4 När finns en rätt till familjeförmåner från Sverige?
Om förordning 883/2004 och bestämmelserna om familjeförmåner har bedömts tillämpliga, så är nästa fråga om det finns rätt till familjeförmåner från Sverige. Detta kapitel beskriver vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska ha rätt till familjeförmåner i Sverige.
4.1 Våra nationella förmånsbestämmelser ska vara uppfyllda
Nationella kriterier, till exempel behovsprövning och åldersgränser, får tillämpas så länge de inte är diskriminerande ur ett unionsrättsligt perspektiv. Kriterier som däremot gäller bosättning i Sverige, kan inte upprätthållas (artikel 67 i förordning 883/2004). Artikel 67 talar med andra ord om vilka barn som kan berättiga till familjeförmåner från Sverige men för att barnet ska ha en sådan rätt, krävs också att det finns en förälder i ett medlemsland som uppfyller våra nationella villkor och kan beviljas förmånen för barnet.
Om föräldern som omfattas av svensk lagstiftning uppfyller de nationella villkoren, är det hen som ska beviljas familjeförmånen för barnet.
Kurt och Gulle bor i Danmark tillsammans med sina gemensamma barn Hjalmar som de båda är vårdnadshavare för. Kurt arbetar inte men Gulle arbetar i Sverige. Kurt omfattas av dansk lagstiftning och är försäkrad där, men svensk lagstiftning gäller för Gulle på grund av hennes arbete här och hon anses försäkrad här. Gulle har rätt till familjeförmåner för Hjalmar från Sverige, trots att han bor i Danmark med stöd av artikel 67. Eftersom det bara är Gulle som omfattas av svensk lagstiftning och som är försäkrad och uppfyller de nationella kraven i SFB, är det hon som ska beviljas Hjalmars barnbidrag.
4.2 Rätt till förmåner när Sverige inte är behörigt land enligt förordningen
Enligt förordning 883/2004 kan en person bara omfattas av ett lands lagstiftning. Om personen arbetar i ett medlemsland men bor i ett annat, så ska hen omfattas av lagstiftningen i det medlemsland som hen arbetar i (artikel 11.1 och artikel 11.3 a). Det innebär i sin tur att personen bara har rätt till familjeförmåner enligt förordningen från det landet.
Denna princip om ett lands lagstiftning har skrivits in i 4 kap. 5 § SFB. Av bestämmelsen framgår att en person som omfattas av ett annat medlemslands lagstiftning enligt förordning 883/2004 inte är försäkrad för sådana förmåner enligt SFB som omfattas av förordningen.
EU-domstolens dom i de förenade målen C-95/18 och C-96/18 klargör att det inte finns något hinder mot en sådan bestämmelse. Det innebär att en icke behörig stat inte är skyldig att betala ut förmåner, men det finns inget som hindrar landet från att betala ut en förmån om den nationella lagstiftningen medger det.
Läs mer i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande 2024:07 Icke behörig stats ansvar och 4 kap. 5 § socialförsäkringsbalken (SFB)
4.3 Krav på att vara vårdnadshavare
De flesta förmåner som Sverige har klassificerat som familjeförmåner har som villkor att man är vårdnadshavare för barnet för att ha rätt till förmånen. Det gäller dock inte för umgängesbidraget inom bostadsbidrag och föräldrapenning där det räcker att man är förälder till barnet. Det finns heller inte något krav att man är vårdnadshavare för att barnet ska kunna beviljas studiehjälp. Däremot betalar CSN som huvudregel alltid ut studiehjälpen till en vårdnadshavare om barnet är omyndigt.
Bestämmelserna om vårdnad finns i 6 kap. föräldrabalken. Föräldrar har gemensam eller ensam vårdnad för barnet beroende av situation. Utgångspunkten är att föräldrar som är gifta eller har ingått registrerat partnerskap vid barnets födelse har gemensam vårdnad från och med födelsen. I annat fall får den som fött barnet ensam vårdnad. Om föräldrarna gifter sig efter barnets födelse får de gemensam vårdnad vid den tidpunkten (6 kap. 3 § FB).
Det är Skatteverket som registrerar vårdnad i Sverige. Om ett barn föds i Sverige på ett sjukhus sker det genom en anmälan från vårdgivaren (24 § folkbokföringslagen [1991:481]. Föräldrar som inte är gifta med varandra vid barnets födelse kan få gemensam vårdnad om barnet genom att ingå äktenskap med varandra eller genom att anmäla gemensam vårdnad till socialnämnden eller direkt till Skatteverket (6 kap. 4 § andra stycket punkt 2 FB och 6 kap. 16 § FB).
Från den 1 januari 2022 kan föräldraskapet också bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan.
Utländska domar och beslut om vårdnad kan gälla i Sverige enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2201/2003 (Bryssel II-förordningen), NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention. Utländska vårdnadsbegrepp kan skilja sig från det svenska. Skatteverket kan även registrera vårdnadshavare med stöd av dessa eller i samband med att ett barn flyttar hit från utlandet och föräldrarna ger in en sådan anmälan.
Eftersom vårdnadshavare är ett svenskt begrepp utifrån nationell lagstiftning behöver Försäkringskassan i ärenden där förordningen är tillämplig göra en likvärdighets-bedömning, dvs. kan föräldern jämställas med vårt svenska vårdnadshavarbegrepp. Det behöver vi göra för att bl.a. uppfylla likabehandlingsprincipen i artikel 4 i förordning 883/2004. På samma sätt kan Försäkringskassan inte kräva att en sådan förälder ska vara registrerad hos Skatteverket för att anses vara vårdnadshavare. Det beror på att en registrering hos Skatteverket är en administrativ åtgärd som utgår ifrån upparbetade rutiner för personer som bor här. Enligt EU-domstolen är just krav på registrering för rätt till förmåner i ett medlemsland indirekt diskriminerande eftersom ett sådant krav är svårare att uppfylla för dem som inte bor i Sverige. Det ingår däremot i Försäkringskassans serviceskyldighet enligt FL att informera föräldrar om Skatteverkets registrering eftersom det är en åtgärd som kan vara viktig för familjer i Sverige även av andra anledningar.
4.3.1 Metodstöd – Försäkringskassans bedömning av begreppet vårdnadshavare
Andra medlemsländers definitioner, förmånssystem och informationssystem kan göra det svårt att bedöma om en person är vårdnadshavare. Det är inte alltid möjligt att från andra länder kräva exakt samma information som finns i Sverige för att bedöma om personen kan anses vara vårdnadshavare. Man får göra en bedömning i varje enskilt fall av den information som finns tillgänglig.
Försäkringskassan kan till exempel få information från ett annat medlemsland om att föräldrarna var gifta när barnet föddes. Gifta föräldrar blir automatiskt vårdnadshavare i Sverige. Detsamma gäller om föräldrarna gifter sig efter barnets födelse. Om föräldrarna inte är gifta blir mamman vid barnets födsel automatiskt ensam vårdnadshavare i Sverige. Sådana uppgifter kan utgöra underlag vid Försäkringskassans bedömning av om föräldern kan anses vara vårdnadshavare. Finns det inget i utredningen som tyder på att vårdnaden om barnet skulle ha ändrats sedan barnets födelse, till exempel genom en skilsmässa, så kan vi utgå ifrån att vårdnaden består. Skulle det finnas uppgifter om att föräldrarna är skilda så kan en dom om äktenskapsskillnad visa vem som har vårdnaden om barnet.
Även en förälder i ett annat medlemsland kan ha rätt till familjeförmåner från Sverige
Om föräldern som omfattas av svensk lagstiftning inte uppfyller våra nationella förmånsvillkor genom att inte vara vårdnadshavare för barnet, kan föräldern i det andra medlemslandet som är vårdnadshavare beviljas förmånen i stället. Det beror på att bestämmelserna om familjeförmåner utgår ifrån barnet som ska få förmåner från alla de medlemsländer som kan vara aktuella, så länge som det finns någon person eller förälder som kan beviljas familjeförmånen. Läs mer om vem som kan vara mottagare av familjeförmåner i avsnitt 2.2.1.
Andres som bor och arbetar i Sverige har ett barn, Alta, tillsammans med Ida som bor i Italien. Alta bor ihop med Ida i Italien och det är bara hon som är vårdnadshavare till Alta. Andres anses omfattas av svensk lagstiftning och är försäkrad här, men eftersom han inte är vårdnadshavare, så kan han inte få barnbidrag för Alta. I och med att Alta är familjemedlem till Andres, finns det en rätt till familjeförmåner för Alta från Sverige. Eftersom Ida är enda vårdnadshavare, är det hon som ska beviljas Altas barnbidrag.
4.4 Delningsreglerna inom barnbidrag
I 16 kap. SFB finns bestämmelser om vem som ska beviljas barnbidraget för ett barn. För barn som är födda eller försäkrade för barnbidrag den första mars 2014, eller senare, delas barnbidraget automatiskt mellan föräldrarna, under förutsättning att de har gemensam vårdnad och att båda är försäkrade för barnbidrag. Föräldrarna kan dock fortfarande välja att hela bidraget ska betalas ut till en av dem. För barn som är födda före mars 2014 betalas hela barnbidraget ut till mamman, om inte föräldrarna aktivt väljer något annat. En förälder som har ensam vårdnad om barnet får hela barnbidraget.
Det är föräldern som svensk lagstiftning gäller för som i första hand har rätt till barnbidrag från Sverige, eftersom det är hen som är försäkrad för barnbidrag. En förälder som omfattas av ett annat medlemslands lagstiftning, har bara rätt till barnbidrag om föräldern som svensk lagstiftning gäller för inte har det. Därför gäller inte SFB:s regler om delat barnbidrag för dessa föräldrar. Läs mer om vem som kan vara mottagare av familjeförmåner i avsnitt 2.2.1 och 4.2 i denna vägledning.
Läs mer om reglerna i SFB om vem som har rätt att vara mottagare av barnbidrag i vägledning (2002:10) Barnbidrag.
Olle och Pia är gifta och bor i Polen. Olle börjar arbeta i Sverige och Pia studerar i Krakow. Paret har tre gemensamma barn. Familjen har sedan tidigare barnbidrag i Polen, men ansöker om barnbidrag i Sverige. Familjen har rätt till barnbidrag från Sverige eftersom Olle genom sitt arbete omfattas av svensk lagstiftning. Familjen har då rätt till familjeförmåner som om de vore bosatta i Sverige.
Familjen vill att Pia ska vara mottagare av barnbidraget. Men eftersom Olle är den som omfattas av svensk lagstiftning och som anses försäkrad för barnbidrag i Sverige och uppfyller kraven i SFB, så kan inte Pia få det svenska barnbidraget.
Agaton och Alicia är skilda och har sonen Aron tillsammans. Agaton börjar arbeta i Sverige och Alicia arbetar i Krakow, där hon även bor med Aron. Alicia har sedan tidigare barnbidrag för Aron i Polen, men ansöker om barnbidrag i Sverige. Aron har rätt till barnbidrag från Sverige eftersom Agaton är underhållsskyldig för sonen och för att han genom sitt arbete omfattas av svensk lagstiftning. Aron har då rätt till familjeförmåner som om han vore bosatt i Sverige.
När Försäkringskassan hämtar information om familjen från den polska behöriga institutionen, skickar institutionen ett intyg som visar att det bara är Alicia som är vårdnadshavare till Aron.
Eftersom Agaton är den som omfattas av svensk lagstiftning och är försäkrad här, men inte är vårdnadshavare, uppfyller han inte villkoren för att få barnbidraget. Alicia som däremot är vårdnadshavare och familjemedlem till Aron kan i stället beviljas barnbidraget med stöd av EU-domstolens domar om familjer som har separerat.
4.5 Särskilt gällande bostadsbidrag
Det är bara de särskilda bidragen och umgängesbidraget inom bostadsbidraget som omfattas av förordning 883/2004. Den del av bostadsbidraget som är bidrag till bostadskostnaden gör däremot inte det. Det innebär att familjen kan vara försäkrad för bidrag till bostadskostnaden i Sverige även om ett annat lands lagstiftning är tillämplig för familjeförmåner enligt förordning 883/2004. Den del som gäller bostadskostnaden påverkas inte av 4 kap. 5 § i SFB eftersom det är en förmån som inte omfattas av förordning 883/2004 sakområde.
Eftersom inte alla delar av bostadsbidraget ska samordnas enligt bestämmelserna i förordning 883/2004, ska ett ärende hanteras olika beroende av om barnet bor i Sverige eller inte.
4.5.1 Barnet bor i Sverige
Om barnet bor i Sverige tillsammans med någon av föräldrarna, så bedöms rätten till bostadsbidrag och de särskilda bidragen samt umgängesbidraget utifrån nationella bestämmelser. Det blir därför för en sådan familj bara aktuellt att tillämpa bestämmelserna om familjeförmåner i förordning 883/2004 i situationer som familjen också har rätt till familjeförmåner i ett annat medlemsland (artikel 68 i förordning 883/2004).
Helena är bosatt i Sverige tillsammans med sina tre barn. Helena är skild från barnens pappa Jonas som också bor i Sverige. Föräldrarna har gemensam vårdnad om barnen och barnen bor ungefär lika mycket hos dem båda. Jonas arbetar i Danmark och Helena arbetar i Sverige, det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner från båda medlemsländerna. Helena får barnbidrag i Sverige och Jonas får familjeförmåner i form av tilläggsbelopp från Danmark om det danska beloppet är högre än det svenska.
Eftersom Helena arbetar i Sverige, barnen bor i Sverige och Jonas arbetar i Danmark är Sverige primärland för familjeförmåner. Helena får både bidrag till bostadskostnaden och särskilt bidrag för barn som bor växelvis från Sverige.
Philippe som är fransk medborgare bor med sina två barn i Sverige, men arbetar inte här. Hans fru Colette bor och arbetar i Frankrike. Colette får barnbidrag från Frankrike för de gemensamma barnen. Philippe ansöker om bostadsbidrag i Sverige.
Frankrike blir primärland för att betala ut familjeförmåner som enda arbetsland och det finns en sammanträffande rätt till familjeförmåner från båda medlemsländerna. Om summan av familjeförmånerna är högre i Sverige än i Frankrike ska Sverige betala ut ett tilläggsbelopp (artikel 68.2 i förordning 883/2004).
Eftersom Philippe omfattas av bestämmelserna om bosättningsbaserade förmåner i SFB, kan han också ha rätt till bidrag till bostadskostnaden.
4.5.2 Barnet bor i ett annat medlemsland
En familj kan ha rätt till bostadsbidragets särskilda bidrag (för hemmavarande barn eller barn som bor växelvis) och umgängesbidrag även för barn som inte är bosatta i Sverige (Artikel 67 i förordning 883/2004).
Esbjörn arbetar i Sverige. Han bor tillsammans med sin fru Bente och deras två barn i Finland. Enligt förordning 883/2004 omfattas Esbjörn av svensk lagstiftning och ska ha rätt till de förmåner som omfattas av förordningen i Sverige (inklusive de bosättningsbaserade). Enligt artikel 67 i förordning 883/2004 har familjen rätt till familjeförmåner som om de vore bosatta i Sverige. Familjen har rätt till barnbidrag och flerbarnstillägg med 2 650 kronor och bostadsbidrag i form av särskilt bidrag med 400 kronor (efter inkomstprövning).
4.5.3 Proportionering av bostadsbidraget
En familj kan ha beviljats bidrag till såväl bostadskostnad som särskilt bidrag för hemmavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis eller umgängesbidrag. Bostadsbidraget kan därefter ha blivit minskat på grund av inkomsten. En proportionering måste då göras för respektive del av bidraget på grund av att alla delar i bostadsbidraget inte omfattas av förordning 883/2004 (se vidare i vägledning (2004:10) Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar).
Eva har tre hemmavarande barn och bor i en hyresrättslägenhet. Eva kan få preliminärt bostadsbidrag med 1 800 kronor per månad.
Maximalt bostadsbidrag före inkomstavdrag är 3 700 kronor per månad, varav 2 350 kronor är särskilt bidrag för hemmavarande barn.
Det särskilda bidragets andel av hela bostadsbidraget blir (efter avrundning): 2 350/3 700 = 0,635
Det särskilda bidragets andel av det beviljade bostadsbidraget blir därför 1 143 kronor (0,635 x 1 800 kronor).
Christina har tre barn som bor heltid, växelvis respektive tidvis hos henne. Christina kan få preliminärt bostadsbidrag med 1 800 kronor per månad.
Maximalt bostadsbidrag före inkomstavdrag är 5 000 kronor per månad, varav 1 500 kronor är särskilt bidrag för hemmavarande barn, 300 kronor är särskilt bidrag för barn som bor växelvis och 100 kronor är umgängesbidrag för barn som bor tidvis i hushållet.
Det särskilda bidraget för hemmavarande barns andel av bostadsbidraget blir: 1 500/5 000 = 0,3
Det innebär att det särskilda bidragets andel av det beviljade bostadsbidraget blir 540 kronor (0,3 x 1 800 kronor)
Det särskilda bidraget för växelvis boende barns andel av bostadsbidraget blir: 300/5 000 = 0,06
Det innebär att det särskilda bidraget för växelvis boende barns andel av det beviljade bostadsbidraget avrundat blir 108 kronor (0,06 x 1 800 kronor).
Umgängesbidragets andel av det beviljade bostadsbidraget blir: 100/5 000 = 0,02
Det innebär att umgängesbidragets andel av det beviljade bostadsbidraget avrundat blir 36 kronor (0,02 x 1 800 kronor)