6 Beräkning av närståendepenning
I det här kapitlet kan du läsa om
- grundläggande bestämmelser för beräkning av närståendepenning
- allmänna bestämmelser om beräkning.
6.1 Grundläggande bestämmelser för beräkning av närståendepenning
47 kap. 14 § SFB Närståendepenning lämnas med ett belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. med de avvikelser som följer av 15 och 16 §§.
28 kap. 2 § SFB Sjukpenning lämnas som
- Kalenderdagsberäknad sjukpenning, eller
- Arbetstidsberäknad sjukpenning
28 kap. 16 § SFB Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13–15 §§ inte uppgår till ett helt timtal, ska avrundning göras till närmaste helt timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.
Närståendepenning beräknas på samma sätt som sjukpenning och det finns två olika beräkningsmetoder. Både timmar och sjukpenningbelopp ska avrundas om det inte uppgår till hela timtal eller krontal vid arbetstidsberäknad ersättning.
Läs mer om i vilka situationer som närståendepenningen ska kalenderdagsberäknas respektive arbetstidsberäknas i avsnitt 6.1.1.
6.1.1 Arbetstids- och kalenderdagsberäknad närståendepenning
Det finns bestämmelser om när närståendepenning ska arbetstidsberäknas respektive kalenderdagsberäknas.
47 kap. 15 § SFB Närståendepenning ska arbetstidsberäknas enligt 28 kap. 12–18 §§ för hela den tid som förmånen avser när ersättning lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Detta gäller dock inte i fall som avses i 6 § samma kapitel, då närståendepenning i stället ska kalenderdagsberäknas enligt 10 och 11 §§ i det kapitlet. Vad som föreskrivs i 28 kap. 6 § tredje stycket om när kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas till en arbetslös försäkrad under de första 14 dagarna i en sjukperiod, tillämpas i fråga om närståendepenning för hela den tid som förmånen avser.
Arbetstidsberäknad närståendepenning
När vårdaren är anställd ska närståendepenningen arbetstidsberäknas för hela den tid som hen får närståendepenning.
Kalenderdagsberäknad närståendepenning
Närståendepenningen ska alltid kalenderdagsberäknas när vårdaren
- är helt eller delvis arbetslös
- får närståendepenning för tid då hen annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning
- är egenföretagare och har SGI enbart av annat förvärvsarbete (28 kap. 6 § första stycket SFB).
Om vårdarens SGI baseras på både anställning och arbete som egenföretagare eller uppdragstagare, ska närståendepenningen arbetstidsberäknas när hen avstår från arbete i sin anställning, och kalenderdagsberäknas när hen avstår från sitt arbete som egenföretagare eller uppdragstagare. (47 kap. 14 § och 28 kap. 5 § andra stycket SFB)
Läs mer om beräkning i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning
6.1.2 Sjukersättning och steglös avräkning
Hel sjukersättning
Den inkomst som en person med sjukersättning får när hen arbetar enligt reglerna om steglös avräkning är inte sjukpenninggrundande (25 kap. 24 § SFB).
Det innebär att den som har hel sjukersättning och arbetar enligt reglerna om steglös avräkning inte kan få närståendepenning, eftersom de inte har någon SGI som närståendepenning kan beräknas och betalas ut på. (Prop. 2008/09:6 Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukpenning, m.m. s. 25)
Partiell sjukersättning
Den som arbetar deltid med steglös avräkning parallellt med ett förvärvsarbete där inkomsten är sjukpenninggrundande kan få närståendepenning. Det grundar sig på att hen då har en SGI. (Prop. 2008/09:6 s. 24 och 25)
6.2 Allmänna bestämmelser om beräkning
Närståendepenning beräknas på ett underlag som motsvarar 80 procent av vårdarens SGI sedan denna har multiplicerats med talet 0,97 (47 kap. 14 § och 28 kap. 7 § SFB).
6.2.1 Beräkning vid sjuklön
Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön samma dag som närståendepenning betalas ut, ska närståendepenningens storlek beräknas på en SGI som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren. Årsarbetstiden beräknas på antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön. (47 kap. 14 § och 28 kap. 8 § SFB)
Läs mer om beräkningsunderlag vid sjuklön i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning
6.2.2 Beräkning för familjehemsförälder
28 kap. 9 § SFB För en familjehemsförälder som får ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek och årsarbetstiden beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar ersättningen.
För den som får ersättning för att vara familjehemsförälder för tid när hen också har rätt till närståendepenning gäller samma regler som för sjukpenning. Det innebär att närståendepenningen ska beräknas på en SGI som inte omfattar ersättningen för att vara familjehemsförälder. På samma sätt beräknas årsarbetstiden utifrån det antal timmar som vårdaren förvärvsarbetar utöver uppdraget som familjehemsförälder.
Om föräldrahemsföräldern inte längre får familjehemsersättning, exempelvis för att uppdraget upphört, ska närståendepenningen i stället beräknas utifrån hela den fastställda SGI.
Läs mer om beräkningsunderlag för familjehemsförälder i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning
6.2.3 Kalenderdagsberäknad närståendepenning
Kalenderdagsberäknad närståendepenning kan betalas ut för alla dagar i veckan, oavsett om vårdaren skulle ha arbetat eller inte (28 kap. 3 § SFB). Den kan dock bara betalas ut för de dagar som hen har vårdat den närstående (47 kap. 3 § SFB).
Hur kalenderdagsberäkning av närståendepenning ska göras framgår av 28 kap. 10 och 11 §§ SFB. Det innebär att närståendepenning som betalas ut till en arbetslös vårdare omfattas av samma tak som gäller för sjukpenning. Hel närståendepenning kan betalas ut med högst 543 kronor om dagen.
För en vårdare som är delvis arbetslös behöver andelen arbetslöshet beräknas för att arbetslöshetstaket ska kunna tillämpas.
Eftersom det inte framgår av lag eller förarbeten hur beräkningen ska göras när en försäkrad är delvis arbetslös har Försäkringskassan reglerat detta i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2008:8) om beräkning av sjukpenning och rehabiliteringspenning för delvis arbetslösa. Denna föreskrift gäller även vid beräkning av närståendepenning för delvis arbetslösa.
1 § Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2008:8 1 § För försäkrad som är delvis arbetslös och som även skulle haft inkomst så som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst eller inkomst av annat förvärvsarbete för samma tid som han eller hon begär sjukpenning gäller, vid beräkningen enligt 28 kap. 10 och 11 §§ socialförsäkringsbalken av till vilken del en försäkrad är att anse som arbetslös
- Att inkomsten av förvärvsarbetet ska divideras med den försäkrades fastställda sjukpenninggrundande inkomst enligt 24–26 kap. socialförsäkringsbalken och
- Att denna inkomst högst får motsvara den högsta sjukpenninggrundande inkomsten enligt 25 kap. 5 § socialförsäkringsbalken.
Den försäkrades aktuella inkomst av arbete (upp till SGI-taket) ska divideras med hens SGI. Resultatet av beräkningen är den procentandel som den försäkrade är att anse som anställd. Övrig tid ska hen anses som arbetslös.
6.2.4 Arbetstidsberäknad närståendepenning
Arbetstidsberäknad närståendepenning betalas bara ut för timmar eller dagar när vårdaren skulle ha arbetat. (28 kap. 3 § SFB). Hur arbetstidsberäkning av närstående-penning ska göras framgår av 28 kap. 12–18 §§ SFB.
För utförlig förklaring av hur beloppet för arbetstidsberäknad ersättning räknas fram se vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Där framgår även de speciella regler som gäller vid skiftarbete.
6.2.5 Jourtid
Jourtid som inte kräver någon form av arbetsprestation ska inte räknas som arbetstid (RÅ 2002 ref. 48). Det innebär att närståendepenning normalt inte kan betalas för sådan tid som vårdaren skulle haft jour.
Läs mer om jourtid i vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.