1 Inledning
Inom EU/EES och Schweiz finns ett gemensamt regelverk om hur social trygghet ska samordnas mellan medlemsländerna. Det gemensamma regelverket består i första hand av förordning 883/2004 och förordning 987/2009. Syftet med förordningarna är att underlätta den fria rörligheten för personer och skydda deras sociala rättigheter när de rör sig över gränserna inom EU/EES och Schweiz (beaktandeskäl 1 och 13 i förordning 883/2004).
Förordningarna ska bara samordna medlemsländernas lagstiftningar. Därför är det svensk lagstiftning, i första hand socialförsäkringsbalken och studiestödslagen, som reglerar vem som ska vara försäkrad här, vem som har rätt till förmåner och på vilka grunder. Det gäller så länge som de nationella villkoren är i enlighet med unionsrätten (Beaktandeskäl 4 i förordning 883/2004).
Det här kapitlet ger en allmän beskrivning av de bestämmelser i förordning 883/2004 som man behöver känna till för att kunna bedöma rätten till familjeförmåner för familjer som bor i, arbetar i eller har pension från Sverige och minst ett annat EU/EES-land eller i Schweiz.
För att förstå hur de nationella regelverken och EU:s regelverk förhåller sig till varandra, och på vilket sätt ett familjeförmånsärende ska utredas och bedömas, behöver du även läsa i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
1.1 I vilka länder gäller förordningarna och vem omfattas?
Förordningarna gäller i alla EU-länder och inom deras territorier men även i de övriga EES-länderna och Schweiz. Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 och samma datum trädde utträdesavtalet i kraft. Under en övergångsperiod, fram till den 31 december 2020, var unionsrätten fortsatt tillämplig i förhållande till Storbritannien enligt artikel 126–127 i utträdesavtalet. Utträdesavtalet innehåller även bestämmelser som innebär att Försäkringskassan från och med den 1 januari 2021 ska fortsätta att tillämpa unionsrätten i förhållande till Storbritannien, för de personer som omfattas av personkretsen i utträdesavtalet. I vägledningen benämns de länder som förordningarna omfattar fortsättningsvis ”medlemsländer”, om de inte behöver skrivas ut.
Personkretsen i artikel 2 i förordning 883/2004 talar om vilka personer som omfattas av unionsrätten. I utträdesavtalet gentemot Storbritannien bestäms personkretsen i artiklarna 10 och 30. Artikel 32 beskriver särskilda situationer när villkoren i artikel 30 inte är uppfyllda men där rättigheter enligt samordningsreglerna om social trygghet ska skyddas i vissa fall. Unionsrätten i dessa situationer begränsas dock till de särskilda situationer som beskrivs i artikeln. Om personen varken omfattas av artikel 30 eller 32 kan unionsrätten inte längre tillämpas. Läs mer om tillämpning av artikel 30 och 32 i utträdesavtalet i avsnitt 2.2.1.
Läs mer om vilka länder och territorier som omfattas av förordningarna och personkretsen i förordning och utträdesavtal i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
1.2 Bestämmelser om tillämplig lagstiftning
Förordning 883/2004 har bestämmelser om fastställande av tillämplig lagstiftning i avdelning II. Det är bestämmelser som talar om vilket lands lagstiftning som ska gälla för en person i en viss situation. Läs om dem i beskrivningen av avdelning II i förordning 883/2004 i vägledning 2017:1. Bedömning av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning fungerar även som utgångspunkt för prioritetsreglerna om familjeförmåner i artikel 68 i förordning 883/2004. Läs om dem i kapitel 5 i denna vägledning.
Det kan finnas situationer där den tillämpliga lagstiftningen har fastställts enligt det så kallade Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, men där familjeförmåner ändå ska samordnas enligt förordning 883/2004. Det gäller i situationer där flera medlemsländer och Storbritannien är inblandade. Samordning av familjeförmåner enligt förordning 883/2004 ska då endast ske mellan medlemsländerna (inte Storbritannien) eftersom familjeförmåner inte omfattas av Handels- och samarbetsavtalet.
Läs mer om i vilka situationer Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien kan tillämpas i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
1.3 Bestämmelser om olika förmånskategorier
I avdelning III i förordning 883/2004 finns bestämmelser om olika förmånskategorier. De brukar kallas sakområden eller förmånskapitel och innehåller bestämmelser om hur vissa typer av förmåner ska samordnas. I kapitel 8 i avdelning III finns kapitlet om familjeförmåner.
Det är i första hand medlemsländerna själva som bestämmer hur en förmån ska klassificeras och samordnas i förordningens mening (artikel 9.1 i förordning 883/2004). Administrativa kommissionen kan dock ha en annan åsikt än medlemslandet om vilken lagstiftning och vilka förmåner i landet som ska omfattas av förordning 883/2004 och vilket sakområde i artikel 3 som lagstiftningen och förmånerna ska lyda under. Det kan i sådana fall prövas av EU-domstolen. Även en nationell domstol kan ha en annan uppfattning än det som landet har anmält. Det kan leda till att ett medlemsland kan få ändra sina klassificeringar. EU-domstolen kan också besluta att en förmån som inte anges i ett medlemslands lagstiftningsförteckning ska omfattas av förordning 883/2004 (EU-domstolens domar i målen C-275/96 Kuusijärvi, C-255/99 Humer och C-69/79 Jordens-Vosters).
1.3.1 Vad är en familjeförmån enligt förordningarna?
Med familjeförmån menas alla förmåner och kontantförmåner som ska täcka en familjs utgifter. Det innefattar även särskilda bidrag till ensamstående föräldrar och barn med funktionsnedsättning. Däremot omfattas inte särskilda bidrag vid barns födelse och adoption eller underhållsstöd (bilaga I samt artikel 1.z och beaktandeskäl 36 i förordning 883/2004).
Läs mer om definitionen av familjeförmån under beskrivning av artikel 1.z i vägledning (2017:1) Övergripande bestämmelser i SFB, unionsrätten och internationella avtal.
Svenska förmåner
Enligt Sveriges lagstiftningsförteckning till artikel 9 i förordning 883/2004, ska följande svenska förmåner samordnas som familjeförmåner enligt kapitel 8 i förordning 883/2004:
- barnbidrag
- förlängt barnbidrag
- flerbarnstillägg
- bostadsbidrag i form av
- särskilt bidrag för hemmavarande barn
- särskilt bidrag för barn som bor växelvis och umgängesbidrag
- studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag
- föräldrapenning
- efterlevandestöd.
Du kan hitta Sveriges lagstiftningsförteckning på Fia. Försäkringskassan är bunden av Sveriges lagstiftningsförteckning men som nämnts ovan kan både EU-domstolen och nationella domstolar överpröva frågan om vilka förmåner som ska klassificeras som familjeförmåner i Sverige.
Familjeförmåner enligt förordning 883/2004 är någonting annat än beteckningen familjeförmåner i socialförsäkringsbalken (Avdelning B familjeförmåner). Eftersom denna vägledning uteslutande handlar om familjeförmåner enligt förordningarna används det genomgående i vägledningen.
Andra länders förmåner
Du kan läsa om de andra medlemsländernas familjeförmåner på internet under EU-portalen MISSOC (Mutual Information System on Social Protection).
1.4 Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är lag i Sverige sedan 2020. Många av Försäkringskassans förmåner rör barn, och vår handläggning kan påverka barns situation på olika sätt. Därför ska vi följa barnkonventionen i all vår handläggning. Konkret betyder det att vi alltid ska beakta barnets bästa när vi fattar beslut eller vidtar åtgärder som rör ett barn. På så sätt säkerställer vi barnets rättigheter och har ett barnrättsperspektiv.
Bedömningen av vad som är barnets bästa ska göras som en del av vår ordinarie handläggning, precis som vi hanterar förmånsspecifika regler, utredningsmetodik, kommunikation och bemötande. Hur och i vilken utsträckning barnets bästa ska beaktas måste vägas mot andra regler och intressen inom Försäkringskassans verksamhet.
- i riktlinje (2016:02) om Anmälan till socialnämnden vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och polisanmälan vid misstanke om brott
- om barn och barnrättsperspektivet i vägledning (2004:7) Förvaltningsrätt i praktiken
- om barnets bästa på Barnombudsmannens hemsida
- om barns rättigheter på Försäkringskassans intranät.