedömningen av om personen är svårt sjuk, utan även övriga omständigheter kring sjukdomsfallet. Det betyder att även personens individuella förutsättningar ska vägas med. Exempelvis kan det vara fråga om att hen har flera sjukdomar som tillsammans ger upphov till ett svårt sjukdomstillstånd. Det kan också vara så att en sjukdom som hade fått ett lindrigt förlopp om den drabbat en yngre och i övrigt frisk person, blir livshotande för en äldre eller redan tidigare sjuklig person (prop. 1987/88:176 s. 100 och 114).

Man behöver alltså göra en individuell bedömning och utreda omständigheterna i det enskilda ärendet. Det går därför inte att göra någon lista över sjukdomstillstånd som ger rätt till närståendepenning.

Även psykiska sjukdomar kan leda till att en person ska bedömas vara svårt sjuk. Det avgörande är om sjukdomstillståndet innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Bedömningen ska alltså göras på samma sätt oavsett om det är fråga om en fysisk eller psykisk sjukdom.

4.3.1 Svårt sjukt barn​

Närståendepenning kan beviljas den som vårdar ett svårt sjukt barn förutsatt att bestämmelser för närståendepenning är uppfyllda. Den som vårdar ett svårt sjukt barn kan ha närståendepenning samtidigt som en eller båda föräldrarna har tillfällig föräldrapenning. Det behöver även finnas ett samtycke. Läs mer om samtycke när den sjuke är ett barn i avsnitt 2.3.

Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte fyllt 18 år kan få tillfällig föräldrapenning (13 kap. 30 § SFB).

Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till fler än en förälder eller person likställd med förälder för samma barn och tid (13 kap. 3 och 31 §§ SFB). Ett barn ska bedömas vara allvarligt sjukt om det misstänks lida av eller lider av en sjukdom som typiskt sett eller i det enskilda fallet är förenad med ett påtagligt hot mot barnets liv. Så länge barnets sjukdom är sådan att den innebär ett påtagligt hot mot barnets liv är barnet allvarligt sjukt. Så länge barnet bedöms vara allvarligt sjukt kan tillfällig föräldrapenning betalas ut i obegränsat antal dagar.

När det är aktuellt ska Försäkringskassan informera om möjligheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning för allvarligt sjukt barn. Försäkringskassan har ett ansvar att hjälpa den sökande att tillvarata sin rätt.

Läs mer

I vägledning 2001:6 Tillfällig föräldrapenning kan du läsa mer om allvarligt sjukt barn.

4.4 Särskilda regler för vissa hiv-smittade​

För vissa personer med hiv finns särskilda regler avseende definitionen av svårt sjuk och hur länge närståendepenning kan betalas ut.

Dessa hiv-smittade personer räknas som svårt sjuka utan att någon bedömning behöver göras:

  • Den som fått infektion av hiv genom smitta vid användning av blod eller blodprodukter vid behandling inom den svenska hälso- och sjukvården.
  • Den som har smittats med hiv genom sin nuvarande eller före detta make, maka, sambo eller registrerade partner i de fall hen blivit smittad genom blod eller blodprodukter vid behandling inom den svenska hälso- och sjukvården. Smittan ska ha ägt rum innan maken, makan, sambon eller partnern fått kännedom om sin smitta. (47 kap. 4 § SFB)

Något krav på sjukdomens svårighetsgrad behöver inte ställas i dessa fall (prop. 1992/93:178 om vissa socialförsäkringsfrågor s. 29).

Vid vård av en sjuk närstående som har fått infektion av hiv genom smitta av blod eller blodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården lämnas närståendepenning för högst 240 dagar sammanlagt (47 kap. 9 § SFB).

4.5 Vårdaren ska avstå från förvärvsarbete​

En vårdare som är anställd, egenföretagare eller uppdragstagare måste avstå från förvärvsarbete i samband med vården för att ha rätt till närståendepenning (47 kap. 3 § SFB).

En vårdare som är arbetslös och på grund av vård av en sjuk närstående avstår från a-kassa ska anses avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB. Läs mer i avsnitt 5.5 vad som krävs för att anses avstå från a-kassa.

En vårdare som är föräldraledig, har ansökt om minst en fjärdedels föräldrapenning och tar tillbaka sin ansökan om föräldrapenning för de dagar hen avser att vårda en sjuk närstående ska anses avstå från förvärvsarbete enligt 47 kap. 3 § SFB. Det gäller även om hen är arbetslös. Läs mer i avsnitt 5.6 vad som krävs för att anses avstå från föräldrapenning.

4.6 Vården ska ges i Sverige eller ett annat EU/EES-land eller Storbritannien​

En förutsättning för att ha rätt till närståendepenning är att vården ges i Sverige (47 kap. 3 § SFB). Högsta förvaltningsdomstolen har dock i två domar från 2010 funnit att närståendepenning även kan beviljas om vården sker i ett annat EU/EES-land.

Högsta förvaltningsdomstolen har i dessa två domar avgjort att rätten till ersättning för vård av en svårt sjuk närstående ska prövas utan villkoret att vården ska ges i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen anser att närståendepenningen tveklöst uppfyller de allmänna förutsättningarna för att vara en social trygghetsförmån enligt förordning 1408/71 (numera förordning 883/2004). (RÅ 2010 not. 57 och RÅ 2010 ref. 52 eller mål nr 3699-08 och 1201-09)

Den som vårdar en svårt sjuk person i ett annat EU/EES-land kan alltså beviljas närståendepenning. Det framgår också av förordning 883/2004 som fastställer att en person som är försäkrad i Sverige och som beger sig till ett annat medlemsland för att få vård där kan ha rätt till kontantförmåner som betalas ut enligt svenska bestämmelser. Närståendepenning är en kontantförmån i förordningens mening.

I samband med att Storbritannien lämnade EU så upprättades ett handels- och samarbetsavtal mellan EU:s medlemsländer och Storbritannien. Avtalet innehåller ett protokoll om samordning av sociala trygghetssystem (samordningsprotokollet). Enligt avtalet kan närståendepenning beviljas om vårdaren är försäkrad för arbetsbaserade förmåner och den som vårdas är försäkrad för bosättningsbaserade eller arbetsbaserade förmåner i Sverige.

4.7 Vårdaren ska vara närstående till den sjuke​

Den som vårdar en svårt sjuk person ska vara närstående till den sjuke för att kunna beviljas närståendepenning.

Vårdaren behöver inte vara en anhörig för att ses som närstående. Det kan vara en vän eller granne som är beredd att avstå från sitt förvärvsarbete för att under en viss tid vårda någon som är svårt sjuk. Normalt sett behöver det inte utredas om den som vill vårda en svårt sjuk person kan räknas som närstående eller inte. (Prop. 1987/88:176, s. 100 och 115).

4.8 Flera personer kan vårda, men inte samtidigt​

47 kap. 6 § SFB Närståendepenning för vård av en person får inte lämnas till flera vårdare för samma tid.

Flera vårdare kan inte få närståendepenning för att vårda den sjuke samtidigt. Däremot kan dagarna med närståendepenning delas mellan flera vårdare, så att de turas om att vårda den sjuke under olika dagar. En vårdare kan även få närståendepenning för en del av dagen medan en annan vårdare kan få det för en annan del av samma dag (prop. 1987/88:176, s. 116 och 117). Men flera vårdare kan inte få hel närståendepenning för samma dygn. Det innebär att om två vårdare tar ut en dag med halv närståendepenning var så har en hel dag förbrukats. Mer än en hel dag kan inte användas för samma dygn.

Det finns en situation när två vårdare kan få närståendepenning för samma tid, och det är när det gäller dygnsvila. Det kan vara när den ena vårdaren har vårdat den sjuke under natten och behöver vara ledig från sitt arbete nästa dag för att få sin dygnsvila (FKAR 2010:22). Den andra vårdaren vårdar den sjuke kommande dag och avstår från arbete den dagen. I en sådan situation har vården getts vid två olika tillfällen, även om vårdarna avstår från arbete vid samma tid. Två dagar ska då räknas av från det totala antal dagar som den sjuke har rätt till. Läs mer om dygnsvila i avsnitt 5.4.

4.9 Förmånsnivåer​

47 kap. 11 § SFB Närståendepenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel närståendepenning lämnas för dag när en vårdare helt avstått från förvärvsarbete.
  2. Tre fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  3. Halv närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  4. En fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

Närståendepenning kan beviljas för den del av den ordinarie arbetstiden som vårdaren behöver avstå från sitt förvärvsarbete.

4.10 Förmånstiden​

47 kap. 10 § SFB Vid beräkning av antalet dagar med rätt till ersättning gäller följande: – En dag med hel närståendepenning motsvarar en dag. – En dag med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels närståendepenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av en dag.

Närståendepenning kan betalas ut för högst 100 dagar sammanlagt för den person som vårdas (47 kap. 8 § SFB).

Dagarna är knutna till den som vårdas, inte till den eller dem som närståendepenningen betalas ut till (1987/88:176 s. 97).

Ersättningen betalas ut från och med den första vårddagen (47 kap. 8 och 9 §§ SFB).

Det finns särskilda regler som gäller antalet dagar för vissa hiv-smittade, se avsnitt 4.4.

4.10.1 Återställa ersättningsdagar​

Närståendepenning är en dagsersättning med begränsat antal ersättningsdagar (47 kap. 8 och 9 §§ SFB).

Om Försäkringskassan beslutar att kräva tillbaka närståendepenning som har betalats ut felaktigt för ett visst antal dagar, så ska vi återställa dagarna. Det framgår av Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:16) Återställande av ersättningsdagar vid felaktig utbetalning av dagersättning.

När beslutet innebär att den närståendepenning som har betalats ut felaktigt ska återbetalas helt ska Försäkringskassan återställa alla ersättningsdagar som omfattas av beslutet.

Om Försäkringskassan beslutar att den närståendepenning som har betalats ut felaktigt inte ska återbetalas alls (hel eftergift) ska vi inte återställa några ersättningsdagar.

Vid beslut där närståendepenning ska återbetalas till viss del (delvis eftergift) ska vi bara återställa det antal ersättningsdagar som ska återbetalas. Det innebär att vi ska räkna om det belopp som finns kvar att återbetala efter eftergiften till det antal ersättningsdagar som ska återställas.

Enligt FKRS 2023:16 är det bara hela ersättningsdagar som ska återställas. Men eftersom närståendepenning kan tas ut för del av dag, kan det bli aktuellt att återställa en hel, tre fjärdedels, en halv eller en fjärdedels dag. Överskjutande belopp som inte motsvarar en hel ersättningsdag, eller en hel uttagbar del av en ersättningsdag, ska inte ligga till grund för återställande.

Läs mer

Läs mer om återställande av ersättningsdagar och hur dagar ska beräknas vid delvis eftergift i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande (FKRS 2023:16) Återställande av ersättningsdagar vid felaktig utbetalning av dagersättning. Läs mer om återställande av ersättningsdagar i vägledning (2024:2) Återbetalning.